Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet
FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätten till att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet. Vidare ska barnets åsikter tillskrivas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Vad innebär barns rätt till delaktighet? Viktigt att lyssna till det enskilda barnet, men även grupper av barn. Länder ska förutsätta att barn har förmåga att uttrycka sina åsikter. Barn ska följaktligen inte behöva bevisa sin förmåga. Valfrihet inte en skyldighet. (Barnrättskommittén)
Spänningsförhållande i synen på barn Aktörer Sårbara Delaktighet Kompetens Skydd Stöd Rätt till delaktighet Begränsas i sina rättigheter Barn är både kompetenta och sårbara
Delaktighet Inbegriper en mängd olika aktiviteter, till olika grad, i olika sammanhang, på olika nivåer. T ex Få göra sin röst hörd Att bli informerad Involverad i beslutsprocesser Ansvarstagande
Att växa upp med fostersyskon Margareta Bäck-Wiklund, Ingrid Höjer & Monica Nordenfors Studien handlar om fosterföräldrarnas egna barn och syftet var att utifrån deras perspektiv beskriva och analysera deras upplevelser av sin barndom i familjehemmen. Begränsad kunskap Hela familjen påverkas
Perspektiv Den moderna barndomsforskningen, där barnet betraktas som en aktör och delaktig i formandet av relationer har varit vägledande i analysen.
Metod Fokusgrupper (9-12) 7 deltagare (13-17) 6 deltagare (18-25) 4 deltagare Enkät - post och webbenkät 1067 enkäter skickades ut 684 svar 62 % flickor 38 % pojkar Diskussionsgrupper (11-14) 7 deltagare (15-17) 5 deltagare (18-25) 4 deltagare Individuella intervjuer 4 pojkar/män 4 flickor/kvinnor 12-28 år
Familjehemsvården Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga. Olika förutsättningar för familjehemmen: Fosterbarnen - en heterogen grupp med skilda upplevelser, inte sällan traumatiska.
Ellen: Han var van att klara sig själv. Det mesta jag har fått veta om honom det har han berättat själv. Han har berättat att hans pappa jagade hans mamma med kniv vilket inte är ovanligt i de kretsarna, men ändå reagerar man. Att det här har han sett!/ / Hans mamma har kört honom till sjukhus. Hon tycker att han har varit väldigt underlig för att han hade ätit smör ur smörpaketet i kylskåpet och han hade druckit vatten ur toalettstolen när han var liten. Men sen när man börjar förstå varför, det var ju för att det inte fanns någon annan mat hemma och toalettstolen kunde han nå upp till, han kunde inte komma upp på disbänken. Matilda: Tvillingarna vi har hemma nu, som är tretton, de har ätit i matskålar på golvet i hallen, som hund och katt. De har inte haft någon relation till eller vistats ihop med vuxna.
Skilda erfarenheter Positiva som negativa ofta i kombination 71 % - Mitt fostersyskon känns som ett riktigt syskon. Känns som en riktigt syster, alltså lika jobbig. (enkäten, flicka 11 år) 75 % uppger att relationen till fostersyskonen är mycket eller ganska bra. Starka känslor för fostersyskonen. Vi skulle inte kunna leva ett liv utan vår charmiga och härliga lillebror. Han är en av oss. (enkäten, kvinna 20 år) En tredjedel av deltagarna i studien beskriver att en baksida är att de får mindre tid och uppmärksamhet från sina föräldrar.
Delaktighet Delaktighet i det officiella uppdraget. Delaktighet i vardagen.
