Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Relevanta dokument
Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

en vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Jämlika möten. En guide till bättre bemötande i Umeå kommun

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E

Bemötandeguide. Jämlika möten i ett Mora för alla

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Om bemötande. av människor med funktionsnedsättningar

Bemötandeguide ökad kunskap om funktionsnedsättningar möjliggör ett gott möte mellan människor.

Ett sätt att mötas och förstå

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Ärendebeskrivning Nya Kommunpartiet Eslöv har inlämnat en motion om bemötandeguide. Motionen anges här nedan i sin helhet.

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Vad är afasi? Swedish

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Mötesstöd för förbättrad tillgänglighet

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Information om förvärvad hjärnskada

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Svenska hörselförbundet rf

Om barns och ungas rättigheter

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Plattform för ledsagning

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Individuell plan LSS

Sök lösning vid intressekonflikter Det kan uppstå motstående intressen mellan personer med olika funktionsnedsättningar.

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Individuell plan LSS

Foto: Sofia Sabel. Aktiviteter

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Kapitel 2 Fakta om demens

ATT BEMÖTA RESENÄRER. - en utbildning för anställda inom kollektivtrafiken. Deltagarhäfte

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT IT Pedagogutbildning

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Pedagogiskt material till föreställningen

vad ska jag säga till mitt barn?

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Har du funderat något på ditt möte...

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Betydelse nivå. Funktionshindersperspektivet. Inkludering

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Checklistor för en bättre service!

Om stress och hämtningsstrategier

Tips för en bra redovisning

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Epilepsienkät - Hund

Bo hemma. i Kinda kommun

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Transkript:

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se

ETT GOTT BEMÖTANDE Ett gott bemötande handlar om att visa respekt för andra människor. Mänsklig värme och empati räcker långt, men ibland kan det behövas särskild kunskap för att handla rätt. I mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar så kan det vara små detaljer som avgör om bemötandet blir bra eller dåligt. I den här broschyren finns några goda råd samlade för bemötandet av personer med olika funktionsnedsättningar. Råden kommer från olika intresseorganisationer och i broschyren finns de vanligaste funktionsnedsättningarna kort omnämnda. Om du vill ha mer information ber vi dig att kontakta rikstäckande organisationer eller lokala föreningar. Telefonnummer och adresser till dessa organisationer och föreningar finns hos samordnaren för funktionshinderfrågor, Ljusdals kommun, tel. 0651-180 00. Om du har tillgång till Internet kan du hitta informationen på www.ljusdal.se se fliken fritid, samt www.hso.se som är Handikappförbundens webbplats.

TIO GODA RÅD Bemöt andra som du själv vill bli bemött. Försök skapa en positiv och lugn atmosfär. Tala till den person det gäller, inte till ledsagare eller följeslagare. Ha ögonkontakt med personen som du talar med. Var närvarande i mötet, visa empati och intresse. Se och respektera den du möter genom att ha en dialog, inte en monolog. Visa hänsyn och respekt för den personliga integriteten. Tala enkelt och tydligt utan att överdriva, använd inte fackspråk. Tänk på att du kommunicerar med ditt kroppsspråk. Förvissa dig om att den du talar med har förstått det du säger, upprepa annars och förtydliga det du har sagt.

AFASI Den som har afasi har varierande svårighet att förstå, tala, läsa och/eller skriva. Räkneförmågan kan också påverkas. För att kommunicera med en person som har afasi: Vänd dig direkt till personen, inte till följeslagare. Ta dig tid att lyssna. Ställ frågor, gärna ja- och nejfrågor. Tala långsamt och tala om en sak i taget. ALLERGI Allergi är en obalans i immunsystemet som gör att personen reagerar mot sådant som normalt inte skadar kroppen. Visa hänsyn och tänk på att: Inte använda starka parfymdofter - de kan framkalla allergiska reaktioner även rök, röklukt och djurhår kan framkalla allergiska reaktioner. Tydligt deklarera innehållet då du bjuder på mat, fika och dryck, inte bjuda på något som innehåller någon form av nötter.

AUTISM/ASPERGERS SYNDROM Den som har autism/aspergers syndrom har nedsatt förmåga att kommunicera och umgås. Tänk på detta i ditt bemötande Ge ett lugnt intryck, stressa inte. Ta god tid på dig vid mötet/samtalet. Uttryck dig så tydligt och konkret du kan. Använd så få ord som möjligt. Tänk på att personen Inte tolkar ord och meningar som du. Inte förstår att du inte tänker likadant som han eller hon tänker. Inte kan tolka din mimik eller ditt kroppsspråk. Kan prata, men kanske inte gör det. Pratar, men kanske inte som du, och har svårt i samspelet med andra.

DEMENSSJUKDOM Demenssjukdom påverkar minnes- och tankeförmågan. Personen har svårt att klara de vardagliga sysslorna. Han eller hon har personlighetsförändringar, talsvårigheter samt försämrad rumsuppfattning och orienteringsförmåga. Tänk på detta i ditt bemötande Tala till personen, inte över huvudet på personen. Tala lugnt och sakta. Behandla alltid personen med respekt. Tänk på att personen Lätt blir stressad och har svårt att koncentrera sig. Ofta förlägger saker. Inte kan planera sin tid och inte minns överenskommelser. Har svårt att hitta ord och kommer lätt av sig i samtalen. Har dålig tidsuppfattning. Har svårt att hantera pengar.

