HANDLINGAR SYLF:S ORDINARIE FULLMÄKTIGEMÖTE 2015 1

HANDLINGAR SYLF:S ORDINARIE FULLMÄKTIGEMÖTE 2015 1

Karta A. Tulegatan 8, Hotell Birger Jarl, förbokade hotellrum B. Birger Jarlsgatan 57 A, Konferens Spårvagnshallarna Närmaste tunnelbanestation är Rådmansgatan, uppgång Rådmansgatan. Det är ca 20 minuters promenad från Centralstationen till Konferens Spårvagnshallarna. C. Villagatan 5, Läkarförbundets hus, middagen hålls här under fredagskvällen 2

Innehållsförteckning 1. Program... 4 Föredragningslista... 5 Mötesordning... 6 2. Verksamheten från april 2014 till fullmäktige 2016... 8 3. Motioner... 47 4. Ekonomiska handlingar... 62 5. Val... 104 6. SYLF i media...119 Hur går fullmäktigemötet till? Är det första gången du ska åka på SYLF:s fullmäktigemöte, eller har du hunnit glömma sen sist? På SYLF:s hemsida får alla krångliga ord och begrepp sin förklaring. Utgå från länkarna på www.sylf.se/fum eller klicka dig fram under rubriken Om oss. 3

1. Program Sveriges Yngre Läkares Förenings ordinarie fullmäktigemöte 2015 Lokal: Spårvagnen, Konferens Spårvagnshallarna, Stockholm Fredagen den 20 mars 09.00 10.00 Registrering samt kaffe och smörgås 10.00 10.15 SYLF:s ordförande Emma Spak hälsar välkommen 10.15 11.15 Inledningsanförande: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Hennes forskningsområde är idag huvudsakligen utmattningssyndrom, hon är ledande expert på stress och psykisk hälsa. Marie Åsberg är även en av de två forskare som utvecklade depressionsskalan MADRS. 11.15 13.00 Mötesförhandlingar 13.00 14.00 Lunch 14.00 15.00 Mötesförhandlingar 15.00 15.30 Kaffe 15.30 17.45 Mötesförhandlingar 17.45 19.00 Tid för incheckning på hotellet samt promenad till Villagatan 5 19.00 Middag, Läkarförbundets hus, Villagatan 5 Lördagen den 21 mars 09.00 11.30 Mötesförhandlingar 11.30 12.30 Lunch 12.30 15.00 Mötesförhandlingar 4

Förslag till föredragningslista 1. Fullmäktigemötet öppnas 2. Upprop (anses fullgjort genom registrering före mötet) 3. Val av mötesordförande och vice mötesordförande 4. Genomgång av mötesformalia och praktikaliteter 5. Godkännande av kallelseförfarande 6. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare 7. Fastställande av dagordning 8. Ekonomiska frågor a) SYLF:s räkenskaper och förvaltning 2014 Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse Fastställande av resultat- och balansräkningar Ansvarsfrihet b) SYLF:s pensionsstiftelses förvaltning 2014 Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse 9. Verksamheten april 2014 ordinarie fullmäktigemöte 2016. Styrelsens verksamhetsberättelse och verksamhetsplanering samt interpellationer och motioner i anslutning härtill. 10. Förslag till ändringar i resereglementet 11. Förslag till ändringar i arvodesreglementet 12. Förslag till ändringar i stadgan 13. Fastställande av budget 2015, preliminär budget 2016 och medlemsavgift för 2016 14. Val av styrelse 15. Val av delegater samt suppleanter till Läkarförbundets fullmäktigemöte 2015 16. Val av en förtroendemannarevisor och en revisorssuppleant samt en auktoriserad räkenskapsrevisor och en suppleant för denne 17. Val av valberedning 18. Fastställande av ort och datum för 2016 års ordinarie fullmäktigemöte 19. Övriga frågor 20. Fullmäktigemötet avslutas 5

Mötesordning vid SYLF:s fullmäktigemöte 2015 1. Ordet begärs genom att tydligt räcka upp sitt röstkort och på så sätt påkalla mötespresidiets uppmärksamhet. Första- och andratalarlista tillämpas. 2. Vid inlägg, tala i mikrofonen, ange namn samt lokalavdelning. 3. Yrkanden inlämnas skriftligen till mötesordföranden. Yrkanden som ej inlämnats skriftligen tas inte upp till behandling. 4. Mötesordföranden beviljar replik och kontrareplik endast till den som blivit personligen nämnd/tilltalad i debatten samt till styrelsen. 5. Styrelseledamot och utredningssekreterare beviljas rätt att bryta talarlista för att meddela sakupplysning. 6. Ordningsfråga bryter debatten i sakfråga och ska avgöras innan ny fråga tas upp till behandling. 7. Vid beslut om streck i debatten ska mötesordföranden lämna tillfälle för dem som så önskar att lämna in yrkanden, att läsa dem samt ge dem som så önskar möjlighet att begära ordet. Därefter anmäls streck i debatten. Sedan streck i debatten satts kan inga ytterligare yrkanden lämnas in eller nya talare begära ordet. 8. Reservation ska skriftligen vara inlämnad till mötesordföranden före sammanträdets avslutande för att kunna läsas upp för fullmäktigeförsamlingen. De mötesdeltagare som ansluter sig till detta ska anmäla detta i anslutning till besluten. 9. Vid votering eller försöksvotering sker röstning genom handuppräkning, varvid de röstande ska använda sig av sina röstkort. 10. Fråga som inte regleras i denna mötesordning eller i stadgan, regleras av mötesordförande/ mötespresidiet, i enlighet med sedvanlig sammanträdespraxis. Undantag från denna regel gäller förslag till propositionsordning, där ledamöter kan inlämna förslag. 6

