INSPIRATIONSMATERIAL LÄROPLANEN av. Manilla Ernst

INSPIRATIONSMATERIAL LÄROPLANEN av. Manilla Ernst Läroplanen Läroplanen är en fartfylld, humoristisk och undersökande föreställning som spelas för en publik från 9 år. Uppsättningen har arbetats fram genom en undersökande process där ensemblen och det konstnärliga teamet haft sin utgångspunkt i Läroplanen, Lgr11. Det är framförallt läroplanens två inledande kapitel om Skolans värdegrund och uppdrag och Övergripande mål och riktlinjer som legat till grund för arbetet med föreställningen. Begreppet Makt har haft en central plats genom hela arbetsprocessen liksom synen på skolan som en plats för lärande och social arena. I arbetet med föreställningen har ensemblen och det konstnärliga teamet även haft återkommande referensgruppsträffar med elever inom föreställningens målgrupp. Under dessa möten har eleverna fått tänka kring vad de är bra på och vem som bestämmer över dem och genom olika övningar diskutera detta. Dessa tankar och röster har liksom Lgr11 haft en central plats i arbetet med uppsättningen. I det följande inspirationsmaterialet finns förslag på hur och vad ni kan samtala om i relation till föreställningen. Materialet innehållet också exempel på kreativa och skapande uppgifter som kan komplettera era samtal. Se materialet som inspiration. Välj ut de övningar du tycker är intressanta och kombinera dessa så de blir relevanta för din skolklass. Vissa övningar kan

behöva göras mer komplexa medan andra kanske måste förenklas. Du som lärare känner din elevgrupp bäst, anpassa materialet efter era förutsättningar samt de resurser och den tid ni har till förfogande. INFÖR TEATERBESÖKET Eleverna behöver inte förberedas på något särskilt sätt kring uppsättningens tema. De kan möta och uppleva föreställningen utan någon förhandsinformation. För er som vill att eleverna ska arbeta och fundera kring föreställningen och dess tema innan ert besök i Skärholmen finns ett par inledande övningar. Dessa kan med fördel följas upp efter att ni sett föreställningen. På så sätt får ni som grupp möjlighet att reflektera över hur väl era tankar stämde med den färdiga teateruppsättningen. På Stockholms stadsteater Skärholmens hemsida finns inspirationsmaterialet Att gå på teater och Teaterordlista vem gör vad och vad finns på teatern som ger tips på hur du kan förbereda eleverna inför det kommande teaterbesöket. Exempelvis kan det vara bra att prata om vad teater är. Kanske har eleverna minnen från tidigare teaterbesök som de kan delge varandra. Kanske har ni som grupp gått på teater tillsammans. Prata om dessa upplevelser och fundera på hur ni tror besöket i Skärholmen kommer att bli denna gång. Mindmap Placera ett stort papper på golvet. Gärna 1x1 meter eller ännu större. Sitt runt pappret och ha pennor och kritor till hands. Prata om föreställningens titel Läroplanen. Filosofera tillsammans vad ni tror titeln betyder och vad som kommer hända. Gör en gemensam mindmap över era tankar. Ni kan också utgå från föreställningens affisch. Vad ger den för associationer och förväntningar? Frågor som ni tar upp innan ni ser föreställningen bör fokusera på era förväntningar och önskningar. Låta alla (även du som lärare) skriva och rita sina förväntningar och tankar. Er mindmap behöver inte ha någon särskild form eller struktur, det viktigaste är att ni får ett collage över era gemensamma förväntningar, hur de gestaltas spelar inte så stor roll. Vad kommer att hända i föreställningen? Hur kommer det se ut i salongen och på scen?

