Marknadsinriktade reformer lönar sig Gör fler

JUNI 2013 ULF JAKOBSSON Marknadsinriktade reformer lönar sig

Inledning Den ekonomiska utvecklingen i de västliga industriländerna är ända sedan Lehman Brothers kraschen svag. Framtidsutsikterna är i varje fall på medellång sikt mycket osäkra. Mot denna bakgrund framstår den svenska ekonomin som en ljuspunkt. Den goda svenska utvecklingen uppmärksammades nyligen 1 i en specialsektion i tidningen Economist. Den har också satt spår i framskjutna placeringar för den svenska ekonomin i olika mätningar av länders konkurrenskraft. För inte så länge sedan var situationen den omvända. I en i övrigt hygglig internationell utveckling sackade Sverige efter. Den djupa krisen 1992 var också främst en svensk eller i varje fall en nordisk angelägenhet. I efterhand kan vi se att denna kris markerade en vändpunkt för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Medan Sverige före krisen sackat efter omvärlden, fick vi efter krisen en ekonomisk utveckling som var bättre än genomsnittet. Denna vändning kan hänföras till de mycket omfattande ekonomiska reformer som genomfördes i den svenska ekonomin både före och efter krisen. Detta har nyligen på ett övertygande sätt visats av ekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson i boken Varför går det bra för Sverige? I försök att mäta reformtakten förefaller det som om omfattningen av reformerna är av samma storleksordning som Thatchers reformer i Storbritannien. Detta är inte den bild som vanligen förmedlas. Sannolikt beror detta på att det socialdemokratiska partiet som i regering genomförde de mest genomgripande reformerna, helst har velat distansera sig från denna politik. Under den nuvarande borgerliga regeringen har reformarbetet fortsatt främst genom skattesänkningar i kombination med en disciplinerad budgetpolitik. Till skillnad från tidigare reformer har dock Alliansens skattesänkningar karaktären av riktade specialåtgärder. Säkerligen har dock, inte minst, strävan efter makroekonomisk stabilitet bidragit till att Sverige hittills klarat sig relativt bra igenom den ekonomiska kris som är påtaglig framför allt i Europa. Vilken slutsats ska man då dra av utvecklingen? En slutsats skulle kunna vara att det nu är bra som det är det vill säga att vi nu nått ett slags optimum när det gäller den ekonomiska politiken. Om man ser till regeringens agerande och den politiska debatten förefaller det, som om detta vore den förhärskande slutsatsen. De reformer som diskuteras är främst av andra ordningens natur, som olika sätt att arrangera arbetsmarknadspolitiken. Om det nu inte gäller att täppa till kryphål i skattelagstiftningen. Denna strävan efter finslipning av politiken manifesterades nyligen i en gemensam debattartikel av finansministern och näringsministern. De gladde sig där över den goda utvecklingen i den svenska ekonomin, men kunde konstatera att i en av flera mätningar av näringlivsklimatet hade Sverige inte intagit någon framskjuten position. Mätningen i fråga var Världsbankens återkommande studie av The Cost of doing Business i olika länder. För att råda bot på detta skulle Sverige bjuda in Världsbankens experter för att göra en specialstudie i Sverige med sikte på att hitta åtgärder 1 Tillsammans med övriga nordiska länder. 1

som skulle kunna förbättra det svenska näringslivsklimatet. Som jag ser det finns det mycket att hämta redan genom att studera den utveckling som varit och de studier som redan finns. I denna skrift vill jag hävda att slutsatsen av den svenska utvecklingen efter 1992 är att det lönar sig att göra marknadsinriktade ekonomiska reformer. Detta är ett skäl till att regeringen bör gå vidare med reformarbetet. Ett annat är att svensk ekonomi under de kommande åren står inför flera mycket stora utmaningar. Jag vill också hävda att det är relativt uppenbart på vilka områden det är mest angeläget att genomföra reformer om man vill ha en bättre fungerande ekonomi. Jag kommer i denna del att använda mig av de internationella mätningar av näringslivsklimatet som de båda ministrarna hänvisar till i sin artikel. Därtill presenteras en särskild studie av det svenska företagsklimatet, sett framför allt ur det perspektiv som internationellt orienterade och forskningsintensiva företag har. Ulf Jakobsson ulf.jakobsson@jakab.se, +46 70 5644617. Ulf Jakobsson är docent i nationalekonomi och arbetar som konsult i nationalekonomiska frågor. Han har varit chef för Industriens Utredningsinstitut, numera Institutet för Näringslivsforskning. 2

Innehåll Inledning...1 Omslaget i svensk ekonomi...4 Den svenska ekonomins funktion i ett internationellt perspektiv....9 Resultat av enkät om det svenska företagsklimatet...12 Bilaga 1 Företagsklimatet i Sverige 2013...23 Bilaga 2 - Företagsklimatet i Sverige 2013 Resultatrapport...54 3

Omslaget i svensk ekonomi En genomgående invändning emot marknadsinriktade reformer är att de ger negativa fördelningseffekter samtidigt som de positiva effekterna på produktion och sysselsättning etc ligger i en obestämd framtid och är osäkra till sin storleksordning. Den första delen av invändningen ligger olyckligtvis i den marknadsekonomiska reformens natur. Om man vill gynna värdeskapande insatser så innebär detta också att man gynnar de individer som utför eller har utfört värdeskapande insatser. Detta leder i sin tur till negativa fördelningseffekter, särskilt i det korta perspektivet innan de positiva effekter som vanligen också finns gör sig märkbara. Hur omfattande de positiva effekterna blir beror på en rad omständigheter, då inte minst på hur reformerna faktiskt utformats. Det som sagts ovan innebär att den politiska ekvationen ofta blir mycket svår när det gäller att genomföra marknadsinriktade reformer. De politiskt negativa effekterna på inkomstfördelningen ger sig tillkänna direkt. Dessa politiska effekter, underblåses vidare kraftigt av medias kalkyler över vinnare och förlorare av de tilltänkta, eller genomförda, reformerna. Det är svårt att hitta en generellt verkande marknadsekonomiskt inriktad reform, som omedelbart ger mera i utdelning åt städpersonalen i Rosenbad än åt de statsråd vars rum de städar. Detta innebär att marknadsekonomiska reformer vanligen införs i krissituationer. När de negativa effekterna av existerande regleringar och skattebestämmelser blir mycket påtagliga visar det sig ofta möjligt att skapa en politisk plattform för marknadsinriktade reformer 2. Den omfattande serie av reformer som genomfördes i den svenska ekonomin under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet är en bra illustration till den diskussion som förts. En översikt över dessa reformer ges i Bergh & Henrekson (2012) 3. Två aspekter av dessa reformer förtjänar särskilt att lyftas fram: 1. Omfattningen av de marknadsinriktade reformerna är mycket betydande också i ett internationellt perspektiv: Bergh & Henrekson illustrerar detta med två index som ofta används i forskningslitteraturen. Det ena är index of Economic Freedom 4 som tas fram av Fraser institutet i Canada. Det andra är ett Globaliseringsindex (KOF index). Båda har fördelen av att sträcka sig över längre tidsperioder. Det förra indexet är i hög grad uppbyggt kring faktiska regelverk i respektive land, medan det andra genomgående är uppbyggt kring faktiska utfall vad gäller globalisering. Figur 1 visar utvecklingen av dessa båda index 1970 2000 för ett urval av länder. Där framgår att Sverige har en tätplats bland länderna när det gäller marknadsinriktade reformer och ökad globalisering. En annan illustration av detta ges av Birch Sörensen (2010) 5. Han uppskattar omslutningen av den svenska skattereformen till 6 à 7 procent av BNP. Detta kan jämföras med den trendsättande amerikanska skatteomläggningen under Reagan, som omfattade 1 à 2 procent av BNP. 4 2 Santesson, Peter, Reformpolitikens strategier, Atlantis, Stockholm 2012. 3 Bergh Andreas och Henrekson Magnus, Varför går det bra för Sverige?, Ivrig, Stockholm 2012. 4 www.freetheworld.com 5 Sörensen, Peter Birch, Swedish Tax Policy Recent Trends and Future Challenges,, Report to Expert Group of Public Economics, 2010:4.

Figur 1. Ökning av ekonomisk frihet (grå stapel) och globalisering (svart stapel) mellan 1970 och 2000. Källa: Bergh och Henrekson(2012) I de flesta av länderna skedde huvuddelen av förändringarna under perioden 1980 till 1995. Detta gäller även Sverige. Detta framgår av figur 2 som visar utvecklingen av frihetsindex år för år 1970 2010, för de tre mest reforminriktade länderna. Storbritannien, Sverige och Nya Zeeland. Det senare landet återfinns inte i figur 1. Av figur 2 framgår dock att Nya Zeeland genomgått större förändringar än både Sverige och Storbritannien. En viktig observation i anslutning till figur 2 är att, för Sveriges del, såväl startpunkt som slutpunkt för den mest intensiva reformperioden ligger lägre än de övriga länderna. Ser vi på utvecklingen efter år 2000 kan vi notera en svag men stadig nedgång för Storbritannien, medan Sverige klättrat uppåt under de allra senaste åren. Figur 2. Ekonomisk frihet i Sverige, Storbritannien och Nya Zeeland (skala 1-10) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sverige 5,3 5,3 5,6 6,3 6,6 7,1 7,4 7,2 7,4 7,6 7,3 7,4 7,3 7,3 7,3 7,2 7,53 Storbritannien 5,9 5,9 6,3 7,2 7,6 8 8,3 8,1 8,1 8,3 8,1 8,1 8 7,9 7,8 7,7 7,75 Nya Zeeland 6,4 5,6 6,3 6,1 7,4 8,6 8,4 8,2 8,4 8,4 8,4 8,4 8,2 8,4 8,3 8,2 8,36 Källa: Fraser Institute. 5

Medvetenheten om omfattningen av det svenska reformarbetet under slutet av 1980- talet och början av 1990-talet är inte så stor vare sig internationellt eller i Sverige. När Margaret Thatcher nyligen gick bort underströks på alla håll den omvälvande naturen i den politik som hon genomförde. Parallellerna till den politik som hennes ideologiske frände Ronald Reagan vid samma tid förde i USA ligger ofta nära till hands. Att de reformer som gjordes i Sverige kan ha varit av motsvarande eller större omfattning 6 än vad som gjordes i USA eller Storbritannien finns knappast med i bilden. Det kan finnas flera skäl till detta. Det viktigaste är sannolikt att reformerna i de anglosaxiska länderna genomfördes med utgångspunkt i en ideologisk vision, medan reformerna i Sverige ofta presenterades som tvingande nödvändigheter för att ta oss upp ur eller alternativt avvärja en kris. I ett inrikespolitiskt perspektiv kan man konstatera att en mycket stor del av reformarbetet gjordes under socialdemokratiska regeringar. Detta gäller avregleringarna av de finansiella marknaderna; de stora skattereformerna; stora delar av besparingspolitiken, ett nytt makroekonomiskt ramverk. De politiska kostnaderna för detta arbete i form av sviktande väljarunderlag har varit betydande. Det förefaller därför som den socialdemokratiska partiledningen så långt som möjligt sökt fjärma sig från reformarbetet. För de borgerliga partierna har det knappast tett sig naturligt att marknadsföra det socialdemokratiska reformarbetet som en stor ekonomisk framgång. Slutresultatet har blivit att det inte har funnits någon politisk kraft som bidragit till att koppla ihop reformerna med den goda ekonomiska utveckling som följde efter dem. Krisen kring 1992 har sannolikt också haft sin betydelse i detta sammanhang. Avregleringarna av de finansiella marknaderna och de stora skattereformerna föregick den stora krisen. När det gällde marginalskattesänkningarna hade vi en omfattande debatt kring de dynamiska effekterna av minskad progressivitet. När sedan omläggningen följdes av den värsta ekonomiska kris som vi haft i Sverige under efterkrigstiden, sågs detta av många som ett snarast övertydligt tecken på att det inte blev några positiva dynamiska effekter av marginalskattesänkningarna. Bilden kompliceras ytterligare av att den stora krisen till en betydande del var en omställningskris till följd av avregleringarna på de finansiella marknaderna 7. Omställningsproblemen var särskilt påtagliga i finans-, fastighets- och byggnadssektorerna. Detta var också de områden i ekonomin där regleringarna var mest omfattande. Ytterligare en viktig förklaringsfaktor var att de svenska reformerna i ett internationellt perspektiv trots sin omfattning inte gick så långt. Ser vi till index of economic freedom finner vi de övriga båda ledarna Storbritannien och Nya Zeeland på väsentligt högre nivåer än Sverige när väl reform arbetet är avslutat. Detsamma gäller också ett antal övriga västliga industriländer. Den svenska ledarpositionen förklaras sålunda inte första hand av att man är det land som gått längst i marknadsekonomiska reformer. Den förklaras istället av att Sverige började på en väsentligt lägre nivå än de övriga länderna. 6 Man måste givetvis reservera sig för hela bilden av ett reformarbete inte kan fångas in i ett enskilt index. 7 Man kan säga att Sverige genomgick en light version av de omställningskriser som skedde i Östeuropa när man där lämnade planekonomin. 6

Givetvis kan inte hela sanningen i denna fråga fångas upp i ett enskilt indextal. Ett faktum är dock att den svenska ekonomin även efter reformerna hade kvar betydande delar av det gamla reglerings- och högskattesamhället. När det gäller regleringar är det framför allt regleringar på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden som är kvar. Högskattesamhället visar sig i en fortsatt mycket stor offentlig sektor och i en mycket hög beskattning av individinkomster. Detta gäller särskilt inkomster som ligger över medianen. Dessa förhållanden har bidragit till att marknadsinriktade organisationer som exempelvis Svenskt Näringsliv har koncentrerat sig på vad som återstår att göra istället för att utvärdera vad som faktiskt redan har gjorts. Den andra aspekten av reformerna som förtjänar att lyftas fram är: 2. Omslaget från negativ till positiv ekonomisk utveckling är mycket kraftig i anslutning till reformerna. Efter OPEC1 (den första oljekrisen) och den svenska kostnadskrisen gick den svenska ekonomin in i en mycket svag och instabil utveckling. Den svaga utvecklingen gällde framför allt BNP och inflationsutveckling. Där till hade vi en betydande makroekonomisk instabilitet som manifesterade sig i återkommande kostnadskriser med efterföljande deprecieringar av kronan. Denna dåliga utveckling nådde sin kulmen eller snarare sin bottenpunkt i anslutning till krisen 1992. Som vi sett tidigare genomfördes ett stort antal reformer såväl före som efter krisen. De reformer som gjordes före krisen var ofta av mikroekonomisk natur, medan åtgärderna efter krisen siktade till att förbättra den makroekonomiska stabiliteten. En katalog över de genomförda åtgärderna återfinns i Bergh&Henrekson (2012) 8. Som framgår av figur 3 och figur 4 är omslaget från negativt till positivt i anslutning till de ekonomiska reformerna mycket påtagligt. Skälet till att den senare figuren tar sin startpunkt i året 1995 är önskan att undvika att ta startpunkten i det konjunkturmässiga bottenläge som Sverige hade 1992. År 1995 hade konjunkturen normaliserats, vilket innebär att figur 4, med 1995 som startpunkt, på ett bättre sätt speglar den långsiktiga utvecklingen av den svenska ekonomin. Det kan vara intressant att jämföra det svenska omslaget med vad som hände i Storbritannien före och efter Margaret Thatchers reformer. I detta fall torde 1985 vara det naturliga valet, för att studera om det skett ett omslag i anslutning till reformerna. Figur 5 och figur 6 visar att vi fick ett liknande omslag i Storbritannien som vi observerade för Sveriges del i de föregående figurerna. Figurerna ger en god bild av den dimension som saknas när man statiskt räknar vinnare och förlorare när en tillväxtfrämjande reform ska genomföras. Av figur 3 framgår sålunda att om Sverige 1970 1990 haft samma tillväxt som EU-15 så skulle Sveriges BNP nivå 1990 ha legat 13 procent högre än den faktiskt gjorde. Med denna period som referensram skulle det sålunda vara en betydande framgång om Sverige fortsättningsvis skulle kunna ha samma BNP-tillväxt som EU-15. I själva verket finner vi att Sverige år 2012 hade en BNP, som låg 17 procent över den nivå som vi fått om vi hade haft samma tillväxt som EU-15. 8 Bergh Andreas och Henrekson Magnus, Varför går det bra för Sverige?, Ivrig, Stockholm 2012. 7

Figur 3 BNP tillväxt Sverige och EU-15 1970-1992. BNP-tillväxt - internationellt Index, referensår = 100 200 180 160 140 120 100 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 År Hämtat: 2013-05-26 Källa: OECD Sverige EU-15_2 Not: statistiken baseras på fasta priser, fasta PPP. För merparten av länderna gäller att värden före 1995 är mer osäkra än värden för senare år. I många fall är det uppskattade värden från OECD. Statistik från OECD revideras och uppdateras kontinuerligt. Figur 4 BNP-tillväxt SverigeEU-15 1995-2012 BNP-tillväxt - internationellt Index, referensår = 100 160 150 140 130 120 110 100 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 År Hämtat: 2013-05-26 Källa: OECD Sverige EU-15_2 Not: statistiken baseras på fasta priser, fasta PPP. För merparten av länderna gäller att värden före 1995 är mer osäkra än värden för senare år. I många fall är det uppskattade värden från OECD. Statistik från OECD revideras och uppdateras kontinuerligt. Figur 5 BNP-tillväxt Storbritannien och EU-15 1970-1985 BNP-tillväxt - internationellt Index, referensår = 100 150 Storbritannien 140 130 120 110 100 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 År Hämtat: 2013-05-27 Källa: OECD EU-15 Not: statistiken baseras på fasta priser, fasta PPP. För merparten av länderna gäller att värden före 1995 är mer osäkra än värden för senare år. I många fall är det uppskattade värden från OECD. Statistik från OECD revideras och uppdateras kontinuerligt. Figur 6 BNP-tillväxt Storbritannien och EU-15 1985-2012 BNP-tillväxt - internationellt Index, referensår = 100 200 180 Storbritannien EU-15 160 140 120 100 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 År Hämtat: 2013-05-27 Källa: OECD Not: statistiken baseras på fasta priser, fasta PPP. För merparten av länderna gäller att värden före 1995 är mer osäkra än värden för senare år. I många fall är det uppskattade värden från OECD. Statistik från OECD revideras och uppdateras kontinuerligt. 8

