Bildtext lektion 7: Spara i fonder

Bildtext lektion 7: Spara i fonder Vad är en fond? (Bild 3) En fond är som en låda eller påse med en samling värdepapper. I lådan kan alla som vill, lägga sina sparpengar, sedan lämnas lådan till en förvaltare. Förvaltaren bestämmer vilka värdepapper som pengarna i lådan skall användas till att köpa. Alla pengar som sedan placeras i fonden fördelas automatiskt på de värdepapper fonden äger. Förvaltaren är således den som bestämmer hur våra pengar är placerade. Det kan vara allt från aktier till räntebärande värdepapper (obligationer och stadsskuldsväxlar), eller en blandning av båda. Man kan säga att du köper tjänsten att någon annan placerar dina och andras pengar. Fördelar med fondsparande (Bild 4) Enkelhet Det är enkelt att börja fondspara och göra insättningar och uttag. Fonder gör det enkelt för den som även vill spara i utländska företag. Eftersom fondförvaltningen tar beslut om vilka värdepapper som skall säljas och köpas behöver du inte lägga din tid på sådant. Riskspridning I en fond finns det flera värdepapper, enligt lag minst 16st. I en aktiefond finns det alltså minst 16 st företag representerade. Vanligtvis finns det fler än så, 20-30 stycken och ibland uppemot 100 stycken. Professionell förvaltning Visst är det skönt när någon annan hjälper dig med saker som du själv tycker är lite jobbiga? Och när det dessutom är ett proffs känns det ännu tryggare. Du överlämnar ansvaret för att köpa, sälja och välja aktier eller andra värdepapper till en förvaltare som jobbar med detta på heltid. Valmöjlighet Det finns ett stort utbud av fonder med olika inriktningar att välja på. Månadssparande Fonder passar både för engångsinsättningar och för månadssparande. Det är en utmärkt sparform speciellt för mindre belopp som sparas regelbundet. Ett bra sätt att spara är att starta ett autogiro. Då dras det pengar från ditt konto varje månad till ditt fondsparande. Då behöver du inte tänka på ditt sparande varje månad istället sker det automatiskt. Finns det några nackdelar med fondsparande? Är det något du skall tänka på? Fonder kostar. Du betalar för tjänsten att någon annan tar besluten för dig. Den avgiften kallas förvaltningsavgift och tas ut oavsett vilken avkastning din fond ger. Att en förvaltare är proffs betyder inte att hon eller han alltid fattar de rätta besluten. Det är lätt att få en övertro på förvaltaren, bli lite för bekväm med sitt sparande och helt glömma av att kontrollera hur fonden presterar. Minst en gång om året bör du se över ditt fondinnehav och kontrollera att du får valuta för de pengar du betalat i förvaltningsavgift. Går det dåligt för dina fonder kanske det är läge att se sig om efter en bättre sparprodukt på marknaden eller ta saken i helt egna händer. På samma sätt som du vill undersöka utbudet på tröjor innan du köper en ny skall du shoppa runt efter fonder. Besluta dig för vilken typ av fond och vilken inriktning du vill att fonden skall ha (olika typer av fonder förklaras på nästa bild) och jämför sedan pris, risk och hur bra fonden presterat tidigare. Via Internet och din bank kan du få tag på all den information du behöver. 1

Vad kostar det? (Bild 5) När du sparar i fonder betalar du (i princip alltid) en förvaltningsavgift (det finns en fond på marknaden idag som inte tar ut avgift, Avanza Zero). Denna avgift är fondens pris. Förvaltningsavgiften ska bl. a. täcka kostnaderna för förvaltning, analys, administration och information. Förvaltningsavgiften kan skilja mycket mellan olika fonder. Generellt kan sägas att det är dyrare med aktiefonder än med räntefonder, dyrare med aktivt förvaltade fonder än med indexfonder. Även för fonder med lika placeringsinriktning kan prisskillnader finnas. Prissättningen sker på en fri marknad precis som för andra varor och tjänster. Visst har priset