Introduktion En dator är ett verktyg eller redskap som är bra att använda till många olika saker. Ett datorsystem består av många olika delar. Det är en bildskärm, ett tangentbord, en mus och huvudenheten samt eventuell övrig utrustning som ex skrivare. I huvudenheten sitter processorn, som är den del av datorn som utför alla beräkningar och kontrollerar allt som händer i datorn. Datorn innehåller även något som brukar kallas arbetsminne eller RAM. Detta är datorns korttidsminne, här lagras alla beräkningar som datorn gör och här finns de texter du skriver in när du arbetar med ex. ett ordbehandlingsprogram. Arbetsminnet töms när datorn stängs av, därför måste du spara de arbeten du vill ha kvar på en plats som inte töms när datorn stängs av, i ett långtidsminne. Det finns flera typer av långtidsminnen. De två vanligaste är hårddisk och diskett. Det du sparat på diskett eller hårddisk finns kvar även om datorn skulle stängas av. Hårddisken har ofta benämningen C och disketten benämningen A Operativsystem Win 95 När du startar din dator så startar ett program som kallas för operativsystem. Operativsystemet är ett program som hjälper dig att styra datorn. Det finns flera olika operativsystem men det vanligaste operativsystemet heter Windows 95 (Win 95). Det sköter och visar skrivbordet, som är skärmens bakgrund där du arbetar med symboler, mappar och skivor Win 95 öppnar och stänger fönster och håller reda på filer på dina skivor. Win 95 är alltid öppet även om det ibland är gömt så du inte ser det. Fönster Ett fönster är en fyrkantig yta på skärmen som visar innehållet i en skiva, ex hårddisken eller i en mapp. När du dubbelklickar och öppnar en mapp visas de objekt som mappen innehåller i mappens fönster. När ett fönster är för litet för att visa hela innehållet visas rullningslister längst ner och till höger i fönstret. Med hjälp av rullningslisterna eller rullningspilarna kan du bläddra eller "scrolla" i fönstret för att titta på hela innehållet. För att du ska kunna ändra ett fönster, ex ändra storlek eller flytta det, måste fönstret vara aktivt. Du kan ha flera fönster öppna samtidigt men bara ett kan vara aktivt. Det aktiva fönstret har en blåfärgad namnlist. Du aktiverar fönstret genom att klicka i det. Per Andersson 1998 Sid 1
Symboler En symbol är något som symboliserar en skiva, ett program ett dokument eller en mapp. Du jobbar med objekt ex öppnar, flyttar eller kopierar dem genom att använda dessa symboler. Du markerar en symbol genom att klicka på den. Om du vill markera flera symboler som ligger intill varandra kan du göra detta genom att hålla nere musknappen och dra markören (pilen) över dem. Du kan även markera flera symboler genom att hålla nere shifttangenten på tangentbordet samtidigt som du klickar på symbolerna. Om du vill se vad en skiva eller mapp innehåller öppnar du skiv eller mappsymbolen. Detta gör du genom att dubbelklicka på symbolen. Du kan även starta ett program genom att dubbelklicka på programsymbolen. Du flyttar, kopierar och slänger filer genom att dra de olika symbolerna. Om du vill flytta en fil från en mapp till en annan klickar du på filen, håller nere musknappen och drar filen till den nya mappen. Du kopierar en fil till en annan skiva genom att dra filsymbolen till skivsymbolen. Du slänger filer genom att dra dem till papperskorgen. Exempel på symboler Program Ett program är en uppsättning instruktioner som instruerar datorn att utföra vissa uppgifter, ex skriva en text eller rita en bild. De flesta program är antingen tillämpningsprogram som du använder för att arbeta med datorn, ex skriva en text, eller systemprogram som styr datorn. Mapp En mapp är en samlingsplats för program dokument och andra mappar. Du kan använda mappar för att organisera filer i din dator. Dokument Ett dokument är ett arbete du utför i datorn och sedan sparar som en separat fil. Ett dokument kan ex vara en text, en bild, ett ljud eller en videofilm. Du kapar och sparar dokument genom att använda program. Papperskorg I papperskorgen placerar du objekt som du vill ta bort från en skiva. Du drar filerna du vill kasta till symbolen Papperskorg och väljer sedan Töm papperskorgen från menyn Special. Per Andersson 1998 Sid 2
