Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Relevanta dokument
Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Inledning 4 1. Samspelet i familjen 7 2. Ansvar eller lydnad? Gränser Empati Trotsåldern finns den? Det du önskar ska du få

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Barn och skärmtid inledning!

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Frågor för reflektion och diskussion

Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Förväntansdokument Lars Björkqvist Sektorschef

Rusmedel ur barnets synvinkel

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Utgångspunkter LSS och FNs konvention

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Föräldrar är viktiga

Försök låta bli att jämföra

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Projektets hemsida:

Om barns och ungas rättigheter

Fritidshemmets uppdrag

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Albatross föräldraenkät En kvantitativ mätning bland skolans föräldrar Hösten 2012

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Inspirationsmaterial till häftet

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Delaktighet - på barns villkor?

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Underlag för självvärdering

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Tema: Konsten att sätta gränser

Arbetsplan för Östra förskolan

Inskolning. med tanke på genus

Har barn alltid rätt?

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

om läxor, betyg och stress

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan

Hur tycker du skolan fungerar?

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Tema: Konsten att sätta gränser

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Till alla barn och ungdomar

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Guide till bättre balans i livet.

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Alla barn har egna rättigheter

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Arbetsplan för Östra förskolan

Transkript:

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att barnen bara ska glida fram i livet.

Lite historia (Källa: Jesper Juul) Historiskt sett var lydnad det självklara målet under många generationer. Däremot är det mer tveksamt hur man klarade sig psykologiskt och existentiellt. Under ett par decennier pågick diskussionen om den gamla goda uppfostran med dess många regler, fasta ramar och straff kontra en friare och mer demokratisk uppfostran. Ska vi lita på de undersökningar som gjorts ger varken den auktoritära eller den fria uppfostran en bra uppväxtmiljö för barn. Högst betyg får det som kallas auktoritativ uppfostran.

1960-talets uppgörelse med formella auktoriteter Betonandet av de mänskliga rättigheterna, inte minst genom FN:s barnkonvention 1989 Från rollbetingad auktoritet till personlig auktoritet

Barnombudsmannen i Sverige

Auktoritär uppfostran Auktoritär fostran innebär att vuxna kräver och förväntar sig att barnen ska lyda utan att ifrågasätta. Regler förklaras sällan. "Gör det därför att jag säger det" är deras attityd. De sätter regler utan utrymme för förhandling och kompromisser. Lydnad och respekt för vuxna betonas. Genom strikta regler och begränsningar för barnens beteende försöker de forma och kontrollera barnens beteenden och attityder. Relationen mellan den vuxna och barnen präglas av distans. Vuxenmakt i form av bestraffning och belöning (samt hot och mutor) är den primära fostransstrategin.

Auktoritativ uppfostran Auktoritativ fostran innebär att vuxna ställer krav och sätter upp regler. De förväntar sig att barnen vill samarbeta. De lyssnar till barnens känslor och synpunkter, förklarar för dem sina egna skäl och synpunkter och är öppna för ett visst förhandlingsutrymme. De uppmuntrar sina barn att delta i beslutsfattanden. Respekt för både barn och vuxna betonas. Fostran vilar primärt på resonerande, att de vuxna försöker få barnen att förstå varför de förväntar ett visst beteende och ogillar ett annat. Relationen till barnen bygger på känslomässig värme och närhet.

Auktorativ fostran Auktoritativ uppfostran innebär att föräldrarna är auktoriteter inför sina barn men utan att vara auktoritära. Vad tror jag på? Vad tror jag är bra för människor? Vilka är de värderingar som jag fick med mig hemifrån har visat sig vara värdefulla och konstruktiva i mitt eget liv och vilka måste jag rensa bort? (Jesper Juul, dansk familjeterapeut)

Dagens dilemma för föräldrar: Vi vill att våra barn någorlunda ska göra som vi säger Och samtidigt... Vill vi att de ska utvecklas till självständiga, kritiskt tänkande människor med stor integritet.

Föräldrabarometer 2013 Cilla Nyman Presentation vid Förbundet Hem och Skola 12.2.2014

Bakgrund I utvecklandet av skolan och av samverkan mellan skola och hem är det viktigt att lyssna till det föräldrarna kan berätta om sina barn och om familjernas liv Förbundet Hem och Skola gav under hösten 2013 ordet till föräldrar till elever i finlandssvensk grundläggande utbildning (åk 1-9/10) I fokus: föräldrarnas syn på sina barns skola, skolgång och fostran Undersökningen genomfördes i samarbete med Enheten för Allmän pedagogik, Åbo Akademi i Vasa 12.2.2014 Cilla Nyman 11

Enkäten Föräldrabarometer 2013 Tre områden: (1) vardagen i skolan, (2) samarbetet mellan hem och skola och (3) vardagen och fostran i hemmet Som grund fungerade den enkät som använts då Suomen Vanhempainliitto utfört motsvarande undersökning (senast under våren 2013) Konstruerades i programmet Webropol Bred och omfattande, totalt 71 frågor av olika slag (påståenden, flervals- och fritextfrågor) 12.2.2014 Cilla Nyman 12