betydelse när du väljer fond, men först och främst bör du ta hänsyn till fondens placeringsinriktning och risk. När du har gjort detta är det dags att börja jämföra avgifter. Vid val av räntefonder kan det vara särskilt viktigt att ta hänsyn till avgiften eftersom avkastningen oftast inte skiljer så mycket mellan olika räntefonder. När avkastning anges och även när de dagliga andelskurserna redovisas (i bl. a. tidningar, på text TV och hemsidor) har nämligen alltid alla avgifter dragits bort. TKA (Totalkostnadsandel) På årsbeskedet kan du se totalkostnaden i kronor för ditt fondsparande. Här ingår förutom förvaltningsavgift även courtage, vilket är avgifter fonden betalar till aktiemäklarna när aktier köps och säljs i fonden. Förvaltningsavgiften är känd i förväg och tas ut dagligen med 1/365 av årsavgiften, men totalkostnad varierar och kan endast redovisas i efterskott. Detta beror på att fonden har löpande kostnader under året när de t.ex. köper och säljer olika aktier dvs. fondens courtage avgifter. Dessa kostnader är svåra att spå hur stora de blir eftersom det beror på vad som händer i övrigt på marknaden. TER (Total Expense Ratio) Används vanligtvis som totalkostnadsmått i länder utanför Sverige. Begreppet inkluderar ej courtage. Insättnings- och uttagsavgifter Vissa fondbolag tar även ut en avgift när du gör insättningar eller uttag. Insättningsavgift är dock ovanligt i Sverige och uttagsavgift tas oftast bara ut om uttag görs efter en mycket kort tids sparande i fonden. Olika fondtyper (Bild 6) Termen investeringsfond är ett samlingsbegrepp för alla fonder som marknadsförs i Sverige. För att en fond ska få vara verksam och marknadsföra sig som en fond krävs att fondbolaget först fått ett godkännande av Finansinspektionen. Investeringsfonder kan i sin tur delas upp i värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder utgörs bland annat av aktiefonder, blandfonder och räntefonder. Dessa fonder följer något som kallas för UCITSdirektivet. Det innebär att man får marknadsföra investeringsfonder fritt inom hela EU. Om man hör termen UCITS-fond är det samma sak som investeringsfond. I en aktiefond finns det mestadels aktier, i en blandfond både aktier och räntebärande värdepapper och i en räntefond finns det endast räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper är relativt trygga investeringar där du nästintill alltid får tillbaka det nominella beloppet du satsat. Exempel på räntepapper kan vara obligationer och statsskuldsväxlar. Ett antal fonder i Sverige har fått Finansinspektionens tillstånd att avvika på något sätt från de bestämmelser som lagen om investeringsfonder reglerar. Exempelvis kan fonden få tillstånd att handla derivatinstrument i större utsträckning, belåna de aktier som finns i fonden (blankning) eller att handla onoterade bolag. 2

Hedgefonder Hedgefonder är ett exempel på specialfond som fått möjlighet att avvika från lagen om investeringsfonder. En hedgefond är en fond med stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen. Målsättningen är att ge avkastning även i tider när världens aktiebörser sjunker i värde. Hedge kan översättas med skydd och hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar på marknaden. Gemensamt för hedgefonderna är alltså ett avkastningsmål som är absolut, oberoende av marknadsriktningen, vilket skall jämföras med en traditionell fond/kapitalförvaltning som strävar efter relativ avkastning mätt mot ett jämförelseindex. Det är stor skillnad i rikstagande mellan olika hedgefonder och det är viktigt att du förstår hur fonden investerar innan du satsar dina pengar. Hedgefonder kan använda sig av såväl långa (köpta) som korta (sålda) derivatpositioner samt utnyttja belåning (blankning) för att ytterligare öka avkastningen. Därutöver kännetecknas hedgefonderna av prestationsrelaterade