Ekonomiska villkor för SYLF:s fullmäktigeledamöter 2015 För kännedom meddelas härmed de ekonomiska villkoren för lokalavdelningarnas fullmäktigeledamöter vid SYLF:s ordinarie fullmäktigemöte 2015. Arvode och traktamente betalas inte centralt av SYLF för fullmäktige. Eventuella anspråk på arvode/ traktamente ska riktas till respektive lokalavdeningskassör enligt de regler varje enskild lokalavdelning tillämpar. För den som inte har möjlighet att få ersättning för förlorad arbetsförtjänst från arbetsgivare, lokalförening eller annan kan ansöka om sådan ersättning från SYLF:s kansli. Ansökan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst görs med kopia på lönespecifikation som visar att avdrag gjorts samt SYLF:s reseräkningsblankett. Reseräkningsblanketten finns på www.sylf.se. Varje fullmäktigeledamot svarar själv för bokning av färdbiljetter. Biljetter bokas via Blomgren Travelgroup AB, telefon 08-509 350 20. Uppge att ni åker för SYLF, kostnadsställe 66, Ann Abrahamsson som referens samt fullmäktigemöte som ändamål vid bokning. SYLF:s kansli har bokat rum för fullmäktige på Hotell Birger Jarl. Anmälan och bokning av hotellrum sker via länk på www.sylf.se. Vid eventuell egen bokning av hotellrum utgår ersättning med maximalt det belopp som motsvarar priset för de av SYLF centralt bokade hotellrummen (1 290 kr för enkelrum). Ersättning för utlägg för hotell och resor betalas av SYLF:s kansli. Krav på ersättning för resa och eventuellt hotellrum måste vara SYLF:s kansli tillhanda senast fredagen den 29 maj 2015. I den solidariska finansieringen räknas resekostnader med flyg till lågpris och resa med tåg i andra klass. Vid dyrare resor står lokalavdelningarna själva för mellanskillnaden. Resa med bil ersätts med 25 kronor per mil, under förutsättning att det är billigare än kollektiva färdmedel. Lokalavdelningarnas kostnader för fullmäktigemötet, beräknade enligt det solidariska finansieringssystemet, faktureras varje lokalavdelning under hösten. Kostnader som förskotterats centralt av SYLF avseende suppleanter och eventuella medresande anhörigas rese- och hotellkostnader samt kostnaden för middag faktureras också till lokalavdelningarna. Varje enskild lokalavdelning får därefter reglera dessa kostnader med respektive fullmäktigeledamot. Avbokning av middag ska meddelas SYLF:s kansli senast 24 tim innan middagen. Vid senare avbokning debiteras en avgift på 450 kr. Fullmäktige beslutade 2009 att middagskuvertavgift för en anmäld delegat som sedan uteblir utan giltigt skäl, ska betalas av dennes lokalavdelning och inte ingå i den kostnad som uppbärs av SYLF centralt. En sådan eventuell kostnad faktureras också till aktuell lokalavdelning. Enligt fullmäktigebeslut ska samtliga kostnader för fullmäktiges resor, hotell och måltider finansieras solidariskt av lokalavdelningarna. Detta innebär att kostnaderna för samtliga fullmäktiges resor, hotellövernattningar och sammanträdesmåltider läggs ihop. Totalkostnaden fördelas sedan mellan lokalavdelningarna i proportion till hur många fullmäktigedelegater varje lokalavdelning är berättigad att sända till fullmäktigemötet. 7

2. SYLF:s verksamhet från april 2014 till ordinarie fullmäktigemöte 2016 8

Innehåll SYLF:s verksamhet från april 2014 till ordinarie fullmäktigemöte 2016 Förkortningar och ordförklaringar 10 1. Inledning 11 1.1 SYLF:s verksamhetsplanering 12 SYLF:s styrelses förslag på övergripande mål 2015/2016 12 2. Arbetsliv 13 2.1 Kunskap i arbetslivsfrågor 13 2.2 Underläkares arbetstid 14 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet arbetsliv 2015/2016: 14 3. Arbetsmarknad 15 3.1 Antal AT- och ST tjänster 15 3.2 Läkare med utländsk utbildning 15 3.3 En bredare arbetsmarknad 16 3.4 Öppen och transparent rekrytering 16 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet arbetsmarknad 2015/2016: 17 4. Sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation 18 4.1 Hälso- och sjukvård styrning och organisation 18 4.2 Läkare som ledare och utvecklare av sjukvården 19 4.3 Vårdkvalitet och patientsäkerhet 19 4.4 Jämlik vård - för jämlik hälsa 19 4.5 Läkarrollen nu och i framtiden 20 4.6 Vårdens IT-system och informationshantering 20 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation 2015/2016: 21 5. Kommunikation 23 5.1 SYLF:s kommunikationskanaler 23 5.2 Kommunikationsstrategi 24 5.3 Moderna läkare 24 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet kommunikation 2015/2016: 25 6. Förhandlingsfrågor 27 6.1 Löneutveckling 27 6.2 Lönekriterier och lönesättning 28 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet förhandlingsfrågor 2015/2016: 29 7. Utbildnings- och forskningsfrågor 30 7.1 AT - utveckling och framtid 30 7.2 AT-rankingen 31 7.3 Specialiseringstjänstgöring - ny ST-föreskrift träder i kraft 2015 31 7.4 Kurser för ST-läkare 32 7.5 Forskning och universitetsfrågor 32 7.6 Handledning och instruktion 33 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet utbildnings- och forskningsfrågor 2015/2016: 33 8. Likarättsfrågor 35 8.1 Likarätt Nu! 35 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet likarättsfrågor 2015/2016: 37 9. Internationellt samarbete 38 9.1 Återinträde i European junior doctors 38 9.2 Övrigt internationellt samarbete 38 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet internationellt samarbete 2015/2016: 39 10. SYLF:s organisation 40 10.1 Utbyte mellan lokalavdelningar, styrelse och kansli 40 10.2 Rekrytering 40 10.3 Associerat medlemskap 41 10.4 Ordinarie fullmäktigemöte 2014 41 10.5 Förtroendevalda och sammanträden 41 10.6 Kansli 43 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet SYLF:s organisation 2015/2016: 43 11. Kontakter med Läkarförbundet och andra organisationer 44 11.1 Kontakter inom Läkarförbundet 44 11.2 Kontakter med andra organisationer 44 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet kontakter med Läkarförbundet och andra organisationer 2015/2016: 45 9

Förkortningar och ordförklaringar ALF Avtal för Läkarutbildning och forskning i hälso- och sjukvården ALG Sveriges läkarförbunds arbetslivsgrupp AT Allmäntjänstgöring Bas-T Bastjänstgöring CS Sveriges läkarförbunds centralstyrelse DLF Svenska Distriktsläkarföreningen EAR Sveriges läkarförbunds etik och ansvarsråd EJD European Junior Doctors (tidigare PWG) FD Sveriges läkarförbunds förhandlingsdelegation FHL Föreningen Homosexuella Läkare FSL Framtidens specialistläkare FUM Fullmäktige IVO Inspektionen för vård och omsorg LHC Leading Health Care Lipus Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården Lokalavdelning Lokal organisatorisk underavdelning av Sveriges Yngre Läkares Förening Lokalförening Lokal organisatorisk underavdelning av Sveriges läkarförbund Läkarförbundet Sveriges läkarförbund ML Moderna Läkare MSF Medicine Studerandes Förbund NRYL Nordiska rådet för yngre läkare PDL Patientdatalagen RLIM Sveriges läkarförbunds Råd för läkemedel, IT och medicinteknik SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation SFAM Svensk Förening för Allmänmedicin SK-kurs Specialistkompetenskurs SKL Sveriges kommuner och landsting SLF Sveriges läkarförbund SLS Svenska Läkaresällskapet SoS Socialstyrelsen SPA Sveriges läkarförbunds sjukvårdspolitiska arbetsgrupp SPLF Svenska Privatläkarföreningen SPUR Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkarseällskapets stiftelse för utbildningskvalitet SPUREX Arbetsgrupp till vilken SPUR har gett uppdraget att utveckla SPUR-verksamheten ST Specialiseringstjänstgöring ST-rådet Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring inom Socialstyrelsen SYLF Sveriges Yngre Läkares Förening UFO Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsdelegation WOHIT World of Health IT 10