Vilka handlar föreställningen om? Hur många skådespelare tror ni är med? Kommer någon annan vara med? Vad kommer skådespelarna ha på sig? Hur kommer de prata om läroplanen? Hur och var kommer publiken sitta? Kommer det vara många besökare på plats? Osv... Eftersom titeln läroplanen hänvisar till ett specifikt dokument kan du som lärare, efter elevernas fria tankar, visa upp läroplanen. Berätta i grova drag varför den finns och hur den är upplagd. Visa bokens olika kapitel och läs några stycken ur den. Undersök sedan om era förväntningar på föreställningen har förändrats. Komplettera er mindmap om det behövs. Fundera på hur ni tror man gör när man ska iscensätta ett dokument som läroplanen. Avsluta med att prata om hur ni ska ta er till teatern. För många barn är teaterupplevelsen inte enbart förknippad med det som händer i salongen. Vägen dit och väntan i foajén kan ha lika stor betydelse som själva föreställningen. Prata om elevernas förväntningar på hela teaterbesöket. På så sätt har barnen en gemensam förståelse för sina egna förhoppningar liksom kamraternas. Du som lärare får också en inblick i hur barnen tänker kring det kommande besöket i Skärholmen. Detta kan vara bra att ha kunskap om när ni har ert efterarbete. Vem arbetar på teatern? Om ni inte vill diskutera den specifika föreställningen innan ert besök i Skärholmen, men ändå vill göra någon övning som kan relateras till ert teaterbesök, kan ni prata om vilka som arbetar på teatern. Gör en gemensam lista på de olika yrkena som finns på en teater. Exempelvis; skådespelare, regissör, maskör, kostymör, scenograf, rekvisitör, koreograf, ljud/ljusdesigner, ljud/ljustekniker, scentekniker, kommunikatör, producent, konstnärlig ledare osv. (se vidare i Teaterordlista vem gör vad och vad finns på teatern på Stockholm stadsteater Skärholmens hemsida). Dela in eleverna i mindre grupper och tilldela dem varsitt yrke. Be dem skriva ner punkter (minst 3) på vad man har för arbetsuppgifter inom yrkeskategorin de fick. Be dem också att skriva några kommentarer på varför det är viktigt att detta yrke finns och vad det har för betydelse för en teaterproduktion. Eleverna kan tänka fritt kring frågorna eller så kan du låta

dem söka på nätet, i böcker osv. När grupperna har skrivit sina punkter kan de redovisa vad de kommit fram till. Ställ gärna följdfrågor som handlar om hur de kommit fram till sina punkter och vad man skulle kunna göra för att få reda på mer information om de specifika yrkena. Efter er genomgång kan du uppmana eleverna att byta listor med varandra och fylla på dem med ytterligare punkter. De som gjort en lista på regissörens roll får istället fylla på listan med ljusteknikerns arbetsuppgifter. Genom att byta uppgift med varandra får eleverna utmana sig i att tänka utifrån något som deras kamrater har påbörjat. Denna uppgift kan anpassas efter den tid ni har till förfogande. Antingen låter ni eleverna enbart göra en kortare reflektioner över de olika yrkesgruppernas arbetsuppgifter, eller så låter ni eleverna göra ett större projekt där de på djupet får undersöka yrkena ni valt ut. Kanske kan ni till och med kontakta specifika personer som kan berätta mer om sitt arbete. EFTER TEATERBESÖKET När ni pratar om ert besök i Skärholmen är det bra om ni undviker att värdera föreställningen i termer som var föreställningen bra/dålig? och förstod du/ni vad den handlade om?. Denna form av samtal fyller inget syfte och begränsar vidare diskussioner. Konstnärliga upplevelser kan inte tolkas på ett rätt eller fel sätt. Det är subjektiva upplevelser som skapas i relation till varje besökares tidigare erfarenheter och upplevelser, den så kallade förförståelsen. Även om barns upplevelse ibland kan ligga långt ifrån de vuxnas intensioner så är dessa för barnen sanna och bör inte värderas. Som ni kommer märka i de följande övningarna är den personliga upplevelsen central och syftet är att lyfta fram allas upplevelser och se mångfalden av minnen som en teaterupplevelse kan ge. I referenslistan längst bak i dokumentet finns flera texter som handlar om barns reception av teater. Dessa kan vara intressanta att ta del av, för att bättre förstå hur eleverna talar och resonerar kring sina konstupplevelser. Minnesrunda Efter ert teaterbesök kan det vara bra att börja med en minnesrunda. Uppmuntra eleverna att i tur och ordning berätta varsitt minne från föreställningen. Förutom att de får ta del av kamraters upplevelser hjälper ni varandra att minnas vad ni sett. Lyssna till allt som kommer upp under minnesrundan och fånga även upp de tankar som inte specifikt rör föreställningen och dess tema. Barnens upplevelser är subjektiva och de skapar innebörder och sammanhang utifrån sin förståelsehorisont. Bortse därför inte från de minnen som upplevs ligga utanför