Den svenska ekonomins funktion i ett internationellt perspektiv Det finns numera ett stort antal återkommande mätningar där olika institutioner försöker uppskatta och jämföra funktionen i ländernas ekonomier. Vi har redan berört två av dessa mått, nämligen Fraser institutets index över ekonomisk frihet och KOF globaliseringsindex 9. Det första kännetecknas av att det i mycket hög grad tar sin utgångpunkt i ländernas faktiska regelsystem. Det andra indexet är specialiserat till globaliseringsaspekten och bygger i stor utsträckning på faktiska utfall ( endogena variabler på ekonomspråk). Två av de mest kända mätningarna siktar till att rangordna länderna med avseende på konkurrenskraft. De är World Competitiveness Report som ges ut av World Economic Forum 10 (WEF) och World Competitiveness Yearbook, som ges ut av IMD Business School, med säte i Schweiz. Begreppet konkurrenskraft är något suddigt till sin innebörd. I Sverige har vi med utgångspunkt i våra tidigare så vanliga kostnadskriser, kanske vant oss vid att förknippa begreppet med kostnadsmässig konkurrenskraft. Det vill säga ju lägre kostnads nivå, desto högre konkurrenskraft. Att ett land har hög konkurrenskraft enligt WEF:s mätningar innebär snarare att landet har en ekonomi som är så välfungerande och välutvecklad att den förmår bära upp en hög, och på sikt växande lönenivå. Såväl WEF och IMDs mätningar bygger i hög grad på utfallsvariabler. När det gäller WEF spelar också enkätsvar en mycket stor roll. Två av Sveriges mest framträdande positioner uppnås exempelvis på områdena technical readiness respektive business sophistication. Här är enkätsvar den helt dominerande källan när det gäller att bestämma ländernas nivå. I föregående kapitel konstaterade vi att den starka svenska reformperioden kring decennieskiftet 1980 1990 ledde till en kraftig förbättring av indexet för ekonomisk frihet. Detta ledde naturligt nog till att Sverige fick en förbättrad rangordning i jämförelsen mellan länder. Från 1985 till år 2000 gick Sverige från plats nummer 50 till plats nummer 18 i rangordning. Därefter har Sverige fallit tillbaka i rangordning och ligger nu på plats 30. Detta beror inte på att Sveriges index gått ner utan att andra länders index gått upp. Många av dessa länder kan karaktäriseras som utvecklingsekonomier. När det gäller mätningarna som gjorts av WEF och IMD har Sverige också avancerat sedan reformpolitiken slagit igenom. Hos båda institutionerna ligger nu Sverige på en mycket hög nivå. I den senaste rapporten från WEF hamnade Sverige på fjärde plats bland alla världens länder och i IMDs senaste, just publicerade rapport, placerar sig Sverige också där på fjärde plats. 9 KOF index http://globalization.ethz.ch 10 Annars mest känt för sina årliga konferenser i Davos. WEF The Global Competitiveness Report, www.weforum.org 9

Det skulle kräva en mera omfattande studie för att utreda vad skillnaderna i rangordning mellan olika mätningar kan bero på. Det står dock klart att mängden av ingående data i varje index innebär att viktningen av de olika komponenterna spelar en stor roll. Det torde också vara så att de försök till kvalitativa mätningar som vi exemplifierade ovan ( technical readiness business sophistication ) innebär att traditioner, kultur och olika upparbetade mjuka värden får ett genomslag. Något utrymme för detta ges inte när man som i index of economic freedom tar sin utgångspunkt direkt i regelverken. Denna skillnad mellan olika ansatser och deras resultat, kan vara ett skäl till att Sverige får en relativt blygsam placering i Världsbankens mätning av Cost of Doing Business i olika länder 11. Detta index tar i hög grad sin utgångspunkt i ländernas regelsystem på olika områden. I den senaste rapporten hamnade Sverige på plats 13, efter Malaysia men före Island. Medan Sveriges nivå kan skilja sig mellan olika mätningar så kvarstår bilden av att svensk ekonomi har lyft sig sedan mitten av 1980-talet och att den svenska ekonomin i ett internationellt perspektiv ter sig relativt välfungerande. De olika studierna ger också en relativt entydig bild av var den svenska ekonomins svagheter står att finna. I alla mätningar står den svenska skattepolitiken och särskilt då beskattningen av individ inkomster ut som det mest påtagliga sänket för den svenska konkurrenskraften. Som god tvåa i detta avseende kommer den svenska lagstiftningen på arbetsmarknaden, där regelverken för anställning och avskedanden ger särskilt negativa siffror. I index för Economic freedom ingår högsta marginalskattesats (arbetsgivaravgifter + inkomstskatt) som en särskild komponent i mätningen. I likhet med alla andra komponenter i index sammanfattas situationen i ett indextal noll till sju, där noll är sämst och sju är bäst. Nivån på index bestäms dels av storleken på den högsta skattekilen, dels av hur tidigt i inkomstfördelningen den högsta beskattningen står till. Som framgår av nedanstående tablå hamnar Sverige i en absolut bottenposition. Länder som får index noll i faktorn högsta marginalskattesats (arbetsgivaravgifter + inkomstskatt) i Rapporten från Economic Freedom of the World 2013. Sammanlagt antal länder 122. Belgien Kroatien Senegal Sverige Sverige kvalificerar sig här till sin bottenposition, dels med den extrema höjden på den högsta skattekilen, drygt 70 procent, dels genom den relativt låga nivå i inkomstfördelningen, där den högsta marginalskattesatsen börjar tillämpas. Det ska sägas att Kuba och Nordkorea inte är med i urvalet av 122 länder som rangordnas. Däremot återfinns länder som Folkrepubliken Kina, Venezuela och Nicaragua, vilka alla, med detta mått mätt, har en mera liberal inkomstbeskattning än Sverige. 11 Skillnaden mellan resultaten i Världsbankens studie och de studier som görs av WEF och IMD lyftes nyligen fram av Anders Borg och Annie Lööf i en debattartikel (SVD (2013) 10

På andra plats som sänke för den svenska konkurrenskraften hittar vi regleringarna på arbetsmarknaden. Bilden är dock här mera blandad. När det gäller regelverken för anställning och avskedanden får Sverige i Freedom indexet siffran 2 på den 7 gradiga skalan, vilket innebär att den absoluta merparten av urvalets 122 länder hamnar på en högre nivå än Sverige. Dessa svagheter för Sveriges del går igen i de övriga mätningarna som vi har nämnt. World Economic Forum gör i sin rapport för vart och ett av länderna en sammanfattning av de största problemområdena för företagande. Tabell 1 återger denna samman fattning för Sveriges del i Global Competitiveness Report 2012 2013 12. The most problematic factors for doing business Tax rates 17.5 Restrictive labor regulations 15.4 Access to financing 11.7 Tax regulations 11.0 Insufficient capacity to innovate 8.9 Inefficient government bureaucracy 7.5 Inadequately educated workforce 7.4 Inadequate supply of infrastructure 6.5 Foreign currency regulations 5.1 Policy instability 2.0 Poor work ethic in national labor force 1.9 Inflation 1.5 Crime and theft 1.1 Government instability/coups 1.1 Poor public health 0.9 Corruption 0.3 Tabell 1. De mest problematiska faktorerna för företagande i Sverige enligt WEF Gobal Competitiveness Report 2012-2013. 0 5 10 15 20 25 30 Percent of responses De två översta platserna intas av Tax Rates och Restrictive Labor Regulation. IMD visar för varje land ett diagram över The Competitive Landscape, där rangordningen för respektive land på olika delområden framgår. I IMDs urval ingår cirka 60 länder. Sämst rangordning för Sveriges del har faktorn Fiscal Policy som inbegriper skattepolitiken. Här får Sverige rangordningen 47 bland de 60 länderna. Näst sämst är Employment där rangordningen är 38. 12 www.doingbusiness.org 11

Resultat av enkät om det svenska företagsklimatet För att ytterligare belysa frågan om det svenska företagsklimatet och dess profil har vi låtit göra en enkät om företagens syn på frågan. Enkäten är framför allt inriktad på frågan om Sverige som lokaliseringsort för ekonomisk verksamhet i jämförelse med andra länder. Därmed kan vi också belysa frågan om vilken roll de svagheter som finns i det svenska investeringsklimatet spelar för valet om en verksamhet ska lokaliseras till Sverige eller ej. Urvalet har gjorts bland utlandsägda företag verksamma i Sverige och bland forskningsintensiva företag. Enkäten är upplagd efter samma linjer som de enkäter som Invest in Sweden Agency (ISA) under en följd av år lät genomföra angående det svenska investerings och företagsklimatet. Enkäten har gjorts av Opticom, som också gjorde huvuddelen av IAS:s enkäter. År 2008 gjorde Opticom en enkät efter dessa riktlinjer på uppdrag åt Svenskt Näringsliv. Den långa serien av enkäter ger oss en möjlighet att göra jämförelser över tid när det gäller företagens syn på Sverige som investeringsland och lokaliseringsland. Till skillnad från ISA har vi i enkäterna 2008 och 2013, utöver utlandsägda företag i Sverige tillfrågat FoU intensiva företag med internationell verksamhet. I denna grupp återfinns såväl utlandsägda företag som svenska företag. Utfrågningen har skett i telefon intervjuer med personer i företagens ledning. I flertalet fall har frågorna besvarats av företagets VD. En närmare redogörelse för hur enkäten har lagts upp ges i en särskild bilaga till denna skrift. Där återfinns också en fullständig resultatredovisning. Enkäten är uppdelad i två huvuddelar. Den första delen fokuserar på det svenska företagsklimatet. Den andra delen fokuserar på det ekonomiska klimatet för enskilda individer. Det senare är särskilt viktigt för företag som arbetar med kunskapsintensiv verksamhet. Det svenska individklimatet är av stor betydelse för deras möjligheter att rekrytera högkvalificerad verksamhet till Sverige, liksom givetvis för möjligheten att behålla den högkvalificerade arbetskraften i Sverige. Det svenska företagsklimatet Inledningsvis redovisar vi de tillfrågade företagens syn på det svenska företagsklimatet. Jämförelsenormen är klimatet i andra EU/EES länder. Jämförelsen är vald dels för att ge frågan en viss precision, dels för att få jämförbarhet med tidigare enkäter. Jämförelsen innebär en begränsning. De tillfrågade pekar ofta på länder utanför EU/EES när man ger exempel på länder med ett bra företagsklimat. I den valda jämförelsen är huvudbilden dock positiv, vilket framgår av figur 7. I jämförel sen har det också skett en förbättring i jämförelse med den tidigare enkäten 2008. Detta kan naturligtvis dels bero på att man ser klimatet som bättre i Sverige jämfört med tidigare, dels på att man ser mera negativt på EU-området nu än 2008. Den positiva bilden är som framgår av figuren relativt jämnt fördelad mellan de olika kategorierna av tillfrågade företag. Av tidigare enkäter från ISA framgår att den förbättring vi nu ser i företagsklimatet är en del av en långsiktig trend. Företagen har vid de olika enkättillfällena fått frågan hur de ser på förändringen i det svenska företagsklimatet under de senaste åren. En sammanfattning av resultaten ges i figur 8. 12

Figur 7. Bedömningen av Sveriges företagsklimat 2013 och 2008. Vad är din övergripande spontana inställning till Sveriges företagsklimat jämfört med övriga EU/EES-länder? Är du: Share of respondents % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Total 2013 (161) 4 66 25 3 Forskningsintensiva (100) 3 67 26 3 Icke forskningsintensiva (61) 5 66 25 3 Mycket positiv Positiv Neutral Negativ Utlandsägda (106) 1 72 24 3 Mycket negativ Svenskägda (55) 9 56 29 4 Vet ej Total 2008 (200) 3 58 Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 2. Inget svar: 0. 35 5 Källa: FSR Figur 8. Förändringar i företagsklimatet i Sverige 1997-2013 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Försämrats påtagligt Försämrats något Ungefär oförändrat Förbättrats något Förbättrats påtagligt Vet ej/ej svar 30% 20% 10% 0% 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 För att få en bild av styrkor och svagheter i det svenska företagklimatet har företagen i en öppen fråga, utan givna svarsalternativ, fått ange vilka de anser vara de främsta styrkorna respektive svagheterna. I båda fallen har man fått möjlighet att peka på fler än en faktor. Svaren redovisas i figurerna 9.1 och 9.2. När det gäller styrkorna ligger arbetskraften i topp. Så har det genomgående varit sedan enkäterna startade också nivån har varit stabil kring 50 procent. Det anmärkningsvärda i år är att andelen respondenter som pekat ut arbetskraften fallit från drygt 50 procent till 38 procent. Detta kan hänga samman med att det kommit in två nya faktorer som inte varit med i bilden tidigare. Dessa är en stark ekonomi och politisk stabilitet. Det förefaller uppenbart att dessa svenska styrkor nu kommit in och värderas högt på grund av den politiska och ekonomiska kris som många länder i Euroområdet går igenom. Skatterna kommer in som en styrka. Av kommande svar att döma är det den relativt låga svenska bolagsskatten som åsyftas. Bland svagheter ligger regelverken högt. Vid följdfrågor framkommer arbets marknadsregler och LAS som de främsta problemen. 13

Respondents in % 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 9.1. Styrkefaktorer i det svenska företagsklimatet 2013 och 2008 Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller investeringsklimatet? 38 Arbetskraften 52 Tydligt regelverk Bas: 161. Öppen fråga: 342. Vet ej: 7. Ej svar: 1. 17 andra svar gavs 1-18 gånger 28 23 21 21 18 Skatter Samarbete mellan myndigheter/näringsliv 11 Arbetsmarknadsklimat 16 11 10 Stark ekonomi Politiska stabilitet 8 8 8 8 6 8 8 9 1 Företagsledning & organisation Infrastruktur Internationellt fokus Konkurrenskraftig lönenivå/kostnadsläge Källa: FSR 2013 2008 Figur 9.2. Svagheter i det svenska företagsklimatet 2013 och 2008 Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller investeringsklimatet? 70 Bas: 161. Öppen fråga: 310. Vet ej: 6. Ej svar: 0. 17 andra svar gavs 1-18 gånger 60 2013 2008 Respondents in % 50 40 30 20 10 0 47 Regelverk 40 Icke konkurrenskraftigt kostnadsläge 22 21 7 Skatter 42 14 Brist på långsiktig företagarpolitik 8 11 12 Geografiskt läge 9 9 9 6 4 Valutan Brist på internationell anpassning Tillgång på kompetent/ utbildad personal 7 Liten hemmamarknad 4 5 5 5 4 1 Samarbete mellan myndigheter & näringsliv Rekrytera/behålla utländsk arbetskraft Socialt skyddsnät/ förmåner Källa: FSR I de internationella enkäter som vi refererat till i föregående kapitel framträder hög teknologisk nivå, och hög innovationskraft, som viktiga positiva faktorer för Sverige. Dessa finns överhuvudtaget inte med här, medan de 2008 fanns med på en blygsam placering. En förklaring till skillnaden kan vara att en hög andel forskningsutgifter och ett stort antal patent bidrar till att ge Sverige denna position. Dessa är emellertid koncentrerade till ett fåtal företag. Därmed kan det vara så att dessa förhållanden endast berör en mycket liten del av de företag som vi har tillfrågat. Bland svagheterna återfinner vi kanske något överraskande, valutan som en ny faktor. Sannolikt är detta att hänföra till den höga svenska kronkursen, som också lett till att Icke konkurrenskraftigt kostnadsläge seglat upp som en betydande svaghet. Påtagligt färre än 2008 nämner nu skatterna som en svaghet. Av en fråga om vilka de mest positiva förändringarna är sedan 2008 framkommer också skatterna som den starkaste faktorn. Vad som nämnts här är allmänna skattesänkningar sänkt inkomst 14

skatt sänkt förmögenhetsskatt. En del av detta fanns på plats redan 2008. Det förefaller dock som om förändringarna sjunkit in mera nu, vilket lett till att färre spontant tar med skatterna som en av Sveriges största svagheter. Den positivare attityden till det svenska företagsklimatet blir också tydlig när företagen blir tillfrågade om vilket land som de anser har det bästa företagsklimatet. Liksom 2008 får USA flest röster, följt av Tyskland, medan Sverige placerar sig på tredje plats. År 2008 befann vi oss på en delad fjärdeplats. (Se fullständig presentation av enkäten). En fråga som är svår att få grepp om i en enkät är vilka effekter företagsklimatet har på företagens beteende. Vi har dock försökt ringa in detta genom att ställa frågan om det krävs några enskilda åtgärder för att öka företagets vilja att expandera i Sverige. På denna fråga har, som framgår av figur 10, 58 procent svarat ja. Ungefär samma andel svarade ja 2008. År 2001 var motsvarande andel 40 procent. Detta förefaller inte riktigt logiskt eftersom den allmänna värderingen av det svenska företagsklimatet blivit mera positiv sedan 2001. På följdfrågan om vilka enskilda åtgärder som skulle krävas återkommer regelverk och skatter, som de främsta reformområdena. När de tillfrågade ska precisera vilka regelverk de menar, svarar de flesta att de önskar regler för en mera flexibel arbetsmarknad. Vi ser här åter det mönster som framträdde i de internationella enkäter vi refererade till i tidigare kapitel. Figur 10. Hur regelverk, skatter och kostnadsläge påverkar viljan att investera i Sverige Krävs det några enskilda åtgärder för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? Vilka enskilda åtgärder krävs för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? 60 Ja, 58% Om Ja: Respondents in % 50 40 30 44 30 Flexibel arbetsmarknad (21) Tydligare/enklare regelverk (8) Miljöregler (6) LOU (2) Exportregler (1) Nej, 41% Bas: 161. Sluten fråga. Vet ej: 2. Inget svar: 0. 20 10 0 Regelverk Skatter 19 15 11 11 Lägre kostnadsläge Infrastruktur- /energisatsningar Utbildningssatsningar Satsning på FoU 7 3 Attraktiv etableringspolitik Mer konkurrens Bas: 94. Öppen fråga: 142. Vet ej: 0. Ej svar: 0. 7 andra svar gavs 1-2 gånger Det svenska individklimatet Frågorna kring individklimatet är främst ställda för att belysa hur företagen ser på möjligheterna att rekrytera kvalificerad personal med internationell arbetsmarknad till Sverige. Av figur 11 framgår att företagen även på detta område har en mera positiv bild än de hade 2008. Liksom då bedöms dock individklimatet som varande något sämre än företagsklimatet. Så har det sett ut också i tidigare enkäter. Ser vi till fördelningen mellan företag finns den mest negativa bilden hos de stora företagen medan de mellanstora företagen har den mest positiva bilden. 15

Figur 11. Sveriges individklimat 2013 och 2008. Vad anser du om Sveriges individklimat jämfört med övriga EU/EES länder, dvs. hur bedömer du Sveriges möjligheter att attrahera och behålla personal som är attraktiv på arbetsmarknaden? Bedömer du Sverige som: Share of respondents % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Total 2013 (161) Forskningsintensiva (100) 7 6 50 54 30 32 12 8 Icke Forskningsintensiva (61) 10 44 28 18 Stor (82) 7 39 34 20 Mycket attraktivt Attraktivt Neutralt Oattraktivt Mycket oattraktivt Mellan (70) 9 64 23 4 Vet ej Liten (9) 44 56 Total 2008 (200) 3 39 39 18 2 Källa: FSR Bas: 161. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: 0. Liksom när det gäller företagsklimatet har företagen i en öppen fråga blivit ombedda att ange styrkor respektive svagheter i individklimatet. Svaren på dessa frågor återfinns i figurerna 12.1 och 12.2. Åsikterna när det gäller styrkor har ändrat sig påfallande lite sedan 2008. I topp ligger livskvalitet och bra arbetsklimat, båda är mjuka värden som inte är direkt kopplade till några politiska parametrar. Hög kompetensnivå rycker fram på tredje plats med en relativt kraftig ökning från 2008. Också när det gäller svagheter är bilden relativt stabil från 2008. Skatter och låga lönenivåer ligger i topp medan klimat och geografiskt läge, vilka faktorer vi inte kan göra mycket åt kommer därefter. Figur 12.1. Styrkefaktorer i Sverigs individklimat 2013 och 2008 Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft? Respondents in % 70 60 50 40 30 20 10 0 65 66 Livskvaliteten 32 33 Bra arbetsklimat 21 Hög kompetensnivå Bas: 161. Öppen fråga: 287. Vet ej: 2. Ej svar: 3. 5 andra svar gavs 1-3 gånger 6 Gott företagsklimat 13 13 2 6 Bra kompetensutveckling/ utbildningssystem Språkkunskaper 9 5 4 5 4 4 5 2 4 4 3 Högutvecklade företag med högteknisk nivå Industritradition Innovativitet/ Framsynthet Internationell fokus/ anpassning Stark ekonomi/valuta Många multinationella företag 2 2013 2008 16

