168-1 Plan för hantering av kriser över hela hotskalan från mindre allvarliga händelser till extraordinära händelser Antagen av kommunfullmäktige den 11 juni 2008, 107 Handlingsplan enligt Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
2(20)
3(20) INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 1.1 Syfte 5 1.2 Disposition 5 2 MÅL FÖR KOMMUNENS KRISHANTERING 6 2.1 Kommunfullmäktiges mål och övriga direktiv 6 3 KOMMUNALT SÄKERHETSARBETE 7 3.1 Internt säkerhetsarbete 7 3.2 Brottsförebyggande arbete 7 3.3 Säkerhetsskydd 7 3.4 Skydd mot olyckor 7 4 KOMMUNENS KRISHANTERING 8 4.1 Risk- och sårbarhetsanalys 8 4.1.1 Krishanteringsförmåga 9 4.2 Krishanteringsorganisation 9 4.2.1 Ansvar, likhet och närhet 9 4.2.2 Riskanalysgrupp 10 4.2.3 Säkerhetsansvarig 10 4.3 Beredskap och alarmering - tjänsteman i beredskap 11 5 KRISLEDNINGSORGANISATION 12 5.1 Tjänstemannaorganisationen 12 5.2 Den politiska ledningen vid en kris 13 6 SAMVERKAN 15 6.1 Kommunens geografiska områdesansvar 15 6.2 Samverkansaktörer 15 6.2.1 Bistånd från annan kommun 15 6.2.2 POSOM 16 7 INFORMATION 17 7.1 Inriktning av kommunens informationsverksamhet 17 7.2 Organisation och rollfördelning 17 8 UTBILDNING OCH ÖVNING 18 8.1 Övnings- och utbildningsplan 18 8.1.1 Krisledning, TiB och informationsfunktionen 18 8.1.2 Samtliga anställda 18 8.1.3 Nyanställda i kommunen 18 9 FINANSIERING 19 9.1 Statligt bidrag 19 9.2 Nämndbidrag 19 9.3 Försäkring 19
4(20) 10 AVVECKLING OCH UTVÄRDERING 20 10.1 Översyn av planen 20 BILAGOR Praktisk handbok för central krisledning
5(20) 1 INLEDNING Kommunens plan för hantering av kriser över hela hotskalan är både ett praktiskt hjälpmedel vid en uppkommen kris såväl som en vägledning för hur det förebyggande arbetet skall bedrivas. Under de första timmarna, då det i övrigt råder stor osäkerhet om vad som hänt och om vad som skall göras, ställs stora krav på främst funktionerna ledning, samordning, samverkan och information. Genom en tydlig larmordning och organisation för oförutsedda händelser kan kommunen göra bedömningen om och hur den skall agera. 1.1 Syfte Planens syfte är i första hand att ge en överblick över kommunens hela krisberedskapsorganisation genom att tydliggöra ansvars- och rollfördelningen inom tjänstemannaorganisationen och mellan tjänstemannaorganisationen och de förtroendevalda, för det förebyggande arbetet såväl som för ledning vid en inträffad kris. Till planen kopplas mer detaljerade anvisningar som kontinuerligt uppdateras av kommunstyrelseförvaltningen. Dessa anvisningars syfte är att fungera som en praktisk vägledning för den kommunövergripande krisledningen och dess stödfunktioner. Planen skall även vara ett stöd vid händelser som inte direkt drabbar kommunal verksamhet då det ingår i det geografiska områdesansvaret. 1.2 Disposition Planen delas in i en grundplan och en praktisk del. Den första delen inleds med en kort redovisning av kommunens mål för krisberedskap, varpå det ges en generell översikt av kommunens säkerhetsarbete, krishanterings- och ledningsorganisation, samverkan, information, utbildning, finansiering och utvärdering. Planens andra del fungerar som en praktisk vägledning för kommunens centrala krisledningsorganisation.
