Sällskapsdjurens betydelse för den äldre människans livskvalité och omvårdnad

Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå 2, 15 Högskolepoäng Termin 6, 2008 Sällskapsdjurens betydelse för den äldre människans livskvalité och omvårdnad En systematisk litteraturstudie Författare Sara Linde Elsa Magnusson Handledare Margareta Engvall Examinator Eva Österlund Efraimsson Högskolan Dalarna Examensarbete Nr 200x:xx I

Department of Health and Social Sciences Essay Course Nursing Undergraduate level 2, 16 ECTS Credits Term 6, 2008 Companion Animals Meaning for the Elderly Persons Quality of Life and Nursing Care A Systematic Litterature Review Authors Sara Linde Elsa Magnusson Superviser Margareta Engwall Examinar Eva Österlund Efraimsson II

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna. Forskare från USA hävdar att interaktionen mellan människa och djur har en social och lugnade effekt hos människor som har diagnosen Alzheimers sjukdom. Besök av en hund på ett äldreboende visade en signifikant förbättring av tillfällig sinnesstämning i interventionsgruppen men minimala förändringar i kontrollgruppen. Studier visade att anspänning, depression, utmattning och förvirring kan minska bland populationen när ett äldreboende har en bofast hund och ge ett förbättrat hälsotillstånd. Ett akvarium på ett demensboende kan ge ett ökat intag av mat och med det en minskning av näringsdrycker och en ökad autonomi. Flera studier visade positiva beteendeförändringar på problembeteenden hos dementa med hjälp av sällskapsdjur. Slutsats: Sällskapsdjur har en positiv effekt hos äldre människor och kan påverka omvårdnaden. Nyckelord: Sällskapsdjur, livskvalité, omvårdnad, äldre, Animal Assisted Activity, Animal Assisted Therapy Keywords: Companion animals, Quality of life, nursing, elderly, Animal Assisted Activity, Animal Assited Therapy Högskolan Dalarna 791 88 Falun Tel 023-77 80 00 Rapport 200x:nr ISBN ISSN III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 1 Människan och sällskapsdjuren 1 Animal Assisted Activity och Animal Assisted Therapy 2 Nackdelar och risker med AAA och AAT 2 Livskvalité 3 Ensamhet 4 Sjuksköterskan och omvårdnaden 5 Problemformulering 6 Syfte 6 Frågeställningar 6 Definition av centrala begrepp 6 METOD 7 Urval av litteratur 7 Tabell 1. Resultat av litteratursökning 7 Mätinstrument 8 Analys och tolkning av data 8 Tabell 2. Tabell över granskade artiklar 8 Etisk granskning 11 RESULTAT 12 Vilken betydelse har sällskapsdjur för den äldre människans livskvalité? 12 Hälsa en del av livskvalitén 12 Förändrad livskvalité 13 Sällskapsdjur gentemot mänskligt sällskap 14 Vilken betydelse har sällskapsdjur för omvårdnaden av den äldre människan? 15 Nutrition 15 Beteende förändringar 16 DISKUSSION 19 Sammanfattning av huvudresultaten 19 Resultatdiskussion 19 Livskvalité 19 Omvårdnad 21 Metoddiskussion 22 Förslag till vidare forskning 22 Slutsats 23 REFERENSER 24 BILAGOR 27 Granskningsmallar för kvalitetsbedömning 27 Bilaga 1. Kvantitativa studier 27 Bilaga 2. Kvalitativa studier 27 Bilaga 3. Systematiska litteraturstudier 28 IV

INTRODUKTION Människan och sällskapsdjuren Människan har i alla tider haft en stark anknytning till djur, då våra jagande och samlande förfäder var beroende av samspelet mellan djur och natur för att överleva. Det var inte enbart för jakt och mat utan även för stressreduktion och livskvalité. Denna anknytning till djur och natur beskrivs i biophiliahypotesen (Norling, 2002). Biophilia betyder love of life or living system. Biologen Edward O. Wilson beskriver denna utvecklingsteori som att människan genom sina ursprungssökande inre drifter har en genetisk attraktion till djur och natur och har sina biologiska rötter där. Han menar att detta instinktiva band till det levande bevarar livet på jorden. I detta omedvetna har djuren haft och har betydelse för människan även idag (Kellert & Wilson, 1995). Levinson, professor i psykiatri, skriver 1961 om användandet av hundar som hjälpmedel vid terapi av psykiskt sjuka barn. Av en slump kom Levinson underfund med vilken effekt hunden kan ha på dessa barn. Han glömde en gång att han hade hunden inne på sitt kontor när en pojke och hans föräldrar kom en timme tidigare än beräknat. Överraskande nog gick hunden fram och slickade pojken vilket ledde till att pojken la sig hos hunden och klappade den. Pojken började sen prata med Levinson. Föräldrarna hade kommit till Levinson på grund av att sonen var allt mer tillbakadragen och det rekommenderades sjukhusvård (Levinson, 1961). Nationalencyklopedins definition av sällskapsdjur är djur som människan håller enbart för sitt nöjes skull. Djur som lever under människans vård och kontroll och som tillgodoser ekonomiska, sociala, etiska och andra behov (Nationalencyklopedin, 2008). Det finns många andra djur än bara hundar som sällskapsdjur i Sverige. Enligt statistik från 2004 fanns det 1, 6 miljoner katter, 950 000 hundar, 500 000 gnagare, 340 000 fåglar, 6,5 miljoner fiskar och 283 100 hästar. Det är totalt 8 291 600 sällskapsdjur i Sverige (Manimalisrapporten, 2005). Sällskapsdjur kan ha olika funktioner för människan och i Ingemar Norlings forskningsrapport påstår Levinson att det är ett basbehov att ha kontakt med djur. I en studie gjord av Bergler 1992 (refererad i Norling 2002) undersöktes djurs betydelse för bland annat äldre vård. Där visar det sig att många äldre med hund läser högt ur tidningen och pratar om sina problem med hunden. De upplever sig ha gott socialt nätverk, positiva vänner och tillfrisknar fortare efter sjukdom. I Berglers studie påpekas att det krävs en positiv inställning till djuret för att få positiva hälsoeffekter. Forskarna Bergler och Stewart (refererad i Norling 2002) hävdar att djur är naturliga terapeuter. Det är för att djur inte dömer människor efter utseendet, lyssnar, ger empati och närhet och är bra på det icke verbala språket (Norling, 2002). Beck-Friis, Strang och Beck-Friis (2007) skriver att sällskapsdjur kan ge en allsidig stimulans och motivera till fysisk och social aktivitet. Precis som musik är aktiviteter med sällskapsdjur 1