Figur 12.2. Svagheter i Sveriges individklimat 2013 och 2008 Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft? Respondents in % 70 60 50 40 30 20 10 0 45 Skatter 55 25 Låg lönenivå Bas: 161. Öppen fråga: 284. Vet ej: 5. Ej svar: 0. 13 andra svar gavs 1-6 gånger 2013 35 19 Klimatet 16 12 12 Geografiskt läge 11 Stel arbetsmarknad, liten rotation 5 Höga arbetskraftskostnader/ arbetsgivaravgifter 7 7 6 7 6 3 3 3 Liten marknad Svårt att rekrytera utländsk arbetskraft/få de att stanna Dålig tillgång på kompetent personal Källa: FSR 2008 Det kan tyckas inkonsekvent att företagen som tidigare pekat på höga lönekostnader som ett problem för företagsklimatet nu anger låga lönekostnader som ett problem för individklimatet. Man ska dock komma ihåg att lönekostnaden vanligen, genom arbetsgivaravgifter och avtalade pensionsavsättningar ligger cirka 50 procent över den utbetalade lönen i nivå. Därefter kommer för den enskilde löntagaren en progressiv inkomstskatt. Den relativt sammanpressade lönestrukturen i Sverige bidrar också till att lönen för kvalificerad arbetskraft i Sverige blir låg även om den totala lönekostnaden ligger högt. Även när det gäller individklimatet har vi försökt ringa in vilka praktiska effekter olika faktorer har. Vi har här gjort detta genom att ställa frågan om företagen anser det lättare eller svårare att rekrytera spetskompetens till andra länder än till Sverige. Vi har också frågat till vilka länder man anser det lättare att rekrytera. Företagen har för dessa länder också fått ange skäl till varför det är lättare att rekrytera till dessa länder. Resultaten framgår av figurerna 13.1, 13.2 och 13.3. Figur 13.1. Rekrytering av utländsk spetskompetens till Sverige 2013 Är det lättare eller svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder där ni har etablerat er? 68% Vet ej Lättare Ingen skillnad Svårare 13% 4% 15% Bas: 55. Sluten fråga. Vet ej: 8. Inget svar: 2. 17

Figur 13.2 Länder till vilka det bedöms som lättare, att rekrytera utländsk spetskompetens, än till Sverige Fördelar vid rekrytering USA (21 svar) England (17 svar) Tyskland (11 svar) Skatter Lönenivåer Klimat Högre disponibel inkomst Språket Utbildningsväsende Bra lönenivåer Attraktiva jobb Bra för medföljande Antal respondenter 25 20 15 10 5 0 USA UK Tyskland France Schweiz Kina Väst/Centraleuropa Singapore Holland Danmark Belgien Australien Bas: 55. Öppen fråga: 83 länder. Vet ej: 0. Ejsvar: 11. Österrike Polen Norge Indien Brasilien Benelux Asien Sydkorea Spanien Figur 13.3. Länder till vilka det bedöms som svårare, att rekrytera utländsk spetskompetens än till Sverige Nackdelar vid rekrytering Finland (7 svar) Östeuropa (5 svar) Kina; Indien & Afrika (4 svar) Språk Klimat Språk Kultur Kultur Språk Antal respondenter 25 20 15 10 5 0 Finland Östeuropa Bas: 55. Öppen fråga: 55 länder. Vet ej: 2. Ej svar: 21. Kina Indien Afrika Ryssland Tjeckien Frankrike Vet ej Spanien Belgien Tyskland Pakistan Norge Latinamerika Brasilien Polen Italien Bulgarien USA Rumänien Kazakstan Danmark Baltikum Här är svaren relativt likartade dem som gavs 2008. USA, Storbritannien och Tyskland. I alla fallen anges möjligheter till högre disponibel inkomst eller högre lön som ett av skälen. Vilken disponibel inkomst den som ska rekryteras får ut beror i hög grad på vilken total beskattning som ansätts på högre arbetsinkomster. Skatterna framkommer sålunda som ett av de huvudsakliga skälen till att det är svårare att rekrytera spetskompetens till Sverige än till andra tänkbara lokaliseringar. Denna bild bekräftas av svaren på en direkt fråga som företagen fått angående individbeskattningens attraktivitet. Frågan och svaren presenteras i figur 14. En viss förbättring har skett från 2008. Fortfarande anser dock nästan 70 procent av företagen att individbeskattningen är oattraktiv eller mycket oattraktiv. Mot bakgrund av företagens negativa bedömning av just skatterna, har de fått frågan om vilka förändringar i skattesystemet som de vill se. Svaret på denna fråga ges i figur 15. Där framgår att marginalskatter och individbeskattning hamnar i topp. Svaren ansluter sig som synes relativt väl till dem som gavs 2008. Sverige har en särskild expertskatt som syftar till att lösa just de problem med rekrytering av utländsk arbetskraft som den höga individbeskattningen av högre inkomster ger upphov till. I tidigare enkäter har företagen genomgående varit negativa till expertskatten och mycket få företag har i praktiken använt sig av den. År 2012 ändrades regelverket, så det har blivit väsentligt enklare att använda sig av skatten. 18

Figur 14. Sveriges attraktionskraft vad gäller individbeskattning 2013 och 2008 Hur bedömer du Sveriges möjligheter att attrahera och behålla personal som är attraktiv på arbetsmarknaden i relation till individbeskattningen? Bedömer du Sverige som: Share of respondents % Total 2013 (161) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 13 29 53 14 Mycket attraktivt Attraktivt Forskningsintensiva (100) 4 30 52 14 Neutralt Oattraktivt Icke Forskningsintensiva (61) 32 26 56 13 Mycket oattraktivt Vet ej Total 2008 (200) 14 13 59 25 Källa: FSR Bas: 161. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: 0. Vad som nu krävs för nedsättning är att den som rekryteras är utlänning och att den lön som företaget betalar överskrider en viss nivå (600 000 i årsinkomst). Är dessa kriterier uppfyllda får den individ som anställts i Sverige en väsentlig minskning av skatten under 3 år. Förändringarna har lett till att företagen nu är mera positiva till expertskatten än tidigare. (Se fullständig redovisning av enkätsvaren.) Många anser dock att det höga lönekravet och den korta tid under vilken nedsättningen ges minskar värdet av den skattelättnad som expertskatten ger. Några kommentarer i anslutning till expertskatten kan vara på sin plats. 1. Själva förekomsten av en särskild expertskatt innebär att regeringen inser att den höga individbeskattningen skapar problem. 2. Expertskatten bryter mot de grundläggande krav på horisontell rättvisa (lika behandling av likar) som man kan ha på ett skattesystem. 3. Lösningen tar sikte på att lösa problemen för det företag som tillfälligt behöver hyra in en utländsk expert. Den kan därmed inte vara en grund för långsiktiga lokaliseringsbeslut för högförädlande verksamhet som kräver spetskompetens. Figur 15. Företagens förslag till reformer på skatteområdet Ser du några åtgärder som skulle kunna förbättra det svenska skattesystemet? Respondents in % 70 60 50 40 30 20 10 0 27 Marginalskatter 18 17 15 Sänkning av individbeskattningen Sänkta arbetsgivaravgifter Bas: 161. Öppen fråga: 185. Vet ej: 23. Ej svar: 30. 2 andra svar gavs 2-4 gånger 21 15 13 15 13 7 Minskat skattetryck Förenkla skattesystem Sänkt bolagsskatt 8 8 7 5 7 6 Förenklad expertskatt Avskaffa värnskatt Översyn/förnyat skattesystem 5 4 3 3 Mer lönsamt att jobba & utbilda sig i Sverige 7 Konkurrenskraftiga skatter jämfört med Europa Källa: FSR 2013 2008 19

Sammantaget betyder detta, att även om de nya reglerna för expertskatten sannolikt utgör en förbättring i förhållande till de gamla, så kan denna typ av speciallösningar inte ersätta det grundproblem som de höga marginalskatterna utgör. Sammanfattande bild Vi har redovisat företagens syn på det svenska företags- och individklimatet från en rad olika aspekter. Här ska vi försöka ge en sammanfattande bild av företagens syn över det fält vi har täckt. Vi ska då använda oss av den så kallade GAP analys som gjorts av Opticom. I denna analys ställs företagen inför två uppgifter. För ett visst område, exempelvis inkomstbeskattningen ska de på en tiogradig skala ange hur viktigt området är. För det andra ska de, också på en tiogradig skala från mycket negativ 0 till mycket positiv 10, ge sin bedömning av Sveriges prestation på området. Om företagen bedömer ett område som viktigt, blir det naturligtvis mera betydelsefullt att Sverige presterar bra på detta område. Ett negativt gap mellan företagens svar på de båda frågorna, ger därför en indikation om att Sverige inte presterar tillräckligt bra på ett visst område. Även om logiken bakom GAP-analysen inte är helt oantastlig, ger den en indikation om hur olika aspekter av det svenska företagsklimatet bör viktas när man strävar efter en helhetsbild av företags- och individklimat. En sammanställning av GAP analysen för de olika områdena ges i figur 16. Där ges också en jämförelse med de svar som företagen gav i 2008 års enkät. Figur 16. Sammanställning av alla GAP-kriterier efter viktighet vs. Sveriges prestation 2013 och 2008 Viktighet Gap 2013 Gap 2008 Tillgång på kvalificerad arbetskraft 8,8-1,5-1,4 Nivå och kvalitet på högre utb och forskning 8,8-1,6-1,3 Språkkunskaper 8,7-0,2-0,3 Organisation & företagsledning 8,6-0,6-0,5 Goda telekommunikationer 8,4 0,2 0,4 Marknadspotential 8,1-2,7-2,1 Tillgång på kvalificerade tjänster 8,0-0,4-0,3 Tillgång på kvalificerade kunder 7,9-1,0-0,9 Bolagsbeskattning 7,8-0,9-0,8 Generellt kostnadsläge (lågt) 7,8-2,5-2,1 Individbeskattning 7,8-2,9-3,4 Livskvalitet 7,7 0,4 0,5 Kvalitet på transportinfrastruktur 7,7-0,9-0,8 Arbetsgivaravgifter 7,6-2,4-2,5 Kvalitet på underleverantörer 7,4-0,4-0,4 Möjlighet att rekrytera arbetskraft från utlandet (regelverk) 7,0-1,1-1,1 Möjlighet att rekrytera arbetskraft från andra länder (tillgång på kvalificerad arbetskraft i utlandet) 6,7-1,1 Nytt Närvaro av andra företag i samma bransch 5,8 0,4 0,3 Källa: FSR Större gap jämför med 2008 = försämring Mindre gap jämför med 2008 = förbättring 20

Vissa av de angivna kriterierna är direkt åtkomliga genom politiska åtgärder, andra inte. Marknadspotential tillhör i huvudsak den senare kategorin eftersom den i hög utsträckning avgörs av geografiska förhållanden och demografi. Helt opåverkad av politik är den dock inte. Tillskapandet av EU:s inre marknad är ett exempel på hur marknadspotentialen kan ökas genom politiska åtgärder. Denna faktor är naturligt nog betydelsefull för företagen. Att vi ser en ökning av GAPet på detta område, kan hänga samman med den allt större betydelse som de snabbt växande marknaderna i Asien har. Till detta kommer den svaga utveckling som man kan se framför sig i det europeiska närområdet. Problemen med den höga beskattningen av arbetsinkomster finns kvar, även om vi kan se en viss förbättring i förhållande till 2008. Individbeskattningen står dock fortfarande för det största gapet. Den bild av bestående svagheter och relativt små förändringar som ges i figur 14 understryker att de allmänna förbättringar i företags- och individklimat som vi såg inledningsvis ska ses mot bakgrund av stora ekonomiska problem i vår omvärld. Faktorer som makroekonomisk stabilitet och vissa mjuka värden som bättre allmän uppskattning av företag och företagande är heller inte med på listan. Sammanfattande synpunkter och policyslutsatser. Den utveckling som den svenska ekonomin har haft sedan 1990-talets mitt är en mycket tydlig indikation på att marknadsekonomiska reformer ger utdelning i form av förbättrad ekonomisk utveckling. Bergh och Henrekson (2013) visar också att den förbättring av ekonomin som vi fått efter reformperioden är vad man enligt forskningen på området kan förvänta sig. Om nu reformer lönar sig så är nästa punkt valet av reformer. Den genomgång som vi gjort av olika internationella undersökningar av företagsklimatet ger en klar indikation om att företagsklimatet och därmed den ekonomiska utvecklingen i Sverige skulle förbättras av reformer på två områden. Dessa är den personliga inkomstbeskattningen och regelverken på arbetsmarknaden. I samma riktning pekar den enkät bland svenska företag som presenteras i samband med denna rapport. Att sänkt progressivitet i den personliga inkomstbeskattningen skulle förbättra funktionen i den svenska ekonomin har också mycket starkt stöd i den relativt omfattande forskning på området som har gjorts. Flera undersökningar visar exempelvis att den enkla åtgärden att slopa värnskatten med stor sannolikhet skulle vara själv finansierande på grund av de effekter detta skulle ge på antalet arbetade timmar. Detta betyder att även en mera omfattande reform av typ att sänka den högsta marginal skattesatsen till 40 procent i ett medelfristigt perspektiv skulle vara relativt billig att genomföra. Med en sådan reform skulle Sverige också närma sig den internationella huvudfåran när det gäller inkomstbeskattningen. När det gäller arbetsmarknadslagstiftningen bottnar företagens negativa bedömning framför allt i LAS-reglerna. Forskningsresultaten på detta område visar att regler av denna typ framför allt slår mot sådana grupper som har ett dåligt fäste på arbetsmarknaden. Det omfattande arbete som läggs ned på att kringå dessa regler av exempelvis våra tidningar är också en mycket tydlig indikation om att regelverket är ett hinder för en god ekonomisk utveckling. 21

Från ansvariga politikers sida kunde en naturlig respons på detta vara, att det nu ändå går så bra i den svenska ekonomin att det inte är värt att ta stora politiska kostnader för att genomföra ytterligare förbättringar. Sant är att det omedelbara behovet av reformer i den svenska ekonomin inte är påtagligt på det sätt som det är i länder som Italien eller Frankrike, där yttre omständigheter kan komma att tvinga fram reformer. Detta hindrar inte att det finns problemområden också i den svenska ekonomin som skulle kräva politiska åtgärder. Ett exempel är den utflyttning av mycket högkvalificerad verksamhet som vi sett under senare år. I varje enskilt fall kan utflyttningarna inom exempelvis läkemedelsindustrin te sig som en naturlig utveckling som inte specifikt har med den svenska situationen att göra. Totalt sett är det dock fråga om en erodering av viktiga kluster för humankapitalintensiv verksamhet. Den uttalade strävan från politikernas sida har varit att bygga upp just denna typ av kluster. Istället har vi fått en utveckling där våra viktigaste och mest framgångsrika kluster eroderar. Att möta en sådan utveckling kan kräva åtgärder över ett brett fält. En viktig förutsättning för att sådana åtgärder ska bli framgångsrika är emellertid att man har ett skatteklimat som gynnar investeringar i humankapital och som gör Sverige till en attraktiv lokalisering för högutbildade individer. Som vi sett tidigare har Sverige många fördelar, men att tillhöra den grupp av länder som har den mest drakoniska marginalbeskattningen i världen motverkar definitivt de strävanden man kan ha på dessa områden. Ett annat viktigt och akut område är den höga arbetslösheten bland ungdomar och invandrare. Även här krävs säkert åtgärder över ett brett fält. Sannolikt krävs dock ett tyngre åtgärdsartilleri än den parad av olika AMS-program som vi sett exempel på under lång tid. En viktig del i en mera verkningsfull politik vore med säkerhet en uppmjukning av LAS-reglerna och en friare syn på instegslöner för individer som hamnat utanför arbetsmarknaden. I ett längre perspektiv finns ytterligare utmaningar som kräver åtgärder för en bättre fungerande ekonomi. En sådan utmaning är det demografiska perspektivet som kommer att kräva bättre tillväxt och en mera flexibel ekonomi för att kunna hanteras på ett bra sätt. De upprepade tillslagen av pensionssystemets broms är en indikation på betydelsen av god ekonomisk tillväxt i detta sammanhang. En annan stor utmaning är den förskjutning av världens ekonomiska tyngdpunkt öster ut som vi är mitt uppe i och som sannolikt kommer att prägla den ekonomiska utvecklingen under de närmaste decennierna. Detta innebär att den snabbaste tillväxten kommer att äga rum på marknader som ligger långt borta från oss. Vi såg i enkäten att företagen bedömer marknadspotential som en viktig lokaliseringsfaktor. Den utveckling som skisserats innebär att marknadspotentialen i en svensk lokalisering relativt sett försämras. Det är då viktigt att möta denna utveckling med åtgärder som bidrar till att öka Sveriges attraktivitet i andra avseenden. Som framgick av enkäten bör skattepolitiken spela en central roll i en politisk satsning som siktar på att öka Sveriges attraktivitet som lokaliseringsort. 22

Strictly Confidential The information in this document is confidential to the sender and is intended only for the use of the addressee. Unauthorized use, disclosure or copying is strictly prohibited and may be unlawful. Bilaga 1 Företagsklimatet i Sverige 2013 Strictly Confidential The information in this document is confidential to the sender and is intended only for the use of the addressee. Unauthorized use, disclosure Strictly Confidential or copying is strictly prohibited and may be unlawful. The information in this document is confidential to the sender and is intended only for the use of the addressee. Unauthorized use, disclosure or copying is strictly prohibited and may be unlawful. Företagsklimatet i Sverige 2013 Företagsklimatet i En trendrapport jämfört med 2008 Sverige Företagsklimatet 2013 i Sverige 2013 En trendrapport jämfört med 2008 En trendrapport jämfört med 2008

Our mission is to help our customers improve their results Opticom is a leading global consulting and research firm. Our mission is to help our customers improve their results by transforming data and knowledge into strategic advice and concrete action plans. Since our foundation in 1987 we have undertaken hundreds of international projects across the world. Expertise across several industrial sectors We have broad as well as deep expertise across several industrial sectors and we regularly serve more than 100 leading global companies. Our first and foremost aim is to be regarded as a professional and trustworthy partner based on good interaction and strong relationships with our clients. Our main areas of business are: Forest products, Health, Industrial goods and Consumer goods & services. Contact information Carl Michael Bergman Mats Nygård CEO Qualitative Research Manager Direct : +46 (0) 8 50 30 90 02 +46 (0) 8 50 30 90 08 Mobile : +46 (0) 708 39 90 02 +46 (0) 708 39 90 08 E-mail: carl.michael@opticom.se mats@opticom.se Cecilia Vassal Nyholm OPTICOM INTERNATIONAL Research Supervisor RESEARCH AB +46 (0) 8 50 30 90 04 Grev Turegatan 30 +46 (0) 708 39 90 04 SE-114 38 Stockholm cecilia@opticom.se SWEDEN 1 Företagsklimatet i Sverige 2013