6(20) 2 MÅL FÖR KOMMUNENS KRISHANTERING Omvärlden förändras och därmed hotbilden. För att möta de krav som ställs i en föränderlig värld arbetar kommunen aktivt med risk- och sårbarhetsanalyser samt med förebyggande och skadereducerande åtgärder. Det finns tydliga mål för säkerhetsarbetet och planer som vägledning vid en inträffad kris. Förtroendevalda och anställda utbildas och övar regelbundet. 2.1 Kommunfullmäktiges mål och övriga direktiv Nynäshamns kommuns arbete med krisberedskap utgår från gällande lagstiftning och regeringens övergripande mål för Sveriges säkerhet: samhällsviktig verksamhet fungerar på ett acceptabelt sätt under en kris samhället hanterar konsekvenserna av en kris för samhället på kort och lång sikt på ett förberett, strukturerat och likartat sätt, oavsett vilket slags kris det gäller samhällets samlade resurser används på ett effektivt sätt under den operativa hanteringen av en kris. Krishanteringsförmågan skall byggas upp från lokal nivå via regional till nationell nivå. Kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. 1 Därigenom skall även en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås i enlighet med lagstiftningens intentioner. Planering för kriser skall ske med en helhetssyn och hanteringen skall sträva efter att fungera över hela hotskalan från mindre allvarliga händelser till extraordinära händelser. Skadeförebyggande åtgärder skall prioriteras. Kommunstyrelsen skall tillse att det finns goda förutsättningar för förvaltningarna att arbeta med säkerhetsfrågor och krisberedskap. Det innebär att det skall finnas: samövade människor med rätt kompetens, arbetsverktyg och metoder som stödjer den verksamhet som skall bedrivas, ett tydligt regelverk där ansvar och roller framgår, samt tekniska system och infrastruktur som stödjer kommunikation, beslutsfattande och genomförande. En effektiv krishantering kräver att ovanstående punkter är samordnade och att det finns en plan för hur de skall användas vid en kris. Detta skall uppnås genom ett aktivt arbete med krishantering enligt kommungemensamma mål och direktiv fram till och med år 2010: nämnderna avsätter resurser för säkerhetsarbete och skadeförebyggande åtgärder nämnderna har uppdaterade rutiner för krishantering Som en del av Södertörns brandförsvarsförbund skall kommunen arbeta även för att uppnå förbundets mål. Förbundet arbetar främst med att förebygga och hantera konsekvenserna av olyckor som kan leda till räddningsinsats i samverkan med medlemskommunerna. 1 1 SFS 2006:544
7(20) 3 KOMMUNALT SÄKERHETSARBETE Kommunalt säkerhetsarbete består av intern säkerhet, brottsförebyggande arbete, säkerhetsskydd och skydd mot olyckor. Säkerhetsarbetet syftar till att den kommunala verksamheten skall kunna pågå med ett minimum av driftsstörningar, olyckor, skador etcetera. Det är genom ett aktivt och systematiskt arbete i varje verksamhet som kommunens krishanteringsförmåga byggs upp. 3.1 Internt säkerhetsarbete Internt säkerhetsarbete inkluderar bl.a. försäkringsskydd och tillbuds- och skaderapportering. Arbetet angränsar till kommunens arbetsmiljöarbete. Det interna säkerhetsarbetet samordnas av kommunens säkerhetsansvarige. Varje verksamhetschef har ansvaret för att säkerhetsarbetet blir genomfört i praktiken. 3.2 Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande arbete omfattar de åtgärder kommunen genomför för att förebygga brott, stimulera andra aktörer att arbeta brottsförebyggande samt att förmedla kunskap. Kommunens brottsförebyggande råd har till uppgift att samordna arbetet och har tagit fram ett brottsförebyggande program. 3.3 Säkerhetsskydd Säkerhetsskydd innefattar informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning och regleras i lag. 2 Säkerhetsansvarig vid kommunstyrelseförvaltningen har det samordnande ansvaret för säkerhetsskyddet. Kommunstyrelsen och annan berörd nämnd har ansvaret för att IT-säkerheten sköts i praktiken och varje verksamhetschef har ansvaret för att den interna informationen hanteras säkert. 3.4 Skydd mot olyckor Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Kommunen arbetar, genom Södertörns brandförsvarsförbund (Sbff), främst med sådana olyckor som kräver räddningsinsats. Detta beskrivs närmare i Sbff:s handlingsprogram och riskanalys. Utöver Sbff:s arbete skall kommunen; genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. som fastighetsägare och verksamhetsutövare ha det yttersta ansvaret för sitt brandskydd genom ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA). arbeta förebyggande med så kallade vanliga olyckor (oavsett räddningstjänstinsats). arbeta i enlighet med Södertörns brandförsvarsförbunds mål. 2 Säkerhetsskyddslagen (1996:627) och förordningen (1996:633) 3 1 kap. 1 lag (2003:778) om skydd mot olyckor