inte språkberoende. Det är en fördel för personer med Alzheimers demens där just minnet och språket ofta påverkas. Minnen från barndomen kan aktiveras med hjälp av djur, då många äldre har haft djur i sin barndom i olika former. Det finns två sätt att jobba med sällskapsdjur inom vård och omsorg, ett är som allmän aktivering i form av att umgås med sällskapsdjur, det kallas för Animal Assisted Activity (AAA). Det andra sättet att jobba med sällskapsdjur är att använda det för att uppnå terapeutiska effekter och då kallas det för Animal Assisted Therapy (AAT) (Beck-Friis, Strang & Beck-Friis, 2007). Tidigare har det kallats för pet therapy men det kunde missförstås som att det var djuret som fick terapi. Nu används därför begreppen AAA och AAT (Delta Society, 2008). Animal Assisted Activity och Animal Assisted Therapy Animal Assisted Activity (AAA) innebär att ett sällskapsdjur är med som aktivitet antingen i det dagliga livet eller som uppvisning. Det kräver inte att det finns legitimerad personal som jobbar mot specifika mål. Exempel på AAA är att en grupp volontärer tar med sig sina djur till ett äldreboende för att hälsa på och göra en uppvisning. Ett annat exempel är att en individ tar med sig sitt djur för att leka med barn på en barnavdelning där barnen får vård under en lång tid. Vårdpersonalen är engagerad i besöket men de jobbar inte mot specifika mål. Den enda dokumentationen som förs vid AAA är vilka patienter som har besökts (Delta Society, 2008). Animal Assisted Therapy (AAT) innebär att ett sällskapsdjur används för att nå specifika mål för en individ, det kan ske individuellt eller i grupp. När AAT tillämpas ska alltid utveckling dokumenteras i mätbara termer och dokumentationen är alltid individuell även om terapin sker i grupp. När AAT används finns alltid legitimerad personal som sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut med och jobbar tillsammans med djurtränaren. AAT används för att förbättra fysiska, sociala, emotionella och kognitiva funktioner hos människor (Delta Society, 2008). Ett exempel på AAT är en patient som fått en stroke och har svårt att stå och gå. För att motivera personen har hundtränaren ställt upp en hund på ett bord och ber patienten att ställa sig upp för att borsta hunden. För att motivera till att förbättra gången tar hundtränaren och patienten en kort promenad med hunden, under promenaden används dubbla koppel en till hundtränaren och en till patienten (Delta Society, 2008). Nackdelar och risker med AAA och AAT Det finns nackdelar med AAA och AAT, det finns människor som har fobier till olika djur, inte gillar djur, kulturella skillnader i synen på djur och det kostar pengar att ha djur. Riskerna med AAA och AAT är minimala, men att det skall poängteras att det finns risker med att ha djur i 2

vårdsituationer. Potentiella risker som talas om är allergier, bett och infektionsrisk av zoonoser (infektionssjukdomar som sprids mellan djur och människa) (Brodie, Biley & Shewring, 2002). Att minska riskerna för personer som är allergiska och befinner sig inom en vårdenhet kan djuret förberedas innan det skall dit. Djuret kan badas i allergen reducerande produkter 24 timmar före besöket och ha en t-tröja på sig har också visat sig kontrollera fällning av päls (Khan & Farrag, 2000). Bett incidenter förhindras bäst genom att använda sig av ett djur med ett gott temperament som klarar av att hantera situationen. Djuret som skall användas i AAA och AAT bör tränas att vara i en vårdmiljö och att kunna hantera situationer som kan vara påfrestande. Det krävs även att sjuksköterskor och undersköterskor är informerade om hur djuret skall användas och är kompetenta på området för att minska risker för skador (Brodie, Biley & Shewring, 2002). I Storbritannien rapporterades det av Scott et al. 1988 (refererad i Brodie, Biley & Shewring, 2002) en incident av spridning av MRSA (methicillin resistenta staphylokocker aureus) som kopplades till en katt på en vårdavdelning, där katten var en resorvar för bakterierna. Trots det tros utbrotten bero på undermålig handhygien av vårdpersonal. God handhygien är av stor vikt för att undvika infektioner vid AAA och AAT (Brodie, Biley & Shewring, 2002). Men även att djuret är friskt. För att minska infektionsrisker ska djuret vara välskött, regelbundet avmaskad och kontrollerad av veterinär för eventuella sjukdomar och hudproblem (Khan & Farrag, 2000). Livskvalité Livskvalité är ett multidimensionellt fenomen och betydelsen är individuell för alla människor. Det kan betyda att få bli respekterad för den man är eller att behålla sin autonomi. Friheten att kunna välja hur man vill leva sitt liv fram tills man dör kan vara en annan önskan (Hjaltadóttir & Gustafsdóttir, 2007). Miljön har betydelse för att känna livskvalité, att kunna känna trygghet med vårdpersonal och andra människor (Hjaltadóttir & Gustafsdóttir, 2007). Forskaren Ulrich (refererad i Norling, 2002) visar att miljön kan leda till stressreduktion, minskad användning av läkemedel och minskat antal depressioner och då betonas särskilt djur och natur. Att endast passivt se på natur ger en stressreduktion på mindre än fem minuter. Längre tid och mera aktiv kontakt ger mer fysiologiska förändringar i form av sänkt blodtryck och puls (Norling, 2002). Den åldrande processen är en naturlig väg i livet. Processen står för en långsam förändring då kroppen och själen förändras successivt. Den åldrande processen pågår hela livet, men blir mer påtaglig när åldrandet märks antingen psykiskt eller fysiskt. Det sociala, psykiska och det biologiska åldrandet styrs både av yttre och inre faktorer och kan ge begränsningar att leva sitt liv och få en god livskvalité (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson & Sjöbeck, 2004). 3