1. Inledning Att sammanfatta SYLF:s verksamhet från det gångna året är inspirerande. Vår organisation bygger på ett brett engagemang från förtroendevalda och medlemmar runt om i hela landet, det är det engagemanget som ger oss möjlighet att påverka underläkares situation, och hälso- och sjukvården, i en positiv riktning. Under det gångna verksamhetsåret har SYLF fokuserat den politiska verksamheten genom projekt Likarätt Nu! Projektets utgångspunkt är alla människors rätt till en god hälso- och sjukvård på lika villkor. Detta förutsätter jämlik vård men också lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för hälso- och sjukvårdens personal. Arbetet med dessa frågor löper som en röd tråd genom verksamhetsberättelsen och hela styrelsen har gemensamt drivit likarättsfrågorna genom det kontinuerliga arbetet inom respektive verksamhetsområde. Arbetet med dessa frågor fortsätter nu oberoende av projektet. Under det kommande verksamhetsåret kommer jämlik vård, som en del av arbetet för jämlik hälsa, vara högaktuellt genom regeringens satsning Samling för jämlik hälsa. God arbetsmiljö är en mycket viktig aspekt i folkhälsoarbetet och styrelsen har redan under det gångna året initierat ett arbete inriktat på stressrelaterad psykisk ohälsa hos underläkare, ett initiativ som mötte gott mottagande på höstens representantskap och som styrelsen avser satsa extra på under det kommande verksamhetsåret. Styrelsen har utökat SYLF:s externa kontakter och samverkan med andra organisationer avsevärt under verksamhetsåret som gått. Inte minst genom partnerskapet i den akademiska tankesmedjan Leading Health Care har många kontakter etablerats och fördjupats. Målet att SYLF som organisation ska ses som framåtsyftande och lösningsorienterad, en organisation som kritiserar men representerar unga läkare som är villiga att ta ansvar och vara del av det konstruktiva utvecklingsarbetet upplever styrelsen som uppnått. SYLF:s kontaktnät är nu brett och som organisation har vi en allt mer tydlig plats i de sammanhang där hälso- och sjukvårdens framtid diskuteras, en position som kräver fortsatt arbete. Att utveckla SYLF:s utåtriktade arbete är avgörande för att SYLF ska få inflytande och kunna verka för bättre villkor för underläkare och bättre vård för de patienter vi möter. Att ha en välfungerande intern kommunikation och föreningsdemokrati där förtroendevaldas och enskilda medlemmars engagemang tas tillvara är avgörande för föreningens legitimitet och fortsatta utveckling. Styrelsen har därför i samband med höstens representantskap initierat en vidareutveckling av SYLF:s interna organisation och arbete, som styrelsen ämnar driva vidare under det kommande verksamhetsåret. Mycket spännande kommer att hända 2015/2016 och styrelsen ser fram emot ett händelserikt verksamhetsår för SYLF! Mölndal i februari 2015 Emma Spak, ordförande 11

1.1 SYLF:s verksamhetsplanering SYLF har till uppgift att tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga, sociala och ekonomiska intressen. SYLF ska också understödja medlemmarnas vetenskapliga intressen och främja kvaliteten i medlemmarnas utbildning. Det är också SYLF:s uppgift att verka för en ändamålsenlig utveckling av hälso- och sjukvården. SYLF:s uppdrag är brett men utgår alltid från två tydligt sammanlänkade perspektiv som synliggörs i SYLF:s vision: Bättre villkor för underläkaren bättre vård för patienten Politiskt och fackligt påverkansarbete kräver långsiktighet, struktur och målmedvetenhet. För att göra verksamheten genomförbar, överskådlig och sammanhängande över tid är SYLF:s verksamhetsmål uppdelade i olika nivåer, alla mål ska syfta till att uppfylla föreningens syfte. De övergripande målen definierar föreningens generella politiska vilja. De långsiktiga målen beskriver den inriktning och de prioriteringar av verksamheten som föreningen, genom dess lokalavdelningar, styrelse och kansli, avser att följa de närmaste åren för att uppnå de övergripande målen. De kortsiktiga målen beskriver vilka frågor och aktiviteter som är viktigast att belysa och genomföra under det kommande verksamhetsåret. I verksamhetsberättelsens löpande text refereras till föregående års verksamhetsmål. Dokumentet utgör alltså både en historiebeskrivning där själva sakfrågan och de resultat SYLF uppnått redovisas, och SYLF:s målbeskrivning för framtiden. SYLF:s övergripande mål fastställda av fullmäktige 2014 SYLF ska vara känt för alla underläkare och tillvarata deras intressen SYLF ska ge god service åt medlemmarna SYLF ska vara en kunskapsproducerande organisation SYLF ska ha inflytande i sjukvårdspolitiska frågor och vara opinionsbildande SYLF ska verka för att alla underläkare har ett gott arbetsliv Hur styrelsen har arbetat i sin strävan att uppnå de övergripande målen beskrivs genom verksamhetsberättelsen under respektive verksamhetsområde. SYLF:s styrelses förslag på övergripande mål 2015/2016 SYLF ska vara känt för alla underläkare och tillvarata deras intressen SYLF ska ge god service åt medlemmarna SYLF ska vara en kunskapsproducerande organisation SYLF ska ha inflytande i sjukvårdspolitiska frågor och vara opinionsbildande SYLF ska verka för att alla underläkare har ett gott arbetsliv Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål: Det politiska och fackliga påverkansarbetet kräver långsiktighet. Styrelsen föreslår därför inga ändringar i föreningens övergripande mål. 12