8(20) 4 KOMMUNENS KRISHANTERING Kommunens krisberedskapsplanering syftar till att skapa ett robust samhälle med förmåga att effektivt hantera kriser och extraordinära händelser inom kommunens geografiska område. 4 4.1 Risk- och sårbarhetsanalys Krishantering är en systematisk process som utgår från riskinventering samt risk- och sårbarhetsanalyser (RSA), vilket visas i figuren nedan. Krishantering innebär även att ha förmåga att reagera på oförutsedda händelser och förbereda för återhämtning och återuppbyggnad av samhället efter en kris. I processen identifieras både förebyggande och skadereducerande åtgärder. 5 Denna plan skall baseras på nämndvisa risk- och sårbarhetsanalyser för all verksamhet som måste kunna upprätthållas vid en extraordinär händelse inklusive sådan verksamhet som bedrivs av hel eller delägda kommunala företag. 6 Kommunens övergripande RSA skall rapporteras in till länsstyrelsen samt redovisas för kommunchef, berörda förvaltningschefer och ansvariga politiker. Analysen skall även vara ett stöd för översiktsplaneringen i kommunen. Figur 1: Krishanteringscykeln INVENTERING & RSA ÅTERUPPBYGGNAD FÖREBYGGANDE ÅTERHÄMTNING SKADEREDUCERING RESPONS BEREDSKAP 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 4 SFS 2006:544 5 2 SFS 2006:544 6 Kommunöverenskommelsen; överenskommelse mellan Svenska Kommunförbundet och staten från den 23 juni 2004 kring kommunernas uppgifter och ersättning i det nya krishanteringssystemet
9(20) 4.1.1 Krishanteringsförmåga Kommunens krishanteringsförmåga bedöms utifrån om följande punkter uppfylls: 7 planer (aktualitet, förankring i verkligheten och inom organisation) utrustning och anläggningar (kvantitet och kvalitet) kompetens/utbildning (nivå, relevans, omfattning, tillgång till specialister) samverkan (nätverk, avtal om resursutnyttjande, informationskanaler) övning (frekvens och omfattning, internt och i samverkan med andra) beredskap (jour- och larmberedskap, insatstid från larm till leverans av tjänst) uthållighet (personalstyrka, skiftschema, backup för nyckelpersoner) erfarenheter från övningar och incidenter 4.2 Krishanteringsorganisation Mindre skador och tillbud, med begränsade konsekvenser, är vanligt förekommande i kommunen. Större kriser sker mycket sällan, men kan då få förödande konsekvenser. Alla händelser uppkommer och hanteras på olika nivåer i kommunens organisation enligt de tre grundläggande principerna i krishanteringssystemet: ansvar, likhet och närhet. Ytterst ansvariga är alltid de förtroendevalda. I denna plan tillskrivs även tjänstemannaorganisationen och vissa specifika funktioner ansvar utifrån vad som ingår i respektive tjänst. 4.2.1 Ansvar, likhet och närhet Kommunens krishanteringsorganisation följer krishanteringssystemets tre principer om ansvar, likhet och närhet: 8 ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden skall ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt skall överensstämma i fred, kris och krig närhetsprincipen innebär att kriser skall hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga Ovanstående principer sammanfattas i figuren på nästa sida där det illustreras hur varje verksamhet skall upprätta arbetsinstruktioner etcetera, varje förvaltning skall upprätta krishanteringsplaner och att kommunen skall ha en övergripande lednings- och informationsplan. De dubbelriktade pilarna mellan förvaltningarna, riskanalysgruppen och säkerhetsansvarig illustrerar det samarbete som bör finnas. 7 Bedömningsgrunderna är hämtade från IBERO/Länsstyrelsen. 8 Svenska kommunförbundet (2004). Kommunledning i stormens öga om ett nytt krishanteringssystem. ISBN 91-7289-125-4.