Sjukdom och andra hinder kan bromsa möjligheten att få ett liv som man önskar. Vårdpersonal kan underskatta de äldres förmåga att göra aktiva moment vilket gör att deras behov inte blir tillfredsställda på ett korrekt sätt. Många äldre känner en osäkerhet att flytta från sitt trygga hem till att vara beroende av andra människor i en annan miljö (Hjaltadóttir & Gustafsdóttir, 2007). Vid en flytt till ett äldreboende kan personen gå in i en depression, känna sig ensam och bli passiv. I en studie i samband med en flytt till ett äldreboende, visade det att införandet av burfåglar hade en positiv effekt framför allt på depression. Att flytta till ett äldreboende, gå i pension eller att bli ensam är förändringar i en människas liv som kan bli krissituationer. Det är i samband med kriser som djur och natur får ännu större betydelse än i vanliga fall (Norling, 2002). En människas livsberättelse och bakgrund ger olika förutsättningar för vilken inställning och position människan får som gammal. Det kan bland annat bero på vilket socialt nätverk den äldre människan har haft tidigare i livet och har nu. Eventuell sjukdom kan ha blivit aktuell och det kan finnas begränsningar som orsakar inaktivitet. Finner inte människan meningsfullhet brister engagemang, lusten till livet och initiativförmågan blir ofta sämre och leder till minskad livskvalité. Att finna balans i livet är viktigt och att bli beroende av en annan människa medför att balansen rubbas. Det gör att människan måste finna ett nytt sätt att förhålla sig på och finna en ny väg till balans, annars får vårdpersonalen mer makt och den äldre människan blir den beroende parten och det minskar livskvalitén. Allt detta kan ha betydelse på hur människan ser på livet som gammal (Blomqvist & Edberg, 2004). Att inte få den hjälp som kan behövas gör att ens livskvalité inte blir som förr. Tryggheten att kunna känna sig säker inom de väggar man bor är en annan viktig detalj för många äldres uppfattning om vad livskvalité står för. Vissa människor tror att när man blir gammal behöver man inte lära sig något nytt eller aktivera sin hjärna mer. Många äldre har ett stort behov, om det fysiologiska tillåter, av att lära, stimulera hjärnan, bibehålla hälsan och den fysiska förmågan (Hjaltadóttir & Gustafsdóttir, 2007). Fysisk aktivitet ses som något som äldre människor har ett stort behov av. Problemet kan vara att initiativ förmågan är låg (Norling, 2002). Statens folkhälsoinstitut har som mål att jobba hälsofrämjande. Ett av målen är att aktivt erbjuda möjlighet till motion eller träning på sina egna villkor (Statens Folkhälsoinstitut, 2008). Ensamhet Känslan av ensamhet kan kännas besvärlig om den inte är själv vald. Ensamhet betyder olika för olika människor och är beroende på hälsa, den fysiska förmågan, miljön och boende. Att vara ensam kan kännas som om livet står still och är avskärmad från omvärlden. Ensamheten hänger samman med det sociala nätverket människan har och är väldigt viktigt för att känna mening 4

med livet. Det finns äldre som har ett totalt isolerat liv utan någon att prata med. Att dela sina tankar och intresse med någon regelbundet kan göra att vardagen flyter på och kan kanske glömma den fysiska svaghet som kan blir påmind av i sen ålder. Detta blir mer påtagligt när vänner och släktingar avlider eller kontakten blir allt mindre (Holmén, Ericsson, Andersson & Winblad, 1992). Många äldre har barn, barnbarn och andra närstående som kan fylla tomrummet av ensamhet medan andra inte har det. Då är det väldigt viktigt att vårdpersonal som arbetar inom geriatriken är medvetna om detta och tar hänsyn och visar lyhördhet över individuella behov som kan uppstå (Drageset, 2004). I en studie av Blackshaw 1995 (refererad i Beck-Friis, Strang & Beck-Friis, 2007) visar att de äldre minskat tiden ensamma på rummet i snitt från 16 till 11 timmar när det fanns sällskapsdjur på avdelningen. Detta visar en ökad aktivitet på avdelningen på grund av att de äldre ville vara tillsammans med djuren (Beck-Friis, Strang & Beck-Friis, 2007). En annan studie som gjordes i Stor Britannien där 500 kattägare deltog ansåg 6 av 10 kattägare att katten bidrog till att deltagarna kände sig mindre ensamma (Manimalisrapporten, 2005). Sjuksköterskan och omvårdnaden Socialstyrelsens definition av omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa hälsa, minska lidande samt ge möjlighet till en värdig död. Innebörden i omvårdnad är att fokusera på människans behov och lidande. Omvårdnad syftar till att hjälpa människan att planera och genomföra handlingar som hör till det dagliga livet (Wiklund, 2006). Omvårdnad grundar sig på människans hälsa och har ett ontologiskt perspektiv där människan är en enhet där kropp, psyke, själ och ande ingår. Det strävar efter att finna balans och harmoni och känna att människan är hel (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fegerberg, 2003). Sjuksköterskan har omvårdnaden som sitt ansvarsområde och ska i sin profession sätta människan i fokus. När yttre faktorer påverkas och leder till att den äldre människan inte längre kan tillgodose sina omvårdnadsbehov behöver sjuksköterskan hjälpa till med det. Omvårdnaden står för ansvaret att till största möjliga mån tillvarata det friska hos människan. Sjuksköterskan ska känna till, ha respekt och vara uppmärksam på att varje människa har en unik livshistoria. Bakom funktionshinder och andra förändringar finns en hel människa med längtan, drömmar och hopp (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2005). En viktig förutsättning för att människans behov ska bli tillfredställda är att kunna ge omvårdnad utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Omvårdnaden ställer höga krav, utmaningar och kräver ett etiskt professionellt förhållningssätt. Att visa respekt för människans autonomi, integritet och värdighet ingår också i sjuksköterskans kompetens. Alla människor är lika mycket 5

värda och det är inte i kraft i det hon gör utan därför att hon är människa (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2005). Att arbeta inom äldreomsorgen kan vara ett komplext arbete. Det krävs mycket kunskap, glädje och engagemang för att på rätt sätt tillgodose den omvårdnad den äldre människan behöver (Blomqvist & Edberg, 2004). En studie från Nederländerna visar att äldre människor kan ha en annorlunda dagordning än vad sjuksköterskan har angående vad som ska göras och detta medför att deras behov inte blir tillfredsställda. Det kan handla om att de äldre har haft ett enormt socialt liv tidigare och är vana vid att prata och vill naturligtvis fortsätta med det medan sjuksköterskan är upptagen med annat och har inte tid. Detta kan medföra att deras sociala liv inte blir som innan (Caris-Verhallen, Kerkstra & Bensing, 1997). Problemformulering Förändringar som sker i en människas liv när denna blir äldre kan ofta leda till en försämrad livskvalité. I omvårdnaden är det viktigt för sjuksköterskan att bli medveten om vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas för att hjälpa den äldre människan att höja sin livskvalité. Betydelsen av detta projekt ligger i att visa på alternativ till de omvårdnadsåtgärder som används generellt idag. Målet är också att öka kunskapen inom området. Därför är det viktigt att titta på vad det finns för forskning om användandet av djur i vården idag. För att kartlägga den befintliga forskningen samt om eventuell vidare forskning behövs för att användandet av djur ska ha möjlighet att öka ute i den kliniska verkligheten. Syfte Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Frågeställningar Vilken betydelse har sällskapsdjur för den äldre människans livskvalité? Vilken betydelse har sällskapsdjur för omvårdnaden av den äldre människan? Definition av centrala begrepp Med begreppet sällskapsdjur avses hund, katt, kanin, marsvin, fågel och fisk. Med äldre människa avses åldern 60 år och uppåt och berör dementa och icke-dementa. I begreppet vårdpersonal omfattas sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. 6