2. Arbetsliv Ett gott arbetsliv med rimlig arbetsbelastning, god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och möjlighet att kombinera karriär med familj och fritid är viktigt för underläkare och därmed för SYLF. SYLF arbetar brett med arbetslivsfrågor bland annat genom att vara representerade i Läkarförbundets arbetslivsgrupp (ALG). Detta år har arbetet inom området arbetsliv varit mer fokuserat mot psykosocial arbetsmiljö jämfört med tidigare år då fokus mer varit den fysiska arbetsmiljön. För verksamhetsområdet arbetsliv fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål att alla underläkare har god kunskap i arbetslivsfrågor att professionen, arbetsgivare, politiker och allmänhet har en god kunskap om underläkares arbetsmiljö och därmed bidrar till ett ökat opinionstryck i dessa frågor att läkare ska få större inflytande över sin arbetstid 2.1 Kunskap i arbetslivsfrågor Under verksamhetsåret 2014/2015 har styrelsen fortsatt den basfackliga artikelserien i Moderna Läkare (ML) med återkommande artiklar rörande arbetsliv och arbetsrätt. Under året har ämnen som utlandstjänstgöring för läkare under utbildning, vägen till legitimation för utländska läkare och finansiering för forskandeläkare berörts. SYLF:s projekt Likarätt Nu! har inneburit att frågor avseende likarätt på arbetsplatsen varit i fokus under verksamhetsåret. Inom arbetsmiljöområdet har detta inneburit att underläkares psykosociala arbetsmiljö lyfts fram, inte minst genom den diskrimineringsrapport som publicerades i slutet av föregående verksamhetsår och den fördjupade rapport som publicerades i början av 2015. Rapporterna har fått stor uppmärksamhet i media, av arbetsgivare och inom vår egen profession. Konsekvenserna av diskriminering, som till exempel en ökad benägenhet att överväga karriärsbyte, har tagits upp i radio och tidningar, i direktkontakt med landstingens personaldirektörer, diskuterats på medlemsarrangemang lokalt och i artiklar i ML. SYLF hade också likarättstema i montrarna under Pride, Framtidens Specialistläkare (FSL) och på Medicinska Riksstämman för att uppmärksamma deltagarna på vad diskriminering är och hur den kan motverkas. Inom ramen för Likarätt Nu! har material också tagits fram för att stödja lokalavdelningar i det lokala arbetsmiljöarbetet kring likarätt. För att sprida information om arbetslivsfrågor till befintliga och potentiella medlemmar tillhandahåller SYLF informationsfoldrar och profilmaterial. Tanken är att detta ska underlätta lokalavdelningarnas arbete och bidra till att göra SYLF:s politik mer känd. Styrelsen har under året utvärderat det material som finns att tillgå och beslutat att nya uppdaterade foldrar ska tas fram. Psykisk ohälsa är den enskilt största orsaken till sjukskrivningar bland läkare, och inom denna grupp dominerar den stressrelaterade psykiska ohälsan. Styrelsen presenterade vid 2014 års representantskap idén att under verksamhetsåret 2015/2016 göra stress och psykisk ohälsa bland underläkare, samt sätt att förebygga sådana problem till ett av SYLF:s fokusområden 2015/2016. Representantskapet gav positivt gensvar. Styrelsen har därför under hösten etablerat frågan inom Läkarförbundets Arbetslivsgrupp och tagit kontakt med forskare som arbetar med att kartlägga stress bland sjukvårdspersonal tidigt i karriären. Frågor om stressrelaterad psykisk ohälsa kommer att inkluderas i 2015 års AT-rankingenkät och ST-enkät för att skapa ett kunskapsunderlag för SYLF:s fortsatta arbete. 13

2.2 Underläkares arbetstid Motion 1: Om jämställdhet i arbetslivet (sid 48) Många underläkare arbetar vid något tillfälle deltid och genom SYLF:s enkätundersökningar vet vi att ännu fler har en önskan att någon gång under karriären kunna arbeta deltid. SYLF uppfattar att det på många arbetsplatser är problematiskt för underläkare att arbeta deltid. En deltidstjänstgöring innebär ofta lika mycket arbete på mindre tid, och till lägre lön. För att förbättra möjligheterna till inflytande över innehållet i deltidstjänstgöringen, och kanske framför allt, vad som inte ska ingå, har SYLF tagit fram en mall för överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om omfördelning av arbetsuppgifter vid förändrad tjänstgöringsgrad. Som ytterligare praktiskt stöd har en checklista utformats. SYLF arbetar nu med att sprida dessa hjälpmedel och kommer fortsätta göra detta under verksamhetsåret 2015/2016. Styrelsen har också bevakat frågor som rör underläkares arbetstid ur ett internationellt perspektiv, genom deltagande i den europeiska samarbetsorganisationen European Junior Doctors (EJD) och Nordiska Rådet för Yngre Läkare (NRYL). Inom EJD har SYLF diskuterat effekterna av det europeiska arbetstidsdirektivet, och inom NRYL jämfört de svenska underläkarnas arbetstidsförhållanden med de övriga nordiska ländernas. Genom NRYL har SYLF även inlett dialog med de nordiska systerorganisationerna om jouravtalets utformning och effekter. SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet arbetsliv 2015/2016: Långsiktiga mål att alla underläkare har god kunskap i arbetslivsfrågor att professionen, arbetsgivare, politiker och allmänhet har en god kunskap om underläkares arbetsmiljö och därmed bidrar till ett ökat opinionstryck i dessa frågor att läkare ska få större inflytande över sin arbetstid Kortsiktiga mål att undersöka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare att medvetandegöra underläkare och arbetsgivare om förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa samt friskfaktorer för psykisk hälsa bland underläkare Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål: De långsiktiga målen inom verksamhetsområdet arbetsliv är breda och tillhör SYLF:s kärnverksamhet. Området går alltid att utveckla och arbetet med att förbättra arbetsmiljön kan inte avskrivas. Styrelsen föreslår därför inga förändringar av de långsiktiga målen under verksamhetsområdet arbetsliv. Psykisk ohälsa är den enskilt största orsaken till sjukskrivningar bland läkare, och SYLF anser att ökad kunskap och prevention är nödvändiga för att hantera detta problem. Vid SYLF:s representantskap visade lokalavdelningarna stort engagemang för frågan om underläkares psykiska hälsa. Styrelsen föreslår därför följande nya kortsiktiga mål för verksamhetsåret 2015/2016: att undersöka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare samt att medvetandegöra underläkare och arbetsgivare om förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa samt friskfaktorer för psykisk hälsa bland underläkare. 14