10(20) Figur 2: Schematisk bild av en kommuns krishanteringsorganisation. Facknämnd Kommunstyrelsen Säkerhetsansvarig Kommunchef Ledningsgrupp Kommunens plan Riskanalysgrupp Förv. Förv. Förv. Förv. Förv. Förvaltningarnas planer Enhet Enhet Enhet Enhet (Verksamhet) Verksamheternas instruktioner, checklistor, manualer mm Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för att samordna det övergripande säkerhetsarbetet inom kommunen enligt denna plan. Respektive nämnd och styrelse har ansvaret inom sitt verksamhetsområde där förvaltningschefen är ansvarig tjänsteman. Varje nämnd/förvaltning skall analysera vilka risker som kan drabba den egna verksamheten samt upprätta en plan för att hantera dessa verksamhetsspecifika risker. 9 4.2.2 Riskanalysgrupp Kommunens riskanalysgrupp arbetar med förvaltningsövergripande säkerhetsfrågor, främst med risk- och sårbarhetsanalyser, identifiering av så kallad samhällsviktig verksamhet och framtagande av förslag på förebyggande samt skadereducerande åtgärder. Gruppen leds av säkerhetsansvarige och består av förvaltningschefer alternativt personer utsedda av respektive förvaltningschef, samt representanter för kommunala förbund och bolag. De som medverkar i riskanalysgruppen skall ha mandat att företräda sin verksamhet. Risk- och sårbarhetsanalyser förutsätter till stor del kvalitativa värderingar. Dessa måste göras av människor med god insikt i de områden som värderingarna avser. 4.2.3 Säkerhetsansvarig Kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsansvarige ansvarar för gemensamma system och handlingsprogram samt fungerar som kompetensutvecklare och rådgivare inom kommungemensamma säkerhetsfrågor. Säkerhetsfunktionen skall inom sitt område: planera, samordna och följa upp 9 Kommunöverenskommelsen; överenskommelse mellan Svenska Kommunförbundet och staten från den 23 juni 2004 kring kommunernas uppgifter och ersättning i det nya krishanteringssystemet
11(20) ha ett särskilt ansvar för övergripande frågor tillhandahålla specialistkunskap svara för utveckling av gemensamma system och handlingsprogram med syfte att höja säkerheten i kommunen samverka med externa aktörer 4.3 Beredskap och alarmering - tjänsteman i beredskap En viktig del av kommunens krishanteringsförmåga är funktionen tjänsteman i beredskap (TiB). TiB är en tjänstemannafunktion med förmåga att initiera och samordna kommunens inledande arbete vid en inträffad kris (se kapitel 5.1). Varje anställd är skyldig att rapportera till närmaste chef om det uppstår en situation som kan utvecklas till en kris eller extraordinär händelse. Chefen bedömer om händelsen kan hanteras inom verksamheten eller om förvaltningschefen behöver kontaktas. Förvaltningschefen gör i sin tur bedömningen om förvaltningen har förmåga att hantera händelsen eller om TiB skall larmas. 10 TiB kan även larmas via Södertörns brandförsvarsförbunds räddningscentral eller Polisen vid olyckor och händelser då kommunen kan förväntas agera. TiB:s främsta uppgift är att ta emot larm utanför ordinarie kontorstid, men även kunna förmedla akuta ärenden under kontorstid då ansvarig handläggare inte finns tillgänglig. TiB skapar en lägesbild och tar ställning till om händelsen är av sådan art att kommunen behöver agera och i så fall i vilken omfattning. Efter en första bedömning av läget informeras och rings lämpliga funktioner in. Det kan innebära att kalla in endast en berörd förvaltningschef, extra personal till reception och växel eller hela krisledningen inklusive flertalet stödfunktioner och samverkansaktörer. Figur 3: Larmordning Kommunchef Förvaltningschef LARM Sbff, polisen, myndigheter TiB Information Samverkansaktörer Förvaltningschef Information Stödfunktioner Informationsfunktion Verksamhetschef Kommunstyrelsen Samtliga anställda 10 Enligt krishanteringssystemets tre principer; ansvar, närhet och likhet. Se kap 4.2.1.