avgifter och att förvaltarna riskerar egna pengar i fonden. Ett bra tips är därför att vara extra nog med att undersöka förvaltningsavgifterna om du tänker placera dina pengar i en hedgefond. Risknivån i olika fondtyper (Bild 7) Riskindikatorn/termometern på bilden visar risknivån i olika fondtyper. Räntefonder betecknas ibland som säkra fonder eftersom det är det tryggaste alternativet. Sedan följer blandfonder där en del utav fonden är beroende av börsen och kan både öka och minska i värde. De fyra översta fondtyperna är aktiefonder. Branschfonder har hög risk eftersom alla aktier i fonden finns i företag som alla är verksamma inom samma bransch. Går det bra för branschen är sannolikheten större för att aktierna i fonden stiger och avkastningen blir stor, går det sämre för branschen som helhet blir det motsatt effekt. Nästa steg ner på skalan är landfonder. Många unga tycker att det är intressant med landfonder eftersom det kanske finns ett speciellt land de gärna vill resa till eller känner till på något annat sätt. Föreställ dig att du är mycket intresserad av Brasilien, men du tycker att det verkar vara osäkert att investera i endast ett land, du kanske inte förstår marknaden eller känner till de företag som finns där. Då finns det regionala aktiefonder som sprider riskerna över flera länder, Latinamerikafond, Asienfond, Balkanfond, Nordenfond mm. Längst ner av aktiefonderna ligger globala aktiefonder. I dessa finns det aktier från hela världsmarknaden. Avkastningen är beroende av hur det går för hela världen. En stor del av de globala aktiefondernas investeringar finns på de amerikanska marknaderna (Dow Jones och Nasdaq) eftersom USA dominerar världsmarknaden. Olika värdepappersfonder Aktiefonder (Bild 8) En aktiefond är en fond som investerar minst 75 procent av fondförmögenheten i aktier. För aktiefonder rekommenderas ett sparande på minst fem till sju års sikt. Enligt grundregeln ska fonderna placera i minst 16 olika företags aktier. Det finns aktiefonder med mycket olika placeringsinriktning, t.ex. Sverigefond som placerar i svenska företags aktier, globalfond som placerar över hela världen och branschfonder som placerar i pengarna i en enda bransch. En stor skillnad mot aktiemarknadens förutsättningar är att när du ska sälja fonder behöver det inte finnas en köpare. Det är fondbolaget som köper tillbaka andelarna oavsett om de har en köpare till dem. 3

Den absolut vanligaste formen av aktiefonder i Sverige är av typen open end. Det betyder att fonden kan fortsätta att växa även om tillströmningen av nya pengar blir stor. De nya pengarna placeras i samma proportioner i samma aktier som redan finns i fonden och man ger ut nya fondandelar. Skulle många lösa in sina fondandelar betalar fonden tillbaka pengar och säljer aktier ur fondens totala portfölj. Avkastning i aktiefonder (Bild 9) Denna bild visar hur aktiefondernas genomsnittliga avkastning har utvecklat sig under de senaste 10 åren. Bilden visar varför du alltid skall spara långsiktigt i aktiefonder. Föreställ dig att du skulle ta ditt körkort 2001. Sommaren 1999 arbetade du ihop pengar till körlektioner som du sedan investerade i aktiefonder. Efter mars 2000 rasade börsen. Många företag, främst inom IT sektorn hade varit starkt övervärderade och den s.k. ITbubblan brast. Följden för dig blev att dina fondandelar minskade kraftigt i värde och pengarna räckte inte till för att betala körkortet. Om du inte placerat dina körkortspengar i aktiefonder utan andra pengar som du ville köpa en lägenhet för senare i livet, hade du inte behövt sälja andelarna 2001 utan kunde vänta till 2007. Idag hade du troligtvis fått ut en bra vinst på ditt sparade kapital. Börsen nådde en ny rekordnivå under våren 2007. Börsen stiger på sikt och ju längre tid du sparar desto större blir sannolikheten att dina