3. Arbetsmarknad SYLF:s ståndpunkt är att läkare ska ha en bred arbetsmarknad med goda möjligheter till olika karriärval såväl nationellt som internationellt. Hälso- och sjukvården liksom övriga branscher där läkare är verksamma tjänar på ett utbyte av kompetens. Utöver en traditionell klinisk karriär verkar SYLF för att fler läkare ska kunna välja att arbeta som chefer, konsulter, med forskning, eller med uppdrag inom politiken, läkemedelsindustrin eller det medicintekniska området. För verksamhetsområdet arbetsmarknad fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål att antalet AT-tjänster och ST-tjänster dimensioneras utifrån behovet av läkare på arbetsmarknaden att befrämja en öppen, internationell och bred arbetsmarknad för underläkare att SYLF verkar för att rekrytering av läkare ska ske på ett öppet och transparent sätt 3.1 Antal AT- och ST tjänster SYLF har länge verkat för att antalet AT- och ST-tjänster ska dimensioneras utifrån behovet av läkare på arbetsmarknaden så att flaskhalsar i läkarnas vidareutbildning kan undvikas. Frågan är ständigt aktuell för SYLF:s medlemmar och står högt på föreningens agenda. Långa väntetider på AT och ST medför osäkra anställningsförhållanden under väntetiden och underhåller bristen på specialistläkare inom vissa specialiteter och geografiska områden. Vikariat och allmänna visstidsanställningar i väntan på AT och ST innebär ofta sämre villkor och mer begränsad tillgång till utbildning och handledning än på reguljära AT- och ST-tjänster. I 2014 års AT-ranking framkom att den genomsnittliga väntetiden från läkarexamen till påbörjad AT nu är 9,6 månader. Detta kan jämföras med 7 månader 2008 då SYLF:s mätningar startade. För att minska väntetiderna, och korta tiden till specialistkompetens, måste antalet AT- och ST-tjänster utökas. SYLF arbetar kontinuerligt med att förmedla detta budskap till politiker och andra beslutsfattare. Under året lyftes frågan om dimensioneringen av AT och ST bland annat i en debattartikel i Dagens Samhälle om olegitimerade läkares bemanning av akutmottagningar och genom Almedalsseminariet Planera dagens läkarförsörjning för morgondagens vård som samarrangerades med Medicine Studerandes Förbund (MSF). SYLF:s styrelse har också träffat folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikströms statssekreterare Agneta Karlsson för att diskutera kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Vid detta möte framhöll SYLF vikten av nationell samordning men inte nationell styrning av utbudet av ST-tjänster, samt vikten av att gå vidare med Läkarutbildningutredningens förslag. SYLF har vidare träffat representanter för SKL för att diskutera landstingens och regionernas gemensamma arbete med framtidens läkarkompetensförsörjning. 3.2 Läkare med utländsk utbildning Utlandsutbildade läkare som kommer till Sverige är en mycket heterogen grupp både avseende vart de befinner sig i karriären och vilken bakgrund de har. Regler och förutsättningar ser också olika ut beroende på om de utlandsutbildade läkarna är utbildade inom eller utanför EU/EES. Gemensamt för de utlandsutbildade läkarna är att de är ett välkommet tillskott till svensk hälso- och sjukvård, och SYLF arbetar för att utlandsutbildade läkare ska få en ändamålsenlig väg in på den svenska arbetsmarknaden med goda villkor och förutsättningar. 15

Gruppen läkare i Sverige med utbildning från ett annat EU/ESS-land ökar. Läkare omfattas av EU:s yrkeserkännandedirektiv som stipulerar att legitimation och specialistbevis som en erhållits i ett EU-land också ska godkännas i övriga EU-länder. Yrkeserkännandedirektivet gynnar svenska läkare som under längre eller kortare perioder önskar arbeta i andra EU/EES-länder och det bidrar starkt till att underlätta den fria rörligheten inom EU/EES i stort. Hur implementeringen av direktivet ska genomföras i Sverige har nyligen utretts och SYLF har tillstyrkt direktivets intention trots att vissa praktiska frågor återstår att lösa. Svenskar som studerat till läkare utomlands är en grupp som kan uppleva svårigheter när de återvänder till Sverige. Därtill har gruppen en lägre facklig anslutningsgrad än svenskutbildade läkare vilket lämnar dem mer sårbara. SYLF har argumenterat för de EU-utbildade läkarnas kompetens och bidrag till svensk sjukvård i Läkartidningen och SYLF:s ordförande Emma Spak har föreläst för landets AT-studierektorer på samma tema. För att stärka dessa blivande kollegor inför att de söker sig till den svenska hälso- och sjukvården och öka den fackliga anslutningen var SYLF i höstas för första gången på plats på MSF Utlands kongress i Gdansk för att föreläsa om vägen till en första anställning som läkare och svara på frågor. Inslaget var mycket uppskattat och har följts upp av gemensam information från styrelserna i SYLF och MSF utland till samtliga MSF utlands medlemmar. Styrelsen har för avsikt att fortsätta samarbetet med MSF Utland under kommande verksamhetsår. Vägen till legitimation och specialistbevis är ännu längre och snårigare för läkare utbildade utanför EU/ ESS, så kallade tredjelandsläkare. En fjärdedel av läkarna med examen från tredje land har upplevt sig diskriminerade på grund av sin etnicitet enligt SYLF:s rapport Upplevd diskriminering i underläkarkåren 2013. Detta har under året uppmärksammats, genom samverkan kring en programpunkt på ämnet på FSL i Malmö och artiklar i ML2. SYLF:s ordförande Emma Spak medverkande även i ett radioinslag i Studio ett i P1 om tredjelandsläkares väg in på arbetsmarknaden och Läkarförbundets praktiknätverk för läkare. 3.3 En bredare arbetsmarknad SYLF vill se en bred arbetsmarknad för underläkare såväl nationellt som internationellt. Hälso- och sjukvården har beröringspunkter med politiken, myndigheter, privata företag, konsultverksamhet, universitet och forskning, ideella organisationer, läkemedelsindustrin och medicintekniska företag bara för att nämna några exempel. Läkares kompetens behövs på alla dessa områden. Under året har flera artiklar i Moderna Läkare fokuserat på möjliga karriärvägar för läkare. I ML4 sammanfattades också vad underläkare ska tänka på vid internationellt arbete. På ett mer indirekt plan bidrar SYLF även till en bredare arbetsmarknad för underläkare genom internationellt engagemang i EJD och NRYL, då dessa forum ökar SYLF:s kunskap om arbetsmarknaden för läkare i Europa. 3.4 Öppen och transparent rekrytering För att en rekrytering ska bli framgångsrik krävs kompetenta sökanden som bedöms utifrån sina kvalifikationer. För att nå dit är det viktigt att rekryteringsförfarandet är öppet och transparent arbetsgivare bör utlysa samtliga tjänster och värdera de sökandes meriter utifrån kända, förutbestämda kriterier. Frågan har under året varit en central del i projektet Likarätt Nu! och har lyfts i flera av SYLF:s rapporter, en debattartikel i Läkartidningen och möten med beslutsfattare. I en motion till SYLF:s FUM 2014 uppmärksammades att vissa arbetsgivare ibland tillsätter AT-platser redan innan AT-intervjuerna avslutats. Detta är självklart inte önskvärt, men motionen ansågs besvarad då arbetsgivarna själva bestämmer vilka de önskar anställa och hur de önskar lägga upp och förhålla sig till sin AT-rekryteringsprocess. SYLF anser vidare att AT-rekryteringsfrågan främst lämpar sig för lokalt arbete, varför lokalavdelningarna under representantskapet gavs möjlighet att utbyta erfarenheter, tips och råd om hur de kan verka för en transparent och rättvis AT-rekryteringsprocess. 16

SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet arbetsmarknad 2015/2016: Långsiktiga mål att antalet AT-tjänster och ST-tjänster dimensioneras utifrån behovet av läkare på arbetsmarknaden att befrämja en öppen, internationell och bred arbetsmarknad för underläkare att SYLF verkar för att rekrytering av läkare ska ske på ett öppet och transparent sätt att SYLF verkar för att utlandsutbildade läkare ska ha en ändamålsenlig väg in på den svenska arbetsmarknaden samt villkor i paritet med svenskutbildade läkares Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål: SYLF arbetar sedan länge med att förbättra utlandsutbildade läkares situation på den svenska arbetsmarknaden. Arbetet har ökat i omfattning på senare år i takt med att gruppen utlandsutbildade underläkare vuxit. Mot bakgrund av detta föreslår styrelsen det nya långsiktiga målet Att SYLF verkar för att utlandsutbildade läkare ska ha en ändamålsenlig väg in på den svenska arbetsmarknaden samt villkor i paritet med svenskutbildade läkares, för att tydliggöra och formalisera det arbete som i praktiken redan bedrivs. Övriga långsiktiga mål föreslås kvarstå oförändrade. 17

4. Sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation SYLF arbetar idogt för att förbättra underläkares arbets- och utbildningsvillkor. Som professionsorganisation verkar SYLF också inom det sjukvårdspolitiska området med att långsiktigt utveckla läkarrollen och framtidens hälso- och sjukvård där vi som läkare ska verka. Under det gångna året har styrelsen förmedlat SYLF:s åsikter i dessa frågor genom möten med politiker och nyckelpersoner inom hälso- och sjukvården, deltagande i paneldebatter och seminarier, och medverkan i media. Styrelsen har tagit flera initiativ för att skapa tvärprofessionella diskussioner kring sjukvårdspolitiska frågor och SYLF är en mycket aktiv part i det sjukvårdspolitiska arbetet inom Läkarförbundet. För verksamhetsområdet sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål att SYLF verkar för att läkare ska leda och utveckla svensk sjukvård att SYLF verkar för höjd vårdkvalitet att SYLF tar aktiv del i att utforma framtidens läkarroll att SYLF verkar för lättanvända, ändamålsenliga och driftsäkra IT-system i sjukvården Kortsiktiga mål att SYLF centralt verkar för att vara med och påverka utformningen av nätjournal att SYLF centralt lyfter behovet av ökat administrativt stöd att SYLF centralt driver frågan om att öka läkarens tid för patienten att SYLF centralt och lokalt bevakar frågan om task shifting mellan läkarprofessionen och övriga professioner inom sjukvården att SYLF ska bevaka att den fortsatta utvecklingen och tillämpningen av PDL får en riktning som är hållbar och säker för såväl patienter som för läkarkåren 4.1 Hälso- och sjukvård styrning och organisation Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning har varit mycket aktuell under året och lyftes av flera partier under valrörelsen. Som ett led i arbetet med dessa frågor har SYLF:s ordförande bland annat deltagit i ett rundabordssamtal kring Socialdemokraternas satsning Låt proffsen vara proffs och en paneldebatt kring strukturreformer inom hälso- och sjukvården med bland andra Göran Hägglund. Inför verksamhetsåret 2014/2015 gick SYLF med i den akademiska tankesmedjan Leading Health Care (LHC) som verkar för fördjupad dialog om framtidens hälso- och sjukvård. Utöver SYLF deltar majoriteten av vårdens övriga fackliga organisationer samt flera myndigheter, landsting och företag samt ett antal forskningsinstitutioner. Under året har SYLF deltagit i LHC:s ordinarie partnermöten, men framför allt engagerat oss i nätverket Bättre hälsa, vård och omsorg där vårdprofessionerna inom LHC träffas. Medverkan i LHC har utvecklat SYLF:s kontaktnät med centrala personer i övriga professionsförbund, ökat utbytet och samarbetet mellan förbunden, och medfört en givande diskussion om hur vi tillsammans kan arbeta lösningsfokuserat för hälso- och sjukvårdens bästa. Nätverket anordnade under hösten seminariet med den provokativa titeln Hur ska vi bli styrda? där SYLF:s ordförande Emma Spak deltog som moderator. Arbetet inom LHC och nätverket Bättre hälsa, vård och omsorg har varit mycket positivt för SYLF och både gett möjlighet att föra ut vår politik till inflytelserika aktörer och bidragit till det tvärprofessionella samtalet kring framtidens hälso- och sjukvård. Styrelsen ser fram emot en fortsatt medverkan i LHC och nätverket. SYLF har också tillsammans med Läkarförbundet, Vårdförbundet, Fysioterapeuterna, SKL, Region Skåne, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna stöttat arbetet med skriften Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte. Skriften lyfter fram individorienterade arbetssätt där samordning och kontinuitet 18

över organisationsgränser bidrar till att frigöra resurser inom hälso- och sjukvården genom ökad vårdkvalitet. Skriften presenterades 3 februari 2015 i samband med ett frukostseminarium och förhoppningen är att den ska stimulera fortsatta diskussioner och praktiska förändringar inom vården. 4.2 Läkare som ledare och utvecklare av sjukvården SYLF anser att läkare behövs som ledare och chefer i svensk hälso- och sjukvård, både för att ta det medicinska ansvaret i den enskilda patientkontakten och för att utveckla framtidens hälso- och sjukvård tillsammans med andra yrkesgrupper. För att underläkare ska kunna bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling krävs förutsättningar för varje individ att utveckla sin kompetens, inte minst vad det gäller verksamhetsutveckling och ledarskap, och få möjlighet att utnyttja denna. SYLF har därför under året fortsatt lyfta frågan om underläkares ledarskapskompetens och chefskap i möten med politiker och beslutsfattare inom vården. Ordförande Emma Spak har också föreläst på AT-stämman om hur man som underläkare kan påverka hälso- och sjukvårdens utveckling. Under det gångna året har SYLF också valt att stötta initiativet Change Day. Change Day utmanar vårdpersonal att genomföra små vardagliga förändringar i sitt arbete, för att stimulera och synliggöra potentialen hos individer att utveckla hälso- och sjukvården. SYLF har bidragit till både informationsspridning om och utveckling av Change Day i Sverige. SYLF:s ordförande Emma Spak var också aktiv i samband med manifestationen av Change Day, 4 juni 2014. SYLF stöttar även detta år Change Day som 2015 återigen infaller 4 juni (mer information finns på changeday.se). 4.3 Vårdkvalitet och patientsäkerhet Att öka vårdkvaliteten och patientsäkerheten är ett långsiktigt självklart mål för den svenska hälso- och sjukvården. Som läkare har vi en viktig roll att spela som drivande i vårdens verksamhetsutveckling. För att främja underläkarnas roll har SYLF under året initierat ett samarbete med Kvalitetsmässan, en mässa med syfte att stimulera och stödja verksamhetsutveckling inom offentlig sektor. SYLF kommer att vara delaktiga under mässan som går av stapeln under hösten 2015. Under hösten 2014 deltog SYLF:s ordförande Emma Spak under den 8e patientsäkerhetskonferensen och diskuterade utvecklingen av kompetens och IT relaterad till patientsäkerhet. SYLF har under året även fortsatt stötta de två SKL-projekt vi under föregående verksamhetsår varit delaktiga i utformningen av. Den ena satsningen har syftat till att stimulera ST-läkare att göra vetenskapliga arbeten med hjälp av kvalitetsregister, den andra att stötta ST-läkare som gör förbättringsarbetet inom satsningen på de mest sjuka äldre. I samarbete med SKL skulle SYLF i år även förärat tre underläkare som bidragit till ökad patientsäkerhet utmärkelsen Säkerhetsnålen. Tyvärr uteblev nomineringarna helt trots idog information inom både SYLF och SKL. SYLF behöver därför för framtiden hitta andra vägar att lyfta fram engagerade underläkares arbete för en bättre hälso- och sjukvård. 4.4 Jämlik vård för jämlik hälsa Som en del av projektet Likarätt Nu! (läs mer under kapitel 8) har SYLF under året arbetat för en mer jämlik vård för en mer jämlik hälsa. Utgångspunkten har varit att alla människor har rätt till en god hälso- och sjukvård på lika villkor, vilket kräver en individualiserad vård som utgår från patientens specifika förutsättningar och behov. Detta kräver både en bättre organisation och en bättre förståelse för patienters olika förutsättningar hos all personal från ledningsrum till sjukhusgolv. SYLF arrangerade som en del i detta arbete seminarier om jämlik vård i Almedalen och på FSL. SYLF har även diskuterat frågan med ett stort antal politiker och andra beslutsfattare däribland Agneta Karlsson 19