Innehållsförteckning Bakgrund 4 Syfte 4 Svarfrekvens 5 Indelning, storlek & ursprungsländer 5 Branscher & Position 6 Positivare inställning till Sveriges företagsklimat sedan 2008 Men främsta svagheter består 8 Regelverk försvårar för företagande 8 Liten marknad och högt kostnadsläge växande negativa gap för Sverige 10 Positiv trend för Sveriges företagsklimat men en viss polarisering kan skönjas 10 Skattesänkningar och statsmakternas positivare synsätt på företagande påverkar positivt 11 Regelverk på arbetsmarknaden och på miljöområdet fortsatt negativ påverkan på den svenska företagen 12 USA fortfarande företagares drömland men profillöst Sverige klättrar 13 Traditioner och vilja att vara nära stora och växande marknader lägger forskningen utomlands Sverige gör för lite för att locka till sig dessa investeringar 14 Något färre flyr det svenska näringslivsklimatet Men strömmen leder österut 15 Oförminskade krav på reformer för att expandera i Sverige sedan 2008 16 Sveriges individklimat något förbättrat Styrkorna står sig och främsta svagheterna bleknar lite 18 Få förändringar i länders attraktivitet sedan 2008 20 Små förbättringar överlag kring kompetens & rekrytering sedan 2008 20 Spontant små förändringar vad gäller uppfyllande av rekryteringsbehov 20 Svag ökning av utlandsrekryterade trots förenklade regler Lägre disponibel inkomst och klimat avskräcker 20 Nya regler för förenklad arbetskraftsinvandring har haft liten betydelse 21 Svag förbättring i Sveriges attraktionskraft vad gäller individbeskattningen sedan 2008 23 En förbättring i Sveriges attraktionskraft vad gäller individbeskattningen sedan 2008 23 Individbeskattningen ger välfärd 23 Lägre disponibel inkomst nackdel för Sverige 24 Små steg i rätt riktning vad gäller skatter 25 Förenklad administration av expertskatten välkomnas av de berörda men ytterligare reformer önskas 25 Sänkta marginalskatter fortsatt högst på önskelistan 26 Slutsatser 28 En företagarvänlig regering Som tappat fart? 28 Stå upp för Sverige! 28 2 Företagsklimatet i Sverige 2013

Bakgrund

Bakgrund Denna rapport är resultatet av en undersökning som Opticom International Research AB genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv, under perioden november 2012 januari 2013. Undersökningen omfattar totalt 161 genomförda kvalitativa telefonintervjuer med personer i ledande positioner, främst på VD- nivå, i svensk- och utlandsägda företag verksamma i Sverige. Undersökningen är en uppföljning av studien som gjordes 2008. Majoriteten av intervjuerna genomfördes på svenska och ett mindre antal på engelska. Beroende på respondenternas önskemål gjordes intervjuerna antingen vid den första kontakten eller så bokades en tid för en intervju vid ett senare tillfälle. De allra flesta personer som kontaktades visade ett stort intresse för att delta i studien. Längden på intervjuerna varierade mellan 15 och 45 minuter. Respondenterna blev enbart informerade om att studien omfattade Sveriges företagsklimat generellt och inga ämnesområden betonades specifikt vid förfrågan. Respondenterna kommer som utlovats att tackas för sitt deltagande i studien i ett personligt tackbrev samt vid ett senare skede få en slutrapport författad av Svenskt Näringsliv. Syfte > Huvudsyftet med studien: Att få en bättre och djupare kunskap om främst individbeskattningens betydelse ur lokaliserings- och rekryteringssynpunkt och kartlägga det svenska företags- och investeringsklimatet ur ett bredare perspektiv. > Övergripande syfte: Att skapa ett relevant underlag för en omfattande debatt om det svenska företagsklimatet i allmänhet, och om skattesystemet i synnerhet, ur ett globaliseringsperspektiv > Ämnen för studien: 1. Företags- och investeringsklimatet i Sverige generellt 2. Kompetensförsörjning och rekrytering av kvalificerad utländsk arbetskraft till Sverige 3. Skatter 4. Jämförelser med resultaten från studien 2008 4 Företagsklimatet i Sverige 2013

Svarfrekvens Totalt kontaktades 310 företag 161 intervjuer totalt > 107 respondenter öppna med sina svar Gjorda; 161 Avböjt; 61 Inte nådda; 78 161 161+61 =77% Annan/fel person; 10 61 avböjde deltagande > Inte tid (3) > Inte intresserad (27) > Företagspolicy inga telefonintervjuer (4) > Avbokningar (23) > Inte tillgänglig innan deadline (sjukskriven) (4) 10 var fel person/företag eller hänvisade till annan > Hänvisade till kollega som intervjuades (4) > Företaget existerar inte längre (6) 78 ej nådda > Trots utsänt introduktionsbrev och uppföljning via email och voicemai kunde inte dessa nås personligen Indelning, storlek & ursprungsländer Totalt (161) Forskningsintensiva 100 (62%) Icke Forskningsintensiva 61 (38%) Stor 82 45 37 Mellan 70 47 23 Liten 9 8 1 Utlandsägda 106 68 38 Svenskägda 55 32 23 Kanada:1 Norge: 7 Finland:16 Danmark:2 Fördelning 106 utlandsägda USA:21 UK:12 Irland:1 Bermuda:1 Benelux:17 Indien: 1 Frankrike:13 Tyskland:6 Schweiz: 5 Österrike: 3 5 Företagsklimatet i Sverige 2013

Branscher & Position Forskningsintensiva (100) Biovetenskap/Läkemedel 28 IT & Telekommunikation 16 Skogsindustri 14 Kemisk industri 13 Fordonsindustri 12 Elektronik & Teknik 10 Energi & Miljöbolag 4 Forskning 3 Icke forskningsintensiva (61) Tillverkningsindustri 13 Byggindustri/ 13 Metallindustri 9 Livsmedelsindustri 8 Finans & Försäkring 5 Transportindustri 4 Logistik 3 Holding 3 Turism 2 Service/tjänstesektor 1 Andra 5% Marknadschef 2% Ekonomichef 3% Personalchef 4% VD 86% 6 Företagsklimatet i Sverige 2013

Företagsklimatet generellt

Positivare inställning till Sveriges företagsklimat sedan 2008 Men främsta svagheter består Regelverk försvårar för företagande Sammanfattningsvis kan sägas att inställningen till Sveriges företagsklimat jämfört med övriga EU/EES-länder har förbättrats bland Sveriges företagsledare sedan 2008. Det svenska regelverket för företagen består som främsta svaghet vad gäller företagsklimatet och har till och med ökat jämfört med 2008. Vad som främst nämns i det sammanhanget är svensk arbetsmarknadslagstiftning och LAS men missnöje finns även inom områden som hård miljölagstiftning, komplicerade byggregler och långa handläggningstider av dessa samt skatteadministration, vad man betonar är ju mycket beroende på den bransch man är verksam i. Å andra sidan uppger dock flera respondenter det svenska regelverket som en styrka; man anser att det generellt finns klara och tydliga regler kring företagande och att denna stabilitet är att föredra jämfört med oklarare regelverk, mer byråkrati och godtycklighet i tillämpligheten och mindre förutsägbarhet som finns i många andra länder som man har erfarenhet ifrån. Ett av de största problemområdena idag, liksom 2008, är beskattningen och då främst individbeskattningen samt arbetsgivaravgifter. En generell tendens är att skattekritiken mildrats något bland Sveriges företagsledare jämfört med 2008 och orsaker till detta bland respondenterna är: - Jobbskatteavdraget - som lett till ökad köpkraft generellt - Förenklad expertskatt - för respondenter i de branscher som berörts direkt - ROT-avdraget - som också gynnar vissa branscher specifikt Den från och med januari 2013 sänkta bolagsskatten från 26,3 % till 22 % påverkar också det positivare skatteomdömet generellt trots att den infördes mitt under den tid intervjuerna genomfördes och trots att den inte direkt gynnar alla typer av företag. Kostnadsläget är ett annat problemområde; höga lönelägen inom de lägre löneskikten och arbetsgivarnas sociala avgifter påverkar negativt men också faktorer som högre miljöbeskattning, t.ex. på drivmedel och långa avstånd, vilka ju hör ihop. Dagens starka kronkurs betyder också en ökad kostnadspress för vissa företag. Den svenska arbetskraften är fortsatt den största styrkan; man anser den vara kompetent, självgående och initiativrik även om det positiva omdömet sjunkit från 2008. Dock är det främst bland respondenter som representerar större och forskningsintensiva företag där omdömena om den svenska arbetskraften är som mest positiva. Nya bubblare på listan över styrkor är Stark ekonomi samt Politisk stabilitet vilket kan härledas till den ekonomiska och politiska oron i vår omvärld, inte minst bland våra europeiska kollegor. På samma sätt speglar Valutan i 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. 8 Företagsklimatet i Sverige 2013

listan över svagheter den starka kronkursen som en direkt följd av eurokrisen, vilket gett den svenska exportindustrin problem som många vittnar om i denna undersökning. Styrkor Vi har stora internationellt ledande företag som driver på utvecklingen; en stark industri. Vi har en någorlunda företagsvänlig regering. Sedan har vi en grundläggande förhållandevis stark ekonomi, vilket är en bra förutsättning för det svenska företagsklimatet. Nu ska de ju införa lägre företagsskatt, det är ju ingen styrka ännu rent historiskt, men det är bra att det sker. (Anders Jansson, Koncernchef, Stena Metall) Vi har väldigt duktig arbetskraft, hög utbildningsnivå och individer som är tränade och tänker självständigt. Det är våra främsta styrkor. När det gäller skatter och regleringar så har vi ganska bra klimat, vi har myndigheter som är ganska pragmatiska. (Mats Warstedt, VD, RUAG Space AB) Jämfört med ett EU-genomsnitt tycker jag att det är en mer företagsvänlig, samarbetsvillig miljö, framförallt med fackföreningar och myndigheter. För mig är det den största skillnaden jämfört med till exempel Italien eller Spanien. Expertskatten är något väldigt positivt. Det finns en god tillgång på arbetskraft och den är kvalificerad, välutbildad och välmotiverad. (Jonas Samuelsson, Europachef Vitvaror, Electrolux AB) Vi är duktiga på produktutveckling, det håller jag ju på med själv. Jag tror att vi är kostnadseffektiva, självgående och duktiga på att få fram nya innovationer. Vi är uppvuxna med att tänka att allt är möjligt, att det inte finns några hinder, och det tror jag fungerar för oss. Man vågar ta risker i större utsträckning. I många andra länder i Europa frågar man chefen något, chefen säger vad man ska göra och så gör man inget mer än så. (Jan Olsson, VD, Autoliv Development AB) Svagheter De arbetsrättsliga reglerna har vissa begränsningar, vi har inte samma flexibla inställning till rörlighet på arbetsmarknaden som i Danmark. Vi har dotterbolag där och jag ser hur smidigt de kan hantera uppoch nedgångar. Kostnadsläget är också högt här. (VD, Elektronik & Teknik) Vi har höga sociala kostnader, det kostar väldigt mycket att ha en anställd. Totalkostnaden blir så hög så det blir svårare att anställa äldre, som ofta har bra kompetens, därför att de blir för dyra. Jämför med en indisk civilingenjör som kostar en tredjedel och jobbar 24 timmar om dygnet. I min bransch flyttas mycket av jobben till lågkostnadsländerna. LAS är också ett problem. Företagen drar ner på folk ändå, trots att det blir mycket dyrare när man vill kringgå turordningen. (VD, IT & Telecom) Det är en för hög individskatt, sedan ligger vi avsides till. Jag tycker inte att företagsklimatet är varmt, det har med skatter, avgifter, byråkrati och annat att göra, jag tycker att det är krångligt att vara företagare i Sverige. (VD, Läkemedel & Biotech) Det undervisas inte och det pratas för lite om hur tillväxt hänger ihop med välfärd. Vi vill ju att fler ska starta bolag, bli entreprenörer, men gapet mellan anställda och de som startar bolag har bara vidgats. Klyftan är för stor, man kan inte få de anställda att starta bolag eftersom det är för tryggt att vara anställd och för otryggt att inte vara anställd. (Mari-Katharina Kadowaki, VD, Saft AB) 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. 9 Företagsklimatet i Sverige 2013

Liten marknad och högt kostnadsläge växande negativa gap för Sverige I den bedömningen av viktighet och Sveriges prestation på en skala mellan 1-10 av 8 olika kriterier som berör det svenska investeringsklimatet generellt är förändringarna små jämfört med 2008. De två kriterier som får större negativa gap är kriterierna Marknadspotential och Kostnadsläge ; Sverige har en mogen och relativt liten hemmamarknad, vilket är en klar nackdel när många företag strävar efter att vara närvarande på de stora och dynamiska marknader ute i världen med klart större tillväxtpotential och den tendensen går igen här i Europa, där främst Storbritannien och Tyskland nämns som de stora europeiska marknaderna och den största 10 tillväxtpotentialen finns i Östeuropa. Det svenska kostnadsläget upplevs som ett växande problem; arbetsgivaravgifterna ligger kvar på en hög nivå trots en del justeringar speciellt riktade mot ungdomar och äldre arbetstagare. Andra kostnadsfaktorer är en fortsatt högre lönenivå för mindre kvalificerade tjänster jämfört med många andra konkurrentländer och en stark kronkurs som pressar företagen till ökade effektiviseringar och ytterligare kostnadsbesparningar. 9 8 7 6 5 Viktighet Prestation 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 Närvaro av Goda Tillgång på Generellt Kvalitet på Kvalitet på andra företag telekommunik Marknadspotential kvalificerade kostnadsläge transportinfra under- i samma ationer kunder (lågt) Livskvalitet struktur leverantörer bransch Även när det gäller kriterierna Tillgång på kvalificerade kunder samt Kvalitet på transportinfrastruktur presterar Sverige sämre än 2008, men där är skillnaderna mindre. Den första hänger ihop med Marknadspotential som ju anses liten, och vad gäller transportinfrastruktur efterlyses främst investeringar både i ett förbättrat vägnät och inte minst en upprustad och utbyggd järnväg, både för gods- och persontrafik. Det negativa gapet minskar också för kriteriet Kvalitet på underleverantörer. De redan gröna gapen från 2008 förstärks ytterligare, det minst viktiga: Närvaro av andra företag i samma bransch anses dock bara viktigt i några branscher(av några respondenter) medan Sveriges två stora styrkor: Goda telekommunikationer och God livskvalitet ökar i både viktighet och prestation. De goda telekommunikationerna uppskattas stort men uppfattas även av en del som en självklarhet. En bra livskvalitet i betydelsen bra sjukvård, utbildningsväsende, trygghet och ren miljö anses generellt som ett av Sveriges verkligt starka kort och är en faktor som också ökar acceptansen av ett högt skattetryck hos många företagsledare, trots att problem inom, bland annat, skolan och sjukvården har debatterats flitigt på senare tid. Positiv trend för Sveriges företagsklimat men en viss polarisering kan skönjas Det finns en positiv trend i svenska företagsledares uppfattning om företagsklimatet i Sverige: 2008 tyckte 40 % att företagsklimatet förbättrats något eller påtagligt sedan regeringsskiftet 2006, jämfört med 51 % som nu svarar samma sak om utvecklingen under de senaste 5 åren. 55 % tyckte att läget var ungefär oförändrat 2008 och den andelen har nu minskat till 29 %. Resultatet visar dock på en polarisering eftersom andelen som tyckte att företagsklimatet i Sverige hade försämrats något eller påtagligt också har ökat klart; från 5 % 2008 till 17 % i nuläget. Här påverkar dock faktorer i vår krisande omvärld klart mer än i den förra undersökningen, som gjordes alldeles i inledningsskedet av den amerikanska finanskrisen 2008, då knappast någon förstod den faktiska omfattningen och än mindre kunde ana dess allvarliga och långvariga konsekvenser för hela världsekonomin. 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. 10 Företagsklimatet i Sverige 2013

För att återgå till en svensk synvinkel så märkte man i 2008 års undersökning av en frustration över att inte mer hänt sedan regeringsskiftet 2006, då en klart företagsvänligare politik utlovades på många områden. Efter en del reformer under den förra och denna mandatperiod har totalbetyget förbättrats något men fortfarande tycker nästan var tredje företagsledare att inget hänt och många som ser en positiv tendens är ändå väldigt generella i sina svar, vilket måste ses som ett klart underbetyg för en regering som tillträdde med höga ambitioner om att uträtta mycket mer på företagar- och tillväxtområdet. Skattesänkningar och statsmakternas positivare synsätt på företagande påverkar positivt De positiva förändringar som företagsledarna själva trots allt märkt av i sin verksamhet är: lägre individbeskattning tack vare jobbskatteavdragen, förenklad expertskatt samt sänkt bolagsskatt och lägre arbetsgivaravgifter för unga. Många refererar till en känsla av ett allmänt företagsvänligare klimat och Sveriges relativt sett goda statsfinanser, långvarigt låga inflation och den allmänna ekonomiska utvecklingen jämfört med många andra länder. Andra nämner något förenklat regelverk kring företagande och ett förbättrat samarbete mellan myndigheter, akademi och arbetsmarknadens parter. Men inget område framträder tydligt som klart förbättrat och svaren är relativt generella och därutöver kan nästan en tredjedel inte heller alls peka på några direkta förbättringar. Inget särskilt men mer företagsvänligt totalt sett. Lägre sociala avgifter för personer under 25 år. För att ta hand om ungdomsarbetslösheten måste vi nog satsa på det, vi kan ju inte tappa en hel generation. Arbetslösheten bland ungdomar är idag någonstans mellan 25-30% och det kan inte fortsätta så. Bra att man ska sänka bolagsskatterna för att anpassa sig till europeisk nivå. (Anders Strålman, VD, Axfood AB) Styret är fokuserat på att förbättra företagandet till det bättre. (Cecilia Sjöstedt, Fabrikschef, Fresenius Kabi AB) I think that maybe the whole tax climate has been very positive. The current government has already done legislation to stimulate the industry. They are also working on corporate tax which is quite positive. So the lowering of the corporate tax has been quite important. That s it. (VD, Livsmedelindustrin) Det som har varit viktigt för oss är att man från regeringssidan har kommit med en förtydligad energipolitik genom alliansens energiöverenskommelse. Den har undanröjt en del hinder inför framtiden. Dessutom har man har sänkt skatter för folk generellt, vilket har gjort att vi har fått en bra konsumtionsutveckling. Det gynnar självklart företagsklimatet. (Magnus Hall, VD, Holmen AB) För vår verksamhet har ingenting förändrats, men generellt har företagsklimatet förbättrats, allmänhetens attityd till kapitalister. Att vara kapitalist är OK idag, det var det inte för 20 år sedan och det blir mer och mer OK. Så en högre acceptans och prioritering av äganderättens okränkbarhet. (Dan S Olsson, VD, Stena AB) En generell förståelse för privatföretagande i Sverige är viktigt för vår framtid eftersom vi är ett exportberoende land. Det känns som den förståelsen har ökat bland beslutsfattare, sen kan jag inte säga någon specifik regeländring eller så utan en generellt positiv inställning till privatföretagande. (Rickard Lindvall, VD, FLIR Systems AB) 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. 11 Företagsklimatet i Sverige 2013