fondandelar ökar i värde. Olika värdepappersfonder - Blandfonder (Bild 10) En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen av hur stor andel som är aktier respektive räntesparande kan variera. Ett exempel är t ex en tredjedel räntebärande papper, en tredjedel aktier och den sista tredjedelen skiftas efter vad som bedöms ge bäst avkastning för tillfället. Generationsfonder tillhör blandfonder. För dessa fonder gäller att en omplacering från en hög andel aktier till en större andel räntebärande papper sker i takt med att pensionen närmar sig. Olika värdepappersfonder Räntefonder (Bild 11) En räntefond är en fond som uteslutande placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder. De korta placerar enbart i värdepapper med löptid under ett år och kallas även penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. De långa räntefonderna placerar i värdepapper som löper längre än ett år och kallas även för obligationsfonder. Avkastning i räntefonder (Bild 12) Denna bild visar hur räntefondernas genomsnittliga avkastning har utvecklat sig under de senaste 10 åren. Räntefonder ökar och minskar inte i värde på samma sätt som aktiefonder. Det gör att räntefonder är ett klokare val på kort sikt än aktiefonder. Risk och avkastning relaterar alltid till varandra och det ser du här på bilden. Avkastningen är lägre men jämnare. Hade du investerat dina körkortspengar i en kort räntefond 1999 hade du kanske haft råd med en extra körlektion eller kunnat bjuda en kompis på fika för att fira ditt nya körkort. 4

Det är stora skillnader mellan korta och långa räntefonder. De korta kan förväntas ge en jämn avkastning på cirka tre till fyra procent per år och är en lämplig sparform för dem som vill undvika risk eller vill ha pengarna lättillgängliga. De långa räntefonderna kan vara förenade med risk och ska därför ses på minst tre till fyra års sikt. Dessa fonder kan öka i värde i tider när räntorna sjunker, vilket inträffade i mitten av 90-talet när Sverige fick lägre räntor och låg inflation. Idag är räntorna låga. De kan visserligen gå ner ytterligare något på kort sikt, men det finns också risk för kommande räntehöjningar. När räntan stiger kan obligationsfonderna minska i värde. Kurssvängningarna brukar dock inte vara lika kraftiga som för aktiefonder och successivt gör fondförvaltarna omplaceringar så att värdeutvecklingen stabiliseras. Hur väljer man sina fonder (Bild 13) Att välja fonder kan vid första anblicken kännas som en övermäktig uppgift. Inte minst då man som konsument i Sverige erbjuds att välja mellan drygt 6000 olika fonder. För att underlätta urvalsprocessen kan det vara en bra ide att via nedanstående tratt teknik minska ner antalet potentiella fonder. Bestäm dig för vilken risk du vill ta Den första frågan du får ställa dig själv är vilken risk du är villig att ta. Som vi vet sedan tidigare så är risken starkt förknippad med den potentiella avkastningen. Detta är en avvägning som måste göras inte minst baserat på den tidshorisont som du har för ditt sparande. Vi säger att du bestämmer dig för att riskmässigt ligga på en medelnivå. Enligt risktermometern som vi tittade på tidigare betyder detta att du bör välja en regional aktiefond. Se över utbudet inom denna riskkategori och välj Det finns en del regioner att välja mellan. T.ex. Asien, Latinamerika, Europa, Amerika mm. Här måste du välja ut en region som du tror på. Varför inte välja t.ex. Asien, det är ju en region med stort invånarantal och där många strävar efter att uppnå bättre levnadsförhållanden. Detta borde ju rent teoretiskt tala för en kraftig tillväxt under lång tid framöver. Undersök vilka fondbolag som erbjuder dessa fonder Med stor sannolikhet kommer ganska många fondbolag erbjuda en så pass bred produkt som Asienfonder. Det blir din uppgift att välja ut några av dessa bolag som du tror på. Gå in och titta på 2-3 specifika fonder och jämför: Nu är vi äntligen nere på en nivå där vi jämför äpplen med äpplen. Bra att titta på kan t.ex. vara fondernas historiska utveckling samt de avgifter som fondbolagen tar ut. Välj fonder och börja spara Som ett stöd i denna urvalsprocess kan man använda sig av hemsidan www.morningstar.se. På denna sida hittar man objektiv, tillförlitlig och jämförbar information om både svenska och internationella värdepappersfonder. 5