föreställningens tema utan uppmuntra eleverna att även prata om dessa. Om det är svårt att få igång en diskussion kan ni hjälpa eleverna genom att ställa några frågor om föreställningen. Hur började föreställningen? Vilka karaktärer var med? Vad gjorde dem? Vad hände i föreställningen? Vilka händelser utspelade sig? Vad hade de på sig? Vad pratade dem om? Hur såg teatersalongen ut? Vad var kul, läskigt, tråkigt, spännande, konstigt? Hur kändes det i kroppen när de spelade upp de olika scenerna? (ge exempel på någon av scenerna: blev man sprallig, ledsen, glad, arg, fundersam osv.) Ett alternativ till minnesrundan kan vara att låta eleverna reflektera kring föreställningen individuellt eller i mindre grupper. Be dem att skriva ner sina tankar, samla in texterna och läs upp dem i helklass. Diskutera vilka likheter och skillnader som finns i deras upplevelser, och kom ihåg att det finns inget som är rätt eller fel. Är det svårt att få igång ett samtal kring föreställningen kan ni låta eleverna rita, göra collage eller varför inte en skulptur utifrån sina minnen. Det kan ibland vara enklare att tala om en scenkonsthändelse om man själv fått gestalta sin upplevelse. Återknyt till er mindmap Ta fram den mindmap om ni gjorde innan ni såg föreställningen. Var föreställningen som ni trodde? Vad var med och inte utifrån era förväntningar? Pratade dem om Läroplanen? På vilket sätt fanns den med i föreställningen? Som framkommit i inledningen så har produktionen framförallt haft läroplanen som utgångspunkt och använt delar av den för sitt arbete, snarare än att iscensätta den. Det kan vara svårt för eleverna att se detta och du som lärare kan behöva ge några exempel. Känn dock inte att ni behöver fastna i en diskussion om den specifika läroplanen om eleverna inte har intresse av att göra det. Lyft istället ut de teman som berörs.

Prata om föreställningens form Eftersom föreställningen är delvis fragmentarisk i sin form kan det vara intressant att prata om vilken betydelse de olika delarna av föreställningen; karaktärerna, scenografin, kostymerna, rörelserna, ljuset osv. har för föreställningens helhet och dess tema. Detta är ingen lätt uppgift men barnpubliken brukar ha ganska mycket funderingar kring scenrummets utformning om man frågar dem. Frågorna nedan är exempel på ingångar. När ni väl börjar samtala om dessa kommer säkerligen andra följdfrågor som ni spinna vidare på. Scenografi, rekvisita, ljus och ljud Vad fanns det för olika spelplatser i scenrummet? Vilken rekvisita fanns i scenrummet? Hur användas den? Vilken betydelse hade ljussättningen för att ni som publik skulle förstå var handlingen utspelar sig? Vilken betydelse hade musiken i föreställningen? Karaktärer och kostym Varför tror ni de aktuella karaktärerna var med? Vilken betydelse hade deras kostym för föreställningen? Hur använde de sina kostymer? Var det på något annat sätt som kläder? Publikens plats i salongen Vad hade er placering i salongen för betydelse för upplevelsen? Hur tror ni upplevelsen förändrats om ni suttit annorlunda? Vad hade publiken för betydelse för skådespelarna? Det viktigaste med uppgiften är inte att komma fram till rätt och fel, utan att samtala om era olika tolkningar av det som fanns i scenrummet. Även i denna uppgift kan det vara bra att låta eleverna rita/måla. I teckningarna kommer säkert karaktärernas specifika attribut och uttryck att gestaltas liksom scenrummet detaljer. Kanske blir det lättare för eleverna att diskutera när de kan utgå från sina teckningar. Testa er fram och se vad som fungerar för just din klass. För er som gått på teater tidigare kan det vara intressant att relatera en tidigare uppsättning till den aktuella. Jämför scenen, spelstilen, publikens placering i salongen osv. Förutom att det kan bli lättare att diskutera uppsättningen, kan ni också komma in på intressanta diskussioner om vad teater är och hur olika det kan vara.

