Ackreditering av PNA? Linus-dagar Augusti 2014 Hanne Warnander PNA-koordinator Karolinska universitetslaboratoriet
Innehåll Min PNA-värld, hur ser den ut? Framtidens hälso- och sjukvård Gap mellan nuläge och behovet Stöd i PNA ISO-standarden? Slutsatser och frågeställningar
Karolinska Universitetslaboratoriets PNA Kliniker inom laboratoriedivisionen som erbjuder PNA-kvalitetssäkringsstöd Klinisk kemi Klinisk mikrobiologi LNP (laboratorier för närvård och preanalys) Sluten vård: 6 Akutsjukhus Primärvård: Drygt 70 vårdcentraler Specialistsjukvård: BB Sophia och Remeo En antal dialysenheter
Fördelning instrumentmodeller, Analyskatalog Akutsjukhus Ca 160 avdelningar 415 onlinekopplade instrument Ca 9000 personliga behörigheter Primärvård Drygt 70 Vårdcentraler 295 instrument utan onlinekoppling ca 350 personliga behörigheter Clinitec; 5% CoaguChe k: 1% DCA vantage 3% DCA Vantage 1% ABL 5% Afinion 12% i-stat 6% HemoCue Hb 22% HemoCue Glukos 46% CoaguChe k 12% QuickRea d (go) 14% Urisys 1% Afinion 12% Clinitec 17% HemoCue Glukos 23% HemoCue Hb 21%
En annan bild av verkligheten Glukos instrumentmodeller, enligt inventering på Karolinska Sjukhuset 2012, (svarsfrekvens ca 36%) Antal HemoCue, 62 Patientegna glukosinstrument 87 Glukosmätningar på Karolinska Solna & Huddinge per år P-glukos analyserade på KUL: 154 500 Inköpte HemoCue glukos-kyvetter: 188 500 exkl. KUL PNA glukos-resultat från HemoCue överförda till journal online: 34 000
PNA-guidelines Akutsjukhusen PNA-Riktlinjer Primärvård Vårdgivare som utför så kallade patientnära analyser ska kvalitetssäkra analyserna genom avtal med ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. För definition av patientnära analyser, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren ska följa Beställarens anvisningar för kvalitetssäkring av de patientnära analyserna, se Uppdragsguiden.
Framtidens hälso- och sjukvård En fråga om resurser och ett ökande behov? Centralisering/decentralisering? Ex FHS Stockholm
Värdebaserad sjukvård Värdebaserad sjukvård innebär ett system som bygger på att fokusera på kvalitet och hälsoeffekter och ersätter vården som hälsoeffekt per insatt skattekrona (eller försäkringskrona) Michael E Porter och Elizabeth Olmsted Teisberg Förbättrad patientnöjdhet och upplevd kvalitet Förbättrad hälsa Minskad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare
PNA i en värdebaserad sjukvård PNA mervärde Utbildning Uppföljning PNA ingår i verksamhetens ledningssystem för vårdkvalitet Verktyg för utvärdering av PNA- kostnadseffektivitet Validering av nya PNAmetoder (precision, riktighet, handhavande, överensstämmelse med C-lab) Multinationell koncensus Preanalys Analys Postanalys Tidsbestämd behörighet Regelbundna återkommande utbildningar Revision i någon form Behörigheter Kontroller Avvikelser PNA-metoder Uppföljning av utbildnings innehåll Uppföljning av kostnadseffektivitet
Gap mellan nu och framtidens behov Riktlinjer finns för PNA men följsamheten är bristfällig PNA bör ingå i vårdutvecklingens uppföljning av kvalitet Vården har bristande tid/intresse av PNA ur ett kvalitetsperspektiv eller ser inte behovet Utbildningen behöver förstärkas Saknar verktyg för utvärdering av kostnadseffektivitet Saknar verktyg för uppföljning av kompetens i samband med behörigheter PNA-användaren har inget verktyg för egen uppföljning av metodkontroller, för onlinekopplade instrument Bristande multidisciplinärt konsensusbeslut om vilka PNA-metoder som stödjer bättre sjukvård för mindre kostnader. I många andra länder finns nationella guidelines
PNA-ackreditering SS EN ISO 22870:2006 Ett stöd att minska gapet och hör ihop med SS EN ISO 15189:2008 4.1 Organisation & ledning 4.1.2.1 kräver att en "Medical Advisory Committee", bestående av sjukvårdspersonal, skall vara ansvarig för att definiera PNA-verksamhetens omfattning och regelverk inom laboratoriets ansvarsområde. Faktorer som skall ligga till grund för bedömningen är kliniskt behov, ekonomiska konsekvenser samt tekniska och organisatoriska förutsättningar. 4.1.2.2 kräver att laboratorieledningen skall utse en multidisciplinär "POCT Management Group" som ska innehålla representanter från både laboratorium, administration och kliniska enheter. Även omvårdnadsrepresentanter (sköterskor) ska ingå. 4.2 Kvalitetssäkringssystem 4.2.2.1 g kräver att en kvalitetsansvarig för PNA utses 4.2.4 a kräver mätbara kvalitetsmål för PNA-verksamheten 4.12 Ständiga förbättringar 4.12.2 Krav på att regelbunden uppföljning av det relativa PNA-värdet (hänvisn till 4.15.2)
PNA-ackreditering SS EN ISO 22870:2006 fortsättning 5.1 Personal 5.1.5 b Endast personal som genomgått utbildning och visat att de tillgodogjort sig denna skall utföra PNA. 5.1.5 c Innehållet i PNA-utbildningen och kompetenskraven för PNA-behörighet skall vara dokumenterad.
Slutsatser och frågeställningar Det saknas nationella riktlinjer i Sverige Det finns behov av laboratoriemedicinsk kompetens för patientsäker PNA Få PNA-metoder i Sverige är ackrediterade * Hur kan vi driva samsynen framåt mot nationella riktlinjer (guidelines)? * Hur skapas en kultur inom vården där PNA naturligt ingår i kvalitetsarbetet? * Hur skapas resurser för behovet av PNA-utbildning med en ökande användning av PNA? * Ackreditering eller att arbeta utifrån standardens intentioner, fördelar/nackdelar?