METOD Design Studien har genomförts som en systematisk litteratur studie. Urval av litteratur Författarna har sökt vetenskapliga artiklar utifrån syfte och frågeställningar. Inklusionskriterierna var människor över sextio år, både dementa och icke dementa människor inkluderades, artiklarna skulle vara relaterade till omvårdnad och innehålla sällskapsdjur. Artiklarna begränsades till publiceringsåren 1980-2008 och var skrivna på engelska. Exklusionskriterier var människor under sextio år och artiklar som inte var skrivna på engelska. Sökning gjordes i databaserna ELIN och PubMed (se tabell 1). I databasen ELIN och PubMed användes olika sökkombinationer av orden, alla titlar lästes. Sökord som användes var animal, nursing home, pets, AAA, elderly, companion animals, animal assisted therapy, nursing, quality of life, therapy dog, Alzheimer s, dementia, pet ownership, improved health och dog. Av de titlar som var relevanta lästes abstrakt. Utifrån abstrakten valdes artiklar ut som stämde överens med syfte och frågeställningar för att granskas av båda uppsatsförfattarna. De artiklar som inte kunde erhållas i fulltext beställdes av biblioteket. Av sjutton granskade artiklar valdes femton ut till resultatet. De två artiklar som inte användes till resultatet var inte relevanta till studiens syfte och frågeställningar eftersom de inte svarade på frågeställningarna. Manuell sökning har skett i två tidsskrifter Anthrozoös och Activities, Adaption & Aging, utifrån dessa valdes två artiklar ut. Tabell 1. Resultat av litteratursökning Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal utvalda artiklar till resultat Elin@Dalarna Animal + nursing 16 7 3 3 home Pets + nursing home 9 3 3 0 AAA + nursing 2 0 0 0 home Pets + elderly 29 3 1 0 Companion animals 3 3 0 0 + elderly Elderly + animal 5 3 3 0 assisted therapy Nursing + animal 24 4 4 1 assisted therapy Nursing home + 6 5 3 0 animal assisted therapy Quality of life + 3 0 0 0 animal assisted therapy Pet therapy 19 3 1 1 PubMed Therapy dog 31 2 2 2 Alzheimers Companion animals 7 1 1 1 alzheimers Animal assisted 34 5 2 2 therapy dementia Pet ownership 7 2 1 1 improved health Dog nursing home 51 2 2 2 7

Mätinstrument I analysen av artiklar har granskningsmallar modifierad utifrån Willman, A., Stoltz, B. och Bahtsevani, C (2006) och Forsberg, C. och Wengström, Y. (2008) (se bilagor 1, 2 och 3) används. Vid granskningen poängsattes artiklarna genom att ge ett poäng för ja och noll poäng för nej. Granskningsmallen för kvalitativa studier hade 25 p som maximal poäng. Hög kvalitet sattes mellan 20-25 p. Medelhög kvalitet mellan 15-20 p och låg kvalitet under 15 p. För den kvantitativa granskningsmallen var den maximala poängen 29 p. Hög kvalitet sattes mellan 24-29 p. Medelhög kvalitet mellan 19-24 p och låg kvalitet under 19 p. Granskningsmallen för litteraturstudier hade en maximal poäng av 21. Hög kvalitet sattes mellan 16-21 p, medelhög kvalitet mellan 11-15 p och låg kvalitet under 11 p. Analys och tolkning av data Först läste båda uppsatsförfattarna alla artiklar som hade valts ut. Sedan kvalitetsbedömdes de utvalda artiklarna enligt granskningsmallar (se bilagor 1, 2 och 3) enskilt, därefter jämfördes resultatet av granskningen. Alla artiklar som valdes ut till resultatet hade antingen medel eller hög kvalitet. Tabell 2. Tabell över granskade artiklar Författare och Titel Churchill, M., Safaoui, J., McCabe, B. & Baun, M. Using a Therapy Dog to Alleviate the Agitation and Desocialization of People with Alzheimer s Disease. Colombo, G., Dello Buono, M. Smania, K., Raviola, R. & De Leo, D. Pet therapy and institutionalized elderly: A study on 144 cognitively unimpaired subjects. År Nationalitet Syfte Design Mätmetod Urval Kvalitet 1999 U.S.A. Att undersöka effekterna av en terapi hund på oro och socialiserings beteenden hos patienter med Alzheimers eller relaterade sjukdomar på kvällstid. Ett sekondärt syfte var att se ifall förändringar i oro och socialisering var relaterat till graden 2006 Italien av demens. Undersöka om en kanariefågel kunde ha en positiv effekt på den äldres uppfattning om livskvalité och psykologiska status. Kvantitativ Kvantitativ Burke Dementia Behavioral Rating Scale (BDBRS), Agitation Behavior Mapping Instrument (ABMI), Daubenmire s Data Coding Protocol (DDCP). Mini Mental State Examination (MMSE), Breif symptom inventory (BSI), LEIPAD-SV n=28 Hög n=144 (97 kvinnor och 47 män) Hög 8