Regelverk på arbetsmarknaden och på miljöområdet fortsatt negativ påverkan på den svenska företagen Negativa förändringar har också märkts av och det gäller återigen regelverk och där nämns främst den inflexibla svenska arbetsmarknadslagstiftningen, som t.ex. leder till svårigheter för företagen att anpassa sin personalstyrka vid konjunktursvängningar. Hårdare lagar och reglerverk på miljöområdet är en annan negativ förändring, där är EU: regelverk en del av förklaringen, men även de ofta ännu hårdare nationella svenska miljölagstiftningen, som orsakar svårigheter får många företag. Byggsektorn är det tredje området där det råder stor frustration på många håll på grund av det omfattande regelverket och inte minst långa handläggningstider för bygglov, det påverkar direkt investeringsviljan inom byggbranschen och försvårar därmed också en utveckling mot ett ökat byggande i Sverige, vilket ju är minst sagt önskvärt, främst på bostadssidan. En annan nämnd negativ utveckling är den försämrade världsekonomin och fallande dollar- och eurokurser och den därigenom stärkta svenska kronan, som slår dubbelt mot svensk export då efterfrågan minskar samtidigt som våra varor och tjänster blir dyrare på världsmarknaden. Regelverk på tillståndsgivning, det här med miljötillstånd. Segheten i tillståndsgivningen, det stoppar upp utvecklingen. (Anders Jansson, Koncernchef, Stena Metall) Vi har en omfattande byråkrati när det gäller tillståndshantering. Att få miljötillstånd för att göra en investering tar mycket längre tid i Sverige än vad det gör i Europa och det är en konkurrensnackdel. Även om logistikförutsättningarna i grunden är bra, så har Sverige nu gått med på ett avtal med väldigt kraftiga kostnadsökningar för bränsle till båtfrakter ifrån Sverige. Det tycker jag är en mycket stor nackdel. (Magnus Hall, VD, Holmen AB) När det gäller löner och sådant har det blivit sämre. Vi har en väldigt stark krona nu vilket gör att vi utgår från ett högt löneläge, och att kronan dessutom är stark jämfört med till exempel euron, så det har gjort att läget har försämrats. (Jan Olsson, VD, Autoliv Development AB) Det har ökat vårt beroende av export. Vi blir mer och mer exportberoende och mer känsliga för exporten. Svenska kronans styrka är det största bekymret just nu i och med att vi är så exportberoende i vår bransch. (Stefan Hägerström, VD, Johnson Controls Sweden AB) 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. 12 Företagsklimatet i Sverige 2013

USA fortfarande företagares drömland men profillöst Sverige klättrar Vilket land anser du har bäst företagsklimat? Varför? Helt OK 2008 - Topp 3 1- USA 21% Entreprenörsanda 2- UK 8% 3- Kina 6% Flexibelt regelverk för företagande 1. USA (23% - 36 svar) Stor marknad Kompetens 2. Sverige (16% - 25 svar) Kompetens 4- Sverige & Östeuropa 6% Riskvilligt kapital Företagsvänlig politik Stor marknad Andra länder Kina UK, Singapore, Polen 9 svar 7 svar Infrastruktur 3. Tyskland (11% - 18 svar) Danmark 6 svar Tjeckien; Sydkorea; Norge; Irland; Nederländerna; Finland; Kanada; Brasilien 1 svar Bas:161. Öppenfråga:210 länder. Vet ej:55. Ejsvar:2. USA behåller förstaplatsen som landet med det bästa investeringsklimatet enligt 23 % av respondenterna, upp ett par procentenheter sedan 2008. Sverige och Tyskland är klättrarna på listan och går från 6 till 16 % resp. 4 till 11 %. USA uppskattas främst för flexibelt regelverk för företagande, en allmän god entreprenörsanda, en stor hemmamarknad men också för en bra tillgång på god kompetens och riskvilligt kapital. Tysklands fördelar är en företagarvänlig politik, kompetens, en stor hemmamarknad och god infrastruktur. När det kommer till tvåan på listan; Sverige, blir svaren genast mer generella; ingen direkt fördel pekas ut, utan inställningen är snarare ofta att Sverige egentligen inte är så pjåkigt när allt kommer omkring. Flera jämför med Tyskland, där man ser att Sverige trots allt har något flexiblare arbetsmarknadsregler men också att statsmakterna och näringslivet arbetar närmare i Tyskland och att det därigenom drivs en mer företagarvänlig tysk politik med omfattande statsstöd till investeringar i produktion och FoU och mer samarbetsvillig attityd vad gäller tillstånd och handläggningstider. USA - De ligger bra till. Ganska oreglerad arbetsmarknad, skatteregler som underlättar för nyetableringar samt god tillgång på riskkapital och kvalificerad arbetskraft. (Lars Näslund, Sverigechef, 3M AB ) Sverige har ett väldigt bra företagsklimat, Urban Bäckström får ursäkta men jag har verkat i hela Europa och i USA. (Marknadschef, Finans & Försäkring) Tyskland- Dels har de generellt bra infrastruktur för företag. Och sen så har de en väldigt bra tillståndsprocess, de har en företagsvänlig attityd. Jag skulle dock inte påstå att det är så jättestor skillnad från Sverige. Sverige i grunden har ett bra företagsklimat. (Magnus Hall, VD, Holmen AB) 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. 13 Företagsklimatet i Sverige 2013

Sverige lider av en profillöshet när inte ens företagsledare verksamma i Sverige kan ge raka exempel på fördelar och skulle behöva en tydligare profil med klara fördelar. Där kan Sverige titta på vad som görs i tillika högt utvecklade ekonomier som Tyskland, Danmark och Finland när det gäller investerings- och etableringsstöd, en flexiblare arbetsmarknadspolitik samt attraktiva ersättningar och skattelösningar som gynnar utländska investeringar och förhindrar utflyttning av svensk kapital och svenska jobb. Traditioner och vilja att vara nära stora och växande marknader lägger forskningen utomlands Sverige gör för lite för att locka till sig dessa investeringar En ny fråga i årets undersökning behandlar sannolikheten att en ny FoU-anläggning skulle hamna i Sverige om man planerade att lägga det inom EU/EES: 44 % av respondenterna uppskattade sannolikheten till över 50 % medan 52 % uppskattade sannolikheten lägre (än 50 %). Föga förvånande var det en större andel bland de svenskägda företagen som ansåg att sannolikheten var 50 % och högre. På följdfrågan till den som uppskattade sannolikheten till under 50 % var huvudanledningen att företagen, ofta utlandsägda, redan hade dessa anläggningar i andra länder och att det därför inte kom på fråga att flytta sådan verksamhet till Sverige. Andra skäl som angavs var att Sverige satsar för lite på FoU generellt, att den svenska hemmamarknaden är för liten och ligger geografiskt avsides samt att kostnadsläget är högt. I många svar fanns en önskan om att ligga nära stora och växande marknader och inte minst att ha FoU nära produktion, som ju ofta ligger utanför Sverige. Antag att ert företag vill anlägga en forskningsoch utvecklingsavdelning till ett EU/EES-land, hur sannolikt anser du att det är att den skulle hamna i Sverige? (i %) 25% 19% 20% 4% 76-100% 51-75% 26-50% Under 25% Vet ej 32% Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 6. Inget svar: 2. Det är kombinationen av vårt geografiska läge, höga inkomstskatter och i vissa fall inte särskilt bra utbildning. (VD, Byggindustrin) Jag ser att möjligheten finns, däremot är det svårt att säga då det är hård konkurrens med andra EUländer. Många är ju ungefär likvärdiga men det finns alltid en god chans. Det som talar emot Sverige är nog kostnadsläget. (Hans Brobäck, Personalchef, Roche AB) Vår filosofi är att bedriva utveckling så nära våra kunder som möjligt. Sverige står för bara ca 10 % av vår marknad, så därför är det osannolikt att vi lägger FoU i Sverige. Det hamnar i Asien, inkl. Indien eller i Sydamerika. (Sören Andersson, Personaldirektör; Trelleborg AB) Dels finns det ju många andra länder att välja på, det beror lite på vilken kunskap man söker, olika länder har olika branschkunskap. Mitt svar; 15 % är ändå ganska attraktivt för Sverige i hela EU, det är ju ändå en ganska hög andel. Vad det beror på är att det finns kompetent personal, och jag tror att vi är ganska kreativa inom forskning. Vi bryter strukturerna lite mer, vi är inte så hierarkiska, och vi är ganska innovativa i vår läggning och i vårt arv, vår historik. (Fredrik Wallefors, Sverigechef, Mölnlycke Health Care Group AB) Men det handlar inte bara om vad statsmakter och myndigheter gör utan även akademin fyller en viktig funktion som framgår av följande svar: It depends on the co-operation climate with the academia; if their mentality is open to partnership, it could be a possibility, otherwise not. I think the possibility is about 25% (VD, Biovetenskap/Läkemedel). 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. 14 Företagsklimatet i Sverige 2013

Något färre flyr det svenska näringslivsklimatet Men strömmen leder österut Vad gäller att rikta investeringar till andra länder på grund av det svenska näringslivsklimatet har situationen förbättrats något. 7 av 10 har inte tagit sådana beslut, vilket är något förbättrat från 2008 (69 % i jämförelse med 63 % 2008). Andelen som tagit sådana beslut har följaktligen också minskat något; från 34 % till 30 % nu. Ja 30% När sådana investeringar görs går de i regel österut och detta av kostnads- och kompetensskäl och för att ligga närmare stora och växande marknader: målen för dessa investeringar ligger främst i Asien och i Östeuropa och Baltikum. I Asien är det, förutom de stora länderna Kina och Indien, mindre länder som Filippinerna och Vietnam som nämns. I Östeuropa omnämns bland annat Rumänien som ett land som erbjuder högkvalificerad personal till låg kostnad. Nej 69% Slovakien: Vi tar elektronikenheter från Kina och sätter samman system i Slovakien, koncernen hade ett fabrikshotell där så det var lätt att flytta dit. Det ligger centralt i Europa, kostnadsläget är lågt. (Dag Hassler, VD, Emerson Network Power AB ) Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 2. Inget svar: 0. Kina: Vi har lagt forskningscenter i Kina, i Polen och delvis i Indien. Bra tillgång på ingenjörer och väldigt bra kostnadsnivå på dem också. (Johan Molin, VD, ASSA ABLOY AB) Men dessa fyra följande svar visar att ett land kan vara lockande trots att det inte är ett utpräglat lågkostnadsländ, tvärtom: Schweiz: det finns hög kompetens inom vår industri där redan innan, samt en bredare bakgrund och en kultur inom läkemedelsindustrin. Schweiz är ett dessutom ett attraktivt land att rekrytera internationell arbetskraft till. (VD, Läkemedel & Bbiotech) Danmark: De har en mer flexibel arbetsmarknad, det här med LAS. Det är lättare att hitta kompetent personal och det finns större flexibilitet på arbetsmarknaden. (VD, Byggindustrin) USA De har stora statsstöd på ett helt annat sätt än i Sverige, här får vi noll stöd. Vi tror väldigt mycket på marknadskrafterna i Sverige, till skillnad från i USA. Där får vi halva kostnaden för att bygga en ny fabrik. (Mari-Katharina Kadowaki, VD, Saft AB) 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. 15 Företagsklimatet i Sverige 2013

Oförminskade krav på reformer för att expandera i Sverige sedan 2008 Procentsatsen för de som svarar Ja respektive Nej på denna fråga är i det närmaste identisk i de båda undersökningarna: 58 % efterfrågar åtgärder idag mot 40 % som inte gör det, jämfört med 60 % resp. 39 % år 2008. Fortfarande är de mest önskade förbättringsområdena regelverk och skatter. Krävs det några enskilda åtgärder för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? 60 Ja 58% 50 40 44 Om ja, Vilka enskilda åtgärder krävs för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? Flexibel arbetsmarknad (21) Tydligare/enklare regelverk (8) Miljöregler (6) LOU (2) Exportregler (1) Respondents in % 30 30 20 19 Nej 41% 10 15 11 11 7 3 0 Regelverk Skatter Lägre kostnadsläge Infrastruktur- /energisatsningar Utbildningssatsningar Satsning på FoU Attraktiv Mer konkurrens etableringspolitik Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 2. Inget svar: 0. Bas:94. Öppen fråga:142. Vet ej:0. Ej svar:0. 7 andra svar gavs 1-2 gånger Satsningar på infrastruktur, främst hos icke-forskningsintensiva företag, och FoU ligger snäppet lägre men ändå fortsatt högt. Nykomlingen på listan är önskade åtgärder för ett lägre kostnadsläge, och det efterlyses främst från ledarna i de forskningsintensiva företagen. Det går att direkt anknyta till skattepolitiken, där höga marginalskatter gör att utlandsrekryterad kvalificerad personal kompenseras för detta med högre löner, något som slår ännu starkare då sociala avgifter utöver den direkta lönekostnaden ska betalas in. Där hjälper expertskatten till i viss utsträckning men är i många fall långt ifrån tillräcklig. 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. 16 Företagsklimatet i Sverige 2013

KOMPETENS OCH REKRYTERING

Sveriges individklimat något förbättrat Styrkorna står sig och främsta svagheterna bleknar lite Sveriges individklimat har förbättrats jämfört med 2008; då bedömde 42 % att Sverige var attraktivt eller mycket attraktivt, jämfört med nu där 57 % anser detsamma. Framförallt är det mellanstora företag som uppskattar Sveriges individklimat (med 73 % attraktivt/mkt attraktivt). Share of respondents % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Total 2013 (161) Forskningsintensiva (100) 7 6 50 54 30 32 12 8 Icke Forskningsintensiva (61) 10 44 28 18 Stor (82) 7 39 34 20 Mellan (70) 9 64 23 4 Liten (9) 44 56 Total 2008 (200) 3 39 39 18 2 Mycket attraktivt Attraktivt Neutralt Oattraktivt Mycket oattraktivt Vet ej Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: 0. Den svenska livskvaliteten står sig lika stark som 2008, nämnd av 65 % av respondenterna, två är liksom sist ett bra arbetsklimat, vilket främst uppskattas bland utlandsägda företag. Kompetens, både nämnd som kompetensnivå inom företag samt kompetensutveckling och utbildning är faktorer som har ökat klart sedan 2008. Det gäller även ett gott företagsklimat. Styrkor > Livskvalitet > Arbets- och företagsklimat > Kompetens och utbildning Svagheter > Skatter > Ersättningsnivåer > Klimat och geografiskt läge > Reglerad arbetsmarknad Styrkor vid rekrytering Nackdelar vid rekrytering USA Skatter, lön, klimat Finland Språk, geografiskt läge, kultur UK Tyskland Disponibel inkomst, språk, utbildning Lönenivå, attraktiva jobb, bra för medföljande Östeuropa Asien Språk, geografiskt läge, kultur Språk, geografiskt läge, kultur Höga skatter och låg lönenivå är också fortsatt Sveriges största svagheter i att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft, men i linje med den förbättrade generella attityden gentemot svensk skattepolitik har nivån har sjunkit med 10 % för båda. Sveriges geografiska läge och därmed också klimat skapar större missnöje än sist, främst bland stora, utlandsägda företag. Även missnöjet med den trögrörliga svenska arbetsmarknaden har ökat. 18 Företagsklimatet i Sverige 2013

Styrkor Vi kan attrahera arbetskraft med mjuka faktorer, det märker jag på dem vi lyckats rekrytera. Det som ges är en mer avslappnad arbetsmiljö, flexiblare arbetstider, man får stöd/acceptans vad gäller familjebildning, pappaledighet är t ex mer accepterat än det i många andra delar av Europa. (Klas Dahl, VD, Syngenta Seeds AB) Bra kompetensnivå och intressanta arbetsuppgifter. Det finns många bra industrier, spännande arbetsuppgifter och utmaningar,viktiga basförutsättningar för att attrahera kompetenta medarbetare. (Jan Bäckvall, VD, AGA AB) För yngre personer är Sverige rätt oattraktivt. För äldre som sitter fast med familjer och så vidare så är det mer attraktivt med det sociala skyddsnätet och miljön, sådana icke-ekonomiska faktorer. Det är ett säkert land att bo i, det är lugnt och med liten kriminalitet. Du kanske är villig att byta det mot att du får en lägre lön än du skulle ha fått i Tyskland. (VD, IT & Telecom) Svagheter När man rekryterar folk med specialkompetens, då är lönerna för låga och skatterna för höga, så det är svårt att attrahera dem hit. De reella inkomsterna utomlands är mycket högre. (Leif Olsson, VD, AB Elektrokoppar) Idag har ju skattesituationen förbättras, det är inte riktigt likadant som för några år sedan med det höga tryck som gällde då. Jag tror ändå att det historiska skattetrycket avhåller en del från att söka sig till Sverige. (Thomas Dahlgren, vice VD, Atlas Copco AB, Holding Nordic) Kombinationen av låga löner, höga skatter och avgifter, dessutom byråkrati och ett geografiskt avsides läge. Jag har bott i USA och Schweiz, så jag har sett hur andra system kan fungera och kan jämföra med detta. (VD, Läkemedel & Biotech) 19 Företagsklimatet i Sverige 2013

Få förändringar i länders attraktivitet sedan 2008 Precis som 2008 ligger USA, UK och Tyskland i topp vad gäller attraktiva länder och orsakerna är desamma som då: USA och UK har liknande fördelar: lägre skatter, höga lönenivåer, livskvalitet, utvecklingsmöjligheter och det engelska språket. Tyskland vinner också på sina ersättningsnivåer, geografiska läge och stora marknad. Samma områden i världen som 2008 ligger också i botten: Östeuropa, Asien och grannlandet Finland är oattraktiva på grund av lokala språk, geografiska läge och annorlunda kulturer som man tycker är svåra att komma in i. Små förbättringar överlag kring kompetens & rekrytering sedan 2008 Små förändringar till det bättre Så kan man sammanfatta resultaten för GAP-analysen för kriterier som handlar om kompetens & rekrytering. Den största förändringen gäller det existerande svenska regelverket för rekrytering från utlandet, men det var också bedömt som det minst viktiga kriteriet. Där är den förenklade arbetskraftinvandringen, som infördes 2008, en del av förklaringen, men detta regelverk berör ganska få företag. Ett nytt kriterium denna gång också relaterat till möjlighet att rekrytera arbetskraft från andra länder i betydelsen tillgång på kvalificerad utländsk arbetskraft; dvs. som söker sig till Sverige. Där underpresterar Sverige och orsakerna till det är främst låga ersättningsnivåer, höga skatter och det geografiska läget/klimatet vilket verkar avskräckande för många utländska kvalificerade arbetstagare. 10 9 8 7 6 5 Viktighet Prestation 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 Möjlighet att rekrytera arbetskraft från Tillgång på kvalificerad arbetskraft Nivå & kvalitet på högre utb och forskning Organisation & Språkkunskaper företagsledning Tillgång på kvalificerade tjänster utlandet (regelverk) Ny 2012! Möjlighet att rekrytera arbetskraft från andra länder (tillgång på kvalificerad arbetskraft i utlandet) Spontant små förändringar vad gäller uppfyllande av rekryteringsbehov Även vad gäller hur rekryteringsbehovet för företag verksamma i Sverige tillgodoses har läget förbättrats något; 67 % tycker att läget är tillfredsställande/mkt tillfredsställande nu jämfört med 61 % 2008. Där är representanter från svenskägda företag mest positiva med 78 % Svag ökning av utlandsrekryterade trots förenklade regler Lägre disponibel inkomst och klimat avskräcker Andelen företag som rekryterar från utlandet har ökat en aning sedan 2008: från 48 % då till 51 % nu. Av de 49 % som svarar nej har 82 % inget behov eller några önskemål att rekrytera personal från utlandet framöver, en ökning från 63 % som inte uppgav sig ha några sådana behov 2008. Av dem som rekryterar och av dem som skulle vilja rekrytera från utlandet svarar 57 % att de upplever problem med att rekrytera till Sverige men det har inte att göra med regelverk och administration. De främsta problemen för Sverige där har att göra med den disponibla inkomsten; dvs. ersättningsoch skattenivåer, geografiska läget och klimatet och att det finns attraktivare tjänster på större marknader. 20 Företagsklimatet i Sverige 2013

