Patientnära analysverksamhet en utveckling av vårdprocessen
|
|
- Filip Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientnära analysverksamhet en utveckling av vårdprocessen
2 Utgivare: Vårdförbundet och IBL april 2005 Text: Steve Gräsberg, Roine Hernbrand och Lena Morgan Grafisk form: Anna Björnström form ab Foto: Robert Blombäck Tryck: EO-print Artikelnummer:
3 Patientnära analyser en utveckling av vårdprocessen Definition Patientnära analysverksamhet: Med patientnära analyser avses provtagning och biomedicinska undersökningar som utförs nära patienten och där patientsäkerhet och kvalitetssäkring tillgodoses genom multiprofessionell samverkan. Laboratoriemedicin en del av vården Dagens hälso- och sjukvård och laboratoriemedicin ingår som en del i ett samhälle som är i en ständig rörelse. Nya medicinska landvinningar och ny teknik ger oss nya möjligheter att möta människors behov av en tillgänglig och trygg hälso- och sjukvård. Vård som tidigare krävde långvarig och högspecialiserad vård på sjukhus kan idag utföras nära där människor verkar och bor i sin vardag. För att detta ska vara möjligt krävs att olika delar inom hälso- och sjukvården, och som idag skiljs åt av olika gränser, knyts samman till en effektiv samverkande helhet. Inom denna närvård blir laboratoriemedicin en viktig del genom att på olika sätt bidra med sin kompetens. I dag syns två tydliga trender hur man väljer att organisera laboratoriemedicin. Dels det centraliserade laboratoriet där man samlar och i hög omfattning automatiserar mätning av biokemiska komponenter, här behöver man också kunna utföra högspecialiserade analyser och undersökningar. Dels en trend där man decentraliserar mätningar, dvs. analys av patientprover utförs så nära patienten som möjligt och där även patienten själv kommer att utföra mätning av sitt blodprov. Ett argument för att analysera prover nära patienten är att snabbare provsvar skapar förutsättningar för en höjd effektivitet i vårdprocessen. Snabba provsvar ska leda till kortare väntetider och onödiga återbesök för patienten. Utvecklingen av patientnära analyser (PNA) ställer nya krav på samhället och aktörer inom hälso- och sjukvård. Medarbetare och olika yrkesgrupper behöver nu finna lösningar på hur arbetet med PNA ska organiseras för att motsvara olika patientgruppers behov. PNA-verksamheten kan organiseras utifrån lokala förutsättningar, men bör ingå i multiprofessionella nätverk där vissa funktioner och kompetenser alltid ska finnas. Utvecklingen av patientnära analyser kommer att påverka yrkesroller och funktioner inom hälso- och sjukvården. Yrkesgrupper, eller enskilda patienter, som idag saknar formell utbildning eller praktisk förtrogenhetskunskap i labora- Patientnära analysverksamhet 3
4 toriemetodik blir nu aktörer som har att utföra t.ex. blodanalyser. För att svara mot detta behöver laboratoriemedicin utveckla funktioner som tar ansvar för kvalitetssäkring av PNA men också stödjer planering, inköp och validering av analysinstrument och tester. En annan viktig funktion blir att utbilda, handleda och arbeta konsultativt med personal som utför PNA men också tillsammans med patienter som utför egna analyser. Informationsteknologin är ett verktyg som ger möjligheter att utveckla samverkan och att utbyta information mellan olika delar inom hälso- och sjukvården, men kan också skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Handböcker, kvalitetsdokument, remisser och provsvar är exempel där användandet av IT är en förutsättning för att kvalitetssäkra den patientnära analysverksamheten och vårdprocessen. Att skapa mötesplatser för dialog och problemlösning i multiprofessionella team blir viktigt för att diskutera frågeställningar som bl.a. berör vilka analyser och det kliniska värdet av att utföra dessa patientnära. Ytterligare frågeställningar bör vara ansvarsfördelningen, samhällsekonomiska värdet, kompetenskrav, hur sker patientkontakter och kvalitetssäkring av PNA? I det multiprofessionella teamet möts och kompletterar