Författare och Titel Crowley- Robinson, P., Fenwick, C. & Blackshaw, J. A long-term study of elderly people in nursing homes with visiting and resident dogs. Dembicki, D. & Anderson, J. Pet Ownership May Be a Factor in Improved Health of the Elderly. Edward, N. & Beck, A. Animal-Assisted Therapy and Nutrition in Alzheimer s Disease. Fritz, C., Farver, T., Kass, P. & Hart, L. Association with Companion Animals and the Expression of Noncognitive Symptoms in Alzheimer s Patients. Kaiser, L., Spence, L., McGavin, L., Struble, L. & Keilman, L. A Dog and a Happy Person Visit Nursing Home Residents. År Nationalitet Syfte Design Mätmetod Urval Kvalitet 1996 Australien Att fast stalla om POMS värden influeras av att ha en bofast hund, besökande hund eller ingen hund. 1996 U.S.A. För att se om sällskapsdjur kan ge äldre en bättre hälsa. 2002 U.S.A. Studera influensen av AAT, speciellt med akvariefiskar I samband med maltid. 1995 U.S.A. Att fastställa vilken effekt sällskapsdjur har på psykologiska symtom hos Alzheimers dementa i det privata hemmet. 2002 U.S.A. Att jämföra responsen av sociala beteenden från de boende när en glad person hälsade på och när en hund hälsade på Australien Profile of Mood States(POMS) Questionnaire N=95 (26 män och 69 kvinnor) Hög Kvantitativ Enkät och blodprover. n=127 Hög Kvantitativ Kvantitativ Kvantitativ, Deskriptiv studie. Vikt på maten före och efter måltid. Vikt på deltagarna en gång i månaden. Blessed Information/Memory/Cognition test (BIMC), Blessed Dementia Rating Scale (BDS), Mini Mental State Exam (MMSE). n=62(38 kvinnor och 24 män) Hög n=64 Hög MacSema Wand Program n=6 Hög 9

Författare och Titel Kanamori, M., Suzuki, M., Yamamoto, K., Kanda, M., Matsui, Y., Kojima, E., Fukawa, H., Sugita, T. & Oshirok H. A day care program and evaluation of animal-assisted therapy (AAT) for the elderly with senile dementia. Kawamura, N., Niiyama, M. & Niiyama, H. Long-term evaluation of animal-assisted therapy for institutionalized elderly people: a preliminary result. Lago, D., Delaney, m., Miller, M. & Grill, C. Companion Animals, Attitudes Towards Pets, and Health Outcomes Among the Elderly: A Long- Term Follow-Up. Lutwack-Bloom, P., Wijewickrama, R. & Smith, B. Effects of Pets versus People Visits with Nursing Home Residents. År Nationalitet Syfte Design Mätmetod Urval Kvalitet 2001 Japan Att undersöka effekten av AAT hos senildementa på ett dagcentra. 2007 Japan Att undersöka vilka effekter AAT har på äldres psykologiska status och dess beteenden. Boende i ett äldreboende. 1989 U.S.A. Att se attityder till sällskapsdjur och hälsopåverkan bland äldre 2005 U.S.A. Att begränsa värdet av sällskapsdjur, ifall det är besöken som ger den positiva effekten eller om det är sällskapsdjuret. Kvantitativ Kvantitativ MMSE, N-ADL, Behave-AD, Salivary chromo-granin A (Cg A). GBS Scale Japansk version, Mental Function Impairment Scale (MENFIS) AAT grupp (n=7), kontroll grupp (n=20). n=10 (9 kvinnor och 1 man) Medel Hög Kvantitativ Enkäter n=267 Hög Kvantitativ Geriatric Depression Scale (GDS), Profile of Mood States (POMS) n=68 (58,2 % kvinnor och 41,8 män) Hög 10

Författare och Titel McCabe, B., Baun, M., Speich, D. & Agrawal, S. Resident Dog in the Alzheimer s Special care Unit. Prosser, L., Townsend, M. & Staiger, P. Older people s relationships with companion animals: a pilot study. Richeson, N. Effects of animal-assisted therapy on agitated behaviors and social interaction of older adults with dementia. Steed, H. & Smith, S. Animal Assisted Activities for Geriatric Patients År Nationalitet Syfte Design Mätmetod Urval Kvalitet 2002 U.S.A. Att fastställa effekten av att införa en bofast hund på problembeteenden hos Alzheimers dementa på ett demensboende. 2008 Australien Att rapportera potential för att starta ett djur besöksprogram för att förbättra hälsa och välmående samt att bygga relationer hos äldre på äldreboenden. 2003 U.S.A. Undersökta om AAT kunde reducera utåtagerande beteenden hos dementa 2002 U.S.A. Att identifiera nickel elementen av AAA som kan vara en hjälp får den åldrande populationen. Kvantitativ Kvantitativ och Kvalitativ. En pilotstudie. Kvantitativ Litteratur studie Nursing Home Behavior Problem Scale (NHPBS) Geriatric Depression Scale (GDS), observations studie. MMSE, CMAI, AAT flow sheet likert type scale (1-4) n=22 (15 kvinnor och 7 män) Hög n=18 Medel n=15 (14 kvinnor och 1 man) 14 artiklar. Hög Hög Etisk granskning Författarna gör en systematisk litteratur studie vilket gör att det inte behövs något forsknings etiska tillstånd. De etiska övervägande som skall göras inför och under denna studie handlar om författarens tolkning av innehållet i de artiklar som skall presenteras. Författarens intention är att förhålla sig objektivt till vald litteratur och att sanningsenligt återge resultat. 11

RESULTAT Vilken betydelse har sällskapsdjur för den äldre människans livskvalité? Hälsa en del av livskvalitén I en långitudinell studie Companion Animals, Attitudes Toward Pets, and Health Outcomes Among the Elderly: A Long-Term Follow-Up, studerades attityder till sällskapsdjur och hälsopåverkan bland äldre. Studien pågick i sju år och bestod av dels personliga intervjuer och telefonintervjuer. Under de första fyra åren av studien var det trehundrafemtiofem deltagare och vid år sju var det tvåhundrasextiosju personer som fullföljde studien. Bortfallet berodde på att vissa inte ville delta i studien längre, dödsfall och personer som inte gick att få tag på. Deltagarna i denna studie var äldre som bodde hemma, många av dem var i behov av omvårdnad. Frågor som ställdes var ifall de hade sällskapsdjur nu, anledningar till att ha kvar sitt sällskapsdjur, alternativt inte ha sällskapsdjur. Sociala aktiviteter, socialt stöd, fysisk och emotionell hälsa, själslig styrka och ändringar i civilstatus var andra områden som utfrågades. Resultatet visade att ägande av sällskapsdjur minskade under sjuårsperioden med åtta procent. Sannolikheten att skaffa ett nytt djur var större i den gruppen som kunde få hjälp med sitt sällskapsdjur trots krämpor. Sällskapsdjuren gav en positiv framtids effekt på hälsa och själslig styrka (Lago, Delaney, Miller & Grill, 1989). Om sällskapsdjur kan ge äldre en bättre hälsa har undersökts i en studie gjord i U.S.A. Flera mål sattes ut för denna studie. Mål ett var att se ifall det fanns en signifikant skillnad i nutritions status och fysisk aktivitet mellan djurägare och icke djurägare. Mål två var att se ifall det fanns någon signifikant skillnad mellan nutritions status och risk faktorer för hjärt- och kärlsjukdomar mellan djurägare och icke djurägare. Det tredje målet var att se ifall det fanns signifikanta skillnader mellan födointag och fysisk aktivitet och ifall de var relaterade till signifikanta skillnader mellan nutritions status och risk faktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Undersökningen utgjordes av enkäter som deltagarna fick fylla i hemma och skicka in till forskarna samt blodprov på de som gav samtycke till det (25 % av deltagarna). Det som visade sig ha signifikanta skillnader var att hundägare gick fler minuter än icke djurägare och att de gick fler minuter än kattägare. Djurägare hade signifikant lägre serum triglycerider än icke djurägare och ju längre tid som spenderades till promenader desto lägre halter av serum triglycerider (Dembicki & Anderson, 1996). Smith och Steed gjorde en litteraturstudie 2002 som handlade om att undersöka hur den psykiska och fysiska hälsan påverkades hos den äldre människan genom att införa AAA vid olika tillfällen. Undersökningens syfte var också att se hur den sociala interaktionen mellan djur och den äldre människan fungerade. Det sammanlagda resultatet i studien visade att AAA hade en 12