Vad är jag bra på? I arbetet med föreställningen har det kreativa teamet träffat referensgrupper. Eleverna i dessa grupper har fått rita teckningar utifrån frågorna Vad är jag bra på? och Vem bestämmer över mig?. Låt eleverna i din klass göra en liknande uppgift. När de ritat klart kan ni fördjupa uppgiften genom att tillsammans resonera kring följande frågor i relation till barnens teckningar: Vad jag är bra på? Vad tycker andra att du är bra på? (föräldrar, mor/farförälder, grannen, kompisar, syskon, kusiner, husdjuren, kompisars föräldrar, elever i de andra årskurserna på skolan, personalen i buktiken där du handlar osv.) Är man bra på olika saker i olika åldrar? (Vad var ni bra på när ni var tre år? Vad kommer ni vara bra på när ni är trettio år, eller ännu äldre?) Vad är det som gör att man är bra på vissa saker och inte andra? Vad önskar ni att ni vore bra på? Vem bestämmer över mig? Kan det vara olika personer/varelser/ting som bestämmer över en beroende på i vilket sammanhang man befinner mig? Skiftar det över tid vem som bestämmer över en? Bestämmer du över någon/något? Varför? Varför blir det så att vissa bestämmer över mig medan andra inte kan det? Några av karaktärerna i föreställningen har superkrafter. Fundera över vilka superkrafter ni skulle vilja ha och varför? Och gör en övning på liknande sätt som ovan. När ni känner er klara med övningen gå över till att prata om karaktärerna i föreställningen. Vad var deras starka och svaga sidor? Tänk ut andra karaktärer och placera dessa i föreställningen. Vad skulle de göra? Hur skulle de agera? Arbeta gemensamt i helklass eller i mindre grupper. Kommer ni inte på några karaktärer att sätta in i föreställningen ta hjälp av tidningar, böcker, personer som ni pratar om i undervisningen osv.

