Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre resultat för verksamheten, och ett sätt att såväl locka till sig, som behålla medarbetare.
Synen på karriären Att byta arbete då och då är bra. Det är naturligt att man som ny på arbetsmarknaden vill röra på sig, prova nytt och vidareutveckla sin kompetens. Det vinner både arbetsgivare och medarbetare på. Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att majoriteten av nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare vill stanna hos sin arbetsgivare i maximum tre år. Och knappt en tredjedel vill byta arbetsgivare så snart som inom ett år. Rörlighet är en viktig del av en välfungerande arbetsmarknad. Men det är inte enbart oproblematiskt att så många av de nyexaminerade vill byta arbetsgivare inom bara ett år. Ett bra arbetsliv innefattar möjligheten att utvecklas inom sitt fält. Och just möjligheten till kompetensutveckling värderas högst när de nyexaminerade väljer arbetsgivare. Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre resultat för verksamheten, och ett sätt att såväl locka till sig, som behålla medarbetare. Trots detta visar en tidigare Jusekundersökning att en av tre medlemmar inte har fått någon kompetensutveckling alls under det senaste året och var femte av dessa svarar dessutom att deras arbetsgivare inte satsar på kompetensutveckling över huvud taget. 1 Bland de yngsta är andelen ännu större. Svaren bland de nyexaminerade i Juseks arbetsmarknadsundersökning borde vara en väckarklocka för dessa arbets givare. Majoriteten av de nyexaminerade vill vara föräldralediga i minst sex, men kvinnorna vill vara föräldralediga i större utsträckning än män. Skillnaderna mellan könen har minskat i takt med att de kollektivavtalsreglerade föräldralönerna har byggts ut, men fortfarande är det många arbetsgivare som inte erbjuder någon löneutfyllnad alls vid föräldraledighet. Det gör tyvärr att många familjer styrs av ekonomiska förutsättningar när föräldrapenningdagarna fördelas, med konsekvensen att det i de allra flesta fall blir mamman som disponerar den största delen av föräldraledigheten. Det är inte bara orättvist mot de män som gärna hade haft mer tid med sina barn, utan också problematiskt för kvinnornas karriärer. Det ojämställda uttaget av föräldra penning får troligen återverkningar i löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsmarknadens parter har därmed ett fortsatt stort ansvar för att möjliggöra ett jämnare uttag av föräldraledighet. Louise Adelborg Juseks vd Att byta arbete då och då är bra 1 Jusek, 2011. Kompetensutveckla rätt! Jusek: Stockholm http://www.jusek.se/upload/pdf/rapport_kompetensutveckling3.pdf 3
Låg lön hög rörlighet? Majoriteten av de nyexaminerade som jobbar vill stanna mindre än tre år på sin nuvarande arbetsplats. En tredjedel av de tillfrågade vill byta arbetsgivare så snart som inom ett år. Att så många som fler än hälften vill byta arbetsgivare relativt snart bekräftar ett mönster som sedan länge funnits bland Juseks medlemmar. Att byta arbete kan bland annat ge fördelar i form av ökad kompetens och förutsättningar för en bättre löneutveckling. Därför arbetar Jusek för en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och stödet till medlemmar som vill byta arbete är en central del i Juseks medlemsservice. Hur snart vill du byta arbetsgivare? 35% 30% Inom ett år Inom 1 3 år Om mer än 3 år Vet ej / Vill ej byta inom överskådlig framtid 11% 24% 4