positiv effekt för den psykologiska hälsan. Antalet depressioner minskade och de kände mer tillfredsställelse med sin boendesituation. Livskvalitén blev bättre för den äldre människan genom att glädjen i vardagen, intresset att samtala med andra och de sociala interaktionerna ökade. AAA hade även en effekt på blodtryck, puls och andning som visade en minskning efter flera tillfällen av AAA. Personalen tyckte att de äldre fick en mer positiv attityd över lag till livet efter införandet av AAA (Steed & Smith, 2002). Förändrad livskvalité I en studie av Colombo, Buono, Samania, Raviola och De Leo (2006) undersöktes om en kanariefågel kunde ha en positiv effekt på äldres uppfattning om livskvalité och psykologiska status. Studien gjordes på 144 äldre som hade högre än 23 poäng på MMSE (Mini Mental State Examination, används för att se kognitiv status). De delades upp slumpmässigt i tre grupper. En grupp fick en planta, en grupp fick en kanariefågel och kontrollgruppen fick sedvanlig omvårdnad. Studien pågick i tre månader och innan interventionerna sattes in gjordes test för att få ett utgångsvärde på deltagarna genom att göra en enkät som är designad för att ge en bild av äldres subjektiva uppfattning om livskvalité och en som mäter självupplevd psykisk status. Studien visade att de med kanariefågeln hade signifikant förbättrad livskvalité. På självupplevd psykisk status visades en signifikant positiv förbättring i gruppen med kanariefågel. Gruppen med kanariefågeln fick en mer positiv attityd till sin egen autonomi än de andra grupperna trots liknande förutsättningar. Den äldre människans engagemang till att ha ett aktivt liv kan bromsas av olika faktorer som hopplöshet, ledsamhet, energiförlust på grund av sjukdom eller depression. En människa som inte finner någon mening med vardagen får sämre livskvalité. Det finns begränsningar i samtalsämnen och för det mesta handlar det om deras hälsotillstånd. Forskarna Prosser, Townsend och Staiger menar att finns det något att prata om glömmer man bort det patologiska tillståndet för en stund. Under en och en halv timme, en gång i veckan i sex veckor blev 18 stycken deltagare observerade genom att personalen lyssnade hur de samtalade om sällskapsdjuren (hundar, katter, kaniner och marsvin) och hur de agerade mot varandra. Resultatet visade ingen signifikant skillnad av depression under observationsperioden. Däremot från första veckan till sista veckan ökade den sociala interaktionen och deltagarna hade mer kontakt men varandra än tidigare. Personalens observationer visade att varje möte med sällskapsdjuren resulterade i att deltagarna pratade oändligt om dem inför varandra vilket gjorde att glädjen på boendet ökade markant. Ljuspunkterna på dagarna blev då deltagarna fick vistas bland sällskapsdjuren och samtala med varandra (Prosser, Townsend & Staiger, 2008). Forskarna Fritz, Farver, Kass och Hart (1995) från USA hävdar att interaktionen mellan människa och djur har en social och lugnade effekt hos de som har diagnosen Alzheimers 13

sjukdom. Aggression, ångest, depression, hyperaktivitet, labilitet kan vara några av problemen hos människor men Alzheimers sjukdom. Detta kan leda till att livskvalitén försämras för dessa människor. Syftet med studien var att undersöka 64 personer med diagnosen Alzheimers sjukdom, hur de påverkades och vilken inställning de hade till sällskapsdjur. Forskarna jämförde personer som hade sällskapsdjur med de som inte hade det. Ungefär hälften av deltagarna som hade djur, visade att ångest, verbal aggression och hyperaktivitet förekom mindre ofta än de som inte hade djur. Forskarna använde sig av olika skalor för att mäta skillnaderna i deras beteenden före och efter införandet av sällskapsdjur. De befann sig i olika stadier av sjukdomen men det påverkade inte resultatet. Personalens observationer visade att de som klappade djuret bevarade lugnet längre än de som var utan djur. Sällskapsdjur gentemot mänskligt sällskap Om besök av sällskapsdjur har en mer positiv effekt än människor som besöker äldre har de undersökt i flera studier (Lutwack-Bloom, Wijewickrama & Smith, 2005; Crowley-Robinson, Fenwick & Blackshaw, 1996; Kaiser, Spence, McGavin, Struble & Keilman, 2002). Syftet med en av studierna var att undersöka betydelsen av sällskapsdjur, ifall det är besöket av en människa som ger den positiva effekten eller om det är sällskapsdjuret. I denna studie har de använt sig av Profile of Mood States (POMS) för att mäta kortvariga sinnesstämningar och det har varit speciellt bra för att mäta sinnesstämningar under en längre tid. En annan skala de använde i samma studie var Geriatric Depression Scale (GDS) som är bra för att mäta depressionsgraden hos äldre och var i en behandling de befinner sig. I experimentgruppen där de fick besök av en hund var det en signifikant förbättring i POMS skalan efter interventionen. I kontroll gruppen var det minimala förändringar i POMS skalan. På GDS skalan var det samma skillnad i förbättring mellan grupperna, men förbättringen var inte signifikant (Lutwack-Bloom, Wijewickrama & Smith, 2005). Crowley-Robinson, Fenwick och Blackshaw (1996) jämförde tre grupper där en grupp hade en bofast hund på äldreboendet, en grupp har haft en hund på besök och en grupp där en person besökte äldreboendet. I denna studie använde de POMS för att mäta resultatet. I POMS finns det sex under rubriker: anspänning, depression, ilska, hälsotillstånd, utmattning och förvirring. Sex gånger fick deltagarna i studien fylla i enkäten. Första gången var fyra månader innan intervention och sedan var tredje månad under ett års tid. Sista enkäten gjordes tre månader efter att interventionen var borttagen. Resultatet visar att anspänningen hade minskat på båda grupperna med hund, men inte lika mycket i gruppen som hade en person på besök. En signifikant minskning av depression visade sig i gruppen med bofast hund, trenden fortsatte även efter att hunden hade flyttats därifrån. Ingen signifikant förändring i de andra två grupperna på depression. Nivåerna på ilska minskade i alla tre grupperna men framför allt i gruppen med 14