Aktörer på fondmarknaden (Bild 14) Fonden Fondens tillgångar ägs helt och hållet av de andelsägare som satt in pengar i fonden. Fonden är inte någon juridisk person men ett eget skattesubjekt. Pengarna i fonden ingår inte i fondbolagets tillgångar. Om själva fondbolaget går med vinst eller förlust påverkar inte andelsägarnas pengar. Fonden och fondbolaget är således likviditetsmässigt helt skilda från varandra. Fondens tillgångar kan inte belånas eller utmätas bortsett från att fonden får ta kortfristiga lån på högst tio procent av fondvärdet för att kunna lösa in andelar. Andelsägarna är inte ansvariga för fondens förpliktelser. Fondbolaget Fondbolaget däremot är en juridisk person som vanligen ägs av en bank, ett försäkringsbolag eller ett värdepappersbolag. Det finns också fristående fondbolag exempelvis H&Q Fonder och Spiltan Fonder AB. Ett fondbolag kan förvalta flera olika fonder. Fondbolaget sköter fondernas förvaltning och administration på andelsägarnas uppdrag. Fondbolaget får betalt genom de förvaltningsavgifter som fastställts för fonden. Det är fondbolaget som företräder fonden i alla sammanhang, t.ex. vid bolagsstämmor och ägarstyrningsfrågor. Med den nya lagen om investeringsfonder (SFS 2004:46) har nya regler införts om ökade kapitalkrav för fondbolagen. Även kraven på fondbolagens ledning, organisation samt ägare har skärpts. Detta kan ses som positivt eftersom vi konsumenter får ett starkare skydd mot oseriösa fondbolag. Förvaringsinstitut Alla svenska fondbolag ska ha en bank eller annat kreditinstitut som förvaringsinstitut för fondens innehav. Förvaringsinstitutet ska ta emot och förvara den egendom som fonden äger och se till att utgivning och inlösen av fondandelar sker i enlighet med gällande regler. Det är förvaringsinstitutets uppgift att se till att andelarnas värde beräknas på rätt sätt och att fonden placerar enligt sina fondbestämmelser. Aktörer på fondmarknaden, forts. (Bild 15) Denna bild kan användas med samma text som ovan eller med texten nedan. Syftet med är att ge en enkel överblick av den legala fondkonstruktionen. Lagen om investeringsfonder reglerar samtliga fonders och fondbolags verksamhet. Denna konstruktion innebär att rättsförhållandet mellan andelsägarna och fondbolaget regleras i ett tänkt avtal. Förhållandet mellan parterna kan liknas vid ett uppdragsavtal, där fondbolaget och förvaringsinstitutet åtar sig att utföra uppgifter åt andelsägarna mot en ersättning. I den svenska fondkonstruktionen separeras, vilket nämnts tidigare, andelsägarnas äganderätt från förvaltningen av fonden och förvaringen av tillgångarna i fonden. Det innebär att om ett fondbolag skulle gå i konkurs får detta ingen effekt för dig som andelsägare, eftersom det är skild ekonomi mellan fonden och fondbolaget. Förvaringsinstitutet, där fondförmögenheten är förvarad, träder då in och förvaltar fonden till dess att ett annat fondbolag kan ta över fonden. Syftet med konstruktionen är naturligtvis att skydda dig som konsument av fonden. För att ytterligare förstärka detta har Sverige infört ett så kallat strikt ansvar där fondbolag och förvaringsinstitut alltid måste ersätta dig för skada som uppkommer vid överträdelser av lag eller föreskrifter. Det är ett trepartsförhållande där andelsägarna överlåter ansvaret att representera dem i alla frågor som rör fonden. 6