statssekreterare hos folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström. SYLF har också utifrån ATrankingenkäten och ST-enkäten tagit fram rapporten Jämlik vård ur underläkarperspektiv om underläkares upplevda möjlighet att erbjuda jämlik vård, som lanserades i slutet av verksamhetsåret. 4.5 Läkarrollen nu och i framtiden Den medicinska kunskapsmassan ökar ständigt. Nya teknologiska och farmakologiska framsteg flyttar gränserna för det medicinskt möjliga och patienterna blir allt mer välinformerade och engagerade. Framtidens hälso- och sjukvård innebär både stora möjligheter och stora utmaningar. Vår yrkesroll och vårt sätt att arbeta inom vården behöver därför utvecklas. Det är av största vikt att vi som läkare själva är delaktiga i denna utveckling. Det finns idag en stor frustration inom läkarkåren. Många upplever att man tvingas ägna sig åt fel saker, exempelvis administration i stället för patientkontakt. Att läkare inte träffar patienter i tillräcklig utsträckning tas också ofta upp i samhällsdebatten. Task-shifting av kvalificerade medicinska uppgifter till andra yrkesgrupper, bland annat specialistsjuksköterskor, lyfts ofta fram som en möjlig lösning. Styrelsen har under året träffat Göran Stiernstedt, nationell samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso-och sjukvården, vid två tillfällen och diskuterat läkares arbete och åtgärder för att vår kompetens ska kunna nyttjas på rätt sätt. Stiernstedts utredning förväntas komma med förslag på hur sjukvården bättre ska kunna nyttja rätt kompetens till rätt arbete. Under Almedalsveckan modererade SYLF även ett seminarium om behovet av gott administrativt stöd och mer tid till patienten. SYLF deltog också i andra programpunkter som berörde ämnena mer tid till patienten, vård på lika villkor och individorienterad vård. Som ett led i arbetet med frågor som rör task-shifting har styrelsen under det gångna året initierat ett tvärprofessionellt samtal med Fysioterapeuterna och Vårdförbundet för att bättre förstå hur de övriga vårdprofessionerna tänker kring denna fråga. SYLF har också deltagit i en workshop på temat Professionerna i framtidens vård tillsammans med representanter för Vårdförbundet, Fysioterapeuterna och Läkarförbundet. SYLF har även deltagit i diskussioner om task-shifting på europeisk nivå via EJD, och deltagit i en internationell workshop om task-shifting inom ramen för EJD-samarbetet. SYLF har också påbörjat arbetet med att ta fram en policy om task- shifting. 4.6 Vårdens IT-system och informationshantering Vårdens IT-system diskuterats ständigt och har återkommande varit i fokus under det gångna året. Diskussionerna gäller både systemens tekniska användbarhet och den reglering som avgör hur de får tillämpas. Vårdens IT-system och digitala strategier är de områden där SYLF:s åsikt oftast efterfrågas av externa aktörer. Många är intresserade av yngre läkares åsikter för att konstruktivt kunna arbeta med utvecklingen av dessa områden. Styrelsens förhoppning är att vårdens IT-system ska bli mer användarvänliga om användarna kan göras delaktiga i utvecklingsprocessen. Fullmäktige gav 2014 i uppdrag åt styrelsen att bevaka frågan om nätjournal och läkares delaktighet i utformningen av dessa. Läkares delaktighet avseende utveckling av IT-system togs därför upp i en motion som bifölls av Läkarförbundets fullmäktige, och är en av de mest framskjutna frågorna i Läkarförbundets Råd för Läkemedel, IT och Medicintekniks (RLIM:s) arbete under verksamhetsåret. Styrelsen har även drivit delaktighetsfrågan genom egna kontakter med IT-företag, landstingsföreträdare och regeringens samordnare Göran Stiernstedt och regeringens utredare Sören Olofsson, vilkas utredningsarbete dels handlar om IT-systemen i den kliniska vardagen och dels om strukturerna för de nationella e-hälsoprojekten. SYLF har också fått möjlighet att diskutera frågor som rör nätjournal i paneldebatter under Almedalsveckan och FSL. För ytterligare ökad delaktighet krävs både ett fortsatt centralt arbete men också ett lokalt engagemang i IT-frågorna. 20

Under året har representanter för SYLF har även fortsatt träffa leverantörer av IT-system för att förmedla unga läkares syn på IT-stöd. SYLF har debatterat IT-frågor under Digital Health Day, Patientsäkerhetskonferensen och Almedalen. Vid kongressen Framtidens Läkarintyg, en träffpunkt för myndigheter och organisationer med syfte att göra läkarintygen mer enkla, ändamålsenliga och tillgängliga, deltog SYLF också i paneldebatten. Vidare har representanter för SYLF besökt den nordiska e-hälsokonferensen Vitalis, för att delta i seminarier och paneler och för att lyfta våra frågor med kontakter från vårdens IT-sektor. Ordförande Emma Spak bjöds även in som gäst till konferensen WOHIT (World of Health IT). I juni 2014 valdes SYLF:s ordförande Emma Spak in som ledamot i RLIM, och i november 2014 tillträdde hon som ordförande i samma råd. Detta innebär att SYLF fått ökad insyn i Läkarförbundets arbete med ITfrågor. Avseende tillämpningen av Patientdatalagen kom i april slutbetänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23). SYLF deltog i samband med detta i en paneldebatt om utredningens förslag. SYLF har också besvarat remissen om utredningens förslag till ny patientdatalag och socialtjänstlag, och i stora drag ställt sig bakom utredningens förslag vilka bland annat skulle möjliggöra en mer ändamålsenlig utformning och användning av nätjournal. Styrelsen avser följa den fortsatta utvecklingen under kommande verksamhetsår. SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation 2015/2016: Långsiktiga mål att SYLF verkar för att läkare ska leda och utveckla svensk sjukvård att SYLF verkar för jämlik vård av hög kvalitet att SYLF tar aktiv del i att utforma framtidens läkarroll att SYLF verkar för ändamålsenliga, lättanvända och driftsäkra IT-system i sjukvården och läkares delaktighet i utvecklingen av sådana system Kortsiktiga mål att SYLF verkar för ett mer ändamålsenligt nyttjande av läkares kompetens genom bättre stödfunktioner och en mer individanpassad sjukvård att SYLF bevakar att den fortsatta utvecklingen och tillämpningen av PDL får en riktning som är hållbar och säker för såväl patienter som för läkarkåren Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål. Styrelsen föreslår en omformulering av det långsiktiga målet att SYLF verkar för höjd vårdkvalitet till att SYLF verkar för jämlik vård av hög kvalitet. Styrelsen upplever att frågan om jämlik vård är central för sjukvårdens utveckling och vill därför att detta speglas i målen och styrelsens arbete. Det är också mer korrekt att i målet avspegla strävan efter hög kvalitet snarare än höjd kvalitet. Styrelsen föreslår också en omformulering av det långsiktiga målet att SYLF verkar för lättanvända, ändamålsenliga och driftsäkra IT-system i sjukvården till att SYLF verkar för ändamålsenliga, lättanvända och driftsäkra IT-system i sjukvården och läkares delaktighet i utvecklingen av sådana system. Tanken med denna omformulering är att på ett mer övergripande sätt kunna arbeta med delaktighetsfrågorna och därmed kunna stryka det tidigare kortsiktiga målet att SYLF centralt verkar för att vara med och påverka utformningen av nätjournal. 21