Men att vilja byta arbete snabbt när man är ny på arbetsmarknaden är självklart inte alltid en strategi för framtida löneökningar och kompetensutveckling. Ofta döljer det sig ett missnöje med lönen eller möjligheten att utveckla sin kompetens bakom siffrorna. Hälften av de som vill byta arbetsgivare inom ett år är ganska, eller mycket missnöjda med sin lön. Nyexaminerade som anger att de vill byta arbetsgivare inom ett år fick i genomsnitt 1 500 kronor mindre i lön vid anställningstillfället än de som vill stanna minst tre år hos arbetsgivaren. Hur snart vill du byta arbetsgivare? 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Nuvarande bruttolön per månad Bruttolön per månad vid anställningstillfället 0 Inom ett år Inom 1 3 år Om mer än 3 år Vet ej/ Vill ej byta inom överskådlig framtid Kvinnorna har lägre lön Majoriteten nyexaminerade är glädjande nog nöjda med sin lön. Bara 7 procent anger att de är mycket missnöjda med lönen, 24 procent är ganska missnöjda. De som är missnöjda med sin lön angav löneanspråk vid anställningstillfället i mindre utsträckning än de som är nöjda med sin lön. De som angav löneanspråk fick också i genomsnitt 1 000 kronor mer i lön. Trots att kvinnorna löneförhandlat i större utsträckning än männen fick de generellt lägre lön. 43 procent av kvinnorna och 38 procent av männen angav löneanspråk vid anställningstillfället. Kvinnorna tjänade i snitt 23 000 kronor när de började sin karriär, männen en knapp tusenlapp mer. Och vid undersökningstillfället, 1 1,5 år efter examen, kvarstår löneskillnaderna. 5
Hur nöjd eller missnöjd är du med din nuvarande lön? 7% 15% 24% Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd 54% Den där tusenlappen som skiljer könen åt i det första lönekuvertet visar sig också i nöjdhet. Männen är generellt mer nöjda med lönen, kvinnorna mer missnöjda. En tredjedel av kvinnorna är missnöjda med sin lön, att jämföra med en dryg fjärdedel bland männen. Delar av löneskillnaderna kan förklaras av vilken utbildning man läst, vilken sektor man blir anställd inom och befattningsskillnader. Men baserat på statistik avseende löneskillnader män och kvinnor emellan finns också anledning att anta att det även för nyexaminerade finns delar av löneglappet som inte går att förklara. 2 Nuvarande bruttolön i kronor per månad?* 30 000 29 000 28 000 27 000 Övre kvartil Medelvärde Median Undre kvartil 26 000 25 000 24 000 Kvinna Man 23 000 22 000 21 000 20 000 * Personer med okvalificerat arbete exkluderade Notarier exkluderade 2 Medlingsinstitutet, 2011. Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnader mellan kvinnor och män 2010? Medlingsinstitutet: Stockholm http://www.mi.se/pdfs/pdfs_2011/rapp_loneskilln_2010.pdf 6
Majoriteten är tillsvidareanställda Det är vanligast med tillsvidareanställning. Drygt tre femtedelar av de nyexaminerade som arbetar har en tillsvidaretjänst. Typ av anställning 24% Tillsvidareanställning Provanställning 6% 7% 63% Notarieanställning Tidsbegränsad anställning Av de som vill arbeta tre år eller mer hos sin nuvarande arbetsgivare har hela fyra av fem tillsvidareanställningar. Bara en av tio av de som är tidsbegränsat anställda vill arbeta tre år eller mer hos sin nuvarande arbetsgivare. 66 procent av männen är tillsvidareanställda, att jämföra med 60 procent av kvinnorna. Skillnaderna kan möjligen förklaras av att tillsvidareanställningarna är vanligast inom privat sektor där det också är fler män som fått anställning. Det är vanligast med tillsvidareanställning 7
Kompetensutveckling värderas högst Möjligheten till kompetensutveckling värderas högst när de nyexaminerade väljer arbetsgivare. Bara 6 procent anger att lönen är viktigast när de väljer arbetsgivare, vilket totalt är det som rankas som minst viktigt. Att kompetensutveckling värderas så högt kanske också kan vara en bidragande faktor till att de nyexaminerade vill byta arbetsgivare snabbt. Som nyexaminerad kan man antas vilja ta ett större ansvar för sin egen kompetensutveckling, och med jobbyte följer ofta ökad kompetens. Att lönen värderas lågt är naturligtvis anmärkningsvärt. Den utmärkande låga siffran tyder på att det verkligen är många som anser lönen vara mindre viktig, samtidigt ska man vara medveten om att lön sällan sätts som avgörande faktor i den här typen av undersökningar. Lönen brukar anges som en bidragande, men inte avgörande faktor. Vilken av följande faktorer är viktigast när du väljer arbetsgivare? 23% 33% Karriärmöjligheterna Lönen Möjligheten att kompetensutveckla mig Syftet med verksamheten 6% 38% Det finns stora könsmässiga skillnader i värderingarna. Kvinnor framhåller möjligheten till kompetensutveckling som viktigast, medan män i första hand väljer efter karriärmöjligheter. 40 procent av kvinnorna och 34 procent av männen rankar möjlig heten till kompetensutveckling högst. 39 procent av männen och 28 procent av kvinnorna väljer i första hand karriärmöjligheterna. 8
