RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07



Relevanta dokument
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Utbildning för nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Verksamhetsbeskrivning

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Arbetsplan för nyanlända elever

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Nyanlända elevers lärande

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Plan för introduktionsprogram i

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

ALLMÄNNA RÅD OCH KOMMENTARER Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkpolicy. Mål Andelen gymnasiebehöriga elever ska höjas till riksgenomsnittet (ca 90 %) senast år 2018.

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Augusti Tyresö kommun

Språk- och kunskapsutveckling

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad

Beslut för förskoleklass och grundskola

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Slutrapport. Nyanländas lärande. år stockholm.se. Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr :962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan

Rapport om åtgärder för elever som riskerar att inte nå målen

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Transkript:

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2009.10.07, reviderad 2011.11.07

2 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola

Målsättning Målsättningen med en förberedelsegrupp är att erbjuda eleverna en trygg och mjuk start i det svenska skolsystemet Målgrupp Begreppet nyanländ används om barn och ungdomar som börjar i svensk grund- eller gymnasieskola 0 3 år efter sin ankomst till Sverige. Begreppet sent anlända elever används om nyanlända elever som när de kommer till Sverige påbörjar något av grundskolans fyra sista år, eller börjar direkt i gymnasieskolan. Eleverna i en förberedelsegrupp är en heterogen grupp med många olika skolbakgrunder, erfarenheter och språk. Det gemensamma för dem är att de inte kan svenska och att de inte har erfarenhet av svenskt skolsystem. Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar. Detta gäller såväl skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning samt undervisningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar. Asylsökande barn ska erbjudas skola, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige (7, Förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn med flera). För asylsökande gymnasieelever gäller att de ska ha påbörjat sin utbildning innan de fyller 18 år. Om en asylsökande elev får ett avvisningsbeslut gäller rätten till utbildning, skolbarnsomsorg eller förskoleverksamhet fram tills dess att eleven lämnar landet. RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola 3

4 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola

Rutiner Anmälan och inskrivning När vårdnadshavare till barn i skolåldern besöker Invandrarservice eller Migrationsverket ges information om att de ska kontakta Malmö stads samordnare för mottagning och skolregistrering. Samma gäller om barnet söker skola via en annan myndighet eller kommer via en annan kommun. Denna mottagning är organiserad inom Modersmålsenheten. Samordnaren träffar inledningsvis alla nyinflyttade familjer som inte är svenska medborgare. Vid inskrivningstillfället ska minst en vårdnadshavare vara med. Barnet ska vara med vid inskrivningstillfället och barnets identitet ska kunna styrkas. Mottagningsenheten står för inskrivningen. I de fall en svensk medborgare flyttar in och inte behärskar det svenska språket, ansvarar respektive skola för kontakt med den geografiskt närmaste förberedelsegruppen. Barn i förskoleklassen börjar direkt i den skola de tillhör. Eleven ska inte rutinmässigt placeras i en förberedelsegrupp. En individuell bedömning görs av vad som är bra för eleven utifrån hans/hennes förkunskaper och behov. Vissa elever mår bra av att följa den reguljära undervisningen och samtidigt få individuellt anpassat stöd medan andra mår bättre av att gå i en förberedelsegrupp. Under inskrivningssamtalet diskuteras elevens skolgång i dialog med vårdnadshavare. Gemensamt kommer man överens om huruvida eleven ska gå i en särskild undervisningsgrupp (förberedelsegrupp) eller inte. I anslutning till samtalet träffar eleven tillsammans med vårdnadshavare en sköterska som är anknuten till mottagningsenheten. Sköterskan gör en allmän hälsobedömning samt vid behov skrivs remiss. Sköterskan avgör när eleven får börja skolan. För närmare beskrivning av den medicinska mottagningen av nyanlända elever, se Handbok i skolhälsovård, Malmö stad, Flik 7. RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola 5