Nya regler för förenklad arbetskraftsinvandring har haft liten betydelse En ny fråga i årets undersökning handlar om företagen använt sig av de förenklade reglerna för rekrytering av arbetskraft utanför EU/EES som infördes i slutet av 2008. De nya bestämmelserna har inte riktigt inneburit någon skjuts för utlandsrekryteringen bland dessa företag då endast ett fåtal uppger att de ökat sin rekrytering på grund av dessa regler. Många ser inget behov att rekrytera utanför EU/EES och andra löser det på andra sätt; anställda sköter arbetsuppgifter från andra länder eller lånas in och är formellt anställda i sina hemländer, som citaten här nedan visar: Sedan 2008 finns ett regelverk för förenklad arbetskraftinvandring. Har ni som ett resultat av detta ökat er rekrytering utanför EU/EES? Ja 6% Det beror inte på den förändringen, mer på vårt sätt att arbeta internationellt än tidigare. (VD, IT & Telecom) Nej 89% Jag kan inte påstå att det har med det att göra, det är snarare att vi har den typ av behov att just rekrytera spetskompetens. (VD, Läkemedel & biotech) Nej, vi har inte sett någon förändring. Vi har glädjande nog ca 22 olika nationaliteter på kontoret men det har mer att göra med att Sverige redan är mångkulturellt. (Karl Thedéen, VD, Transmode Holding AB) Nej, vi har rekryterat främst på grund av andra orsaker men enklare regler underlättar. (VD, Elektronik & Teknik) Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 9. Inget svar: 4. Nej, de jobbar från sitt land, de behöver inte flytta hit för att jobba hos oss. (VD, IT & Telecom) Det tror jag, men jag vet inte om det är ett resultat av den regelförändringen eller inte. För man rekryterar när man har behov. Vi äger en del bolag, så jag sitter ju i styrelsen så jag är inte helt operativ mot omvärlden. (VD, Kemisk industri) När jag talar om rekrytering i utanför landet så är det rekrytering till våra verksamheter i utlandet, inte import av utländsk arbetskraft. (VD, Läkemedel & Biotech) Vi är ett globalt bolag, när vi behöver kompetens från andra länder lånas de in, de är formellt anställda i sitt land. (VD, IT & Telecom) 21 Företagsklimatet i Sverige 2013

SKATTER

Svag förbättring i Sveriges attraktionskraft vad gäller individbeskattningen sedan 2008 En förbättring av Sveriges attraktionskraft vad gäller individbeskattningen sedan 2008 Hur bedömer du Sveriges möjligheter att attrahera och behålla personal som är attraktiv på arbetsmarknaden i relation till individbeskattningen? Bedömer du Sverige som: Total 2013 (161) 13 Forskningsintensiva (100) Icke Forskningsintensiva (61) 4 Total 2008 (200) 14 Share of respondents % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 29 30 3 2 26 13 Mycket attraktivt Attraktivt Neutralt Oattraktivt Mycket oattraktivt Vet ej 59 Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: 0. 53 52 56 Det har i princip inte skett några större förändringar vad gäller inställningen till Sveriges skatteklimat men i linje med övriga resultat i undersökningen har Sveriges läge förbättrats även här. År 2008 ansåg 84 % av respondenterna att Sveriges individbeskattning var oattraktiv/mycket oattraktiv för att attrahera och behålla personal attraktiv på arbetsmarknaden, nu har den siffran minskat till 67 %. Ungefär lika få tycker att skattesystemet är attraktivt/mycket attraktivt, medan andelen med neutral inställning har mer än fördubblats från 13 % 2008 till 29 % nu. Här existerar inga större skillnader mellan svensk- eller utlandsägda företag, forsknings- eller icke-forskningsintensiva eller mellan företagsstorlek. Individbeskattningen ger välfärd Precis som 2008 tycker respondenterna att den främsta styrkan med Sveriges individbeskattning är att den genererar välfärd i form av sjukvård, utbildningsväsende och generellt sett ett fungerande samhälle. Den andelen har ökat från 37 % till 45 % och är starkast bland utlandsägda företag. Trots att många klagar på byråkrati och krångel anser en ökande andel; upp från 13 % 2008 till 17 % nu, att individbeskattningen hanteras med en relativt enkel och tydlig administration. Klättrare på listan är den avskaffade förmögenhetsskatten och även expertskatten, som sannolikt fått fler anhängare än sist i och med de förändringar som gjorts. 25 Citat styrkor 14 14 13 Om man bor här under lång tid så får man tillbaka en hel del för pengarna. Det är ett enkelt system som fungerar, som enskild är det hanterbart. Det upplevs att man får värde för pengarna. (Klas Wåhlberg, VD, Bombardier Transportation Sweden AB) Det är enklare att deklarera än i USA, där är ju deklarationen en halv decimeter tjock... Jag säger inte att det har blivit bättre, men det har blivit enklare för individen att deklarera i Sverige. (Johan Karlström, VD, Skanska AB) Förmögenhetsskatten är borttagen, arvs- och gåvoskatten också, och fastighetsskatten är minimal, så det är positivt ur en individs synvinkel. För många har jobbskatteavdragen också varit positiva. (Göran Thorstensson, VD, Sirius International Försäkringsaktiebolag) Det finns en förutsägbarhet och det är ett konsekvent system. (Lars Johansson, VD, Janssen-Cilag AB) 23 Företagsklimatet i Sverige 2013

Lägre disponibel inkomst nackdel för Sverige Den höga skattenivån är fortsatt den svenska individbeskattningens största svaghet och håller i princip ställningarna sedan 2008. Man nämner specifikt fortsatt missnöje med de höga marginalskatterna och fler nämner det höga skattetrycket generellt som leder till en lägre disponibel inkomst jämfört med många andra länder. Fler än tidigare anser också att en stor andel av skattemedlen går till används ineffektiv och att det krävs reformer på den fronten. Citat svagheter It would be the level of it, which is quite high. It doesn't provide an incentive for people to work harder. Another weakness is that the employment costs are very high for the employer. It is one of the highest in Europe I think. (VD, Livsmedelindustri) Den är hög. Sen ska jag säga att det inte bara är individbeskattningen som sådan, utan det är även företagets del av individbeskattningen (arbetsgivaravgifterna) som gör att lönenivåerna för högre tjänstemän ligger relativt lågt om man jämför med övriga Europa. (VD, IT & Telecom) De som har höga löner väljer andra länder att jobba i på grund av att individbeskattningen är så hög som den är. Det är svårt att rekrytera någon från utlandet som kommer hit och ska betala 58% i skatt, jämfört med 28 % skatt utomlands. (Joakim Forsmark, VD, Svenska Elgrossist AB Selga) It is the percentage taken and even the redistribution of that money. I am not sure that the health system is as good as it was first presented to me before I came here. To be taxed at 60% is difficult to swallow for most of the expats. (Financial Director, Läkemedel & Biotech) Det är ju problematiskt att belöna en svensk idag eftersom det dras så jäkla mycket skatt. Du kan inte använda pengar som ett incitament om du vill ge någon bonus eller någonting. Visst vi har bonusprogram och så men i grunden är det inte så roligt att ge någon bonus längre för att bra mycket mer än hälften försvinner i skatt. (Personalchef, Tillverkningsindustri) 24 Företagsklimatet i Sverige 2013

Små steg i rätt riktning vad gäller skatter Som i GAP- analyserna för de andra två områdena med faktorer om det svenska företagsklimatet samt kompetens och rekrytering så uppvisar även skatteområdet att Sverige enligt våra företagsledare presterar bättre än 2008. 10 Bolagsbeskattningen stiger dock i viktighet och trots en bättre prestation än 2008 blir 9 det negativa gapet en aning större i år. Den sänkta bolagsskatten är orsaken till en 8 bättre prestation och det är en välkommen sänkning bland de flesta företagsledare. 7 De riktade sänkningarna av 6 arbetsgivaravgifterna för yngre och äldre arbetstagare har också gett ett visst positivt 5 resultat här och även det negativa gapet Viktighet minskar en aning. Individbeskattningen Prestation 4 uppvisar den största förbättringen och det är främst ett resultat av regeringens förda jobbskattepolitik och för vissa respondenter även den reformerade expertskatten. 2013 2008 2013 2008 2013 2008 Förenklad administration av expertskatten välkomnas av de berörda men ytterligare reformer önskas De reformer som gjorts för att förenkla den svenska expertskatten verkar ha gett en viss effekt. 2008 svarade 19 % att den fungerade väl som den var utformad då och den andelen har stigit till 30 % idag. Samtidigt har andelen som svarar Nej sjunkit från 32 % år 2008 till 22 % nu. Den andelen som uppger att de inte vet/inte berörs ligger kvar på samma nivå, strax under hälften av respondenterna. Av de som är missnöjda tycker 51 % att den fortfarande är för krånglig (ned från 80 % år 2008) däremot har andelen som tycker att den att den ligger på en för hög nivå och borde gälla fler samt att den ska gälla längre ökat klart. Det är ett tecken på att de reformer som gjorts välkomnas men att det finns behov av ytterligare förändringar. Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag? Bolagsbeskattning Individbeskattning Arbetsgivaravgifter Om nej, varför? Ja 30% 2008 Ja: 19% Nej: 32 % Nej 22% Vet ej 48% 2008 För krånglig 80% Gälla längre: 15% Ej konkurrenskraftig: 11% För hög nivå: 3% Bas:161. Slut fråga. Vet ej:78. Ejsvar:0. Bas:35. Öppenfråga:45. Vet ej:0. Ejsvar:0. 25 Företagsklimatet i Sverige 2013

Det är för krångligt att få igenom den. Vi har haft en utländsk expert här och har lagt en massa pengar på advokatkostnader för att få igenom det och det slutade ändå inte bra. (Claes Ödman, VD, Ascom Sweden AB) Gränsen är på tok för hög, det är få experter som ligger inom de lönenivåerna. Expert i betydelsen specialkunnande omfattas inte av det här, det är bara folk på höga managementnivåer som kan omfattas av expertskatten. (Thomas Thorvaldsson, VD, Swerea AB) Jag har inte hört klagomål på länge, så den har blivit lite bättre, så det funkar väl bra. Det är väl tre år man har på sig, sedan börjar man fasas in i den svenska skatten. Så det har skett en förbättring mot hur det har varit. (Anders Kärrberg, Ansvarig för Myndighetskontakter, Volvo Personvagnar AB) I think it is only for the first 2 or 3 years. Given the short term nature of it, it is not a major reason why. It is very good; it is virtually just half the tax bill. But given it is such a short term; that is the thing that doesn't make it as valuable. If it would be a staggered system over a 10 year period it would be better. (Market Manager, Logistik) Sänkta marginalskatter fortsatt högst på önskelistan Trots allt uppvisar den svenska skattepolitik stora negativa gap över linjen och den finns en stor önskan om reformer på området. Inga stora förändringar kan ses vad gäller önskade åtgärder som skulle förbättra det svenska skattesystemet. Som innan är det sänkningen av individbeskattningen, främst genom sänkta marginalskatter som är den mest önskvärda förbättringen, följt av sänkta arbetsgivaravgifter. Det föreslås reformer över hela linjen men en större andel än tidigare vill se ett förenklat skattesystem och flera efterlyser en översyn av systemet för att kunna ta långsiktiga politiska beslut om relevanta åtgärder för ett hållbart och konkurrenskraftigt skattesystem inriktat på tillväxt. 26 Företagsklimatet i Sverige 2013

Chapter x SLUTSATSER - OPTICOM Sub-title

Opticoms slutsatser En företagarvänlig regering Som tappat fart? Trots att det svenska företagsklimatet enligt Sveriges företagsledare kan visa upp förbättringar över linjen på de flesta områden sedan 2008 och trots att själva attityden gentemot företagande från statsmakternas sida på senare år uppfattas som klart positivare enligt de svenska företagsledarna går det att hitta en hel del frustration över den svenska näringspolitiken. Om det 2008 fanns ett stora förväntningarnas missnöje över att alliansregeringen inte åstadkommit mer under de två åren sedan maktskiftet finns det nu en känsla av antiklimax: blev det inte mer än så? Jag tycker inte att så mycket har hänt. Det var stora förändringar när Reinfeldt kom in från början men efter en bra start så har den borgerliga regeringen tappat i förändringstempo. (VD, Byggindustrin) En annan slags passivitet från regeringen sida på nationell nivå skapar också stort missnöje inom berörda branscher: Det måste finnas en långsiktig säkerhet kring vad regeringen vill. Jag menar att eftersom jag verkar som VD för ett bolag inom branschen så måste vi förstå vad regeringen vill beträffande läkemedel i Sverige och hanteringen och introduktionen av nya högkvalitativa läkemedel, annars blir vi ett u-land på området och då blir det svårt att verka i Sverige överhuvudtaget. (VD, Läkemedel & Biotech) Stå upp för Sverige! För trots att de svenska företagsledarna, precis som företagsledare världen över, generellt sett vill ha en så liten inblandning från stat och myndigheter som möjligt så uppfattar Opticom en tendens som inte var skönjbar 2008; ett antal företagsledare tycker idag att den svenska regeringen helt enkelt inte stödjer de svenska företagen tillräckligt mycket jämfört med andra länder. Man oroas över utflyttningen av produktion, men främst att huvudkontor och FoU försvinner från Sverige och tycker inte att regeringen gör något för att se till att vi får behålla dessa viktiga verksamheter i landet. Denna utflyttning är inte bara kostnadsdriven utan flera respondenter radar upp exempel på konkurrentländer med utvecklade ekonomier, liksom Sverige, där näringslivet genom samverkan och stöd från statsmakternas sida lyckas behålla och utveckla verksamheter som är vitala för hela den ekonomiska utvecklingen. Nämnda länder där är, bland annat, Tyskland och Österrike och våra nordiska grannar Finland och Danmark. 28 Företagsklimatet i Sverige 2013

Just nu så har vi en regering som tycker att ju mindre inblandning som staten eller myndigheterna har i industrin desto bättre. Denna liberala syn på industrins villkor finns inte någon annanstans i världen utan där satsar länderna på industrin och tittar aktivt på vad man behöver gå in med för åtgärder. Den här regeringen vi har nu tycker att: industrin den klarar sig bra själv. Om inte industrin klarar sig på egna meriter så kan de likaväl försvinna och det är en ganska extrem syn som har kommit till Sverige jämfört med andra länder. (Mats Warstedt, VD, RUAG Space AB) Vi är kanske lite för naiva, de i Tyskland, Finland, USA till exempel är mer protektionistiska, de ser om sin egen verksamhet mer. Vi tror att bara vi gör ett bra jobb så får vi fortsatt förtroende. Som att de lade ner en av våra enheter i Sverige som var lönsammare och satsade på den i Tyskland för att de var mer på. Vi är för naiva där. (VD, Elektronik & Teknik) Man ser inte alltid till att man stimulerar företag att växa och vara kvar i Sverige, det finns många exempel på företag som flyttar huvudkontor till andra länder. Vi kan göra mer för att behålla den typen av funktioner i Sverige. I grunden är det politiska beslut; statsmakterna behöver se till att det finns ett klimat kring skatter och dylikt, så man inte börjar tänka i de banorna. Det är ju självklart att vi ska ha kvar FoU i Sverige. (Patrik Toivonen, General Manager, Johnson & Johnson) We tend to have factories over here which produce some things and import other stuff. I would like to keep those factories in Sweden by being competitive and if there are just general increases which are in no way related to the competitiveness of the industry, then in the end those factories in Sweden will disappear over the next 10 because of the alternatives in Eastern Europe etc. Maybe there could also be more investment subsidies or stimulation into new technology for our industry. I see a lot of European countries working with that but not in Sweden. I see new factories being built in Eastern Europe for example, with temporary tax free zones. We don't have that over here and I think that is a danger. (VD, Livsmedelsindustrin) Man tycker också att Sverige och även EU ofta är alldeles för ensidigt öppna och liberala i handelspolitiken och vill se en aktivare hållning från statsmakterna där: Svenska politiker driver inte frågan om att vi ska få samma möjligheter på våra exportmarknader som andra länder har i vårt land. Alltså tillgång till exportmarknader, det har att göra med svensk industripolitik: vi öppnar mer vår egen marknad än vi öppnar andras. Det finns en lång rad länder där Sverige står och tittar på. Man kan ju kräva att marknader som Japan, Korea, Indien och Brasilien öppnar sina marknader och avskaffar sina informella och tekniska handelshinder. Detta skyddar deras marknader, samtidigt som vi i Sverige och EU sänker tullar och avskaffar handelshinder. Så vi öppnar medan de stänger mer och mer i våra konkurrentländer och så kan det inte fortgå. (Anders Kärrberg, Ansvarig för Myndighetskontakter, Volvo Personvagnar AB) 29 Företagsklimatet i Sverige 2013

En annan kritik riktas mot Sveriges ofta ensidiga, hårdare tolkning av EU:s miljöregler, vilket direkt missgynnar svenska företag jämfört med våra konkurrentländer: Jag pratar utifrån vår situation nu, områden som berör oss och där vi hamnar efter övriga EU, vilket gör att vi hamnar i en väldigt vansklig situation. Vi kör en fabrik här i Stenungsund som har en så kallad kvicksilverteknologi i bruk. Övriga Europa ska stänga sina sådana fabriker innan 2020, men Sverige har infört förbud från 2015, så det stänger ner före resten. Då är det klart att man börjar fundera på om Sverige är rätt ställe att investera i. (Bjarne Jenssen, VD, Ineos Sverige AB) Så baserat på dessa intervjuer med företagsledare inom företag i olika branscher och i olika storlekar behöver Sverige: Krafter som trycker på regeringen att fortsätta och intensifiera reformarbetet att göra Sverige än mer konkurrenskraftigt, främst genom ett reformerat regelverk (som LAS), policy för regeltillämpning (inom miljö, EU), ett attraktivt och hållbart skattesystem samt utökat stöd för svensk FoU Politiska företrädare som vågar stå upp för och främja svenska ekonomiska intressen, som i andra länder har Investeringar i infrastruktur, det gynnar både långsiktig konkurrenskraft och jobben på kort sikt Fortsätt arbete med att sprida information om varför företagande och investeringar i forskning är så viktigt för landet Se till att allmänhetens attityd gentemot företagande blir än mer positiv Allt detta kombinerat med Sveriges erkända styrkor vad gäller mer mjuka faktorer som: välfärd & familjepolitik, jämställdhet, bra standard på boende och digital infrastruktur, kan avsevärt förbättra Sverige attraktivitet i en global ekonomi och därmed locka hit både attraktiva personer såväl som investeringar. 30 Företagsklimatet i Sverige 2013

Bilaga 2 Företagsklimatet i Sverige 2013 Resultatrapport Strictly Confidential The information in this document is confidential to the sender and is intended only for the use of the addressee. Unauthorized use, disclosure or copying is strictly prohibited and may be unlawful. Företagsklimatet i Sverige 2013 Resultatrapport En jämförelse med 2008 Europe America Africa Asia Australia 2013 Opticom International Research AB. All rights reserved. No part of this publication may be reproduced or used in any form by any means graphic, electronic or mechanical including photocopying, recording, taping or information storage or retrieval systems without permission in writing from Opticom International Research AB. The report is copyrighted and protected by law and international treaty. 54 1

Mission statement Opticom International Research is a leading global market research and consulting firm whose mission is to help our customers make better business decisions About us > Since the foundation in 1987, Opticom has undertaken over 700 projects in more than 100 countries. Yearly, we conduct 50.000 100.000 interviews around the world. > Our in-house highly qualified, multi-cultural and native speaking research capability enables direct quality control, flexibility and short lead times and can carry out research in at least 25 different languages. > In combining advanced market research competence, strategic consulting skills and medical & healthcare competence, we have proven to be a unique partner for a number of global medical & healthcare companies. > Opticom is organised in four business units; Medical & Healthcare, Pulp & Paper, IT & Telecom, Industry & Services. > We are AAA-rated for highest credit worthiness by D&B. 55 2