Gör intervjuer Om det finns utrymme kan ni vidga uppgiften genom med att låta eleverna intervjua personer om vad de är bra på och vem som bestämmer över dem. Begränsa uppgiften till skolans kontext och låt eleverna intervjua andra elever, lärare, sjuksystern, kuratorn, matpersonalen, vaktmästaren, rektorn och så vidare. Ni kan också ge dem i uppgift att intervjua släktingar och vänner. Om det finns möjlighet kan det vara intressant ställa frågan till andra människor som finns runt om i skolans närmiljö; bibliotekarier, politiker, poliser, butiksbiträden, frisörer, parkeringsvakter. Låt fantasin flöda och anpassa arbetet efter klassens förutsättningar och elevernas intressen. Längst bak i häftet finns ett formulär som när kan använda när ni gör intervjuerna. Eller så gör ni egna! Att lära utifrån individuella förmågor Efter att ha pratat om vad ni är bra på och varför kan det vara intressant att reflektera över inlärning och undersöka på vilka olika sätt man kan ta in ny kunskap. Låt eleverna välja en valfri person eller figur som de skulle vilja vara under en lektion. Ge eleverna en uppgift som de ska lösa. Utgå gärna från något ämne/någon uppgift som ni arbetar med i undervisningen. På vilket sätt skulle personen som eleverna valt lösa uppgiften? I denna uppgift är det viktigt att eleverna kopplar lärande till varje individs specifika behov och förutsättningar. Därför kan det vara bra att ha lite hållpunkter att förhålla sig till. Vilka tidigare kunskaper har personen som du valt? Har den några superkrafter som den kan utnyttja? Vilken betydelse har personens nyfikenhet och intresse? Någon karaktär kanske saknar en färdighet som gör det svårt att lösa uppgiften. Denna karaktär kanske kan samarbeta med någon annan och på så sätt klara av uppgiften. Påminn eleverna om detta. Låt dem tänka brett och testa sig fram. Några av karaktärer kanske tror att de kan arbeta ihop men det kanske visar sig att deras samarbete havererar totalt. Varför blev det så? Kan deras arbete leda till något annat än det tänkta? Detta är ingen enkel uppgift och kanske kan ni behöva göra övningen i grupp kring bara en eller ett par karaktärer. Testa er fram och se vad som fungerar. Ni kan också välja att utgå från föreställningens karaktärer. Hur tror ni dessa, med sina erfarenheter, kunskaper och intressen skulle lösa de uppgifter ni har i klassen? Och tänk på att ni inte behöver komma fram till

något bestämt svar. Det viktiga är att eleverna får reflektera över hur olika man lär och vad olika samarbeten kan leda till. Följ upp Vem arbetar på teatern? Gå tillbaka till övningen ni gjorde innan ert teaterbesök. Fundera tillsammans eller i mindre grupper på de yrken ni valde ut och sätt dessa i relation till den aktuella föreställningen. Kanske vill ni fördjupa uppgiften ytterligare enligt anvisningarna i inför teaterbesöket Fundera på hur ni ska använda era nya kunskaper kring yrkena. Kanske ska ni dela med er av den till andra?! (Vad ni ska göra med ert arbete kan ni med fördel också diskutera inledningsvis). Det kan vara roligare att lära sig något om man får ge kunskaperna vidare. Kanske kan ni informera andra klasser på skolan om yrkesrollerna på teatern. Då kan de få erfarenheter som kan ha betydelse för deras kommande teaterbesök. Väljer ni att göra ett större projekt kan ni också fundera på hur ni vill presentera ert material. Kanske vill ni göra en utställning med text, bild och foto, improvisera, starta en blogg, göra en tidning, bygga upp scenrummet i miniatyr och så vidare. Utställningstanken och att dela med sig av sin kunskap kan omfatta flera av uppgifterna ovan. Testa och experimentera! Spin-off teman Under ert efterarbete med föreställningen kommer ni säkert komma in på teman och funderingar som inte handlar om den specifika föreställningen. Utforska dessa och arbeta med det som intresserar er. Bara för att en föreställning har specifika temaingångar behöver inte efterarbetet nödvändigtvis kretsa kring dessa. Ha föreställningen som utgångspunkt men låt era individuella intressen styra vad ni tar upp. Kanske är det någon del i föreställningen som ni kan knyta till redan pågående arbeten och projekt i undervisningen. I läroplanen förekommer bland annat temat makt. Kanske kan diskussionerna kring makt leda över till arbete kring Konventionen om barnets rättigheter. Ha associationsövningar kring begreppen barn, rättigheter och barnkonvention. Låt eleverna, enskilt eller i mindre grupper, skriva ner vad de tänker om begreppen. Samla in och skriv upp associationerna på tavlan så att alla kan se dem. Diskutera och analysera tillsammans vad orden kan betyda. Varför beskriver vi orden

som vi gör? Vilken funktion/innebörd har de och varför? I referenslistan finns flera länkar till material om barnkonventionen. Dessa ger också exempel på övningar och temaprojekt.

