Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008
Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon dansa. - Nu har hon en fin klänning på sig. - Nu är hon glad igen. - Titta, nu ska Nalle bada! E ser former och mönster. Hon kan ta olika perspektiv. Hon kan leka med världen.
Matematikord jämförelseord Storlek: stor, större, störst liten, mindre, minst Antal: många, fler, flest få, färre,? Kvantitet: mycket, mer, mest litet, mindre, minst Massa: tung, tyngre, tyngst lätt, lättare, lättast Längd: lång, längre, längst kort, kortare, kortast Höjd: hög, högre, högst låg, lägre, lägst Bredd: bred, bredare, bredast smal, smalare, smalast Tjocklek: tjock, tjockare, tjockast tunn, tunnare, tunnast Ålder: gammal, äldre, äldst ung, yngre, yngst (Malmer, 1999).
Uttrycksformer Handling Barnet/eleven kan visa sitt kunnande i matematik tex genom att sortera klossar efter vissa kriterier, eller att ordna dessa i någon form av mönster. Bilder Såväl yngre som äldre barn/elever kan rita bilder för att förklara sina tankar och idéer. Ord talade och skrivna Barnet/eleven kan med ord, muntligt och skriftligt, kommunicera sina tankar. Symboler informella och formella Informella symboler kan tex vara streck som barnet ritar för att ange antalet i en mängd. Formella symboler är tex siffror och likhetstecknet..
Dokumentation ur barns perspektiv Dokumentation kan hjälpa barn att: - synliggöra sina föreställningar då de lär sig - minnas och skapa inre föreställningar - reflektera kring ett innehåll - låta sig utmanas i sina föreställningar tillsammans med kamrater och lärare - följa en process eller ett händelseförlopp - bli medveten om sitt eget och andras tänkande - bli medveten om den variation som finns i deras sätt att tänka och i kamraternas sätt att tänka
Max, 3:4 år visar hur många äppelbitar han vill ha genom att rita ett sicksackmönster. Två månader senare uttrycker Max antal med hjälp av handens fingrar
Max 4,2 år visar hur många bitar han vill ha sin banan delad i. Kardinalprincipen Max 4,8 månader vill ha sitt äpple delat i 10 bitar. Han ritar 10 ringar och räknar 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10.
Uppskatta, räkna antal, jämföra, gruppera hela frukter. Uppskatta, räkna och jämföra hur många delar som finns i olika frukter. Undersöka delar av helhet som halv, hälften, tredjedel, fjärdedel osv. Hur ska jag dela halvor för att det ska bli fjärdedelar? Åttondelar? Vilka delar är störst? Halvor eller fjärdedelar? Gör stapeldiagram över vilka frukter som är populärast. Vilka är Oftast förekommande under två veckor?
Att duka och att äta Antal hur många? Parbildning Räkneord Räkneramsan Storlek Form Uppskatta Delar av helhet (hel, halv, fjärdedel) Dela antal Tidsuppfattning (före maten, efter maten)
Rumsuppfattning Kan förstå och beskriva var i rummet ett föremål befinner sig i förhållande till omgivningen med hjälp av begrepp som uttrycker avstånd, riktning och läge Kan beskriva var i rummet det själv befinner sig Kan se, jämföra och uppfatta avstånd Kan känna igen och beskriva egenskaperna hos vanliga geometriska objekt Har förmåga att kunna avbilda föremål och orientera sig i ett tänkt rum, har en inre rumsuppfattning, kan förstå att ett föremål ser olika ut om det avbildas från olika håll
Lägesord framför bakom utanför på ovanpå under innanför över överst bredvid ovanför under underst mellan nedanför först i början högst upp sist i slutet längst ner före i mitten nära efter mitt på närmast upp uppåt framåt till vänster ner nedåt bakåt till höger Gudrun Malmer, (1999).
För att så småningom förstå begreppet modell måste barn redan tidigt få rika möjligheter att uppleva och utforska rummet Barn skapar många gånger med hjälp av t ex stora plastkuddar, madrasser och filtar små rum då de gömmer sig, leker rollekar, bygger kojor osv. De gestaltar också omvärlden i leken med hjälp av t ex byggklossar då de bygger rum till sina djur, dockor och bilar. Att observera Rum i rummet - På vilka sätt barn skapar egna rum i rummet. - Hur skapar barn i byggleken ett rum för sina dockor, bilar och djur mm? - Hur kan du som lärare ta vara på och utmana barnen i dessa situationer? - Reflektera över hur du som lärare kan vidga barnens förståelse av rummet genom att använda lägesord i samtalen.
Julia och Felicia bygger hagar åt sina djur Klassificerar, sorterar Antalsgrupperar Bedömer form, avstånd och läge Kommunicerar ord och begrepp kopplat till tal- och rumsuppfattning Samarbetar och löser problem med hjälp av matematik
Inre föreställningar
Utdrag ur Karins loggbok september 2003 G I samlingen idag tog jag fram våra plastbjörnar. Jag läste en fingerramsa som handlade om fem björnar. Barnen fick använda fingrarna men jag bad också några barn att komma fram och ta en björn ur burken för varje antal jag lade till i ramsan. Barnen fick räkna sina fingrar och vi räknade björnar och såg att det blev fem. T Vi använder oss mycket utav rim och ramsor. Det intresserar alla barnen. L Det går att använda material till rim och räkneramsor så att barnen får se det konkret framför sig och får variation. U Det jag vill i arbetet är att visa konkret och att det går att göra saker på olika sätt.
Utdrag ur Karins loggbok februari 2004 G E känner på två mjölkpaket och jämför tyngden i dem. Hon säger att det ena är tyngst och i det paketet är det mest mjölk. Då blir det tyngst. T E visar att hon jämför, uppskattar och (trots att paketen har exakt samma form och storlek) förstår att mängden mjölk har en avgörande betydelse för vilket paket som är tyngst. Hon använder ord och begrepp kopplat till volym då hon resonerar om förhållandet mellan innehåll och vikt.
L Matematiken finns i barnens vardag och de använder matematik för att lösa och förstå små problem. När jag först reflekterade över situationen kopplade jag bara matematiken till vikt. Men när jag läste i litteraturen om mätning och rumsuppfattning insåg jag att det förstås handlar om begreppet volym också. U Jag skulle vilja utveckla mitt matematikkunnande mer så att jag blir bättre på att fånga matematiken i flykten och ställa utmanande frågor och föreslå utmanande aktiviteter utifrån barnens föreställningar.
Ju mer man kan om matematiska begrepp och hur de hänger ihop med varandra, desto lättare är det att skapa utmaningar kopplat till barnens tänkande. Kanske tycker E att det skulle vara spännande att undersöka om t.ex. en väldigt liten sak kan väga mer än en stor sak och tvärtom.