We take an active part throughout the research process and assist our customers in all phases Problem definition Gathering information & compiling data Analysis with conclusions & recommendations Implementation & follow up Together with the client we define the real information need as well as the optimal way of obtaining information, by looking at what the results will be used for Efficient gathering of information and compilation of data is done by Opticom s in-house, highly qualified, multicultural staff. Study objectives as well as respect for the respondent is in focus Analysing the results includes to identify actionable conclusions and recommendations to form a base for better decision making Implementation can be kicked off in a workshop format, involving key people in order to transform results into concrete action with clear objectives and follow up activities Opticom is a proven partner for many leading companies Both locally and globally 56 3

Innehållsförteckning I> Introduktion Bakgrund Syfte II> Bakgrundsvariabler Svarsfrekvens Inledning, storlek & ursprungsländer Branscher & Positioner III> Resultatredovisning per område Företagsklimatet generellt Rekrytering & kompetens Skatter IV> Sammanfattning Sveriges styrkor & svagheter per område Alla GAP- kriterier efter viktighet vs. Sveriges prestation 2013 jämfört med 2008 V> Kontaktinformation Projektteam Opticom I. Introduktion 57 4

Bakgrund > Denna rapport är resultatet av en undersökning som Opticom International Research AB genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv, under perioden november 2012 januari 2013. Undersökningen omfattar totalt 161 genomförda kvalitativa telefonintervjuer med personer i ledande positioner, främst på VD- nivå, i svenskoch utlandsägda företag verksamma i Sverige. Undersökningen är en uppföljning av studien som gjordes 2008. > Majoriteten av intervjuerna genomfördes på svenska och ett mindre antal på engelska. Beroende på respondenternas önskemål gjordes intervjuerna antingen vid den första kontakten eller så bokades en tid för en intervju vid ett senare tillfälle. > De allra flesta personer som kontaktades visade ett stort intresse för att delta i studien. Längden på intervjuerna varierade mellan 15 och 45 minuter. Respondenterna blev enbart informerade om att studien omfattade Sveriges företagsklimat generellt och inga ämnesområden betonades specifikt vid förfrågan. > Respondenterna kommer som utlovats att tackas för sitt deltagande i studien i ett tackbrev med en generell sammanfattning av de viktigaste resultaten. > Resultaten och utvalda grafer presenteras i en mer utförligt analysrapport i Word: Företagsklimatet i Sverige 2013 - En trendrapport jämfört med 2008 Syfte > Huvudsyftet med studien: Att få en bättre och djupare kunskap om främst individbeskattningens betydelse ur lokaliserings- och rekryteringssynpunkt och kartlägga det svenska företags- och investeringsklimatet ur ett bredare perspektiv. > Övergripande syfte: Att skapa ett relevant underlag för en omfattande debatt om det svenska företagsklimatet i allmänhet, och om skattesystemet i synnerhet, ur ett globaliseringsperspektiv > Ämnen för studien: 1. Företags- och investeringsklimatet i Sverige generellt 2. Kompetensförsörjning och rekrytering av kvalificerad utländsk arbetskraft till Sverige 3. Skatter 4. Jämförelser med resultaten från studien 2008 58 5

II. Bakgrundsvariabler Data om respondentföretag samt svarsfrekvens Svarsfrekvens 73% Totalt kontaktades 310 företag 161 intervjuer totalt > 107 respondenter öppna med sina svar 161 161+61 =77% 61 avböjde deltagande > Inte tid (3) > Inte intresserad (27) > Företagspolicy inga telefonintervjuer (4) > Avbokningar (23) > Inte tillgänglig innan deadline (sjukskriven) (4) 10 var fel person/företag eller hänvisade till annan > Hänvisade till kollega som intervjuades (4) > Företaget existerar inte längre (6) 78 ej nådda > Trots utsänt introduktionsbrev och uppföljning via email och voicemai kunde inte dessa nås personligen 59 6

Indelning, storlek & ursprungsländer 2013 Totalt (161) Forskningsintensiva 100 (62%) Icke Forskningsintensiva 61 (38%) Stor 82 45 37 Mellan 70 47 23 Liten 9 8 1 Utlandsägda 106 68 38 Svenskägda 55 32 23 Fördelning 106 utlandsägda Kanada:1 USA:21 UK:12 Irland:1 Bermuda:1 Frankrike:13 Norge: 7 Danmark:2 Finland:16 Benelux:17 Indien: 1 Tyskland:6 Schweiz: 5 Österrike: 3 Indelning, storlek & ursprungsländer 2008 Indelning Antal svar Icke forskningsintensiva 118 (59%) Forskningsintensiva 82 (41%) Antal anställda Antal svar 1-49 16 (8 %) 50-499 80 (40 %) >500 104 (52 %) Ägande Antal svar Utlandsägda 152 (76%) Svenskägda 48 (24%) Bas: 200 svensk- och utlandsägda företag Land Antal intervjuer USA 34 (22%) Finland 21 (14%) Frankrike 14 (9%) Tyskland 13 (9%) Storbritannien 13 (9%) Schweiz 11 (7%) Nederländerna 11 (7%) Norge 5 (3%) Österrike 4 (3%) Luxemburg 4 (3%) Japan 4 (3%) Danmark 4 (3%) Italien 3 (2%) Kanada 2 (1%) Indien 2 (1%) Andra länder 7 (5 %) 60 7

Branscher & Position 2013 Forskningsintensiva (100) Läkemedel & biotech 28 IT & Telekommunikation 16 Skogsindustri 14 Kemisk industri 13 Fordonsindustri Kanada:1 12 Elektronik & Teknik 10 Energi & Miljöbolag USA:22 4 Forskning 3 Icke forskningsintensiva (61) Tillverkningsindustri 13 Byggindustri 13 Metallindustri 9 Livsmedelsindustri 8 Finans & Försäkring 5 Transportindustri 4 Logistik 3 Holding 3 Turism 2 Service/tjänstesektor 1 Andra 5% Marknadschef 2% Ekonomichef 3% Personalchef 4% VD 86% Branscher & Position 2008 Bransch Antal intervjuer Position Antal intervjuer Läkemedel & Biotech 36 (18%) Fordonsindustri 20 (10%) Byggindustri Kanada:1 15 (8%) Tillverkningsindustri USA:22 14 (7%) Pappers & förpackningsindustri 14 (7%) Kemisk industri 13 (7%) Verkstadsindustri 10 (5%) Service & Tjänstesektor 10 (5%) Metallindustri 10 (5%) IT & Telecom 10 (5%) Elektronik & Teknikföretag 10 (5%) Andra branscher 11 (< 5% vardera) VD 142 (71%) Ekonomichef 35 (18%) Personalchef 9 (5%) Vice VD 4 (2%) Forskningschef 3 (2%) Informationschef 3 (2%) Styrelseordförande 1 (1%) Inköpschef 1 (1%) Marknadschef 1 (1%) IT-chef 1 (1%) Bas: 200 svensk- och utlandsägda företag 61 8

III. Resultatredovisning per område Företagsklimatet generellt Kompetens & rekrytering - Skatter Nyckel till att förstå resultatpresentationen På sidor där resultaten presenteras grafiskt finns längst ner statistisk information om den ställda frågan och svaren. Bas: antalet respondenter som ställts frågan samt vilken målgrupp de tillhör. Öppen fråga: frågan är ställd helt öppet, d v s utan att några svarsalternativ presenterats. Sluten fråga: respondenten har getts ett antal fasta svarsalternativ att välja mellan. Enstaka svar: respondenten får bara ange ett svar på frågan. Multipla svar: respondenten får ange fler svar på frågan. Summa svar: det totala antal svar som framkommit vid en multipel fråga. Vet ej: antalet respondenter som inte kunnat ge svar på frågan. Inget svar: antalet respondenter som avböjt att ge svar på frågan. 62 9

Nyckel till att förstå den grafiska presentationen Rubrik/sammanfattning eller tolkning av resultaten Frågorna såsom de ställts till respondenten Resultat Statistisk information om frågan och resultaten GAP-analys: exempel GAP-analysmodellen används för att identifiera skillnader mellan respondenternas förväntningar och deras bedömning av t ex en leverantörs konkurrenskraft. Grafen visar tre dimensioner: Hur viktiga olika faktorer är för respondenterna samt hur bra Sverige presterar inom dessa områden. Storleken på gapen (positiva eller negativa), illustrerade genom de gröna respektive röda staplarna, visar de diskrepanser som finns mellan viktighet och prestation. Mycket hög Hög Medel Låg Mycket låg 63 10

Investeringsklimatet generellt Resultatpresentation per fråga Generellt positivare inställning till Sveriges företagsklimat jämfört med 2008 Vad är din övergripande spontana inställning till Sveriges företagsklimat jämfört med övriga EU/EES-länder? Är du: Share of respondents % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Total 2013 (161) 4 66 25 3 Forskningsintensiva (100) 3 67 26 3 Icke forskningsintensiva (61) 5 66 25 3 Utlandsägda (106) 1 72 24 3 Svenskägda (55) 9 56 29 4 Total 2008 (200) 3 58 35 5 Mycket positiv Positiv Neutral Negativ Mycket negativ Vet ej Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 2. Inget svar: 0. 64 11

Den svenska arbetskraften fortsatt största styrkan Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller investeringsklimatet? 70 60 2013 2008 50 52 Respondents in % 40 30 20 38 28 23 21 21 18 16 10 11 11 10 8 8 8 8 8 6 8 9 0 Arbetskraften Tydligt regelverk Skatter Samarbete mellan myndigheter/ näringsliv Arbets- Stark ekonomi marknads- klimat Politiska stabilitet Företagsledning & organisation Infrastruktur Internationellt fokus Konkurrenskraftig lönenivå/ Kostnadsläge 1 Bas:161. Öppen fråga:342. Vet ej:7. Ej svar:1. 17 andra svar gavs 1-18 gånger Regelverket än tydligare svaghet sedan 2008 Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller investeringsklimatet? 70 2013 2008 60 Respondents in % 50 40 30 20 10 0 47 40 Regelverk 22 7 Icke konkurrenskraftigt kostnadsläge 21 42 Skatter 14 8 11 12 Brist på Geografiskt långsiktig läge företagarpolitik 9 9 9 Valutan 4 Brist på internationell anpassning 6 Tillgång på kompetent/ utbildad personal 7 Liten hemmamarknaden 4 5 5 5 4 1 Samarbete mellan myndigheter & näringsliv Rekrytera/ behålla utländsk arbetskraft Socialt skyddsnät/ förmåner Bas:161. Öppen fråga:310. Vet ej:6. Ej svar:0. 17 andra svar gavs 1-18 gånger 65 12

GAP Investeringsklimatet generellt 2013 10 9 8,7 8 7 8,4 8,1 7,9 7,0 7,8 8,1 7,7 7,7 6,8 7,4 7,2 6,3 6 5,4 5,3 5,8 5 Goda telekommunikationer Marknadspotential Tillgång på kvalificerade kunder Generellt kostnadsläge (lågt) Livskvalitet Viktighet (161) Prestation 2012 (161) Kvalitet på transportinfrastruktur Kvalitet på underleverantörer Närvaro av andra företag i samma bransch GAP Investeringsklimatet generellt Små förändringar i investeringsklimatet generellt jämfört med 2008 10 9 8 7 6 5 Viktighet Prestation 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 Närvaro av Goda Tillgång på Generellt Kvalitet på Kvalitet på andra företag telekommunik Marknadspotential kvalificerade kostnadsläge transportinfra underleveran- i samma ationer kunder (lågt) Livskvalitet struktur törer bransch 66 13

Förändringar i Sveriges företagsklimat Företagsledare ser förbättringar jämfört med 2008 Hur har, enligt din mening, företagsklimatet i Sverige förändrats de senaste 5 åren, jämfört med innan? Share of respondents % 0 20 40 60 80 100 Total 2013 (161) 4 47 29 13 4 Total 2008 (200) 3 37 55 5 Förbättrats påtagligt Förbättrats något Ungefär oförändrat Försämrats något Försämrats påtagligt Vet ej Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 4. Inget svar: 1. Mest positiva och negativa förändringar i Sveriges företagsklimat de senaste 5 åren Vilken enskild förändring av företagsklimatet i Sverige de senaste 5 åren har varit mest positiv och mest negativ för er verksamhet? Vet ej 31% Mest positiva förändringar Skatter (26%) 160 resp. gav 195 svar. Mest negativa förändringar 161 resp. gav 196 svar. Vet ej 29% Regelverk (22%) (inkl. arbetsmarknad / EU / miljöpolitik) Generellt företagsvänligare klimat (14%) Dålig ekonomi/konjunktur (11%) God ekonomi/låg inflation (8%) Kostnadsjakt/Kostnadsl äge (10%) Samarbete myndigheter/ näringsliv/ fackföreningar (6%) För stark valuta (9%) Förenklad byråkrati (6%) Skatter (6%) 67 14

Mest positiva förändringar i Sveriges företagsklimat 2008 Vilken enskild förändring av företagsklimatet i Sverige förändrats sedan regeringsskiftet 2006 har varit mest positiv för er verksamhet: 60 Skatter (antal svar): Sänkta arbetsgivaravgifter 14 50 48 Allmänna skattesänkningar 13 Avskaffad förmögenhetsskatt 9 Sänkt inkomstskatt - 6 Andel respondenter % 40 30 20 20 Sänkt bolagskatt 2 Avskaffad arvsskatt - 1 10 6 6 0 Inget Skatter Ökat fokus på arbete Generellt företagsvänligare klimat 4 3 3 2 Förenklad byråkrati Privatisering av offentlig verksamhet Ny politik för FoU Utbildningssatsningar Miljöregler /avgifter 1 Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 209 svar Vet ej: 24 Inget svar: 5 5 andra svar under 1% Mest negativa förändringar i Sveriges företagsklimat i 2008 Vilken enskild förändring av företagsklimatet i Sverige förändrats sedan regeringsskiftet 2006 har varit mest negativ för er verksamhet: 60 55 Skatter (antal svar): Höjda energipriser/skatter - 10 50 Bristande/dåliga skattereformer/sänkningar - 8 Ingen sänkt arbetsgivaravgift - 3 Inte gjort något för höginkomsttagare - 3 Andel respondenter % 40 30 20 Höjda punktskatter - 2 Borttagande av ränteavdrag - 2 Reavinstbeskattningen - 1 Regelverk (antal svar): Ingen förenkling av företagsregler 6 Inga LAS - reformer 4 15 11 10 5 3 2 2 2 1 0 Inget Skatter Regeringen inte motsvarat förväntningarna Regelverk Inga Dålig ekonomi infrastrukturbeslut /konjunktur Försvars -neddragningar Miljöpolitik Neddragningar av forskningsstöd Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 210 svar Vet ej: 20 Inget svar: 5 4 andra svar under 1% 68 15

Regelverk, skatter och kostnadsläge påverkar viljan att expandera i Sverige 2013 Krävs det några enskilda åtgärder för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? 60 Vilka enskilda åtgärder krävs för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? Ja, 58% Om Ja: 50 40 44 Flexibel arbetsmarknad (21) Tydligare/enklare regelverk (8) Miljöregler (6) LOU (2) Exportregler (1) Respondents in % 30 30 20 19 Nej, 41% 10 15 11 11 7 3 0 Regelverk Skatter Lägre Infrastruktur- Utbildningssatsningar kostnadsläge /energisatsningar Satsning på FoU Attraktiv Mer konkurrens etableringspolitik Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 2. Inget svar: 0. Bas:94. Öppen fråga:142. Vet ej:0. Ej svar:0. 7 andra svar gavs 1-2 gånger Företagens expansionsvilja i Sverige & förbättringslista från 2008 Vilka enskilda åtgärder krävs för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? Krävs det några enskilda åtgärder för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? 50 Regelverk (antal svar): Reformera arbetsmarknadslagstiftning - 29 Energireformer - 8 40 Beslut på miljöområdet - 6 Skatter (antal svar): Andel respondenter % 30 20 33 32 Lägre arbetsgivaravgifter/sociala avgifter - 22 Sänka skatter - 6 Sänka bolagsskatten - 5 Sänka inkomstskatt - 4 Bättre skatteregler - 3 Sänka energiskatter - 2 Förbättra expertskatt - 2 Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 2 Inget svar: 0 13 13 12 10 7 4 4 3 3 3 0 Regelverk Skatter Satsning på FoU Infrastruktur -satsningar Attraktiv etablerings -politik Hög utbildnings -standard /kompetens Bas: 121 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 165 svar Vet ej: 0 Inget svar: 1 Företagsinterna Reformera beslut /privatisera offentliga sektorn Inget Marknadsföra Högre Sverige arbetseffektivitet 9 andra svar under 3% 69 16

Historik, FoU-satsningar, storlek på hemmamarknad, kostnadsnivå och geografi till nackdel för Sverige 2013 Antag att ert företag vill anlägga en forskningsoch utvecklingsavdelning till ett EU/EES-land, hur sannolikt anser du att det är att den skulle hamna i Sverige? (i %) 60 19% 20% 50 (Om sannolikhet under 50%) Vilka är huvudorsakerna till detta? 40 25% Respondents in % 30 26 23 4% 32% 20 20 18 16 16 10 9 76-100% 51-75% 26-50% Under 25% Vet ej 0 Historisk anledningar (finns redan nån annanstans) För lite satsning på FoU För liten marknad Geografiska skäl (för långt bort) Finns redan i Sverige Högt kostnadsläge 5 4 4 Ingen Svårt att Mot Skatteregler konkurrensfördel attrahera marknader locka folk/ tillväxt- spetskompetens Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 6. Inget svar: 2. Bas:83. Öppen fråga:123. Vet ej:0. Ej svar:1. 3 andra svar gavs 1-2 gånger 7 av 10 avskräcks inte att investera i Sverige Men om ja; då går de flesta investeringar österut 2013 Har ni riktat era investeringar till något annat land på grund av det svenska regelverket/andra näringslivsfaktorer i Sverige? Ja, 30% USA (4) - Marknadsdrivet - Statsstöd Om ja, vart/på grund av vad? Östeuropa (16) - Lågt kostnadsläge - Centralt i Europa Baltikum (5) - Kostnadsläge Storbritannien (4) Nej, 69% Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 2. Inget svar: 0. - Bättre incitament och stödsystem - Arbetsmarknadslagstiftningen - Större befintlig Asien (19) - Tillgång på kompetens - Kostnadsnivån - Tillväxten Asien - Närheten till en aktiv och stor marknad har påverkat investeringsviljan i Sverige eventuellt negativt. Det har inte påverkat oss speciellt mycket. Men om det är en negativ faktor ur Sveriges synvinkel så är det just tillgången på en stor marknad med avancerade och aktiva kunder. Det är tillväxtmarknader i Asien. Det är tillgången på stor marknad och avancerade kunder. (VD, Stor Forskningsintensiva, Utlandsägda) Bas:49. Öppen fråga:59 länder. Vet ej:0. Ej svar:5. 70 17