Oavsett kön är det nästan hälften av de nyexaminerade som anger att de vill vara föräldralediga 6 12. Inställningen till föräldraledighet Nästan hälften av de nyexaminerade vill vara föräldralediga 6 12. En tredjedel vill vara lediga i minst 12 och knappt en femtedel vill vara lediga 3 6. Bara 8 procent vill vara lediga mindre än tre. 1 procent anger att de inte kommer att vara föräldralediga alls. Oavsett kön är det vanligast att de nyexaminerade vill vara föräldralediga 6 12. 54 procent av kvinnorna och 36 procent av männen anger detta. Samtidigt är det tydligt att kvinnorna vill vara föräldralediga längre än männen. Männen är överrepresenterade bland respondenterna som vill vara föräldralediga 6 eller mindre, kvinnorna bland de som vill vara lediga 6 eller mer. 9
Om du skulle få barn, hur länge kan du tänka dig att vara föräldraledig på heltid? Procent 60 50 40 30 Kvinna Man 20 10 0 Jag kommer inte/kan inte tänka mig att vara föräldraledig Högst 1 månad 1 3 3 6 6 12 Minst 12 Varken männen eller kvinnorna tror att deras karriärer skulle bli lidande av en föräldraledighet på minst sex. Endast 16 procent av kvinnorna och 24 procent av männen tror att karriären skulle påverkas negativt. Och oro för karriärmöjligheter verkar inte påverka inställningen till hur länge man vill vara föräldraledig. Endast de som svarat att de vill vara föräldralediga högst en månad tror också till övervägande del att föräldraledigheten skulle påverka deras karriärmöjligheter negativt. Det ojämna uttaget av föräldraledighet är en trolig orsak till löneskillnader mellan könen. Därför är det glädjande att männen i årets undersökning vill vara lediga längre än vid tidigare mätningar. Störst är skillnaden i grupper som vill vara ledig 6 12. 2002 var det 21 procent av männen som ville vara lediga 6 12, 2011 har andelen ökat till 36 procent. Trots att männens vilja att vara föräldralediga har ökat kan vi fortfarande konstatera att vi har en bra bit kvar innan vi når ett lika uttag mellan könen. Om du skulle få barn, hur länge kan du tänka dig att vara föräldraledig på heltid? Procent 60 50 40 30 20 10 0 Jag kommer inte/kan inte tänka mig att vara föräldraledig Högst 1 månad 1 3 3 6 6 12 Minst 12 År 2011 Kvinna Man År 2004 Kvinna Man År 2002 Kvinna Man 10
Om Juseks arbetsmarknadsundersökning Jusek genomför sedan slutet av 60-talet en årlig undersökning för att bland annat ta reda på hur och var nyexaminerade akademiker får sina första jobb. Undersökningen ger även svar på frågor om utbildning, löner och synen på karriär. Urvalet i årets undersökning är alla jurister, ekonomer, systemvetare, personal vetare och samhälls vetare födda 1975 1989 och som har tagit examen under perioden september 2009 till augusti 2010, både de som är medlemmar i Jusek och de som inte är det. Den totala urvalsgruppen omfattar 7 179 personer. Undersökningen genomfördes av Exquiro Market Research på uppdrag av Jusek under perioden februari mars 2011. Först genomfördes en enkätundersökning med 37 procents svarsfrekvens. Sedan genomfördes en kompletterande bortfallsanalys genom 576 telefonintervjuer bland ett systematiskt urval av de respondenter som inte hade besvarat enkäten. De uppgifter som presenteras från Juseks arbetsmarknadsundersökning är samviktade resultat som är representativa för hela gruppen nyexaminerade. Presskontakt Kristina Mäler 08-665 29 55 070-665 29 55 kristina.maler@jusek.se 11
Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, 102 44 Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg. Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se Fotoskrift AB 1204