olika kompetenser och erfarenheter varandra. Samverkan ökar inte bara möjligheterna för den enskilda individen att delta i ett lärande, utan bidrar också till att på bästa sätt tillvarata och kontinuerligt utveckla möjligheterna med patientnära analyser och därmed öka vårdkvaliteten för patienterna. Patientsäkerhet kvalitetsarbetets mål Idag går det relativt enkelt och snabbt att producera mätresultat för ett brett spektrum av analyser med patientnära tester. En grundtanke med PNA är att instrument och metoder skall vara relativt enkla för att ha en hög grad av användarvänlighet. Samtidigt som enkelhet eftersträvas uppstår logistiska, kvalitetsmässiga och samordningsproblem av PNA, bilden blir mer komplex än det först verkar vara. Vad krävs för att analyskedjans alla olika delar är kvalitetssäkrad för att nå målet att säkerställa patientens vård och behandling? Kvalitet i analyskedjan börjar och slutar med varje enskild utövares kompetens. Patientnära analysverksamheten kommer att ställa kompetenskrav på hälso- och sjukvårdspersonal som tidigare inte har utfört analysarbete. Detta påverkar givetvis de kliniska laboratorierna och deras arbetssätt. En central uppgift för laboratoriemedicin blir att bidra med kompetens och resurser för att övergripande leda kvalitetsäkringsarbetet inom PNA. All kompetens behöver inte finnas på plats. Det viktiga är tillgängligheten, samverkan och en kontinuerlig kontakt mellan utförare av PNA och ett ackrediterat laboratorium. Ett framtida scenarium där biomedicinska analytiker och laboratorieläkare tar ansvar för och leder multiprofessionella kvalitetsteam som arbetar med utbildning, 4 Patientnära analysverksamhet
5 kvalitetssäkring, metodutveckling, validering och inköp av mätinstrument är mer troligt än att laboratoriemedicin har huvudansvaret för att utföra PNA. Övergripande riktlinjer för patientnära analyser För att säkerställa patientens vård och behandling bör dessa riktlinjer för patientnära analysverksamhet uppfyllas Patientnära analysarbete ska ingå i ett kvalitetssystem samt omfattas av samma kvalitetskrav som ställs på analysverksamheten inom de kliniska laboratorierna. Patientnära analysverksamhet ska samverka med ett ackrediterat kliniskt laboratorium. Patientnära analysverksamhet ska ingå i ett kvalitetskontrollprogram. Lokala rutiner för samverkan mellan aktörer kring patientnära analysverksamhet ska utformas. De kliniska laboratorierna ska ansvara för att instrument- och metodbeskrivningar är anpassade för patientnära analysverksamhet och att dessa finns tillgängliga för utförare av patientnära analysarbete. De kliniska laboratorierna ska ansvara för kontinuerlig utbildning samt över- Patientnära analysverksamhet 5
6 vakning att kompetens hos utförare är adekvat för avsedda analyser. De kliniska laboratorierna ska ansvara för utvärdering av kvalitetssystemet inom patientnära analysverksamhet. Rutiner för svarshantering och dokumentation av patientnära analysarbete ska finnas. Samverkan mellan kliniska laboratorier och instrumenttillverkare bör utvecklas, med avseende på upphandling och service. Alla utförare av patientnära analysarbete ska vara väl förtrogna med de faktorer före, under och efter analysarbete som kan påverka analysresultatet. Oavsett vem som utför analysen, har verksamhetschefen på utförande enhet det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Patienter som analyserar egna prover och utvärderar resultatet i förhållande till sin sjukdom, ska regelbundet erbjudas en adekvat utbildning, uppföljning och tillgång till kvalitetskontroll av den metod och utrustning som används. Organisation av patientnära analysverksamhet Övergripande kvalitetssamordningsansvar Ett multiprofessionellt team bestående av personal från de kliniska laboratorierna och avdelningen/mottagningen som utför PNA ska finnas för att samordna aktiviteter, ansvara för att det finns en organisation och att PNA arbetet utvärderas kontinuerligt. Innan PNA införs ska det multiprofessionella teamet göra en bedömning