Ett annat skäl att stryka det kortsiktiga målet att SYLF centralt verkar för att vara med och påverka utformningen av nätjournal är att bevakningen av utformningen av nätjournal måste ske lokalt då besluten tas på landstings- och regionnivå. Även vad gäller läkares medverkan i utformningen i vårdens IT-system krävs ett lokalt arbete bland annat genom läkarföreningarna. Styrelsens övergripande påverkansarbete för större läkardelaktighet är beroende av lokala engagerade läkare som kan delta i det praktiska arbetet. Styrelsen föreslår vidare att de tre kortsiktiga målen att SYLF centralt lyfter behovet av ökat administrativt stöd, att SYLF centralt driver frågan om att öka läkarens tid för patienten och att SYLF centralt och lokalt bevakar frågan om task-shifting mellan läkarprofessionen och övriga professioner inom sjukvården slås samman till att SYLF verkar för ett mer ändamålsenligt nyttjande av läkares kompetens genom bättre stödfunktioner och en mer individanpassad sjukvård. Styrelsen har arbetat med samtliga tre frågor under året och upplever att de är så sammanlänkade att de är lämpligast förs samman till ett mål som sammanfattar andemeningen i samtliga tre tidigare mål. Styrelsen menar att samtliga tre mål främst handlar om att ha rätt kompetens på rätt plats. Styrelsen tror att förbättrade stödfunktioner både i fråga om bra IT-system och rätt bemanning avseende andra yrkesgrupper är nödvändiga för att läkarkompetensen ska kunna nyttjas optimalt. Styrelsen tror också att en ökad individualisering av vården där varje patient möts utifrån sina förutsättningar och behov kommer att bidra till effektivisering då resurser koncentreras där de behövs mest. Med mindre språkliga ändringar i det kortsiktiga målet att SYLF verkar för jämlik vård av hög kvalitet samt det långsiktiga målet att SYLF bevakar att den fortsatta utvecklingen och tillämpningen av PDL får en riktning som är hållbar och säker för såväl patienter som för läkarkåren föreslås övriga lång- och kortsiktiga mål lämnas oförändrade. 22

5. Kommunikation Att nå ut till Sveriges underläkare är en högt prioriterad fråga för SYLF. Genom att synas och höras i rätt sammanhang får SYLF:s frågor stort genomslag, och SYLF:s medlemmar ett kvitto på att deras medlemsavgifter skapar nytta. Att synas och höras i meningsfulla sammanhang är också viktigt för medlemsrekryteringen. För verksamhetsområdet kommunikation fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål att Moderna Läkare, SYLF:s hemsida och SYLF:s övriga kommunikationskanaler ska vara de ledande informationskällorna i fackliga frågor att SYLF:s hemsida kontinuerligt utvecklas enligt SYLF:s förtroendevaldas och medlemmars önskemål att SYLF:s styrelse arbetar med att stärka organisationens interna och externa kommunikationskanaler Kortsiktiga mål att SYLF:s styrelse utvecklar kommunikationsstrategin för SYLF och Moderna Läkare att SYLF:s styrelse utvecklar den grafiska profilen för Moderna Läkare och implementerar SYLF:s grafiska profil att SYLF:s styrelse under verksamhetsåret gör Moderna Läkares e-magasin mer tillgängligt för medlemmarna att SYLF:s styrelse under verksamhetsåret ser över villkoren och förbättrar förutsättningarna för chefredaktören att producera Moderna Läkare 5.1 SYLF:s Kommunikationskanaler SYLF sprider regelbundet information till medlemmarna via hemsidan, Facebook, Moderna Läkare samt det månatliga nyhetsbrevet till lokalavdelningarna. SYLF når även ut med sitt budskap till en bredare publik genom redaktionella artiklar och debattartiklar i framförallt Läkartidningen, Dagens Medicin och Dagens Samhälle, men också via inslag i radio och TV. Flera av styrelsens medlemmar twittrar aktivt vilket både bidrar till att sprida SYLF:s budskap och ger en kanal för direktkommunikation mellan SYLF:s styrelse och underläkare, medlemmar som ickemedlemmar, politiker och andra intressenter i hälso- och sjukvården. Under verksamhetsåret har SYLF:s Facebooksida kontinuerligt uppdaterats vid arrangemang där SYLF medverkar, exempelvis AT-stämman, Framtidens Specialistläkare och Almedalsveckan. Länkar till artiklar som styrelsen producerat eller som är av intresse för underläkare har också spridits via Facebook, samt via hemsidan och nyhetsbrev till lokalavdelningarna. Under året har trafiken på SYLF:s Facebooksida ökat kraftigt, liksom interaktionen mellan SYLF:s lokalavdelningars sidor och SYLF:s nationella sida. Delning av bland annat SYLF:s artikel i Dagens Samhälle om vikten av kvalitetsgranskning av ST-utbildningen samt SYLF:s AT-ranking gjorde att artiklarna nådde flera tusen personer. Styrelsen och kansliet har under verksamhetsåret initierat en genomgripande översyn av hemsidan. Hemsidans layout har harmonierats med Läkarförbundets mer lättnavigerade och responsiva sida. Arbetet är ännu inte avslutat men förhoppningsvis kommer resultatet att bidra till en ökad användarvänlighet och göra hemsidan en mer självklar informationskälla för SYLF:s medlemmar och andra intressenter som önskar inblick i SYLF:s arbete och visioner. 23