Delaktighet i det officiella uppdraget 73 % (enkäten) träffade sällan eller aldrig socialsekreteraren/familjehemssekreteraren - slump 74 % var nöjda med detta 24 % ville ha mer kontakt Flera ville ha mer information: Intervjuare: Får man veta för mycket om hur barnen har haft det? Matilda: Att man får reda på det, det är ju ett sätt att kunna handskas med deras problem. Annars har du ingen förståelse för varför de beter sig som de gör. Varför de inte kan tänka som andra barn och varför de inte kan uppföra sig som andra barn och varför de skämmer ut hela familjen på Luciafesten. Då måste man ju veta vad problemet är. (Fokusgrupp, 18-25)
Ambivalens gällande delaktighet i Konstruerad relation det officiella uppdraget Potentiellt stöd det ska inte vara så att man behöver känna att nä, nu kommer de (refererar till familjehemssekreteraren) och nu måste man ställa upp. Man är ju fortfarande barn ändå. Man ska inte behöva känna att man är vuxen precis som sina föräldrar, att man ska behöva ta samma ansvar. (Flicka, Diskussionsgrupp 15 17)
Kontakten mellan socialtjänsten och de unga i familjehemmen är ytterst begränsad. Inte delaktiga i det officiella uppdraget. I studien framträder däremot flera av de unga som delaktiga i omsorgen om fostersyskonen. Flera beskriver hur de uppmärksammar andra familjemedlemmars behov och att de tar ett ansvar för dem.
Delaktighet i vardagen Det var en speciell stämning när de skolades in: Var snälla, ta hand om dom. Man tassade lite på tå. Fast jag bara var 10 år kände jag mig väldigt stor och ville ta hand om dom. Det var vår familj som skulle ta hand om dom nu. Jag var väldigt involverad från början och ville att de skulle känna sig välkomna. Jag har nog alltid varit en sån som ska ställa upp. Jag har alltid varit en sån som tar ansvar för andra. Jag tror det är för att jag har kommit in i den rollen att jag hjälper andra. Om jag inte gör det, vem är jag då? Det var allt jag var nästan. / / Jag var en sån där ställa upp person. (Karin 21 år, individuell intervju)
Ansvar Tar du ansvar för ditt fostersyskon? n=668 Ofta 66 Sällan 24 Aldrig 10
Om du svarat att du tar ansvar, på vilket sätt gör du det? n=487 Tar ansvar som för andra syskon 15 Fostrar, tillrättavisar 8 Försvarar, skyddar 7 Ger praktisk hjälp 33 Ger känslomässigt stöd 20 Aktiverar, leker 8 Tar ej ansvar, osäker 5 Är stödfamilj till fostersyskonen 4
Delaktighet i vardagen Flera engagerar sig i sina fostersyskons välbefinnande. Jag ser till att hon inte är ensam och att hon inte gråter. (Enkäten, flicka 10 år) Jag brukar tänka på att de bor hos oss på grund av någonting som har hänt. Då brukar jag tänka på att man inte pratar med dem om det för mycket för då kanske de kan bli ledsna och det tycker jag inte om. (Helen, diskussionsgrupp, 11-14)
Delaktighet i vardagen Cecilia På söndagskvällar och måndagar undviker jag att hamna i konflikter med dem. Då har de varit hos sina riktiga föräldrar och då kan det vara jobbigt att komma tillbaka.
Delaktighet i vardagen Att försöka förändra föräldrars beteende gentemot fostersyskonen. Att ge fostersyskonen mer tid tillsammans med föräldrarna. Att betrakta sitt fostersyskon som ett vanligt syskon.