Investeringar gick österut även 2008 Har ni riktat era investeringar till något annat land på grund av det svenska regelverket/andra näringslivsfaktorer i Sverige? Om ja, vart/på grund av vad? % av respondenter 0 20 40 60 Östeuropa 50% Kina 21% USA Indien Tyskland Asien Storbritannien Frankrike 12% 12% 9% 9% 6% 6% Östeuropa (antal svar): Polen - 3 Östeuropa - 5 Estland - 4 Tjeckien - 2 Baltikum - 1 Ryssland - 1 Lettland - 1 17 andra svar under 5% Bas: 82 Forskningintensiva företag Sluten fråga Vet ej: 3 Inget svar: 0 Bas: 35 Öppen-sluten fråga 53 svar Vet ej: 0 Inget svar: 1 Bäst företagsklimat 2013 Sverige i topp 3 men få direkta fördelar att peka på Vilket land anser du har bäst företagsklimat? Motivering? Bra generellt LU37 2008 - Topp 3 1- USA 21% Entreprenörsanda 2- UK 8% 3- Kina 6% Flexibelt regelverk för företagande USA Stor marknad Sverige (16% - 25 svar) 4- Sverige & Östeuropa 6% (23% - 36 svar) Kompetens Kompetens Riskvilligt kapital Företagsvänlig politik Stor marknad Andra länder 2013 Kina 9 svar Tyskland (11% - 18 svar) UK, Singapore, Polen 7 svar Infrastruktur Danmark 6 svar Tjeckien; Sydkorea; Norge; Irland; Hol; Finland; Kanada; Brasilien 1 svar Bas:161. Öppen fråga:210 länder. Vet ej:55. Ej svar:2. 71 18

Länder med bäst investeringsklimat 2008 Vilket land anser du har bäst företagsklimat? 50 45 40 35 33 Andel respondenter % 30 25 21 20 15 10 8 6 6 6 5 0 Östeuropa: Polen - 4 Ryssland - 3 Tjeckien - 2 Slovakien 1 Östeuropa - 1 Baltikum - 1 4 4 3 3 3 3 3 2 2 Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 225 svar Vet ej: 66 Inget svar: 2 13 andra svar under 2% Kompetens & Rekrytering Resultatpresentation per fråga 72 19

Positivare för Sveriges individklimat sedan 2008 Mellanstora företag uppskattar det mest Vad anser du om Sveriges individklimat jämfört med övriga EU/EES länder, dvs. hur bedömer du Sveriges möjligheter att attrahera och behålla personal som är attraktiv på arbetsmarknaden? Bedömer du Sverige som: Share of respondents % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Total 2013 (161) 7 50 30 12 Inga större skillnader mellan svenskresp. utlandsägda här Forskningsintensiva (100) Icke Forskningsintensiva (61) Stor (82) 6 10 7 54 44 28 39 34 32 8 18 20 Mellan (70) 9 64 23 4 Liten (9) 44 56 Total 2008 (200) 3 39 39 18 2 Mycket attraktivt Attraktivt Neutralt Oattraktivt Mycket oattraktivt Vet ej Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: 0. Livskvalitet och arbetsklimat fortsatt Sveriges främsta styrkor Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft? 70 60 65 66 2013 2008 50 Respondents in % 40 30 32 33 20 21 13 13 10 6 2 6 9 5 5 4 4 5 4 2 4 4 3 2 0 Livskvaliteten Bra arbetsklimat Hög kompetensnivå Gott företagsklimat Bra kompetens- utveckling- /utbildningssystem Språkkunskaper Högutvecklade Industritradition företag med högteknisk nivå Innovativitet/ Framsynthet Internationell fokus/ anpassning Stark ekonomi/ valuta Många multinationella företag Bas:161. Öppen fråga:287. Vet ej:2. Ej svar:3. 5 andra svar gavs 1-3 gånger 73 20

Skatter, ersättningsnivåer och geografi behåller position som främsta svagheter Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft? 70 2013 2008 60 55 50 45 Respondents in % 40 30 25 35 20 19 16 10 12 12 11 5 7 7 6 7 6 3 3 3 0 Skatter Låg lönenivå Klimatet Geografiskt läge Stel arbetsmarknad, liten rotation Höga arbetskraftskostnader/ arbetsgivaravgifter Liten marknad Svårt att rekrytera utländsk arbetskraft/ få de att stanna Dålig tillgång på kompetent personal Bas:161. Öppen fråga:284. Vet ej:5. Ej svar:0. 13 andra svar gavs 1-6 gånger GAP - Kompetens & Rekrytering 2013 10 9 8 7 6 5 Viktighet (161) Prestation (161) Tillgång på kvalificerad arbetskraft Nivå och Språkkunskaper Organisation & kvalitet på företagsledning högre utb och forskning Tillgång på kvalificerade tjänster Möjlighet att rekrytera arbetskraft från utlandet (regelverk) Möjlighet att rekrytera arbetskraft från andra länder (tillgång på kvalificerad arbetskraft i utlandet) 74 21

Små förbättringar överlag kring Kompetens & Rekrytering jämfört med 2008 10 9 8 7 Ny 2012! 6 5 Viktighet Prestation 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 2013 2008 Möjlighet att Möjlighet att rekrytera rekrytera Tillgång på Nivå & kvalitet Tillgång på arbetskraft från arbetskraft från kvalificerad på högre utb Organisation & kvalificerade utlandet andra länder (tillgång på kvalificerad arbetskraft och forskning Språkkunskaper företagsledning tjänster (regelverk) arbetskraft i utlandet) Små förändringar vad gäller hur rekryteringsbehov tillgodoses sedan 2008 Hur bedömer du att ert företags rekryteringsbehov av kvalificerad personal tillgodoses idag? Inga större skillnader vad gäller företagsstorlek Share of respondents % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Total 2013 (161) 10 57 23 10 1 Forskningsintensiva (100) 12 58 22 7 1 Icke Forskningsintensiva (61) 7 54 25 15 Utlandsägda (106) 9 51 27 11 1 Svenskägda (55) 11 67 15 7 Total 2008 (200) 9 52 18 20 2 Mycket tillfredsställande Tillfredsställande Neutral Inte så tillfredsställande Inte alls tillfredsställande Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: 0. 75 22

Rekrytering av spetskompetens från utlandet 2013 A - Rekryterar Ni idag spetskompetens från utlandet? B - Har Ni behov/önskemål att rekrytera personal från utlandet? 51% 49% 161 respondenter 79 respondenter 82% 18% C - Upplever Ni några problem med rekrytering i utlandet (till Sverige)? 1% 42% 57% 55 respondenter Rekrytering av spetskompetens från utlandet i 2008 Rekryterar ni idag spetskompetens personal från utlandet? Nej 52% Har ni behov/önskemål att rekrytera personal från utlandet? Nej 63% Ja 48% Bas: 200 Vet ej: 0 Inget svar: 0 Ja 36% Bas: 104 Vet ej: 1 Inget svar: 0 Vet inte 1% Upplever ni några problem med rekrytering i utlandet (till Sverige)? Nej 32% Ja 63% Bas: 133 Vet ej: 7 Inget svar: 0 Vet inte 5% 76 23

Rekrytering av utländsk spetskompetens till Sverige 2011 Är det lättare eller svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder där ni har etablerat er? 68% 13% 4% 15% Vet ej Lättare Ingen skillnad Svårare Bas:55. Sluten fråga. Vet ej: 8. Inget svar: 2. Samma länder i topp 2013 som 2008 vad gäller rekrytering Fördelar vid rekrytering USA (21 svar) Skatter Lönenivåer Klimat 25 20 England (17 svar) Högre disponibel inkomst Språket Utbildningsväsende Antal respondenter 15 10 Tyskland (11 svar) Bra lönenivåer Attraktiva jobb Bra för medföljande 5 0 Bas:55. Öppen fråga:83 länder. Vet ej:0. Ej svar:11. 77 24

Samma länder i botten 2013 som 2008 vad gäller rekrytering Nackdelar vid rekrytering Finland (7 svar) Språk Klimat Antal respondenter 25 20 15 10 5 Östeuropa (5 svar) Kina; Indien & Afrika (4 svar) Språk Kultur Kultur Språk 0 Bas:55. Öppen fråga:55 länder. Vet ej:2. Ej svar:21. Rekrytering av utländsk spetskompetens till Sverige 2008 Är det lättare eller svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder där ni har etablerat er? Andel respondenter % 0 20 40 60 80 100 Vet ej 5% Total 4 20 71 5 Lättare 4% Svårare 71% Ingen skillnad 20% Icke forskningsintensiv 4 22 70 4 Forskningsintensiv 3 18 74 6 Lättare Ingen skillnad Svårare Vet ej Bas: 84 svensk och utlandsägda företag Icke forskningsintensiva: 50 Forskningsintensiva: 34 Sluten fråga Vet ej: 4 Inget svar: 0 78 25

Till vilka länder är det lättare att rekrytera och varför? Siffror 2008 Fördelar vid rekrytering Andel respondenter % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 39 35 25 17 13 11 USA (28) Storbritannien (26) Tyskland (16) Frankrike (12) 7 7 Skatter (10) Språk (9) Kompensationsnivå (6) Språk (9) Kompensationsnivå (7) Skatter (6) Geografiskt läge (7) Kompensationsnivå (6) Skatter (4) Geografiskt läge (5) Levnadsstandard/ livskvalitet (4) Språk (3) 4 3 3 3 3 Geografiskt läge (6) Levnadsstandard/ Livskvalitet (3) God kompetenstillgång (2) Utvecklingsmöjligheter (2) Geografiskt läge (3) God kompetenstillgång (2) Utvecklingsmöjligheter (2) Kosmopolitiskt (2) Stort land/marknad (4) Migrationspolitik (3) Språk (2) Inställning till framgång (2) Skatter (2) Kompensationsnivå (2) Stort land/marknad (2) Bas: 84 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 140 svar Vet ej: 2 Inget svar: 12 16 andra svar under 2% Östeuropa: Tjeckien - 2 Östeuropa - 1 Ungern - 1 Polen - 1 Till vilka länder är det svårare att rekrytera och varför? Siffror 2008 Andel respondenter % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 32 25 Östeuropa* (16) Finland (14) Asien** (10) Ryssland (7) Nackdelar vid rekrytering Språk (6) Livskvalitet/levnadsstandard (4) Osäkra framtidsutsikter (4) Språk (9) Annan kultur (3) Geografiskt läge (2) Annan kultur (5) Språk (3) Livskvalitet/levnadsstandard (1) Språk (2) Politisk instabilitet (2) Livskvalitet/levnadsstadard (1) 5 5 4 4 4 4 4 Bas: 84 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 70 svar Vet ej: 12 Inget svar: 28 10 andra svar under 2% Geografiskt läge (2) Bristande kompetens (2) Politisk instabilitet (2) Generellt oattraktivt (2) Litet land/marknad (2) Skatter (1) Migrationspolitik (1) Politisk instabilitet (1) Litet land/marknad (1) Personlig säkerhet (1) Bristande kompetens (1) Infrastruktur (1) Östeuropa: Ryssland - 7 Polen - 4 Östeuropa - 3 Ukraina - 3 Rumänien - 3 Baltikum - 2 Östländer - 1 Tjeckien - 1 79 26

Den förenklade arbetskraftinvandringen har haft liten betydelse för de allra flesta företag Sedan 2008 finns ett regelverk för förenklad arbetskraftinvandring. Har ni som ett resultat av detta ökat er rekrytering utanför EU/EES? Ja, 6% Det beror inte på den förändringen, mer på vårt sätt att arbeta internationellt än tidigare. (VD, IT & Telecom) Jag kan inte påstå att det har med det att göra, det är snarare att vi har den typ av behov att just rekrytera spetskompetens. (VD, Läkemedel & biotech) Nej, 89% Nej, vi har inte sett någon förändring. Vi har glädjande nog ca 22 olika nationaliteter på kontoret men det har mer att göra med att Sverige redan är mångkulturellt. (Karl Thedéen, VD, Transmode Holding AB) Nej, vi har rekryterat främst på grund av andra orsaker men enklare regler underlättar. (VD, Elektronik & Teknik) Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 9. Inget svar: 4. Ny lag om arbetskraftsinvandring 2008 Gav mindre effekt än vad som förväntades då Regeringen har lagt fram ett förslag om förenklad arbetskraftinvandring som kommer att träda i kraft i december i år. Kommer ni som ett resultat av detta, att öka er rekrytering utomlands? Andel respondenter % 0 20 40 60 80 100 Total 25 63 12 Icke forskningsintensiv 25 65 9 Forskningsintensiv 24 61 15 Ja Nej Vet ej Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 23 Inget svar: 0 80 27

Skatter Resultatpresentation per fråga Förbättring av Sveriges attraktionskraft vad gäller individbeskattningen sedan 2008 Hur bedömer du Sveriges möjligheter att attrahera och behålla personal som är attraktiv på arbetsmarknaden i relation till individbeskattningen? Bedömer du Sverige som: Inga större skillnader mellan svensk- och utlandsägda företag eller mellan företagsstorlek Share of respondents % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Total 2013 (161) 13 29 53 14 Forskningsintensiva (100) 4 30 52 14 Icke Forskningsintensiva (61) 3 2 26 56 13 Total 2008 (200) 14 13 59 25 Mycket attraktivt Attraktivt Neutralt Oattraktivt Mycket oattraktivt Vet ej Bas:161. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: 0. 81 28

Styrkor Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller individbeskattning? 70 60 2013 2008 50 45 Respondents in % 40 30 37 20 17 13 12 10 0 Får välfärd Enkel och tydlig administration 4 Ingen förmögenhetskatt 4 3 3 2 2 2 3 Expertskatt Transparens Ej hög jämfört med andra länder Progressiv skatteskala Bas:161. Öppen fråga:142. Vet ej:31. Ej svar:31. Svagheter Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller individbeskattning? 70 2013 2008 60 50 53 57 Respondents in % 40 30 20 23 20 21 10 8 8 8 3 3 0 Hög Högt skattetryck Hög Hög Mycket går till individbeskattning generellt marginalskatt arbetsgivaravgift ineffektiv administration 5 5 Komplicerat Inget incentive för system/dålig utbildning /insats information 3 8 7 2 1 1 Oattraktiv expertskatt 6 Begränsar egna valmöjligheter 4 Värnskatt Bas:161. Öppen fråga:197. Vet ej:2. Ej svar:6. 2 andra svar gavs 1 gång var 82 29

Svagt förbättrad attityd gentemot svenska skatter 10 9 8 7 6 5 4 Viktighet Prestation 2013 2008 2013 2008 2013 2008 Bolagsbeskattning Individbeskattning Arbetsgivaravgifter Jämförelse stora mellanstora företag: Storföretagens företrädare mest kritiska till individbeskattningen 2013 10 9 8 7 6 5 4 Viktighet Prestation Lägsta betyg Stor Mellan Stor Mellan Stor Mellan Bolagsbeskattning Individbeskattning Arbetsgivaravgifter 83 30

En tredjedel nöjda med den nuvarande expertskatten Men den blir fortfarande kritiserad Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag? Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag? Om nej, varför? Ja, 30% Nej, 22% Vet ej, 48% Bas:161. Slut fråga. Vet ej:78. Ej svar:0. Bas:35. Öppen fråga:45. Vet ej:0. Ej svar:0. Expertskatten 2008 Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag? Om nej, varför? % av respondenter 0 50 100 För krånglig 80% Borde gälla längre Inte tillräckligt konkurrenskraftig Den är på för hög nivå Funkar inte för lokalbefolkning Borde fungera mer som i Danmark 15% 11% 3% 3% 3% 3 andra svar under 2% Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 98 Inget svar: 0 Bas: 65 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 78 svar Vet ej: 0 Ingetsvar: 0 84 31

Sänkta marginalskatter fortsatt mest efterfrågade reformen Främst av storföretagen Ser du några åtgärder som skulle kunna förbättra det svenska skattesystemet? 70 60 2013 2008 50 Respondents in % 40 30 27 20 10 18 Stora 17 Stora 15 15 15 13 21 13 7 8 8 7 7 5 6 5 4 3 3 7 0 Marginalskatter Sänkning av individbeskattningen Sänkta arbetsgivar -avgifter Minskat skattetryck Förenkla skattesystem Sänkt bolagsskatt Förenklad expertskatt Avskaffa värnskatt Mer lönsamt att jobba & utbilda sig i Sverige Översyn/ förnyat skattesystem Konkurrenskraftiga skatter jämfört med Europa Bas:161. Öppen fråga:185. Vet ej:23. Ej svar:30. 2 andra svar gavs 2-4 gånger VI. Sammanfattning Sveriges styrkor & svagheter samt alla GAP- kriterier 85 32

Sammanfattning Sveriges styrkor per ämnesområde i undersökningen 70 60 65 Investeringsklimat Rekrytering & Kompetens Skatter 50 45 Respondents in % 40 30 38 32 28 20 21 21 21 17 10 13 13 12 11 10 0 Livskvaliteten Får Kompetent/ Bra Regelverk Skatter Hög Samarbete Enkel & Gott Bra Ingen Arbetsmarknads- Ekonomi välfärd utbildad arbetsklimat för kompetens- mellan tydlig företags- kompetens- förmögen- klimat personal företagande myndigheter/ nivå adminis- klimat utvecklings-/ hetskatt näringsliv/ tration utbildningssystem fackföreningar Sammanfattning Sveriges svagheter per ämnesområde i undersökningen 70 60 54 Investeringsklimat Rekrytering & Kompetens Individbeskattning 50 47 45 Respondents in % 40 30 20 25 24 22 21 21 19 16 14 11 11 10 0 Högt skattetryck Regelverk Rekrytering - Låg lönenivå Hög Icke Hög Investerings- Klimatet Rekrytering - Brist på Investeringsk- En stel generellt Skatter individbe- konkurrens- marginalskatt klimatet - Geografiskt långsiktig limatet - arbetsmarknad, skattning kraftigt Skatter läge företagarpolitik Geografiskt liten rotation kostnadsläge läge 86 33

Sammanställning av alla GAP- kriterier efter viktighet vs. Sveriges prestation 2013 och 2008 Viktighet Gap 2013 Gap 2008 Tillgång på kvalificerad arbetskraft 8,8-1,5-1,4 Nivå och kvalitet på högre utb och forskning 8,8-1,6-1,3 Språkkunskaper 8,7-0,2-0,3 Organisation & företagsledning 8,6-0,6-0,5 Goda telekommunikationer 8,4 0,2 0,4 Marknadspotential 8,1-2,7-2,1 Tillgång på kvalificerade tjänster 8,0-0,4-0,3 Tillgång på kvalificerade kunder 7,9-1,0-0,9 Bolagsbeskattning 7,8-0,9-0,8 Generellt kostnadsläge (lågt) 7,8-2,5-2,1 Individbeskattning 7,8-2,9-3,4 Livskvalitet 7,7 0,4 0,5 Kvalitet på transportinfrastruktur 7,7-0,9-0,8 Arbetsgivaravgifter 7,6-2,4-2,5 Kvalitet på underleverantörer 7,4-0,4-0,4 Möjlighet att rekrytera arbetskraft från utlandet (regelverk) 7,0-1,1-1,1 Möjlighet att rekrytera arbetskraft från andra länder (tillgång på kvalificerad arbetskraft i utlandet) 6,7-1,1 Nytt Närvaro av andra företag i samma bransch 5,8 0,4 0,3 Större gap jämför med 2008 = försämring Mindre gap jämför med 2008 = förbättring V. Kontaktinformation Projektteam Opticom 87 34

Kontaktinformation Carl Michael Bergman Mats Nygård CEO Qualitative Research Manager Direct : +46 (0) 8 50 30 90 02 +46 (0) 8 50 30 90 08 Mobile : +46 (0) 708 39 90 02 +46 (0) 708 39 90 08 E-mail: carl.michael@opticom.se mats@opticom.se Cecilia Vassal Nyholm OPTICOM INTERNATIONAL Research Supervisor RESEARCH AB +46 (0) 8 50 30 90 04 Grev Turegatan 30 +46 (0) 708 39 90 04 SE-114 38 Stockholm cecilia@opticom.se SWEDEN 88 35