Del 3: Vardagen och fostran i hemmet Barnets fritid och vardagen i hemmet De allra flesta av de svarande tyckte att det råder lugn och ro hemma och att man också har tid för vila och återhämtning...även om 20 % upplevde att det är utmanande att få tiden att räcka till för både arbete och familj de yngre barnens föräldrar har en stressigare vardag än de äldre barnens 12.2.2014 Cilla Nyman 13

Jag engagerar mig tillräckligt mycket i barnets fritidssysselsättningar 58,7 % instämde helt och 34,4 % delvis Jag vet vad mitt barn gör på fritiden så många som 80 % instämde helt (84,4 % av lågstadieelevers föräldrar och 73,7 % av högstadieelevers föräldrar) Jag är orolig gällande barnets internetvanor instämde 10,4 % helt och 27,9 % delvis med (29,3 % var delvis av annan åsikt och så stor andel som 31,5 % helt av annan åsikt) 12.2.2014 Cilla Nyman 14

Föräldraskap och fostran De föräldrar som svarade på enkäten verkade generellt nöjda med det egna föräldraskapet, tycker sig också vara goda förebilder för sina barn och känner att de finns där för sitt barn då hon eller han behöver dem Barnets mor- och/eller farföräldrar tar aktivt del i barnets fostran 32,7 % instämde helt och 30,3 % delvis Jag har inget emot att andra vuxna (t ex skolpersonal, grannar) engagerar sig i barnets fostran 60,1 % höll helt med påståendet och 30,7 % höll delvis med 12.2.2014 Cilla Nyman 15

Föräldrarna och barnets skolgång Att det egna barnet anser förälderns engagemang i skolgången vara viktigt ansåg de flesta svarande (mycket viktigt: 51,6 %, ganska viktigt 41,9 %) Lågstadieföräldrarna ägnar i medeltal 3,27 timmar i veckan åt att stöda barnet i arbetet med läxorna medan högstadieföräldrarna i medeltal avsätter 2,25 timmar i veckan för detta 61,7 % uppgav att båda föräldrarna hjälper till med läxorna. Att mamma hjälper svarade 31,9 % och pappa 3,5 % av föräldrarna. Föräldrarnas egen utbildningsnivå avspeglade sig i de 12.2.2014 förhoppningar de hyser gällande Cilla Nyman sina barns framtida 16 utbildningsväg (överlag hoppas man att barnet väljer en

Vad var särskilt viktigt för Dig i fostran av Ditt barn?

Vad är särskilt viktigt för Dig i fostran av Ditt barn? Tid tillsammans Ärlighet Empati Trygghet Kärlek Gränser Ansvar Grundvärderingar Respekt och fel Att barnet lär sig vad som är rätt Rutiner Sund självkänsla Grundkunskaper för livet Rättvisa Hänsyn Att barnet känner att det duger som det är 12.2.2014 Cilla Nyman 18

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Du gav mej en riktig tankeställare: varför har jag försökt med diametralt annorlunda principer (t ex inte slå, diskutera o fråga om åsikt, prioritera familjen framom jobbet osv) då jag ändå tycker att jag har blivit en hyfsad människa? handlar det bara om priset som avkrävs av ett autoritärt uppfostrat och tuktat barn? Kvinna 60+

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Mera tid tillsammans hela familjen. Samvaro. Gemensamma matstunder. Har växt upp med heltidsarbetande föräldrar och dessutom en pappa med eget företag som tagit tid även kvällar och helger. Så jag prioriterar tid tillsammans med barnen. Kvinna 40+

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Jag ville att mina barn skulle få trygghet genom rutiner för det hade jag inte själv. Och så ville jag att de skulle känna att deras arbetsinsats för familjen skulle vara viktig men inte att de skulle driva hela hushållet... Kvinna 50

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Jag har pratat mycket mer med mina barn. Alltså om allt. Nu har jag två vuxna döttrar och vi pratar om det mesta varje dag fast vi råkar bo på olika ställen. Kvinna 40+

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Engagerat mig mera i min sons skolarbete än mina föräldrar gjorde. Kvinna 40+

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Lyssnat och brytt mej om på ett djupare plan (som min far gjorde, men som mor inte var riktigt kapabel till. Frid över varderas minne, dock!). Tror och hoppas jag att jag gjort!! Kvinna 50+

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Det som nu är svårare med fostran (tror jag) än då jag var ung är att hålla gränser. Tänker på det stora utbudet av hobbies och media och it. Barnen är mera medvetna idag. Som barn var det skola, läxor, lek med dockor, lego, bilsr. Kort stund barnprogram och sen sova. Mycke utelek. Kvinna 40+

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Pratar mer med mina barn om "allt". Vi är mera öppna än vad mina föräldrar var. Pratar om känslor också vidare. Flickorna kan komma med vilka problem som helst och vi kan diskutera. Kvinna 40+

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Farorna och hoten känns ändå vara större idag än då jag själv var barn. Jag tror man oroar sig som förälder lika mycket, men över andra saker. Kvinna 50+

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på? Skiljer sig inte just alls. Grundregel: Behandla barnen som människor. Blir ibland förvånad över att se (och höra) hur föräldrar behandlar sina barn på sätt de aldrig skulle komma på tanken att behandla en annan, utomstående person. Man 50+

På vilket sätt skiljer sig ditt eget föräldraskap och fostran från dina föräldrars. Vad har du ändrat på?

Var det bättre förr...? Tack för er uppmärksamhet!