bofast hund. Alla tre grupperna visade ett förbättrat hälsotillstånd och alla tre grupperna visade en minskad utmattning. Det var en stor minskning av utmattning i gruppen med en bofast hund. Trenden fortsatte i alla tre grupperna efter interventionen tagits bort. Gruppen med bofast hund visade en signifikant minskning av förvirring, i de andra två grupperna fanns inte en signifikant minskning. I studien av Kaiser, Spence, McGavin, Struble och Keilman (2002) var syftet att jämföra responsen av sociala beteenden från de boende när en glad person hälsade på och när en hund hälsade på. De ville också se vilket av besöken som föredrogs. Interventionen bestod av tre besök, ett med glad person, ett med hund och ett uppföljningsbesök, fördelat på tre veckor. Besöken varade i fem minuter och en observerade besöken antingen av en hund eller av en glad person. När hunden var närvarande fanns även en hundförare med. Hundföraren fick inte tala med den boende utan skulle hålla sig i bakgrunden för att inte påverka resultatet. Resultaten visade att hunden och den glada personen skapade liknande antal leenden och rörelser för att komma närmare varandra. Hunden rörde sig oftare mot och ifrån den boende än den glada personen gjorde. Hunden skapade fler sociala beteenden från den boende än den glada personen gjorde. Framförallt på grund av att den boende klappade hunden. Vid uppföljningsbesöket fick de boende tala om vilket av besöken som de föredrog. Tre stycken tyckte lika mycket om hunden och den glada personen, en tyckte bättre om hunden och en tyckte bättre om den glada personen. Vilken betydelse har sällskapsdjur för omvårdnaden av den äldre människan? Nutrition Edwards och Beck undersökte i sin studie, gjord i USA, hur AAT påverkade nutritionen hos patienter med Alzheimers sjukdom. Under tiden de åt hade de möjlighet att titta på ett akvarium med fiskar. Akvariet var i ögonhöjd med färgglada fiskar. Under sexton veckors tid observerades hur nutritionens rutiner var och eventuella förändringar. Resultatet visade att de boende satt längre vid bordet än tidigare vilket gjorde att intaget av mat ökade. Populationens 54 av 62 deltagare visade ett betydligt mer intresse att äta än tidigare utan akvariet. Intaget av näringsdrycker minskade och ersattes med vanlig mat vilket resulterade i mindre omkostnader för boendet. Resultatet visade också att deltagarna ökade i vikt i samband med AAT. Denna studie visade att i och med ökat intag av mat gjorde att deltagarnas autonomi ökade när de fick delta mer i måltiderna. Detta ledde också till att det fysiska blev bättre och kunde fördröja sjukdomsförloppet en aning. Med detta menade forskarna att får människan i sig tillräckligt med 15

mat minskar infektioner, får starkare autonomi, bättre fysik och detta leder till en bättre livskvalité (Edwards & Beck, 2002). Beteende förändringar På ett demensboende i U.S.A. jobbade de enligt The Eden Alternative vilket innebär skapandet av hemlik miljö med växter och djur. På detta demensboende undersökte McCabe, Baun, Speich & Agrawall ifall problembeteenden skulle kunna påverkas av att ha en bofast hund. För att mäta problembeteenden användes Nursing Home Behavior Problem Scale (NHPBS). Problembeteenden mättes innan hunden flyttade in och de fyra följande veckorna. Mediciner för att behandla problembeteenden registrerades också under den här tiden. Det vanligaste problembeteendet som observerades var aggressivt beteende, dålig samarbetsvilja, irrationellt beteende och rastlösthet. Det minst förekommande problembeteendet var farliga beteenden. Resultatet av att ha en bofast hund visade en signifikant minskning av problembeteenden dagtid under de fyra veckorna som studien pågick. Ingen signifikant förändring av problembeteenden under kvällskiftet. Mediciner för att behandla problembeteenden förändrades inte någonting under studien (McCabe, Baun, Speich & Agrawall, 2002). Churchill med flera gjorde en studie där syftet var att undersöka effekterna av en terapi hund på oro och socialiserings beteenden hos patienter med Alzheimers eller relaterade sjukdomar på kvällstid. Ett sekundärt syfte var att se ifall förändringar i oro och socialisering var relaterat till graden av demens. Observationer gjordes på kvällen under en halvtimme från klockan sjutton och videofilmades för att sedan tittas på noggrannare. Studien gjordes i vardagsrummet där deltagarna fick vara fritt med hund och utan hund. Resultatet visade att terapi hunden ökade sociala beteenden och minskade oron. Resultatet var orelaterat till graden av demens (Churchill, Safaoui, McCabe & Baun, 1999) En studie gjord i Japan 2006 undersökte tio dementa äldre om deras beteende ändrades i samband med införandet av AAT under en tolv månaders period. Alla deltagarna hade olika fysiska och psykiska problem. Nio av tio deltagare hade symtom på depression och led av ångest och apati. En av deltagarna använde ofta ett aggressivt verbalt språk till personalen. När AAT infördes kunde personalen se att några av deltagarna spontant lekte med hunden utan personalens uppmaningar. Under de första sex månaderna var det ingen markant skillnad i förbättring av de olika symtomen men efter tolv månader hade deras beteenden ändrats markant till det bättre. Resultatet för intellektuell förmåga, spontan aktivitet och känslomässiga funktioner blev sämre de första sex månader men ökade de kommande sex månaderna. Resultatet ökade markant för de som hade motoriska problem att röra sig. Det visade sig att de spontant klarade av rörelser de tidigare inte hade gjort helt själva efter AAT. Bit för bit ökade de sin förmåga att klara sig själva vid måltid och var inte lika trötta. Motivationen att göra saker minskade de första sex månaderna 16