12(20) 5 KRISLEDNINGSORGANISATION Vid en kris är det extra viktigt med en tydlig organisation det skall vara klart i förväg vem som har befogenhet att fatta beslut och påbörja insatser. Krisledningsorganisationen följer den ordinarie ansvarsfördelningen mellan de politiska organen och tjänstemannaorganisationen. Tjänstemannaorganisationen sköter huvuddelen av verksamheten genom ren verkställighet, och i vissa fall enligt delegation från nämnderna. I särskilt brådskande ärenden finns särskilda delegationer inom flera förvaltningar. 5.1 Tjänstemannaorganisationen Kommunens ordinarie tjänstemannaorganisation är indelad i förvaltningar som leds av respektive förvaltningschef. Förvaltningscheferna lyder under kommunchefen. Krisledningsorganisationen bygger på denna indelning, men kompletteras med en tjänsteman i beredskap (TiB), olika stödfunktioner och samverkansaktörer beroende av inträffad händelse. Funktionen TiB kännetecknas av att den: är tillgänglig året runt och dygnet runt för att initiera och samordna det inledande arbetet oavsett vistelseplats och kunna inställa sig på sin arbetsplats inom 2 timmar, kan nås/larmas av andra relevanta aktörer, har befogenhet att vidta åtgärder och agera. Det kan exempelvis innebära att omgående kalla in övrig personal för att bemanna informationsorganisationen och påbörja inrättandet av en krisledningsfunktion, har befogenhet att svara för kommunens initiala uppfattning. Det innebär att den som larmar också kan få en första respons om kommunens agerande/ställningstagande. Kommunchefen beslutar om vilka tjänstemän som skall bemanna funktionen tjänsteman i beredskap. En TiB skall; ha god kännedom om kommunen, vara van att fatta beslut och ha gått särskild utbildning. Vid larm kallar TiB in en krisledningsgrupp bestående av berörda förvaltningschefer och de funktioner som behövs för att hantera uppkommen situation. Se figur 4. Gruppens uppgift vid en kris är att exempelvis utarbeta beslutsunderlag till TiB och samordna tillgängliga resurser i kommunen. TiB är ledningsansvarig tills kommunchefen beslutar annat. 11 Tjänstemannen ansvarar för att beslut, genomgångar och erforderlig samverkan sker. Respektive förvaltningschef ansvarar för att leda sin förvaltning samt att berörd personal har kännedom och utbildning för att kunna ingå i krishanteringsorganisationen. 11 TiB kan komma att leda krisledningen genom hela förloppet.