Fil En fil består av en mängd data av en viss typ. Program och dokument är exempel på filer. Varje fil representeras av en symbol. Program Ljud Text Bild Film Filhantering. Datorn har oftast två platser den kan lagra dina dokument på, hårddisken och på diskett. Datorns hårddisk rymmer många dokument men är oftast inte flyttbar. För att kunna ta med sig dokument är det oftast bäst att spara dem på diskett. För att du lättare ska kunna hitta igen dina dokument kan man använda sig av mappar. Om du ser hårddisken eller disketten som en bokhylla, så kan du se en mapp som en pärm. När man förvarar papper i en bokhylla vill man oftast inte ha dem i stora osorterade högar utan man föredrar att lägga dem i pärmar. På samma sätt är det med datorer. För att det ska gå att hitta igen dokumenten på ett smidigt sätt är det bäst att lägga dem i mappar. Man kan likna strukturen på hårddisken eller på disketterna vid ett träd. Det finns alltid ett huvudbibliotek, eller rotbibliotek. Under detta ligger sedan första lagret med mappar och filer. Varje mapp kan i sin tur innehålla filer och ytterligare en nivå med mappar. Övning filhantering Prova gärna göra denna övning både med och utan Utforskaren. 1. Skapa mappar Skapa en mapp som heter Filhantering på din diskett eller på hårddisken i mappen Temp eller Mina dokument. Skapa sedan tre mappar med namnen Bilder, Skisser och Text i mappen Filhantering 2. Flytta filer Flytta filerna Dok1, Dok2, Dok3 till mappen Text Skiss1, Skiss2, Skiss3 till mappen Skisser Bild1, Bild2, Bild3 till mappen Bilder 3. Döpa om filer Döp om mappen Bilder till Nya Bilder Döp om filerna Dok1 till Internet.doc Skiss2 till Ritning.gif Bild3 till Knapp.bmp 4. Radera filer Radera filerna Dok3 Skiss1 Bild2 Om du har gjort rätt så ska det se ut så här i Utforskaren Per Andersson 1998 Sid 3
Allmänt WWW World Wide Web (WWW) är information som finns i datorer runt om i världen. Informationen är organiserad i olika sidor som du kan titta på. Innehållet består vanligen av bilder och text men kan även vara videofilmer, ljud och animeringar. Det speciella med WWW är hypertext. Med hypertext menas att en text eller bild är markerade, t.ex. med en annan färg eller understrykning. Genom att "klicka" på ett markerat ord, eller markerad bild hoppar man till en ny sida. För att kunna titta på dessa sidor, eller att "surfa" behöver man ett speciellt program för detta. Dessa program brukar benämnas "WWW-browser" eller "Web-läsare". Det finns idag flera olika webläsare och principen är densamma på de flesta av dem. Netscape Navigator och Microsoft Internet Explorer är de mest populära. Netscape 3.0 När du startat programmet kommer en "startsida" upp. Denna sida kan vara vilken sida som helst, det kan man själv ställa in. Här är det lärarhögskolans sida som är startsida. Programmet består av en menyrad och ett verktygsfält. Menyraden innehåller undermenyer med olika funktioner. Verktygsfältet innehåller knappar med samma funktioner som menyerna. Du kan använda dig utav menyerna eller knapparna på verktygsfältet. Funktionerna är ofta desamma. Verktygsfältet Tar dig tillbaka till den sidan du var innan denna. Flyttar dig framåt. Tar dig till den startsida som du har definierat Hämtar på nytt det dokument som visas. Ibland kan det ta lång tid att öppna ett dokument. Genom att klicka på "Stop" så avbryts hämtandet av dokumentet. Per Andersson 1998 Sid 4