REFERENSER Filosofiska samtal med barn Liza Haglund, Att tänka noga En filosofibok, Stockholm: Tiden, 2001 Lisa Haglund, Anders J Persson, Självklart inte En filosofibok, Stockholm: Rabén och Sjögren, 2009 Handledning i dramapedagogik Axelsson, Fredrik, Valentin, Max, Davidsson, Tomas, rollspel i skolan upplevelsebaserat lärande, Lund: BTJ Förlag, 2007 Hägglund, Kent, Fredin, Kirsten, Dramabok, Stockholm: Liber, 2001 Grünbaum, Anita, Lika och unika: dramapedagogik om minoriteter, Göteborg: Daidalos, 2009 Att arbeta med bloggar och sociala medier i undervisningen Löfving, Christina, Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11, Stockholm: Liber, 2012 Christina Löfvings blogg: http://itmamman.se/ Pedagog Stockholms: http://www.pedagogstockholm.se/sociala-medier-och-bloggar/ http://www.pedagogstockholm.se/sociala-medier-och-bloggar/lanktips-sociala-medier-ochbloggar/ Barnkonventionen Englund, Elizabeth, Barnets bästa i främsta rummet en pedagogisk utmaning? En guide till konventionen om barnets rättigheter, Stockholm: Liber, 2009 UD UD INFO - skrift: Mänskliga Rättigheter Barnets Rättigheter - En lättläst skrift http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/40998 UD INFO - skrift: Mänskliga Rättigheter Barnets Rättigheter - En lättläst skrift http://www.regeringen.se/sb/d/5344/a/40999 Barnombudsmannen

Barnombudsmannen för barn och unga http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/ Jag vill säja något - En folder om dina rättigheter för dig som är mellan 9 och 13 år http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/material-om-barnkonventionen/ Affisch om barnkonventionen http://www.barnombudsmannen.se/for-barn-och-unga/material-om-barnkonventionen/ Unga Direkt - En metod för att lyssna till barn och unga http://www.barnombudsmannen.se/pejling/vad-kan-du-gora/unga-direkt/ Jag vill säga något! - Handledning http://www.barnombudsmannen.se/publikationer/bestall-och-ladda-ner/jag-vill-saja-nagothandledning-2009/ Rädda barnen http://www.raddabarnen.se/documents/ung-och-skola/skola/det-har-ar-dina-rattigheterinspiration.pdf Alla barns rätt Stalfeldt, Pernilla, Alla barns rätt, Stockholm: Rabén och Sjögren, 2009 http://www.rabensjogren.se/appar/alla-barns-ratt/ Receptionsstudier av barnpublik Helander, Karin, "'Det var roligt när mamman grät' - Barns tankar om teater". I: A. Banér (red.), Barns smak. Om barn och estetisk. skrift nr. 45 (ss. 85-102), Stockholms universitet: Centrum för barnkulturforskning, 2004 Helander, Karin"Det var roligt och så lärde man sig nånting, men jag kommer inte på vilket det var" - Om barnteater och receptionsforskning. I: K. Helander, (Red.), Locus, 3-4/11 http://www.buv.su.se/publikationer/publikationsserier/locus/tidigare-nummer/locus- 2011/locus-2011-nr-3-4-1.81547 Lidén, Ellinor & Helander, Karin, Slutrapport till Statens kulturråd "Interkulturella perspektiv på scenkonst för barn och unga": Teatern som arena för interkulturella möten? Om den lokala förankringens betydelse för scenkonstens tillgänglighet. En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen (ss.84-95), Stockholms universitet: Centrum för barnkulturforskning, 2012 http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2:577059

Vad är du bra på och varför är du bra på just det? Yrke/sysselsättning: Ålder: Vem bestämmer över dig och varför? Yrke/sysselsättning: Ålder: Vad skulle du vilja vara bra på och varför? Yrke/sysselsättning: Ålder: Vilken superkraft skulle du vilja ha och varför? Yrke/sysselsättning: Ålder: