DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård www.diabetesnurse.se NR 1 2014 Årsmöte 3 april 2014 Anmälan till Symposiet 3-4 april 2014 via www.diabetesnurse.se!
DIABETESVÅRD NR 1 2014 3 Vice ordförandens tankar Så länge du är övertygad om att det du gör har en mening kan du ta dig igenom både rädsla och utmattning och ta nästa steg. Arlene Blum (1945) 2013 var ett år med stora förändringar och sorg. Det som hände vår ordförande Britt-Marie har gett oss alla i styrelsen en tankeställare och funderingar på vad livet går ut på och vad man ska värna om. Det är tur att vi inte kan se in i framtiden. Det nya året 2014 har börjat på ett bra sätt. Vi har ett bra samarbete i Nationella Diabetesteamet och planerar flera samarbetsprojekt och aktiviteter under året. Gemensamt har vi kommit fram till 10 olika punkter som vi skall arbeta med. 2013 års data från NDR (Nationella Diabetes Registret) visar på positiva siffror för HbA1c. Värdena är på nedgång, både på medicinklinikerna och inom primärvården. NDR har även en annan nyhet som de kalllar Knappen (www.ndr.nu/knappen). Här kan man lätt hämta statistik från olika regioner och landsting. Just nu kan bara de som har ett ID-kort knutet till NDR se ner till klinknivå, tanken är att i framtiden ska alla kunna gå in och kolla. Planeringen inför symposiet, 3-4 april 2014, är i full gång. Vi hoppas på många deltagare och att ni kommer att uppskatta årets program. Tyvärr har det inte inkommit så många nomineringar till Årets diabetessjuksköterska och våra övriga stipendier. Tänk till och skicka in snarast! Vi har förlängt nomineringstiden för "Årets diabetessjuksköterska samt ansökan för stipendium till 28 februari. Väl mött med en längtan efter våren! Lars Berg T INNEHÅLL Hba1c kompletterande metod till diagnos 4 Ispad 6 Vård av barn i hemmet 8 Årets diabetessjuksköterska 12 Succe i Örebro 16 Vanligt med diabetes bland invandrare 20 Britt-Maries stipendiefond 21 NDR nytt 22 Sök stipendium! 24-27 Från SBU 30-33 Min historia 44
4 DIABETESVÅRD NR 1 2014 HbA1c kompletterande metod för diagnos av diabetes typ 2 Nyhet, Hba1c är infört som diagnosmetod från och med 2014. Varför det och hur ska vi använda oss av detta, och när ska vi inte göra det? Mikael Lilja har skrivit en sammanfattning till oss. Bakgrund Redan 1985 diskuterade WHO möjligheten att använda HbA1c för diagnostik av diabetes men bl.a. av kostnadsskäl för utvecklingsländerna dröjde det fram till 2011 innan beslutet togs [i] Svenska kvalitetskrav på HbA1c-analysernas tillförlitlighet är mycket höga. Efter införandet av International Federation of Chlinical Chemists (IFCC) standarden där HbA1c uttrycks i mmol/mol har vissa svenska sjukhusmetoder haft ett större systematiskt fel än vad som kan accepteras. Dessa problem är nu åtgärdade varför Svensk Förening för Diabetologi (SFD) i samråd med Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) och Svensk Förening för Klinisk Kemi (SFKK) och Equalis expertgrupp beslutat införa de nya WHO-kriterierna för diagnos av diabetes typ 2 hos vuxna ( 20 år) fr.o.m. 2014 [ii]. HbA1c HbA1c mäter glykosyleringen av erytrocytens hemoglobin vilket speglar den genomsnittliga glukosnivån i blodet under erytrocytens livstid. Det senare innebär att kort diabetesduration, alla tillstånd med förkortad eller förlängd erytrocytöverlevnad liksom en hög andel nybildade erytrocyter, i hög grad kan påverka HbA1c-nivån. En erytrocyt lever normalt ca 110 dagar och ca 50 % av HbA1c bestäms av blodglukos den senaste månaden och 10 % av glukosnivåerna för tiden mer än 3 månader sedan [iii]. Hemoglobinets struktur kan även påverka analysresultatet och den övervägande delen skall vara HbA. Förekomsten av hemoglobinopatier kan både påverka analysresultatet liksom erytrocytens överlevnadstid [3,iv]. Förmågan att trots förekomst av hemoglobinopati ge ett riktigt HbA1c svar skiljer sig åt mellan olika analysmetoder, fråga ditt lokala laboratorium. Därutöver kan vissa sjukdomar påverka glykosyleringen av hemoglobinet eller interferera med HbA1c-analysen [v]. Såväl patientnära HbA1c-analys som analys på ett centralt laboratorium är möjligt att använda för diagnostik. En fungerande kvalitetsuppföljning av varje analysinstrument och att gjorda analyser väl överensstämmer med internationella referensvärden är ett krav för diagnostik [1,2]. Tabell 1 beskriver tillstånd där HbA1c kan påverkas och där man får göra en värdering av möjligheten att lita på ett HbA1c-värde. Såväl falskt för höga respektive falskt för låga värden kan uppstå. Tillstånd där HbA1c aldrig skall användas för diagnos WHO gör ingen uppdelning mellan olika diabetestyper när det gäller användningen av HbA1c för diagnos [1]. Vid kort sjukdomsduration hinner inte HbA1c påtagligt påverkas även vid mycket höga glukosnivåer. Därför skall alltid hos barn och unga, alltid vid misstanke om typ 1 diabetes, kort sjukdomsduration eller hyperglykemisymptom glukosbaserad diagnostik användas. Av säkerhetsskäl bör alltid ett slumpblodsocker tas då HbA1c tas för att ställa diagnos [2]. Tabell 2 beskriver situationer där HbA1c aldrig skall användas för diagnos. Fördelar med HbA1c vid diagnos Vid typ 2 diabetes får patienten symptomgivande hyperglykemi vanligen först sent i sjukdomsförloppet. Diagnosen ställs alltför ofta först då en diabeteskomplikation inträffat. En viktig uppgift för vården är att tidigt identifiera symptomfria patienter med störd glukosmetabolism. Insättande av livsstils- och eventuell läkemedelsbehandling kan påtagligt minska riken för allvarliga hjärtkärlhändelser. Ingen av våra tidigare diagnoskriterier för diabetes baserade på antingen två förhöjda fp-glukos, två förhöjda 2-timmars plasmaglukos eller ett förhöjt slumpplasmaglukos med hyperglykemisymptom identifierar samtliga personer med förhöjd hjärt-kärlrisk pga. störd glukosmetabolism. Samma begränsning gäller för HbA1c. De olika diagnostiska metoderna överlappar varandra enbart delvis, och de olika identifierade grupperna har dessutom något olika kardiovaskulär risk
DIABETESVÅRD NR 1 2014 5 [5,vi,vii,viii]. Fördelarna med att använda HbA1c för diagnostik uteblir om man inte även använder sig av glukosbaserad diagnostik, t.ex. oral glukosbelastning (OGTT), se vidare nedan. En enklare provtagning med HbA1c, utan krav på fasta eller vila eller påverkan på provet av akut stress innebär stora fördelar för vården. HbA1c har till skillnad från glukos en liten variationskoefficient på provet och en försumbar dag till dag variabiliteten [6]. Enkelheten kan leda till att flera patienter undersöks och att diagnosen förhoppningsvis ställs tidigare. Det är viktigt att komma ihåg att HbA1c med gränsen 48 mmol/mol identifierar färre, bara 2/3, av de diabetespatienter som identifieras med fasteplasmaglukos 7,0 mmol/l [ix]. Liknande begränsning gäller även för våra gamla diagnoskriterier utan att vi kanske reflekterar över det. Enligt en undersökning var det bara 28 % av nydiagnosticerade typ 2 diabetespatienter som uppfyllde diagnoskriterierna för både faste och 2-timmarsglukos [6]. Diagnoskriterier för diabetes, HbA1c 48 mmol/mol Alla tidigare diagnoskriterier för diabetes kvarstår oförändrade. Nytt är att HbA1c 48 mmol/mol tillkommer som diagnostisk gräns för diabetes. Liksom för glukosprover skall, om patienten inte har hyperglykemisymptom, ett konfirmerande prov tas om en annan dag, lämpligen inom två veckor [1,2]. Ytterligare ett diagnostiskt kriterium har tillkommit. Det räcker med ett HbA1c-värde 48 mmol/mol om samtidigt ett fp-glukos och/eller 2-timmars P-glukos är över gränsen för diabetes [9]. Diagnoskriterierna sammanfattas i tabell 3. Om HbA1c < 48 mmol/mol Ett HbA1c < 48 mmol/mol utesluter aldrig förekomsten av diabetes [1]. OGTT bör alltid övervägas om misstanke om diabetes kvarstår. Risken att diabetes redan föreligger liksom risken att i framtiden utveckla diabetes stiger desto högre HbA1c-nivån är. I intervallet 42-47 mmol/mol bedöms risken att utveckla diabetes vara stor. I vissa fall kan även patienter med lägre HbA1c ha stor risk att utveckla diabetes, t.ex. vid tidigare graviditetsdiabetes, uttalad diabeteshereditet eller övergående hyperglykemi i samband med akut sjukdom. Uppföljning av patientens hela situation inklusive av HbA1c får bestämmas efter en global skattning av risken för allvarlig hjärt-- kärlhändelse eller diabetesutveckling. För förslag på handläggning se tabell 4. Sammanfattning [2]. Användning av HbA1c som kompletterande metod för diagnos av diabetes typ 2 har införts i Sverige från 2014. HbA1c för diagnostik av diabetes ska enbart användas på icke-gravida vuxna där typ 2 diabetes misstänks. Ingen diagnosmetod hittar alla individer med förhöjd hjärt-kärlrisk p.g.a. störd glukosmetabolism. Metoderna kompletterar varandra. P-glukos (slumpvärde) tas samtidigt som HbA1c. Nytillkomna diagnoskriterier är två HbA1c-prov 48 mmol/mol eller ett prov 48 mmol/mol samtidigt som P- glukos (fastande eller efter glukosbelastning) är över gränsen för diabetes. Då hyperglykemisymtom eller kort diabetesduration misstänks ska HbA1c inte användas för diagnostik. Vissa sjukdomar och viss medicinering påverkar HbA1c-värdet. HbA1c < 48 mmol/mol utesluter aldrig diabetes. Lämplig riskintervention ges och uppföljning planeras vid HbA1c 42 47 mmol/mol. Referenser: se sid 7! Tabell 1. Olika mekanismer och tillstånd där HbA1c nivån kan påverkas [2,5]. MekanisM exempel på tillstånd Förändrad erytrocytomsättning Hemoglobinopatier, Anemi, Behandling av anemi kronisk njursvikt, Kronisk leversjukdom, Splenektomi respektive splenomegali, Reumatoid artrit, Vissa läkemedel ex antiretrovirala för HIV Tillstånd som påverkar glykosylering av Kronisk njursvikt, uttalad alkoholism hemoglobin Tillstånd som påverkar analysen av HbA1c Hemoglobinopatier, Uttalat höga triglycerider Tabell 2. Tillstånd då HbA1c aldrig skall användas för diagnos [2]. Misstanke om diabetes mellitus typ 1 Barn och unga < 20 år Gravida eller nyförlösta (< 2 månader) Misstanke om kort duration av diabetes (< 2 månader) Akut sjukdom vilken misstänkts utlösa diabetes Blodsockerhöjande medicinering (< 2 mån.), t.ex. kortison, antipsykotisk medicinering Tabell 4. Åtgärder vid HbA1c < 48 mmol/mol [2]. HbA1c 42-47 mmol/mol Patienten kan ändå ha diabetes överväg oral glukosbelastning Hög risk att utveckla diabetes i framtiden Livsstilsråd främst beträffande rökning, fysisk aktivitet, kost Skatta patientens allmänna hjärt-kärlrisk och behandla vid behov Skatta patientens risk att utveckla diabetes och kontrollera om HbA1c efter 6 (-12) månader Vid skada eller operation av pankreas Njursvikt Leversvikt HIV-infektion Anemi Hemoglobinopati Tabell 3. Diagnoskriterier för diagnos av diabetes gällande från 1/1 2014. Faste p-glukos 7,0 mmol/l (konfirmerande prov en annan dag fordras) Eller 2-timmars P-glukos 12,2 (kapillärt) alt. 11,1 (venöst) mmol/l (konfirmerande prov vid annat tillfälle fordras) Eller Slumpmässigt P-glukos 12,2 (kapillärt) alt. 11,1 (venöst) mmol/l vid samtidiga hyperglykemisymptom Eller HbA1c 48 mmol/mol (konfirmerande prov en annan dag fordras) Eller HbA1c 48 mmol/mol samtidigt som faste P-glukos 7,0 mmol/l eller 2-timmars P-glukos 12,2 (kapillärt) alt. 11,1 (venöst) mmol/l HbA1c < 42 mmol/mol Livsstilsråd främst beträffande rökning, fysisk aktivitet, kost Skatta patientens allmänna hjärt-kärlrisk och behandla vid behov Enstaka patienter* kan ändå ha hög risk att utveckla diabetes gör individuell riskskattning HbA1c kontroll efter individuell bedömning * t.ex. vid tidigare graviditetsdiabetes, uttalad diabeteshereditet eller övergående hyperglykemi i samband med akut sjukdom.
6 DIABETESVÅRD NR 1 2014 ISPAD 2013 16-19 oktober Göteborg 39:e årliga konferensen International Society for Pediatric and Adolscent Diabetes. Årets möte slog rekord vad gäller deltagare. 1 500 diabetesintresserade från hela världen möttes i Göteborg denna gång. Värdar för mötet var Gun Forsander, Göteborg och Ragnar Hanås, Uddevalla. Tema denna gång var Pediatric diabetes in life-long perspective Edwein Gale, United Kingdom, höll i öppningsanförandet och tog upp framtidsutsikter för barn som insjuknar i diabetes idag. Har vi egentligen kommit så långt i behandlingen sedan 1923? Fortfarande är brist på insulin vanligaste orsak till dödsfall hos barn med diabetes. Detta beror på ekonomi, miljö (psykisk och social) och brist på kunskap hos befolkningar. Gale presenterade tre grupper av patienter vilka vi kan känna igen; Survivors man får komplikationer men lever längre idag än tidigare. Delayers komplikationer uppträder senare i livet och Escapers personer med lågt insulinbehov, låga lipider och lättare skött diabetes. Varför? Prevention av T1D är det möjligt? T. Wilkin, UK, presenterade sitt projekt Early bird där han tog upp olika livsstilsfaktorer som ökar risken för T1D. Övervikt, låg fysisk aktivitet, pubertet och stress hos barn leder till insulinresistens. Insulinresistens hos barn i riskzon för T1D tror man ökar risken för insjuknande. Det finns studier som visar att barn som insjuknar i typ1-diabetes är tyngre än jämnåriga kamrater. Wilkin berättade dessutom om ett projekt där man sätter in Metformin till riskpatienter. M. Kniip, Finland berättade att ingen specifik dietfaktor har visat sig spela någon roll för utveckling av T1D. Många studier pågår dock (amning, D-vitamin, komjölk, cerealer, bröstmjölksersättningar, frukt och bär mm). Om dietintervention, bör den starta tidigt, sannolikt redan under graviditeten. Typ 2-diabetes hos ungdomar, twice as bad? R.Weiss, Israel, rapporterade om en australiensisk artikel (Constantino et al) där man tittat på personer som insjuknat i diabetes typ 1 och 2 i åldrarna 15-30 år, och följt dem under många år. Man såg att typ 2-diabetes är betydligt aggressivare än typ 1. Komplikationer såsom retinopati, cardiovaskulär sjukdom och mortalitet uppkommer tidigare hos personer med typ 2. Jämfört med en frisk 20-åring förkortas livet 15 år. Etnicitet, BMI och kön har betydelse. Det är skillnad mellan unga och äldre som drabbas av typ 2-diabetes. P. Zeitler, USA, berättade om hur behandling av unga med typ 2 är annorlunda. Unga har en snabbare förlust av betaceller och behöver intensivare behandling. Idag används insulin och metformin men dessa fungerar långt ifrån hos alla. Nutrition Funktionen kolhydrat- och korrigeringsguide har länge använts tillsammans med insulinpumpbehandling. Numera kom- mer det glukosmätare med denna funktion inbyggd. D. Cavan, UK, har gjort en studie på vuxna personer med typ1 eller typ 2-diabetes som behandlas med multipla dagliga injektioner. Dessa personer fick under en tid använda sig av guiden i glukosmätaren Accu-Chek expert och den största delen av deltagarna lyckades med detta stöd sänka sitt Hba1c-värde. E. Pankowska, Polen, berättade om en ny polsk modell, WPTS (Warsaw Pump Therapy School) där man vid insulinpumpbehandling doserar dubbel bolus där första delen insulin ska täcka andelen kolhydrater och den förlängda beräknas täcka fett och protein. Pilgrim study (PLGM) T. Danne, Tyskland, presenterade data från Pilgrim study (predicted low glucosmanagement), en funktion i ny medtronic- pump som gör att pumpen tillsammans med kontinuerlig glukosmätning kan känna av snabba sänkningar av glukosvärden och stänger av insulintillförseln 30 minuter innan man kommer ner på för låga nivåer. Denna funktion förkortar duration av låga glukosvärden och förebygger hypoglykemier. DREAM projekt Dream, The Diabetes wireeless Artificial pancreas consortium, ett samarbete mellan barn- och ungdomsklinker i Tysk-
DIABETESVÅRD NR 1 2014 7 land, Israel och Sloveninen. M. Philipp, Israel, presenterade projektet som bygger på arbetet med Artificial Pancreas, ett slutet system med insulinpump, kontinuerlig glukosmätning och en dator som en så kallad closed loop. Man har i projektet nu gjort studier med barn på sjukhus, på läger och i hemmet. Systemet har visat sig fungera säkert och bra nattetid. Alla studier visar färre hypoglykemier och jämnare värden nattetid. Man utvärderar nu resultaten från en längre period i hem-studien. Typ 1 och graviditet E. Codner, Chile höll en intressant föreläsning om typ 1 och graviditet. Unga kvinnor har ägglossning och regelbunden mens trots dålig kontroll av sin sjukdom. ADA rekommenderar att utbildning om graviditet till flickor med typ1 diabetes ska ske före menarche. Trots dessa rekommendationer har flera studier visat att tonåringar med diabetes inte är medvetna om risker med oplanerade graviditeter och förebygger därför inte detta tillstånd. Tonårsflickorna har dessutom samma risk-beteende som friska kompisar när det gäller rökning, alkohol och droger. Det är viktigt att vi tar upp frågan om preventivmedel med unga flickor. Man ser idag en ökning av LGA-barn (large gestational age) trots bättre kontroll hos den blivande mamman. Detta kan delvis förklaras av moderns BMI. Påverkan på hjärnan efter extrema glukosvariationer T. Hersey, USA, berättade om unika mätbara långtidseffekter på hjärnan efter allvarliga hypoglykemier, kronisk hyperglykemi eller diabetisk ketoacidos. Man har i MR-studier sett och de olika tillstånden ger skador i olika delar av hjärnan, som hos barnet är under utveckling. Junior Star Det kommer under våren en ny insulinpenna från Sanofi, Junior Star, med möjlighet att ta halva enheter. En välkommen nyhet för oss som ibland kan behöva dosera halva enheter av Lantus. Man har i Tyskland gjort en liten studie där diabetessjuksköterskor, föräldrar till barn med diabetes och tonåringar med diabetes fått prova pennan med gott resultat. Blodketoner I en föreläsning om ketoacidos talade J.I. Wolfdorf, USA, om hur värdefullt det är att kunna mäta blodketoner i hemmet. Detta gör att personer kan upptäcka höga värden vid insulinbrist innan det övergår i ketoacidos. Wolfdorf berättade dock att det finns data som visar att mätare för hemmabruk har dålig precision vid ketonnivåer över 3 mmol/l. Har man värden över 3 bör man alltså söka hjälp hos sjukvården. Mona Jakobsson Referenser för art. från sid 4-5 1 Use of glycated haemoglobin (HbA1c) in the diagnosis of diabetes mellitus. World Health Organization 2011, WHO/NMH/CHP/CPM/11.1 2 Lilja M, Jansson S, Alvarsson M et al. HbA1c blir kompletterande metod för diagnostik av diabetes mellitus. Samordnat införande i Sverige januari 2014. Läkartidningen 2013;110:CLDX 3 Gallagher EJ, Le Roith D, Bloomgarden Z. Reviw of hemoglobin A(1c) in the management of diabetes. J Diabetes. 2009;1:9-17 4 John WG; UK Department of Health Advisory Committee on Diabetes. Use of HbA1c in the diagnosis of diabetes mellitus in the UK. The implementation of World Health Organization guidance 2011. Diabet Med 2012;29:1350-57 5 DECODE study group. Will new diagnostic criteria for diabetes mellitus change phenotype of patients with diabetes? Reanalysis of European epidemiological data. BMJ. 1998;317:371-5 6 International expert committee. International expert committee report on the role of the A1C assay in the diagnosis of diabetes. Diabetes Care. 2009;32:1327-34 7 Definition, diagnosis and classification of diabetes mellitus and its complications. World Health Organization 2006, WHO/NCD/NCS/99,2 8 Selvin E, Michael Steffes W, Gregg E, et al. Performance of A1C for the Classification and Prediction of Diabetes. Diabetes Care. 2011;34:84-9 9 American Diabetes Association. Diagnosis and classification of diabetes mellitus. Diabetes Care. 2103;36:S67-S74
8 DIABETESVÅRD NR 1 2014 Vård av barn i hemmet Inger Hallström, Professor i omvårdnad har tilldelats 15 miljoner för forskning i omvårdnad för att utvärdera och implementera olika modeller för sjukhusbaserad hemsjukvård för barn med långvarig sjukdom: cancer, diabetes, för tidig födsel och HIV ( Human Immunodeficiency Virus). Inger Hallström En av hälso- och sjukvårdens största utmaningar är en allt mer omfattande vård och ökande kostnader för människor med långvariga sjukdomar. För att klara utmaningen flyttas en allt större del av stöd, vård och behandling från sjukhus till egenvård, vård i hemmet och dagvård/ mottagningsverksamhet. Min forskning har visat att vård av barn i hemmet har positiva effekter. Det gäller för flera diagnoser, till exempel vid diabetes. Både för barnet och för familjen som helhet. Samtidigt ställer det stora krav på föräldrar och syskon och medför slitningar inom familjen. Ett mål med min fortsatta forskning är att utvärdera och implementera olika modeller för sjukhusbaserad hemsjukvård för barn med långvarig sjukdom: cancer, diabetes, för tidig födsel och HIV (Human Immunodeficiency Virus). Modellerna baseras på familjens behov och är resultat av tidigare och pågående forskning och genomförs i nära samarbete med klinisk verksamhet. Ansatsen till att utveckla och utvärdera komplexa interventioner inom hälso- och sjukvård baseras på ett solitt ramverk för sådan forskningsdesign. Sammantaget kommer forskningen att ge en unik kunskap om hur sjukhusbaserad hemsjukvård kan utvecklas ur omvårdnads-, psykosociala, hälsoekonomiska, köns- och kulturella perspektiv. Specifikt inom diabetes undersöker vi om sjukhusbaserad hemsjukvård för barn som diagnosticeras med diabetes ökar barnets metabola kontroll, barnets deltagande i sin behandling och föräldrarnas tillfredsställelse med vården. Vidare studerar vi kostnader för hälsooch sjukvården. Vi studerar även införandet av sjukhusbaserad hemsjukvård i olika kontexter och från olika vetenskapliga perspektiv. Därigenom kommer vi att utveckla teoretiska modeller som underlättar implementering i praktisk vård. Barn och unga vuxna är sårbara och deras hälsa och välbefinnande är beroende av deras föräldrar, familj, hälso- och sjukvård samt det sociala välfärdssystemet. Investeringar i barndomen för att förbättra barns hälsa ger vinster för det individuella barnet i form av bättre hälsa och livskvalitet, ökade möjligheter för högre utbildning och längre livslängd. Familjen gynnas genom minskad påfrestning och ansvar och samhället genom lägre framtida kostnader. Barns livsvillkor är beroende av deras föräldrars livsvillkor. Därför måste interventioner som rör barnet genomföras genom familjen. Forskning visar entydigt att familjebaserade interventioner är effektiva vilket medför att vår forskning verkligen kan medföra en förändring. Evidensbaserad kunskap för att stödja föräldrar vars barn har diabetes leder till en bättre fördelning av resurser för familjen och hälso- och sjukvården. Under hösten 2013 har vår forskning fått långsiktig finansiering genom programstöd och seniorforskarbidrag från Forte, samt projektanslag från Vetenskapsrådet, på närmare 15 miljoner kronor. Kontakt: Inger Hallström Telephone: +46 222 18 96 Email: Inger.Hallstrom@med.lu.se https://www.facebook.com/lu.se.bfr
NYHET! Tandvårds- och läkemedels förmånsverket, TLV, har beslutat att Tresiba (insulin degludek) ska ingå i läkemedelsförmånerna för patienter med typ 1-diabetes och patienter med typ 2-diabetes med begränsning *. Tresiba (insulin degludek) ett nytt basinsulin SÄNKER BLODSOCKRET. JÄMNT, STABILT OCH MED FLEXIBILITET. T. T 1 Referenser: 1. Tresiba SPC 05/2013 www.fass.se. 2. Zinman B et al. Insulin Degludec Versus Insulin Glargine in Insulin-Naive Patients With Type 2 Diabetes. A 1-year, randomized, treat-to-target trial (BEGIN Once Long) Diabetes Care 2012;35(12):2464-71. 3. Heller S et al. Insulin degludec, an ultra-longacting basal insulin, versus insulin glargine in basal-bolus treatment with mealtime insulin aspart in type 1 diabetes. Lancet 2012;379(9825):1489-1497. Tresiba (insulin degludek): Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. ATC-kod: ännu ej tilldelad. Injektionsvätska, lösning 100 E/ml. Förpackningar: Tresiba FlexTouch 5x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba P e n fi l l 5x3 ml cylinder ampull. SPC uppdaterad 05/2013. F. Rx. För mer information se www.fass.se. * Tresiba ingår i läkemedelsförmånen för patienter med typ 1-diabetes. Tresiba ingår i läkemedelsförmånen vid behandling av typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. 1. Sänkning av HbA 1c. 2,3 2. Lägre risk för nattliga hypoglykemier jämfört med glargin. 2,3 3. Injiceras en gång om dagen vid flexibel tidpunkt när det behövs. 1 At Novo Nordisk, we are changing diabetes. In our approach to developing treatments, in our commitment to operate profitably and ethically and in our search for a cure. insulin degludek Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 scandinavia@novonordisk.com www.novonordisk.com
10 DIABETESVÅRD NR 1 2014 FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Tuff vardag för föräldrar till barn med typ 1 diabetes Störd nattsömn, reducerad arbetstid och akuta utryckningar till skolan är en del av vardagen för föräldrar vars barn har typ 1 diabetes. Det visar en ny undersökning från Barndiabetesfonden. 4 av 10 föräldrar behandlar sitt barns diabetes varannan natt eller oftare. Närmare hälften har också tvingats gå ner i arbetstid för vård av sitt barn och flertalet föräldrar gör också akuta utryckningar till skolan regelbundet. Ständig behandling Varje dag insjuknar i snitt två barn i Sverige i typ 1 diabetes - en livslång och obotlig sjukdom. Barn drabbas nästan uteslutande av typ 1-diabetes, vilket innebär att de celler som producerar insulin dör. Sjukdomen kräver ständig behandling. Okunskapen är stor kring typ 1 diabetes och få vet hur allvarlig sjukdomen är och hur mycket den påverkar det dagliga livet. Barn och unga som drabbas av diabetes tvingas ta mellan sex och tio injektioner varje dag, dygnet runt, året om för att överleva, säger Eva Örtqvist, överläkare med.dr. Barndiabetesenheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm. Oro och sömnbrist Barndiabetesfonden har låtit genomföra en undersökning bland föräldrar vars barn (0-18 år) har typ 1 diabetes. Föräldrar med barn upp till nio år har den tuffaste situationen, då de till stor del helt själva ansvarar för sitt barns behandling. Att sköta den omfattande och dagliga medicinska behandlingen är ett både tidskrävande och ansvarsfullt arbete. Ständiga kontroller, oro och sömnbrist hör till vardagen för att säkerställa sitt barns välmående, både på kort och lång sikt. Dessa föräldrar hanterar inte bara en omfattande och livsuppehållande behandling varje dag utan driver också frågor om resursstöd, utbildar skolpersonal, är alltid anträffbara på telefon och gör akuta utryckningar till skolan. Det är ett tungt ansvar som vilar på dessa föräldrar, säger Lisa Hillerström, pressansvarig på Barndiabetesfonden. 4 av 10 föräldrar behandlar sitt barns diabetes varannan natt eller oftare. Närmare hälften har också tvingats gå ner i arbetstid för vård av sitt barn och flertalet föräldrar gör också akuta utryckningar till skolan regelbundet. Stora skillnader i landet Resursstödet till familjer med barn som drabbats av typ 1 diabetes kan variera kraftigt från fall till fall beroende på vilket landsting man tillhör. Idag saknar 58 procent av respondenterna i undersökningen helt resursstöd. Många familjer upplever också att de själva måste kämpa för att få nödvändiga resurser. Fyra av tio föräldrar, till barn med typ 1 diabetes, måste göra akuta utryckningar till skola eller dagis minst en gång varannan månad. Undersökningen visar tydligt att det för med sig en ständig oro hos föräldrarna för att deras barn närsomhelst och akut kan behöva deras hjälp. Om typ 1 diabetes hos barn Cirka 8 000 barn och unga i Sverige har typ 1diabetes. Diabetes hos barn leder fortfarande till överdödlighet i unga år. Sverige har, näst efter Finland, världens högsta frekvens av diabetes hos barn. Varje dag insjuknar två barn i Sverige i typ1 diabetes. Ett barn med typ 1 diabetes tar 6 till 10 insulininjektioner per dag. Publicerad 2013-12-02 Källa: Barndiabetesfonden
DIABETESVÅRD NR 1 2014 11 Rädsla för hypoglykemi Vilka strategier har våra välkontrollerade patienter för att undvika hypoglykemi? Ändrar sig dessa om de har kontroll på vart blodsockret är på väg? Kan oron för att hamna i hypoglykemi minska vid kontinuerlig blodsockermätning? Abstrakt Bakgrund: Idag beräknas 246 millioner vuxna personer i världen leva med diabetes mellitus, av dessa har cirka 22 miljoner typ 1 diabetes. I Sverige har Socialstyrelsen utformat Nationella riktlinjer tillsammans med specialistföreningar, vårdyrkesorganisationer och patientorganisationer. Målet med behandlingen är att uppnå bästa möjliga blodsockernivå för att minimera risken för följdsjukdomar. Nackdelen med detta är ökad risk för hypoglykemi vilket kan påverka livskvalité och förmågan att ta hand om sin sjukdom. Som hjälpmedel för patienter att få direktinformation om blodsockervärden och kunna se trender och få larm finns sedan 1999, kontinuerlig glukosmätning (CGM). Syfte: Syftet var att undersöka vilka strategier vuxna personer med typ 1 diabetes har för att undvika låga blodsockervärden samt om graden av oro för låga blodsockervärden ändras vid behandling med öppen kontinuerlig glukosmätning i jämförelse med sluten glukosmätning. Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Abbott Freestyle Navigator system har används och försökspersonerna (n=33) har lottats via IVRS (Interactiv Voice Responding System) till öppen (n=16) respektive sluten CGM mätning (n=17). Enkäten Hypoglycemia Fear Survey enkäter delades ut och besvarades vid studiebesök 1 (studiestart) respektive studiebesök 6 (180 dagar). Demografiska data inhämtades från medicinsk journal. Resultat: Totalt 22 personer (svarsfrekvens 67 procent) deltog i studien. Interventionsgruppen kunde inte påvisa någon signifikant skillnad med öppen CGM men de hade mindre rädsla för att vara ensamma om blodsockret är på nedgående, de tog mindre insulin när de tror att blodsockret är lågt, de undviker inte att motionera samt kontrollerar inte alltid blodsockret innan långa möten eller fest. Även förändringar i oro situationen visar sig till fördel med öppen CGM som ger en betydlig minskad oro för att inte uppleva lågt blodsocker, ha något ätbart med sig, minskad oro att göra bort sig, vara ensam, svimma eller att göra misstag. Slutsatser: Användning av CGM på välkontrollerade patienter ger inte några stora förändringar i jämförelse av sluten och öppen CGM i åtgärder och oro för hypoglykemi. Patienterna har till viss mån andra strategier för att inte få hypoglykemi och oron för lågt blodsocker minskar. Inga större vinster kan dock ses med att använda dyr teknik i denna patientgrupp. Nyckelord: Diabetes Mellitus typ1, CGM, hypoglykemi, jämförelse, strategier, frågeformulär Ingela Bredenberg mail: ingela.bredenberg@karolinska.se