Gymnasiearbete - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet
Bakgrund Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer. (Skolverket)
Vi upplevde att både handledare och elever hade svårt att förstå skillnaden mellan gymnasiearbete och praktik, vid de tillfällen då gymnasiearbetet gjordes i direkt koppling till praktiken. Om praktiken är förlagd till höstterminen har eleven dessutom en hel termin och ett antal kurser kvar att läsa, kunskaper som eleven inte får möjlighet att visa i gymnasiearbetet. Då arbetet ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter ger inte heller gymnasiearbete genom rollspel i skolan de bästa förutsättningarna för detta.
SU:s övergripande riktlinjer för yrkesutveckling för undersköterskor består av fem nivåer. På nivå tre beskrivs följande: Undersköterskan har skaffat sig ökade kunskaper... och har uppdrag som mentor för kollegor på lägre kompetensnivå samt handleder studerande vid verksamheten. Uppdraget som medbedömare vid gymnasiearbetet kan ge ytterligare möjlighet för undersköterskor att utveckla och använda sin yrkeskompetens. Det finns också en trolig potential att öka SU:s attraktion som arbetsgivare genom att på detta sätt bidra till utbildningen av nya undersköterskor.
Planering Kontakt togs med Marianne Andersson och Annika Tigerryd, lärare på Krokslätt. De ställde sig positiva till att medverka. Eleven skulle, så självständigt som möjligt, fick ta hand om en eller flera patienter och sköta alla vanligt förekommande undersköterskeuppgifter kring denna/dessa patienter. De skulle om möjligt ha sin/sina handledare som medbedömare. Medbedömare skulle få tydlig information kring sin funktion av respektive huvudhandledare. Huvudhandledare skulle finnas tillgängliga för frågor och stöd under de tre dagarna.
Resultat Fem elever gjorde sitt gymnasiearbete på sin fd praktikavdelning. Lärarna träffade elever och medbedömare sista dagen för uppföljning och bedömning. Elever och medbedömare fick fylla i en enkät för utvärdering och lärarnas utvärdering gjordes genom en skriftlig sammanfattning
Enkätfrågorna 1. Fick du bra info och kände dig väl förberedd inför elevens gymnasiearbete (ga)/ fick du den info du behövde för att känna dig väl förberedd inför ditt ga? 2. Beskriv hur du upplevde dess tre dagar, positivt/negativt 3. Var det någon skillnad mellan att vara medbedömare/handledare/ skillnad mellan APL och ga? 4. Tycker du att detta har varit ett bra sätt för eleven att visa sig förberedd för yrkesområdet/ har det varit ett bra sätt för dig att visa dig förberedd för ditt yrkesområde? 5. Tycker du att vi ska fortsätta med ga i den här formen/ förslag på förändringar och förbättringar?
1. Jag fick bra information, var väl så förberedd man kan vara på en avdelning som denna, där allt händer plötsligt 1. Fick veta cirka 2 veckor innan att man skulle tillbaka, hade varit skönt att veta från första början att man skulle komma tillbaka. Annars tyckte jag att det var bra med information, kanske att man skulle haft en genomgång med alla som skulle ut vad de hela gick ut på. 2. Jag upplevde dagarna hyfsat bra. Något jag inte var så glad över var att jag under min tredje och sista dag inte hade min vanliga handledare utan en USK som jag aldrig hade jobbat med innan. Även om det är bra träning inför framtiden så kunde jag ha önskat att situationen vore annorlunda. Dels för att det hade varit kul att min handledare fick se mig alla 3 dagar men att hon även på så sätt hade fått se min utveckling som senare leder till bedömning från hennes sida
2. Roligt att se vad eleven kommer ihåg. Lätt att sätta henne in i arbetet och se vad man lärt ut och vad hon tagit till sig. Jag ser inget negativt. Det skulle vara om man inte kom överens men i värsta fall skulle någon annan varit handledare 3. Ingen större skillnad men att man låter eleven vara mer självgående 3. Det är en riktigt stor skillnad, för att på gymnasiearbetet ska du ju vara som en undersköterska som går själv och har ansvar själv. Medan i APL så går man bredvid en handledare som underlättar lite de svåra situationerna för en, men man måste kunna själv vara aktiv och ta ansvar inte fråga handledaren om hjälp hela tiden
4.Ja det tycker jag definitivt. Dock hade jag gärna testat på fler olika avdelningar inom området sjukvård. Gärna testa på olika avdelningar eftersom det krävs olika kompetens, även för USK. Men annars borde det ju inte finnas något bättre sätt att visa sin yrkeskompetens på än ute på praktik? Så länge man har en handledare som är villig till att lära ut och trivs på arbetsplatsen så tror jag att det bara kan vara bra 4. Det tycker jag absolut. Det måste vara bra för studenten att se vad som landat och vad man kommer ihåg och vad som behöver repeteras 5. Ja, det verkar vara en bra utveckling för studentens skull, att känna sig säkrare i sin roll 5. Att man får veta innan man går ut på praktik att man ska tillbaka dit sen under vårterminen. Att man får välja vart man vill göra sitt gymnasiearbete
Båda sätten fungerade men det som både vi och eleverna upplevde var att det var svårt att få samma autencitet och seriositet i rollspelet jmf med att göra det på en avdelning på SU. Vi önskar därför fortsätta med kopplingen till den tidigare APL-platsen för att genomföra gymnasiearbetet då det är både ett bättre och mera varierat sätt. En arbetsplats kan aldrig till fullo rekonstrueras i ett rollspel så vissa arbetsmoment (framför allt agerande vid förändringar) kommer inte fram i rollspelet. (Lärarnas synpunkter)