av att aktuella analyser är lämpliga att utföra patientnära med avseende på kompetens hos utförare, patientsäkerhet, hälsoekonomi samt att PNA-metoderna är utvärderade mot motsvarande analys på det kliniska laboratoriet. Lokal PNA-samordnare Samordnar: PNA-verksamheten på avdelningen/mottagningen eller motsvarande Tillsammans med biomedicinsk analytiker från kliniska laboratorier utbilda personal som utför PNA Enklare felsökning Interna kvalitetsrevisioner Instrument- och metodbeskrivningar För varje mätinstrument ska det finnas en skriven instruktion för instrumentunderhåll, användning och teknisk beskrivning som uppfyller gällande IVD-direktiv. För varje PNA-metod ska det finnas en metodbeskrivning med instruktion hur analys ska utföras, möjliga felkällor samt rapporteringsrutiner av mätresultat. 6 Patientnära analysverksamhet
7 Metodbeskrivningen bör innehålla: Medicinsk indikation Provtagning och provtagningsmaterial Provhantering Mätprincip Instrument, apparatur och tillbehör Reagens, förvaring och hållbarhet Interna och externa kontroller Utförande av analys Referensintervall/terapeutiskt intervall Felkällor och avvikelsehantering Svarsrapportering Kontaktpersoner på laboratoriet Dokumentation av mätresultat Mätresultat från PNA ska dokumenteras i patientens journal på ett säkert sätt. Det ska klart framgå i journalen att mätresultatet är från en analys som har utförts patientnära. Hantering av avvikelser Vid iakttagna avvikelser/problem/felkällor har PNA-utföraren skyldighet att dokumentera och att rapportera avvikelsen till det ansvariga PNA-teamet. Teamet avgör vilka åtgärder som ska vidtas. Dokumentation av kvalitetssäkringsarbete Resultat av utförda kontrollprover, avvikelser och hantering av dessa ska dokumenteras och utvärderas vid internrevision. I dokumentationen ska det framgå vem som har utfört mätning, tidpunkt och eventuella avvikelser. Metodutveckling De kliniska laboratorierna ansvarar för att följa nationell och internationell utveckling inom PNA-området samt informera om detta. Metodbyten utförs i samverkan mellan PNA-samordnare på avdelningen/mottagning och PNA-ansvarig biomedicinsk analytiker på kliniska laboratorierna. Årlig utvärdering och kvalitetsrevision Lokal PNA-samordnare på avdelningen/mottagningen leder och stödjer kvalitetsarbetet så att rutiner följs samt genomför internrevisioner. En gång om året utför samverkande kliniskt laboratorium en kvalitetsrevision och en utvärdering av PNA-verksamheten utförs gemensamt. Patientnära analysverksamhet 7
8 Exempel på patientnära analysverksamhet Öppen och sluten vård i Värmland Sedan snart 10 år är all laboratorieverksamhet i Värmland samlat i en organisation, Laboratoriemedicin Värmland (LMV). Organisationen täcker in alla vårdnivåer, såväl slutenvård som öppenvård. En medveten satsning på patientnära och vårdnära analysverksamhet har pågått under många år. De större vårdcentralerna har laboratorier som är utrustade med instrument för klinisk kemi, koagulation och hematologi. Nästan alla laboratorier har hematologiinstrumentering. Viss del av mikrobiologi finns decentraliserat till vårdcentralslaboratoriet. Värmland har 38 laboratorier inom öppenvården. På den egna vårdcentralen ska beställande läkare i möjligaste mån ha tillgång till rutinanalyserna inom LMV. Bemanningen av laboratorierna (undantag ett par mycket små enheter) utgörs av biomedicinska analytiker. Hela verksamheten är kvalitetssäkrad och ackrediterad genom ett gemensamt kvalitetssystem. Inom slutenvården finns patientnära analysverksamhet vid intensivvårdsavdelningar och dialysavdelning. Här ansvarar LMV för utbildning och kvalitetssäkring, men vårdpersonalen utför analysen. Slutenvård, mottagningar och kommunala vården har instrument för P-Glukos och B-Hb. Ett uppbyggt system med utbildning och stöd för PNA-verksamhet finns inom LMV. Källa: Gunilla Andersson, verksamhetschef, Labmedicin i Värmland 8 Patientnära analysverksamhet
9 Patientnära analyser på Gotland Gotland har inget landsting, all offentlig sjukvård hanteras av Gotlands kommun. Det finns nio vårdcentraler på ön samt ett antal sjukhem/äldreboende. Privata vårdgivare ansvarar själva för att transportera prover till de båda laboratorierna. Det finns inte någon biomedicinsk analytiker på vårdcentralerna. På vårdcentralerna ansvarar undersköterskorna för PNA-verksamhet och provtagning (och provhantering). De patientnära analyser som finns är: B-Hb och P-Glukos, CRP, Urintestremsa som läses med instrument, U-hCG och Strep-A, Mononukleostest och SR. På vårdavdelningarna görs framförallt P-Glukos men även några B-Hb och instrumentavlästa urintestremsor. Gynmottagningen och MVC gör U-hCG. I dagsläget är vi två biomedicinska analytiker som hjälps åt att hålla kontakt och hjälpa våra kunder i deras arbete med PNA. Det finns ett LM-råd (laboratoriemedicinskt råd) där vi kan diskutera aktuella problem eller nyheter. Enligt policybeslut skall införskaffning av instrument och testkit för patientnära analyserande godkännas av LM-rådet. Ambitionen har länge varit att allt externt laborerande bör kvalitetssäkras, genom att t.ex. delta i Equalis kontrollprogram eller eget kontrollprogram via laboratoriet. Men vi är inte så många biomedicinska analytiker på Gotland och resurserna för kvalitetssäkring är små. Vi har ingen tjänst för sådant arbete, så allt får ske i mån av tid. Vi har skrivit ihop en skrivelse för att kunna tillsätta en instruktörstjänst för kunderna och vi hoppas få bättre förståelse från sjukvårdsledningen för vår situation. Källa: Anne-Maj Stoltz, Kvalitetsansvarig, Klinisk kemi, Visby lasarett Intensivvårdsavdelning Intensivvård och patientnära analyser Sedan år 1994 är akutmottagning, distriktsmottagning (kvällar och helger) och intensivvårdsavdelning en sammanslagen enhet vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Personal cirkulerar mellan dessa olika specialiteter. På akutmottagningen utförs sedan fler år snabbanalyser såsom Hb, B-glukos, CRP och urinstatus. Svaren erhålls snabbt och väntetiderna minskar. För oss betyder patientnära analyser snabbare hantering, bättre flyt och inget spring till laboratoriet. För patienterna innebär detta oftast kortare väntetid, men en röntgenundersökning kan påverka tidsfaktorn. På intensivvårdavdelningen (IVAK) valde man att använda rena PNA-instrument. Instrumenten upplevs som lätta och säkra att hantera och kräver inte den utbildning som biomedicinsk analytiker har. Vi valde att begränsa PNA till de mest förekommande analyserna som går att analysera med hjälp av PNA-instrument och samtidigt är av betydelse för den verksamhet som bedrivs på IVAK. Exempelvis hjärtskademarkörer, blodgas, serum komponenter som natrium, kalium, kreatinin, calcium samt P-Glukos, B-Hb och urinstatus. För kvalitetssäkringen lokalt inom IVAK är dels en person utsedd till kvalitetsan- Patientnära analysverksamhet 9
10 svarig dels en som instrumentsansvarig. Den övergripande kvalitetssäkringen sköts av Capio Diagnostik. Analyserna utförs av undersköterskor som erhållit en teoretisk genomgång samt praktisk utbildning. Några få sjuksköterskor har under senare tid fått utbildning. PNA instrumenten har vissa begränsningar i mätområdet. Vissa prover skickas därför vidare till centrallaboratoriet. Laboratoriet utför även viss externkontroll. Källa: Monica Cederborg, sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen, IVAK, på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Diabetesmottagning Diabetessjuksköterska och patientnära analyser Som diabetiker besöker man en diabetessjuksköterska 2 3 gånger per år för diabeteskontroll, i vissa fall kan besöken vara ännu tätare. I samband med detta besök utförs analys av HbA1c i blod, plasmaglukos och urintestremsa. Alla analyserna utförs med patientnära analysinstrument direkt på mottagningen. Fördelen med patientnära analyser i detta fall är att patienten kan få svar direkt i samband med besöket och att eventuella dosändringar kan göras omgående. Kvalitetssäkringen sker 1 gång/månad med hjälp av