HÖRSELNEDSÄTTNING Det är mycket viktigt att ha ögonkontakt. Ha inte radion på eller andra störande ljud omkring. Om personen läser på läpparna är det lämpligt att ha en meters avstånd mellan er. Tala tydligt och tala i vanlig samtalston, skrik inte. Du kan använda gester och miner för att förtydliga det du säger. PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom kan ge olika symtom. Skakningar, muskelstelhet och långsamma rörelser är vanliga och förvärras av stress. Ibland kan personen bli överrörlig eller helt rörelsehämmad. Ibland syns inte sjukdomen. Uppträd lugnt, vänta in personen och ta dig tid att lyssna. Misstolka inte yviga rörelser (överrörlighet), personen kan inte kontrollera dem.

DIABETES Personer med diabetes behöver äta på regelbundna tider. Blir väntan längre än fyra timmar behöver personen något att äta. Om personen får insulinkänning (låg sockerhalt) kan detta yttra sig som svettningar, koncentrationssvårigheter, darrningar, förvirring och aggressivitet. Tänk då på att: Ge personen något att äta, t.ex. druvsockertabletter, söt saft eller liknande. Om personen hinner bli medvetslös - tvinga inte ner någon mat eller dryck, personen behöver då akut sjukhusvård. ELÖVERKÄNSLIGHET Personer med elöverkänslighet upplever ofta att de inte blir tagna på allvar, tänk därför på att: Respektera personens upplevelser. Påslagen mobiltelefon, lysrör och hörslingor kan utlösa stora besvär. Tillmötesgå personens önskemål om att träffas på elsanerad mötesplats.

BEGÅVNINGSMÄSSIG FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tala inte över huvudet på personen. Tala enkelt, sakta och konkret. Använd inte svåra ord. Ställ inte ledande frågor. Övertyga dig om att personen har förstått vad du har sagt. STAMNING Uppträd lugnt och ta dig tid. Visa extra tålamod i telefonen. Fyll inte i ord för att hjälpa den som stammar, eftersom den som stammar upplever detta som stressande.

EPILEPSI Epileptiska anfall varierar, allt från större anfall då personen får kramp och ramlar omkull eller bara mindre frånvaroattacker. Detta är viktigt: Misstolka inte ett epileptiskt anfall. Se efter om epilepsisymbolen (ett tänt ljus) finns på personens kläder eller halsband. Om personen får ett större anfall Försök inte stoppa anfallet på något sätt. Se till att andningsvägarna är fria. Ta bort farliga saker kring personen. När anfallet gått över är det viktigt med en lugn miljö. Om anfallet inte gått över efter 5 minuter behövs akut sjukhusvård.

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER Fråga om personen behöver hjälp, exempelvis då blanketter ska fyllas i. Se till att personen har uppfattat den information som du lämnat ut. MAG- OCH TARMSJUKDOMAR Se till att personen har tillgång till en toalett i närheten. Skämta inte om stomier (påse på magen).

PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Var dig själv, tala om vem du är och vad din funktion är. Visa intresse för den enskilde som person. Dra inga förhastade slutsatser, fråga personen om du har tänkt rätt. Lyssna mer än du pratar, ge personen utrymme att tala och berätta. Det är inte du som ska finna lösningarna på problemen, oftast finns lösningarna inom personen själv. RÖRELSENEDSÄTTNING Vänta in personen om ni går tillsammans. Fråga om personen behöver hjälp med något. Ställ gärna fram en stol till den som har käpp eller liknande hjälpmedel. Tala till personen, inte över huvudet på personen. Sitt ner när du talar med en person som använder rullstol, så att ni befinner er på samma nivå. Ta inte tag i rullstolen utan att först fråga om det går bra.

PSORIASIS OCH PSORIASISARTRIT Psoriasis är en kronisk ärftlig sjukdom som kan drabba både hud och leder.den är en av våra vanligaste folksjukdomar. Psoriasis kommer från det latinska ordet psora som betyder skorv, klåda eller utslag. Att leva med sjukdomen kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande. När du möter en person med psoriasis tänk på att : Psoriasis smittar inte. Uppträd vänligt var dig själv TALSVÅRIGHETER Personer som är opererade i munhålan får ofta ett sluddrigt tal. Personer med borttaget struphuvud kan kommunicera på olika sätt, exempelvis med matstrupsröst, röstgenerator eller viskstämma. Misstolka inte sluddrigt tal. Undvik bakgrundsljud så mycket som möjligt. Tänk på att personen hör och förstår lika bra som du. Lyssna noga på vad som sägs, inte hur det sägs.

SYNNEDSÄTTNING Begreppet synskadad omfattar både blinda och synsvaga. Många blinda och gravt synskadade använder den vita käppen för att visa att man har nedsatt syn. Fråga gärna om du kan hjälpa till på något sätt. Säg till då du kommer in i rummet. Presentera dig. Tala med den det berör, inte med ledsagaren. Vid ledsagning, låt personen ta tag i din arm istället för att du tar tag i hans/hennes arm. Säg till när du lämnar personen, och ledsaga honom/henne då gärna till en vägg eller annan fast punkt. MER INFORMATION? Välkommen in att besöka oss på Riotorget i Ljusdal, eller ring tel. 0651-180 00 och be oss skicka broschyren. Receptionen i Förvaltningshuset har fler exemplar av denna broschyr.

Ljusdals kommun, 827 80 Ljusdal Telefon: 0651-180 00 E-post: kommun@ljusdal.se www.ljusdal.se