Sökverktyg för Internet. Flera olika sökrobotar gör det möjligt att söka efter specifik information på Internet. Gå till en specifik adress Varje sida på internet har en specifik adress. Adressen syns i "Adressrutan". 1. Flytta markören till adressrutan och klicka. 2. Skriv in den adress du vill gå till och klicka sedan på "Enter" (Return) på tangentbordet. OBS: Var noga med stavningen och att alla tecken är med. Några adresser Litus stödsida Svenska skoldatanätet: Barnens internet Sunet Sharewareprogram, Tucows Microsoft Works Smultronställe http://www.lh.umu.se/~litu/stod/ http://www.skolverket.se/skolnet/ http://barnens.pp.se/internet/ http://sunet.se http://www10.torget.se/tuco ws/ http://www.microsoft.com/sverige/products/works/ http://www.skolverket.se/skolnet/smultron/ Enkel sökning på WWW med AltaVista Adress : http://www.altavista.telia.com/ Alta Vista är ett av de många sökverktyg som finns för att hitta information på WWW. Den letar bland alla ord på samtliga sidor som finns tillgängliga på WWW över hela världen. Sökprogrammet läser in sida för sida och upprättar sökord för dessa. När sökprogrammet nått den sista sidan börjar den om från början. På detta sätt går programmet igenom varje enskild hemsida med jämna mellanrum. Programmet har idag ca. 17 miljoner hemsidor lagrade med mer än 8 miljarder sökord (18 januari 1996). Sökprinciper När man använder sökverktyget AltaVista skriver man in ett eller fler valfria sökord eller hela meningar. Programmet söker sedan i sin databas efter de sidor som uppfyller sökvillkoren. Det finns två lägen i programmet, avancerat läge som ger större kontroll över sökningen och enkelsökning, vilket är det som gås igenom här. Man kan låta programmet göra skillnad mellan stora och små bokstäver, söka enbart på rubriker eller andra delar i ett dokument. När man söker kommer samtliga sidor som passar in på sökvillkoren att Per Andersson 1998 Sid 5
redovisas med en länk till sidan och en kortare beskrivning. Ofta får man så många träffar att sökresultatet redovisas på flera följande sidor. Det finns då länkar längst ned på resultatsidan till nästföljande resultatsidor. Det är inte alla gånger man får fram sidor med den information man tänkt sig. Det är också vanligt att man får för många träffar. Det är därför viktigt att skriva så precisa sökvillkor som möjligt. Nedan följer några enkla principer och övningar. Sökkommandon Om man skriver in sökorden åtskilda av mellanslag kommer AltaVista att redovisa alla sidor som har minst ett av sökorden representerade. Pröva att söka på nedanstående ord och skriv ned antalet träffar på raden bredvid. Observera att det är skillnad mellan hur många träffar som redovisas och hur många gånger sökorden förekommer. Ett sökord kan förekomma flera gånger på en sida. Sökord: katolska kyrkan i sverige träffar. Om man vill att ett ord måste finnas med på sidan kan man sätta ett plustecken framför ordet, exempelvis +sverige. Om man inte vill att sidor som innehåller ett visst ord ska tas med i sökresultatet sätter man ett minustecken framför, exempelvis -sverige. Pröva nedanstående sökord och notera resultatet. Sökord: +katolska +kyrkan +sverige träffar Om man i stället placerar sökord innanför citattecken talar man om för AltaVista att orden innanför dessa måste finnas med och att de ska stå i precis den ordningen i texten på sidorna. På detta sätt kan man tala om för programmet att man bara är intresserad av sidor där en exakt