13(20) Figur 4: Översikt av kommunens krisledningsorganisation KOMMUNSTYRELSEN/ KRISLEDNINGSNÄMND STÖD- FUNKTIONER: Information Dokumentation Experter IT Övriga TiB (KOMMUNCHEF) KRISLEDNINGSGRUPP SAMVERKAN: Sbff Polisen POSOM Myndigheter Frivilligorg. Övriga F Ö R V A L T N I N G A R N A TiB har till uppgift att vid behov fatta beslut om följande: ge rekommendationer till allmänheten om återhållsamhet i konsumtionen av exempelvis el, värme eller vatten prioritera bland kommunala verksamheter stänga kommunala verksamheter fördela reservkraft omfördela personal mellan kommunala verksamheter flytta verksamhet (t.ex. patienter i dygnet runt vård) begära bistånd från annan kommun eller från statlig myndighet besluta om inriktning för kommunens information till kommuninvånarna Ovanstående kan bli aktuellt vid exempelvis ett omfattande elavbrott eller vid störning i vattenförsörjningen, som bedöms vara så länge att samhällsviktiga verksamheter inte kan upprätthållas. TiB skall vid beslut som medför allvarliga konsekvenser för liv, hälsa, miljö och ekonomi om möjligt samråda med kommunchefen och krisledningsgruppen. 5.2 Den politiska ledningen vid en kris Kommunstyrelsens (KS) och respektive nämnds arbete bedrivs enligt ordinarie rutiner om inte krisledningsnämnden (KLN) aktiveras. KLN får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. 12 Krisledningsnämndens ordförande, eller vice ordförande när ordföranden har förhinder, bedömer när en extraordinär händelse medför att krisledningsnämnden skall aktiveras. 13 KLN får aktiveras endast när en överhängande risk för en extraordinär händelse är för handen. Det finns dock inte något krav på att KLN måste sammankallas. Kommunstyrelsens ordförande (KSO) skall hållas underrättad av TiB om 12 2 kap 4 lag (2006:778) 13 3 lag (2006:544)
14(20) händelseutvecklingen och beslutet att aktivera krisledningsnämnden bör fattas i samråd med TiB. Ordföranden i KLN får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. 14 Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Har krisledningsnämnden inte aktiverats beslutar kommunfullmäktige, eller respektive nämnd, om mål och inriktning för verksamheten. Respektive nämnd bör besluta att delegera brådskande ärenden till respektive ordförande eller annan ledamot i enlighet med 6 kap 36 kommunallagen. I det fall det anses nödvändigt att aktivera krisledningsnämnd utgörs den av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bör delegera de krisledningsbeslut som inte ankommer på TiB till ett utskott. Delegationen till ett utskott gör det i brådskande fall möjligt att snabbt kalla in en beslutsför krisledningsfunktion som kan vara i ständig beredskap under den tid krisen pågår. Har krisledningsnämnden aktiverats fullgör den kommunens uppgifter enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. KLN fattar beslut om inte hanteringen delegeras. Ett utskott bör fatta beslut i de frågor där; åtgärderna kan få betydande ekonomiska konsekvenser, när viktiga samhällsfunktioner störs, väsentliga miljövärden förstörs, eller betydande enskilda intressen skadas. Detta hindrar inte att viss beslutanderätt delegeras till TiB, om skäl finns för det. Tjänstemannaorganisationen lämnar i förekommande fall förslag om insatsens omfattning. Händelser och delar av händelser som kan betraktas som räddningstjänst enligt Lagen om skydd mot olyckor handläggs av Södertörns brandförsvarsförbund. I vissa fall kan en händelse samtidigt både klassas som räddningstjänst och som en extraordinär händelse, varför samverkan bör ske mellan de inblandade. 14 3 lag (2006:544)