Ge goda råd Delaktighet i vardagen Jill Hans mamma berättar ofta saker för honom som han inte får berätta vidare. Ingrid Hemligheter? Jill Ja, och det är hemska saker. Han berättade för mig att hans mamma sagt till honom att en dag när hon kom hem hade hennes sambo legat död i lägenheten. Det hade varit blod i näsan och munnen. Och det berättar hon då för honom och säger att: Det här får du inte säga. Att berätta det för en 14-årig unge som inte mått särskilt bra i sitt liv! Han kommer till mig och säger att: Du får inte säga det här, du får inte säga att jag har sagt det. Jag sa till honom att: säger hon saker som du mår dåligt av ska du berätta det, vare sig hon har sagt att du får det eller inte. Hon är vuxen och det är inte du. (Jill, diskussionsgrupp, 15-17)
Delaktighet i vardagen På samma arena Tar ansvar genom att t ex skydda och försvarar sina fostersyskon. Förut så gick jag och min fosterbror i samma skola. Då hängde han efter mig mycket. När vi var där försvarade jag honom om det var någon som mobbade honom eller slog honom. (Diskussionsgrupp 11-14, flicka)
Delaktighet i vardagen Jag är hans förebild så jag tar rätt mycket ansvar. (Enkäten, pojke, 12 år)
Ibland ställs egna behov i relation till fostersyskonens Det är jobbigt. Mina kompisar tycker det är jobbigt att vara hos mig. Jag blir ledsen när de (fostersyskonen) skriker/slår mig. Men det är inte ofta jag visar det. Eftersom jag vet att de har problem. (Enkäten, flicka 15 år)
Delaktighet i vardagen Omsorg om föräldrarna Snart har jag inte någon mamma längre. Min mamma gör 15 personers arbete. Hon klagar aldrig. Jag vill inte ta tid från min mamma. Jag vill inte prata med min mamma om mina problem för jag vill inte göra henne än mer trött. 60 procent håller helt eller delvis med om påståendet: Jag försöker vara extra snäll och stötta min mamma när hon har det jobbigt med fostersyskonet.
Ett steg tillbaka De tar stor plats, både barnen och deras biologiska föräldrar. Om jag hade problem verkade de ganska futtiga jämfört med deras (alkoholism mm). Min mamma kämpade för barnen och fick bråka med skola, biologiska föräldrar, barnen. Jag ville inte alltid störa. (enkäten, kvinna, 32 år)
Tid och uppmärksamhet En tredjedel av de unga i studien upplever en minskning av tid och uppmärksamhet från sina föräldrar. Positivt - ökad frihet Negativ - sorg över att förlora tillgången till en förälder, över att inte vara i fokus.
Vill de unga ta ansvar? Om du har svarat att du tar ansvar, vem har bett dig ta ansvar för ditt fostersyskon Antal Förälder 209 Social-/familjehemssekr. 12 Fosterbarnet 30 Jag tycker själv att jag ska ta ansvar 449
Slutsatser Inga riktlinjer för hur barnen i familjehemmen ska agera. Detta får de fundera ut på egen hand. Sällan handledning av socialtjänsten. I samspel med övriga familjemedlemmar förhandlar sig barnen fram till hur de ska bete sig och tolka sin situation. Känner in andra personers situation - uppmärksammar andras behov. Förhandlar sig fram till om och hur dessa behov ska mötas eller inte. Många av de unga bidrar till omsorgsuppdragets utformning. Det handlar alltså inte om en ensidig process där föräldrar utövar omsorg om sina barn.
En paradox Bristen på delaktighet i det officiella uppdraget kan bl a härledas till föreställningar om barn och barndom - att barn är oskuldsfulla (icke kompetenta) och inte bör belastas ett alltför stort ansvar. Dessa föreställningar riskerar att resultera i att de unga i vardagen lämnas ensamma att ta ansvar för formandet av sina relationer till fostersyskon och föräldrar och för hur svåra situationer ska hanteras.
Får inte barn vara delaktiga finns en risk: Att vi inte får kunskap om hur barn upplever sin situation Att vi inte kan ge barn den vägledning och det stöd de behöver för att hantera sin situation Att barn far illa Att barn tar för stort ansvar eller för lite ansvar etc. Barn har alltid rätt att säga nej till delaktighet men då måste de få information om vad det är de säger nej till!
Spänningsförhållande i synen på barn Barns behov av omsorg och skydd Det sårbara barnet Det okunniga/ icke-kompetenta Barn som aktörer med rättigheter Det kompetenta barnet Egna perspektiv på sina liv Delaktig i formandet av relationer, sina liv och kulturer
FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätten till att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet. Vidare ska barnets åsikter tillskrivas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.