Skolplacering Genom samordningsfunktionen finns en samlad överblick över alla förberedelsegrupper. Vid varje enskild elevs skolplacering kan hänsyn tas till bostadsadress, språkfärdighet samt den mottagande förberedelsegruppens elevantal. För att kunna erbjuda ett kvalitetsmässigt gott mottagande bör en förberedelsegrupp bestå av 6 10 elever. Samordnaren kontaktar den skola som har bedömts som lämpligast. Skolans mottagande och introduktionssamtal När samordnaren har kontaktat skolan angående den nyanlända elevens skolplacering, är det skolans uppgift att omedelbart kontakta familjen för att komma överens om när eleven ska börja. Detta ska ske så snart som möjligt, dock senast två veckor efter att skolan fått meddelande om eleven. När eleven kommer till skolan hålls ett introduktionssamtal med eleven och dess vårdnadshavare. Tolk ska användas i samband med detta samtal, ibland även modersmålslärare. Skolan ska ha utarbetade rutiner för mottagandet av nyanlända elever. Dessa lokala rutiner och regler ska förhålla sig dels till de kommunala övergripande riktlinjerna samt till Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Det sistnämnda dokumentet betonar särskilt vikten av positivt bemötande i samband med första mötet mellan skolan, elev och vårdnadshavare och råd ges om vad som bör beaktas för denna specifika målgrupp. 6 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola

Information om skolans rutiner/regler, kontaktuppgifter m.m. ingår i mottagandet och allt relevant översatt material lämnas till vårdnadshavare. Skolan bör i god tid anskaffa så mycket översatt material som det finns tillgång till (se Resurser). Det är också en fördel om skolan i samband med mottagandet utser en fadder eller en mentor som har en särskild uppgift i att stödja den nya eleven, helst en fadder som talar elevens modersmål och som kanske tidigare varit i samma situation som den nyanlända eleven. Samtlig personal ska känna till skolans förberedelseverksamhet, dess rutiner och arbetssätt, för att inga missförstånd ska uppstå. Skolan ska också kunna vara beredd att ha en flexibel organisation kring förberedelsegrupperna så att en förändring kan ske ifall det behövs. Detta kan påverka både tjänstefördelningar och gruppindelningar. RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola 7

Individuell plan Kartläggning När eleven har börjat i förberedelsegruppen ska pedagogerna göra en kartläggning av elevens läs- och skrivförmåga samt elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. För att kunna kartlägga elevens kunskaper på ett allsidigt sätt är samarbetet med modersmålsläraren nödvändig i de språk där en lärare finns tillgänglig. Individuell planering och integrering Den individuella planeringen kan i början vara preliminär eftersom skolan inte kan bilda sig en uppfattning om elevens förkunskaper. Utöver ovannämnd kartläggning ska planen innehålla: l Plan för integrering i elevens ordinarie klass i vissa ämnen l En preliminär plan för hur lång tid eleven ska gå i förberedelsegruppen l En plan för hur skolhälsovården involveras i samarbetet med eleven Då förberedelsegruppen är en särskild undervisningsgrupp ska alla elever enligt grundskoleförordningen ha ett åtgärdsprogram. Vid upprättandet av detta kan ett samarbete med elevhälsoteamet vara värdefullt. En plan för integrering innebär också en ämnesintegrering i de ämnen som utifrån individuella förutsättningar är lämpliga. Under den praktiska delen av undervisningen i t.ex. idrott och hälsa, slöjd, hem- och konsumentkunskap, bild och musik kan integreringen ske tidigt, kanske med hjälp av tolk eller modersmålslärare. Integreringen kan också gälla exempelvis engelska för de elever som läst detta tidigare eller som redan kan engelska. RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola 9

Rektorn ansvarar för rutinerna kring integreringen som ska bygga på samarbete och de lokala riktlinjerna. Se vidare sidan 5. Samverkan med vårdnadshavare Vårdnadshavare ska informeras om syftet med den individuella utvecklingsplanen samt aktivt få möjlighet att medverka i utformning, kontinuerlig uppföljning och revidering. 10 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola

Undervisningen Synliggörande av elevernas kunskaper Undervisningen ska utgå från elevens förmåga, intressen och starka sidor samt bygga på ett arbetssätt som tillvaratar elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare. Eleverna har varierande förkunskaper i olika ämnen i såväl teoretiska som i praktiska ämnen. En samordnad validering av dessa kunskaper gentemot de nationella målen i kursplanerna är betydelsefull. Det innebär att betyg ska sättas i ett eller flera ämnen om eleven har nått målen även om eleven inte behärskar det svenska språket. Utmaningar Undervisningen för eleverna i förberedelsegrupp måste planeras så att eleverna även ges intellektuella utmaningar som inte begränsas till att gälla enbart svenska språket. Särskilt de äldre eleverna behöver utmaningar som är mera åldersrelevanta än vad grundläggande språkinlärning medger. Skolan är skyldig att erbjuda studiehandledning till elever så länge de behöver detta. Ämnesundervisning bör ske parallellt med svenskundervisningen så att eleverna inte försenas i kunskapsutvecklingen medan de lär sig svenska språket. Modersmålslärarna är en viktig resurs i utvecklandet av ämneskunskaper. Elever med kortare skolbakgrund När en elev inte har haft möjligheter att gå i skolan tidigare och/eller har haft en kortare skolgång bakom sig, stämmer kanske inte kunskapsnivån med åldern. De barn som saknar läsfärdigheter bör ges möjlighet att lära sig att läsa på sitt modersmål i första hand. Såväl forskning som erfarenhet visar att läsinlärning på modersmålet gynnar och underlättar läs- och skrivutvecklingen på svenska. (Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, s.15, Skolverket). RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola 11

För stadsdelar med mindre antal elever i förberedelsegrupper kan organisering av undervisningen innebära problem. Genom samarbete med andra stadsdelar kan man hitta en undervisningsgrupp där flera elever har liknande skolbakgrund. Hjälpmedel Såväl användandet av olika verktyg som att utveckla god studieteknik ska innefattas av tiden i förberedelseverksamheten. En del av undervisningen ska vara att lära eleven att använda sig av hjälpmedel så som lexikon, digital information och ämnesläromedel på modersmål. Skolverkets intentioner är att satsa alltmer på stödmaterial för flerspråkiga elever som är webbaserade (se förteckning i slutet). På skolbiblioteken ska det finnas såväl skönlitterära böcker som fackböcker på olika språk. Samverkan med lokala föreningar och lokalsamhället kan också ge stöd på olika sätt, likaså de flerspråkiga pedagoger som redan finns i skolorna. 12 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola 13

Övergången till ordinarie klass Successiv övergång Eftersom skolans rutiner för mottagandet av nyanlända elever är väl kända av skolans samtliga personal och en preliminär plan för övergången redan är upprättad i ett tidigt stadium, är övergången välkänd och förankrad i alla led. Överflyttningen påbörjas ofta successivt, oftast i vissa ämnen. Övergången ska vara individuellt anpassad och flexibel samt förankrad hos vårdnadshavare. Tiden i förberedelsegrupp är tidsbegränsad men den behöver inte vara fastlåst. I vissa fall kan eleven få en större del av sin undervisning i sin ordinarie klass och en mindre del av undervisningen i förberedelseverksamhet. En alltför tidig övergång utan stöd kan leda till bestående inlärningssvårigheter samtidigt som en alltför lång tid i förberedelseverksamhet kan hämma den enskilda elevens lärande och utveckling. Tiden i förberedelsegrupp uppgår i normala fall till ca två terminer men kan variera allt från en termin upp till max fyra terminer. Fortsatt stöd Den mottagande klassens pedagoger måste vara medvetna om i vilket skede eleven flyttar över samt att eleven ifråga inte förutsätts kunna svenska på samma nivå som klasskamraterna. I samband med övergången till ordinarie klass är studiehandledning ett fortsatt viktigt stöd för eleven och underlättar inlärningen av ämneskunskaperna och fördjupningen av svenska språket. Även här måste resursfördelningen i skolan vara flexibel och anpassningsbar gentemot de enskilda eleverna. 14 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola

Uppföljning och utvärdering Elevernas insatser och planer ska regelbundet dokumenteras. Det är viktigt att använda pedagogisk bedömning för att synliggöra elevens lärande och utveckling utifrån uppsatta delmål. IUP används för att dokumentera framstegen. I Malmö används Språket lyfter för att dokumentera flerspråkiga elevers språkutveckling. Det är av vikt att skolan ser över sin förberedelsegruppsorganisation regelbundet eftersom undervisningens planering, integrering, validering och de individuella utvecklingsplanerna ska styra elevens skolgång. Kvalitetssäkring Genom att undervisningen av de nyanlända är en del av det systematiska kvalitetsarbetet kan kommunen och skolan följa upp de kommunala riktlinjerna samt regelbundet revidera den lokala mottagningen och introduktionen av nyanlända elever. Lärare För att kunna tillgodose elevernas språk- och kunskapsutveckling på ett relevant sätt, ska de lärare som arbetar i en förberedelsegrupp ha utbildning i vad som kännetecknar andraspråksinlärning, flerspråkighet och interkulturell kommunikation. De ska också ha kännedom om aktuella styrmedel som förordningar samt forskning kring andraspråksinlärning och nyanlända elever samt bedömarkompetens. RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola 15

Framgångsfaktorer för lyckad förberedelsetid I stödmaterialet från Myndigheten för skolutveckling Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grund - och gymnasieskolan har några av de främsta framgångsfaktorerna identifierats och analyserats. Här nedan redovisas faktorerna endast i punktform: l Tydlig styrning, fungerande samverkan och klar ansvarsfördelning på kommunal nivå l Ett reflekterande och pedagogiskt förhållningssätt vid val av organisation och arbetssätt l Flexibla, tidiga och långsiktiga lösningar, utrymme för många olika modeller och arbetssätt. l En individualiserad och varierad undervisning som tar sin utgångspunkt i elevens behov och kunskaper som bygger på elevernas tidigare kunskaper och sociokulturell bakgrund, istället för att bara kompensera elevernas brister. l En ram med IUP, utvecklingssamtal och åtgärdsprogram l Breda bedömningsinstrument som olika former av intyg i olika ämnen, prov på modersmål, Europeisk språkportfolio mm. l Samverkan mellan skola och föräldrar som tillmäter elevers och föräldrars erfarenheter och åsikter någon betydelse. l Ett genomtänkt och pedagogiskt sätt att arbeta med språkutveckling, där ämnesinlärning och alfabetisering även kan ske på modersmål då detta är relevant. l Ett aktivt och medvetet arbete med attityder och förhållningssätt hos alla pedagoger och skolledare l Hög kunskap och kompetens bland pedagoger samt utbyte med kollegor 16 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola 17

Resurser Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket (2008). Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan, Myndigheten för skolutveckling. (www.skolverket.se) (2005) Förslag till Mål och riktlinjer för nyanlända elever- Redovisning av ett regeringsuppdrag (2007) Länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer?id1728 Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö Telefon 040-32 65 30 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport 2009:3. Skolinspektionen 2009. www.skolinspektionen.se Utbildning för nyanlända elever: Kvalitetsgranskning av Lindängeskolan, Fosie stadsdel, Malmö kommun. Skolinspektionens beslut 2009-09-25, dnr 00-2008:474. www.skolinspektionen.se För webbaserat IT-stöd: http://modersmal.skolverket.se för att komma till Tema modersmål, därifrån kan man länka vidare till olika språks hemsidor samt till Flerspråkigt IT och Studiestöd Matteverktyg på flera olika språk Lexin online 18 RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola

Bildteman Animationsteman Mattebegrepp på olika språk Informationsmaterial till föräldrarna Europeisk språkportfolio Verktygslåda för modersmål och svenska som andraspråk Utbildningsradions webbsida På många språk. Nya språket lyfter Översatt material: Malmö Stads skolplan: www.malmo.se/forskolautbildning På Skolverkets hemsidor finns kursplaner, betygskriterier mm. översatta till engelska Växelvis på modersmål och svenska, översatt till 17 olika språk. En broschyr från Myndigheten för skolutveckling. Visar hur förskolan och skolan i Sverige vill stödja de flerspråkiga barnen och ungdomarna att utveckla sina språk och erövra ny kunskap. RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP - grundskola 19

Malmö stad, Serviceförvaltningen - Art Director: Hassan Hashemian, 040-34 12 43. Bild: Lars Liliedahl och Leif Johansson.