15(20) 6 SAMVERKAN Kommunen har, genom det geografiska områdesansvaret, ansvar för att samordna och främja samverkan. 6.1 Kommunens geografiska områdesansvar Områdesansvaret innebär inte på något sätt att kommunen tar över andra aktörers ansvarsområden. Däremot bygger det på att aktörerna av egen vilja medverkar till en samordning av krishanteringen i det geografiska området. Sammanfattningsvis innebär det geografiska områdesansvaret att kommunen skall: göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer regelbundet sammankalla representanter för de lokala krisaktörerna verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse samordnas verka för att de lokala krisaktörernas åtgärder vid en extraordinär händelse samordnas verka för att informationen till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas kunna lämna en samlad information till länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse kunna ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen Ett bra kontaktnät ger förutsättningar för snabba samverkansmöjligheter när ett operativt krishanteringsarbete skall påbörjas. Kommunen möter, genom säkerhetsansvarige, regelbundet länsstyrelsen och andra kommuners säkerhetsfunktioner. På liknande sätt har flera andra tjänstemän kontakter över kommungränserna. 6.2 Samverkansaktörer Alla berörda aktörer har inte en sådan representation i kommunen att de kan medverka i samordningen. Det gäller bland annat en del statliga myndigheter och statligt ägda bolag. Kontaktuppgifter till samverkansaktörer återfinns i den operativa planens telefonlista och kan även förmedlas via länsstyrelsen. 6.2.1 Bistånd från annan kommun För att få bistånd från annan kommun gäller att biståndet måste begäras. 15 Detta innebär ett undantag från lokaliseringsprincipen vid en extraordinär händelse. 16 Stödet måste ligga inom ramen för de allmänna kompetensreglerna som finns i 2 kapitlet kommunallagen eller för de kommunala befogenheter som framgår av speciallagstiftning. 15 Enligt 4 kapitlet 1 första stycket lagen (2006:544) om kommuners och landstingsåtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap stadgas att kommuner och landsting. 16 Enligt 2 kapitlet 1 kommunallagen (1991:900).
16(20) 6.2.2 POSOM POSOM är en förkortning för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande. POSOM är en beredskapsgrupp som träder in i samband med stora olyckor och oönskade händelser. Gruppen skall ge psykosocialt stöd till människor som är drabbade och kan kallas in då samhällets ordinarie resurser inte räcker till. Huvuduppgiften för gruppen är att försöka lindra akuta situationer och därigenom förebygga psykisk ohälsa på sikt. Aktivering av POSOM-gruppen kan ske då det finns ett behov av psykosocialt stöd samt att den ordinarie organisationen inte bedöms vara tillräcklig. Endast socialchef eller brandförsvarets stabsbefäl kan avgöra när POSOM-gruppen skall inkallas. Socialchefen skall tillse att räddningstjänstens stabsbefäl har erforderliga instruktioner för när POSOM kan aktiveras samt aktuella kontaktuppgifter till gruppen.
17(20) 7 INFORMATION Snabb och korrekt information är helt avgörande för hur en kris utvecklas, framförallt för att ledningen skall kunna fatta beslut i rätt tid. 7.1 Inriktning av kommunens informationsverksamhet Vid en allvarlig händelse är kravet på korrekt och liktydig information högt, ryktesspridning måste så långt som möjligt undvikas. För att motsvara kraven skall all information samordnas av utsedd informationsansvarig och dennes arbetsgrupp. 7.2 Organisation och rollfördelning Informationsfunktionen är en del av kommunens krisledningsorganisation och är underställd TiB/kommunchefen. Informationsarbetet organiseras och leds av kommunens informationsfunktion, vars uppgift är att samordna all information. En talesperson skall omgående utses av TiB/kommunchefen, i samråd med kommunalråd eller berörd nämnds ordförande och informationsfunktionen. Funktionens grundläggande uppgifter är att informera internt och externt samt att kommunicera med medier. Informationsfunktionen består av: informationsansvarig växel och reception talesperson informatörer som arbetar med omvärldsbevakning, analys och webbpublicering