ordföljd finns med. Man minskar därigenom antalet träffar. Pröva nu nedanstående sökrad och skriv in antalet träffar på raden bredvid. Sökord: "katolska kyrkan i sverige" träffar Om man bara använder sig av små bokstäver i ett sökord så räknas detta som alla tänkbara kombinationer av stora och små bokstäver. Om en eller ett par stora bokstäver används i ett ord måste orden vara skrivna exakt så. Om man skriver sverige, så svarar det mot sverige, SVERIGE, Sverige, sverige o.s.v.. Om man däremot skriver Sverige så registreras endast de sidor som innehåller ordet Sverige och registrerar inte sidor med ordet sverige på. Pröva nu följande sökord och notera antalet träffar. Sökord: sverige träffar Sökord: Sverige träffar Sökord: SVERIGE träffar Om man sätter en asterix, *, i slutet av ett ord så ersätter denna ett eller flera tecken, dock maximalt fem tecken. Asterixen måste föregås av minst tre bokstäver och kan endast placeras i slutet av ett ord. På detta sätt kan man söka på alla ord med en gemensam ordstam. Exempelvis registrerar sökordet katol* följande ord: katolsk, katolik, katolska, katoliker, o.s.v. Här finns det dock risk för att för många ord registreras. Jämför med sve*, som inte bara registrerar orden sverige, sveriges, o.s.v. utan även svek, Svealand, Sverker, m.fl. Pröva nu följande sökord. Sökord: katol* träffar Sökord: sve* träffar Sökord: sveri* träffar Per Andersson 1998 Sid 6
Kalkyldelen i Works Kalkylblad är ett verktyg som du kan använda till ekonomiska beräkningar, sorteringar, diagram eller tabeller. Cell I kalkylblad och finns celler. De bildas där rader och kolumner korsar varandra. Kolumn A och rad 2 möts t ex i cell A2. Kolumn Kolumnerna kallas A, B, C osv. Rad Raderna kallas 1, 2, 3 osv. Du skriver information i kalkylbladets celler. En cell är den position där en rad och en kolumn möts. Informationen kan vara text, tal, datum eller tid. Med hjälp av formler kan du sedan utföra beräkningar radvis eller kolumnvis. Om du ändrar informationen i en cell, som en formel refererar till, beräknas formeln om. Skriva en formel i en cell 1. Markera cellen. 2. Skriv = (likhetstecken) före formeln. 3. Skriv formeln. Exempel: Skriv =B2+B3 för att summera värden i cellerna B2 och B3 4. Tryck på RETUR. Formeln visas i formelfältet. Resultatet visas i cellen. Formelfältet Ett område högst upp på skärmen där innehållet i en markerad kalkylbladscell eller i ett markerat databasfält visas. Genom att infoga eller ta bort tecken i formelfältet kan du ändra innehållet i en cell eller ett fält. Per Andersson 1998 Sid 7
Databas Databaser använder du när du vill organisera poster, skapa adresslistor eller hålla reda på annan information. Informationen i databaser grupperas i poster och fält. I posten finns information om en person, en produkt, en transaktion osv. De olika deluppgifterna i en post (t ex namn och adress) är uppdelad i olika fält. Du kan t ex skriva text, belopp, datum, formler osv i postens olika fält. Databasens alla poster har samma fältindelning. Databasen kan innehålla upp till 32 000 poster med 256 fält per post. Du kan arbeta på två olika sätt med databasens information: I formulärläge behandlar du en post i taget i ett formulär du skapat själv. Du skapar olika formulär för t ex faktura och kontoutdrag. I listläge behandlar du många poster på en gång i en lista som ser ut som ett kalkylblad. Du kan även använda frågeläge när du vill välja en särskild grupp av poster eller använda rapportdefinitionsfönster om du vill få översiktsinformation om posterna. Du skapar en ny databas i formulärläge. Du gör först ett formulär och sedan själva databasen i vilken du skriver en post åt gången. Per Andersson 1998 Sid 8