Equaliskontroller och det är jag själv som diabetessjuksköterska som utför kontrollanalysen och skickar in svaret. Som diabetessjuksköterska har jag ingen regelbunden kontakt med laboratoriet mer än att jag skickar patienten ibland till provtagningscentralen för kompletterande provtagning. Källa: Ingegerd Damberg, diabetessjukssköterska i Eskilstuna PNA i andra länder Norge Bioingeniørfaglig institutt (BFI) /NITO har sammanställt ett policydokument om patientnära analysverksamhet. Inom de flesta sjukhus i Norge utförs i större eller mindre grad PNA. Bioingeniører (biomedicinska analytiker) arbetar aktivt med att etablera bindande avtal mellan de kliniska avdelningarna och de medicinska laboratorierna för att kunna följa kvalitetskraven i policydokumentet. Vid ett stort antal sjukhus är dessa avtal nu etablerade och bioingeniørerna och de medicinska laboratorierna har ansvaret för PNA enligt rekommendationen i BFI:s dokument. NOKLUS (Norsk kvalitetsforbedring av laboratorievirksomhet utenfor sykehus) har fungerat sedan Noklus är organiserat inom alla de fem hälsoregionerna i Norge och är representerat i alla landets län i ett samarbete med specialister på de medicinska laboratorierna på sjukhusen. Deltagandet i Noklus är frivilligt för läkarmottagningarna och 99 procent av landets läkarmottagningar deltar idag. Andra enheter med laboratoriearbete kan också delta, exempelvis sjukhem och äldreboenden, kommunala och statliga institutioner samt privata organisationer och företag. Målsättningen är att laboratorieanalyser blir beställda, utförda och tolkade i 10 Patientnära analysverksamhet
11 överensstämmelse med definierade standarder och samstämmighet med patientens behov för utredning, behandling och uppföljning. Det finns laboratoriekonsulenter (bioingeniører) anställda som ansvarar för kontakt, upplärning och uppföljning av de interna och externa kvalitetskontroller som utförs på läkarmottagningarna. Källa: BFI/NITO Irland Man har en tydlig policy för patientnära analysverksamhet som yrkesföreningen för biomedicinska analytiker har skrivit. På sjukhusen bygger man upp ett system med utbildning, kvalitetssäkring och uppföljning, några har redan fungerande system. Det är biomedicinska analytiker från centrallaboratorierna som ansvarar för denna verksamhet. Vad gäller läkarkontor och primärvården så har man inte startar någon verksamhet som kontrollerar de patientnära analyserna. Källa: John Gibbons, Blackrock Clinic Referenser: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården SOFS 1996:24 M Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Kvalitetssystem inom omsorg om äldre och funktionshindrade SOSFS 1998:8 S Läkemedelsverkets föreskrifter om medicinsk tekniska produkter för in vitro diagnostik LVFS 2001:7 Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 1998:531 Hälso och sjukvårdslagen, 1982:763 Patientjournallagen 1985:562 Point of care testing, Bioingeniorfaglig institutt NITO, Norge Policy guidelines on Near Patient testing, Academy of Medical Laboratory Science, Irland Patientnära analyser en realitet att hantera, referat av seminarium, Vårdförbundet och IBL i samverkan. 19 nov 2002 Patientnära analysverksamhet 11
12 VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks kyrkogata 11, Box 3260, Stockholm. Tel Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL Adolf Fredriks kyrkogata11, Stockholm, Tel
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Medicinskt sakkunnig Mathias Karlsson Landstingsdirektör Gunilla
Läs merAckreditering av PNA? Linus-dagar Augusti 2014 Hanne Warnander PNA-koordinator Karolinska universitetslaboratoriet
Ackreditering av PNA? Linus-dagar Augusti 2014 Hanne Warnander PNA-koordinator Karolinska universitetslaboratoriet Innehåll Min PNA-värld, hur ser den ut? Framtidens hälso- och sjukvård Gap mellan nuläge
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs mer1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04
Läs merPatientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?
Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merKvalitetsbokslut 2011. Laboratoriemedicin i DLL
Kvalitetsbokslut 2011 Laboratoriemedicin i DLL Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merEqualis användarmöte Patientnära analyser okt 2016
Equalis användarmöte Patientnära analyser 13-14 okt 2016 Att ha eller inte ha kostnad kontra nytta med PNAinstrument Maria Berggren Söderlund Öl Klinisk kemi och transfusionsmedicin Region Kronoberg Hur
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merDirektiv. Medicinteknisk utrustning för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter. Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2015-09-01 Utvärderas
Läs merför hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Medicinteknisk utrustning Målgrupp: Verksamhet Diarienummer: VON F 2017/00355 003 Fastställd: 2010-11-01
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LABORATORIEMEDICIN I SKÅNE
HANDLINGSPLAN FÖR LABORATORIEMEDICIN I SKÅNE Bakgrund Inför bildandet av Region Skåne genomfördes en översyn av den laboratoriemedicinska verksamheten hos de tre dåvarande sjukvårdshuvudmännen under gemensam
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Laboratoriemedicin Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merSS-EN ISO 22870:2006. In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens
SS-EN ISO 22870:2006 In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens Point-of-care testing (POCT) - Requirements for quality and competence Charlotte Woschnagg, Bedömningsledare,
Läs merHögre kvalité och ökad patientsäkerhet på
Högre kvalité och ökad patientsäkerhet på vårdenheterna Annika Lundman Kund&PNA Klinisk Kemi 2015-03-12 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska sjukhuset Mölndals sjukhus Östra sjukhuset Drottnings
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merAnvändning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland
(6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs merVv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merRMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik.
Bilaga 1 Årsrapport 2016 RMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik. Syfte RMPG medicinsk diagnostik ska eftersträva
Läs merVälkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Läs merMEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 11 november, 2015... Hallands sjukhus Halmstad Klinisk mikrobiologi Sjukhus Ort Klinik Tomas Bergström, klinisk mikrobiologi... Inspektörer
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merLedningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merSOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merAVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merÖverenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merPatientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merBiomedicinsk analytiker, specialister och nya befattningar
Biomedicinsk analytiker, specialister och nya befattningar Agneta Colliander Leg. Biomedicinsk analytiker, Bitr. verksamhetschef, Laboratoriemedicin Universitetssjukhuset Örebro, ordf. IBL agneta.colliander@regionorebrolan.se
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merMedicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merDiabetesinstitutet AB
Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merKommunstyrelsen. Ärende 14
Kommunstyrelsen Ärende 14 Vårdutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-04-10 9(24) 71 Revidering av riktlinje medicinska produkter Sammanfattning Riktlinjen "" inom vård och stöd har reviderats
Läs merLarmvärde, rutin Gäller för: Klinisk kemi och transfusionsmedicin
Gäller för: Klinisk kemi och transfusionsmedicin Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Provtagning och diagnostik Giltig fr.o.m: 2019-01-16 Faktaägare: Maria Söderlund, Överläkare Fastställd
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merDnr /2016. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4-41764/2016 Marknadskontrollplan 2017 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(8) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merBilaga till Nationella rekommendationer för patientnära analyser
Bilaga till Nationella rekommendationer för patientnära analyser Bilagan innehåller 3 exempel på mallar eller checklistor som olika PNA-organisationer i Sverige har arbetat fram för olika ändamål. 1. Beslutsprocess
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merAvvikelsehantering avseende vård i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01
Läs merÅrsredovisning 2014 för Laboratoriemedicinsk samverkan i Uppsala-Örebroregionen
1(5) I ppsala-örebroregionen finns sedan länge ett etablerat samarbete för specialiteterna inom Laboratoriemedicin. Samarbetet har fördjupats på senare år och en tydligare organisation med namnet (LÖ)
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård. Vård och omsorgsnämnden
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ingela Mindemark Mas VON.2015.79
Läs merVi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter
Läs merSIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
SIP OCH LUSEN SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Både i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen står att läsa att en samordnad individuell plan ska tas fram när någon är i behov av insatser från både
Läs merSOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser
SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under
Läs merLagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
Läs merRiktlinje över remissrutiner inom LiÖ
över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium
Läs merÖvergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning
Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merSOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merRiktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter
Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.
Läs mer