18(20) 8 UTBILDNING OCH ÖVNING Förutsättningen för att denna plan skall kunna vara ett underlag för kommunens krishanteringsåtgärder är att berörd personal har kunskap om planens innehåll och att kunskaperna stärks genom utbildnings- och övningsverksamhet. Även personal som inte ingår i den direkta krishanteringsorganisationen skall ges information om planens innehåll. Handlingsplanen skall finnas tillgänglig på kommunens interna och externa webbplats. 8.1 Övnings- och utbildningsplan Förtroendevalda och anställd personal skall ha den utbildning och övning som behövs för att kunna förebygga och hantera en uppkommen kris. Det är varje chefs ansvar att detta efterlevs. Säkerhetsansvarig vid kommunstyrelsen ansvarar för att informera om utbildningar och anordna övningar i samråd med kommunchefen. Var och en som ingår i kommunens krishanteringsorganisation ansvarar för att ha tillräcklig utbildning och kännedom om krishantering och kommunens organisation. 8.1.1 Krisledning, TiB och informationsfunktionen Krislednings- och informationsfunktionen, inklusive TiB, skall regelbundet få utbildning och övning enligt nedanstående. Typ av utbildning/övning Målgrupp Frekvens och omfattning Riktade utbildning; kurser och studiebesök TiB, Krisledningsgruppen, Krisledningsnämnden Löpande efter behov Seminarieövning Ledningsövning med spelscenario Krisledningsgruppen (Krisledningsnämnden) Krisledningsgruppen, Krisledningsnämnden 1 ggr/år Halvdag Vartannat år Heldag 8.1.2 Samtliga anställda Samtliga anställda i kommunen skall ha minst grundutbildning i Systematiskt brandskyddsarbete (SBA), enligt utbildningsplan från Södertörns brandförsvarsförbund. 8.1.3 Nyanställda i kommunen Samtliga nyanställda skall få en introduktion till hur kommunen arbetar med säkerhet.
19(20) 9 FINANSIERING Säkerhetsarbete och krishantering finansieras genom statligt bidrag och nämndbidrag. Genom riskfinansiering, i form av försäkring, täcks de ekonomiska förluster som inte gått att förebygga eller reducera. 9.1 Statligt bidrag Staten betalar en årlig ersättning för kommunernas särskilda uppgifter i krishanteringssystemet. Staten skall ersätta kommunerna för följande uppgifter: kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalyser geografiskt områdesansvar utbildning och övning av central krisledning rapportering till länsstyrelsen åtgärder för höjd beredskap Länsstyrelsen skall följa upp och bedöma krishanteringsförmågan utifrån målbilden. Krisberedskapsmyndigheten kan besluta om att sänka ersättningen eller helt dra in den om en kommun inte fullföljer sina uppgifter. 9.2 Nämndbidrag Enligt kommunfullmäktiges direktiv i mål och budget skall nämnder avsätta resurser för säkerhetsarbete och skadeförebyggande åtgärder. Säkerhetsarbete och förebyggande åtgärder skall inarbetas i varje verksamhets ordinarie rutiner. 9.3 Försäkring Varje förvaltning skall bära en självrisk för inträffade skador. Skador som överstiger förvaltningens självrisk finansieras av ett centralt konto. Riskfinansiering och eventuell försäkring skall samordnas för alla kommunens verksamheter.
20(20) 10 AVVECKLING OCH UTVÄRDERING TiB alternativt kommunchefen, beroende på vem som lett händelsehanteringen, beslutar i samråd med kommunens centrala ledningsgrupp och samverkansaktörer när krisens akuta läge är över. Kommunchefen initierar omgående efter beslut om avslutning och avveckling en utvärdering av händelsen och kommunens insatser. Utvärderingen skall delges kommunstyrelsens arbetsutskott senast åtta veckor efter avslutningen. Vid utvärderingen av ledningsarbetet skall all dokumentation samlas in, intervjuer genomföras med egen och samverkande personal, genomfört arbete analyseras och förbättringar föreslås. Därefter skall beslutade ändringar införas i planer, åtgärdslistor och tas med i övningar. 10.1 Översyn av planen Översyn av grundplanen sker för varje mandatperiod. Den operativa planen skall revideras kontinuerligt. Det innebär att justeringar görs så fort lagstiftning eller andra föreskrifter, som berör kommunens ansvar inom området, förändras. Säkerhetsansvarig är ansvarig för att planen är uppdaterad.