men ökade de kommande sex månaderna. Forskarna till studien tog ut två deltagare för att studera närmre hur deras beteende påverkades. Den ena var en kvinna i 76 års ålder med vaskulär demens och apati. Hon hade problem med sömnrutiner och var aggressiv mot personalen. När hon träffade hunden för första gången ville hon inte släppa den men efter ett tag gjorde hon det spontant själv. Efter sex månader var hennes beteende markant lugnare och hon kunde äta själv utan att störa de andra boende. Efter AAT ville hon inte ta emot hjälp av personalen, hon ansåg att hon klarade sig själv. Hon sov på en soffa i hallen innan AAT och efter tolv månader sov hon i sin egen säng på sitt rum. Den andra deltagaren var en man 75 år med vaskulär demens. Han led av depression och apati. Han var oförmögen att lyfta ena armen efter en hjärnblödning. Efter införandet av AAT började han lyfta armen själv och kastade leksaker spontant till hunden. Han skrattade mycket under AAT mötena och ville hälsa med handen på personalen. Han började intressera sig av saker runt sig vilket han inte gjort innan. Psykologiskt ändrade han sitt beteende genom att tala om vad han kände för personalen och var vaken mycket mer under dagen (Kawamura, Niiyma & Niiyama, 2007). Forskare från Japan undersökte en grupp dementa kvinnor och män, hur deras MMSE-test, ADL (aktivitet i dagligt liv) och Behave-AD (mäter paranoida vanföreställningar, hallunicationer, aggressivitet, ångest, fobier och omvårdnadsbehov) förändrades vid sex tillfällen av AAT under en period av tre månader. Grupperna bestod av en kontrollgrupp med en population av 20 och en interventionsgrupp av sju. Resultatet visade ingen signifikant förändring i grupperna på MMSE och ADL däremot signifikant förbättring av Behave-AD. De tittade speciellt på två deltagare i studien. En 76 årig kvinna förbättrade sina MMSE och ADL värden efter införandet av AAT. Hennes beteende var något aggressivt tidigare men efter AAT blev mycket lugnare och vänligare. Kvinnans attityd inför anhöriga ändrades markant och hon blev betydligt mindre aggressiv än tidigare. Den andra deltagaren var en kvinna 88 år även hon förbättrade sina MMSE poäng efter AAT. Det blev ingen skillnad i hennes ADL efter införandet av djuren, däremot sjönk hennes aggressiva beteende signifikant. Redan efter andra tillfället AAT blev hon väldigt intresserad av djuren på ett ödmjukt sätt. Slutsatsen forskarna drog var att djuren gjorde deltagarna mindre aggressiva och de fick mer mening med livet och förmågan att klara sin ADL själv blev lättare (Kanamori, Suzuki, Yamamoto, Kanda, Matsui, Kojima, Fukawa, Sugita & Oshiro, 2001). Richesons studie gjord i USA, undersökte om AAT, en certifierad terapihund, kunde reducera utåtagerande beteenden hos dementa. Hon använde sig av 15 stycken dementa personer på olika äldreboenden och undersökningen varade i tre veckor. Hennes huvudhypoteser var om deltagarnas aggressiva beteenden ändrades, om den sociala förmågan ökade och om medicineringen mot aggressivt beteende minskade. Forskaren använde sig av MMSE-test och deltagarna var tvungna att ha lägre än 15 poäng av max 30 för att delta. Resultaten visade en minskning av 17

användandet av läkemedel mot aggressivitet och sista veckan visade en markant skillnad direkt i deras aggressiva beteende. Den sociala interaktionen ökade redan första veckan och personalen tyckte att deltagarna blev mer alerta. Efter tre veckor fick deltagarna betydligt bättre poäng på deras MMSE-test (Richeson, 2003). 18

DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultaten Colombo, Dello Buono, Smania, Raviola och De Leos (2006) studie visade att en kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. I Prosser, Townsend och Staigers (2008) studie blev resultatet att sociala interaktioner ökade i samband med AAA och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna. Forskarna Fritz, Farver, Kass och Hart (1995) från USA hävdar att interaktionen mellan människa och djur har en social och lugnade effekt hos människor som har diagnosen Alzheimers sjukdom. Lutwack-Bloom, Wijewickrama och Smith (2005) begränsade värdet av besöket av en hund och visade att det var signifikant förbättring av POMS i interventionsgruppen men minimala förändringar i kontrollgruppen. GDS skalan visade inga signifikanta förändringar (Lutwack-Bloom, Wijewickrama & Smith, 2005). Crowley-Robinson, Fenwick och Blackshaw (1996) visade i sin studie att anspänning, depression, utmattning och förvirring kan minska när ett äldreboende har en bofast hund och ge ett förbättrat hälsotillstånd. Edwards och Beck (2002) visade att ett akvarium kan ge ett ökat intag av mat och med det en minskning av näringsdrycker och en ökad autonomi. Flera studier visade positiva beteendeförändringar på problembeteenden hos dementa med hjälp av sällskapsdjur (McCabe, Baun, Speich & Agrawall, 2002; Churchill, Safaoui, McCabe & Baun, 1999; Kawamura, Niiyma & Niiyama, 2007; Kanamori, Suzuki, Yamamoto, Kanda, Matsui, Kojima, Fukawa, Sugita & Oshiro, 2001; Richeson, 2003). Resultatdiskussion Livskvalité Att få röra på sig på sina egna villkor och att bibehålla hälsan är viktigt ansåg populationen i studien gjord av Hjaltadóttir och Gustafsdóttir (2007). Statens Folkhälsoinstitut (2008) vill att äldre människor ska erbjudas möjlighet till motion eller träning på sina egna villkor. Det finns ett stort behov av att aktivera äldre då det räknas att i åldersgruppen femtiofem och över är cirka sextiofem procent fysiskt inaktiva. Exempel på möjliga konsekvenser för fysisk immobilisering är förstoppning, sämre balans, muskelatrofi, trötthet och rastlöshet (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson & Sjöbeck, 2004). Att sällskapsdjuren kan hjälpa till att bibehålla hälsan och ge motion ses i två studier (Lago, Delaney, Miller & Grill, 1989; Dembicki & Anderson, 1996). De positiva effekterna som sällskapsdjur kan ge hos människor kan vara en indirekt påverkan på hälsan genom att det ökar den emotionella och psykiska styrkan och motivationen till rörelse (Lago, Delaney, Miller & Grill, 1989). 19