Fotograf: Björn Glimholt Östra Funkaboskolan

Fotograf: Björn Glimholt Östra Funkaboskolan

Innehållsförteckning Inledning... 3 Budget 2012 och ekonomisk planering 2013-2014... 4 Beskrivning av verkställandet av Barn- och ungdomsnämndens beslut och budgetförutsättningar för 2012-2014... 6 Central ledning och administration... 6 Lokal ledning och administration... 6 Kostverksamhet... 6 Lokaler... 6 Grundskola... 8 Elevprognos 2010-2013... 8 Modersmål... 8 Särskola... 9 Barnomsorg... 9 Prognos 2010-2013 antal barn i förskola och fritidshem... 9 Förskola... 9 Fritidshem... 10 Pedagogisk omsorg... 10 Fristående förskolor och skolor... 11 Investeringar... 11 Ekonomiska sammanställningar, planerade verksamhetsmått och nyckeltal... 12 Antal platser i olika verksamheter... 12 Planerad platskostnad 2012... 12 Driftbudget inom ram... 13 Investeringsbudget... 14 Behov av medel utöver ram... 14 Bilagor: Bilaga 1 Jämförelse antal årsarbetare 2008-2012 Bilaga 2 Resultatutjämningsfonder 2010 Bilaga 3 Nytt resursfördelningssystem Bilaga 4 Mål i plan- och budget 2012 Bilaga 5 Årshjul verksamhetsuppdrag

Inledning Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Barn- och ungdomsnämnden har även tillsynsansvar för enskild barnomsorgsverksamhet i kommunen. Driftbudgeten för 2012 uppgår till 762 mkr och investeringsbudgeten är 5,5 mkr. Utgångspunkten för den ekonomiska planeringen är kommunfullmäktiges beslut i juni 2011 om preliminära ramar. Barn- och ungdomsnämndens ram är anpassad till planerat barn- och elevantal, och är balanserad. I Barn- och ungdomsnämndens verksamhet arbetar ca 1 333 årsarbetare. Under 2012 kommer det att finnas ca 4 923 elever från förskoleklass t o m år 9 i grundskolan inklusive c:a 20 individintegrerade särskoleelever. I motsvarande åldrar räknar friskolorna med att ta emot ca 477 elever. I särskolan kommer det att gå 51 elever från Kalmar kommun i grundsärskola och träningssärskola. Den kommunala barnomsorgen kommer att ha ca 2 609 platser i förskola och 30 i pedagogisk omsorg. I fritidshemmen kommer ca 2 092 barn att vara inskrivna. De enskilda förskolorna/friskolorna kommer att ha ca 377 barn i förskola och fritidshem. Inför budgetår 2012 har ett nytt resursfördelningssystem utformats. Genom införandet av den nya skollagen och de krav den ställer på bidrag till fristående skolor och förskolor aktualiserades behovet av en översyn genom att göra en större genomlysning av hela resursfördelningssystemet och bl.a. uppdatera en del begrepp. Effekterna av det nya systemet ska utvärderas och återrapportering sker till nämnden under våren 2013. Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har fått i uppdrag att ta fram en utbildningspolitisk vision för åren 2012-2015. Syftet är också att formulera de strategiska målsättningarna för hur förskolorna, skolorna och fritidshemmen ska utvecklas för att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Kommunfullmäktige väntas ta beslut om den utbildningspolitiska visionen senast i december 2011. Visionen pekar ut målet att Kalmar kommun ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. 3

Budget 2012 och ekonomisk planering 2013-2014 Barn- och ungdomsnämndens fokusområden under perioden 2012 2014 är följande: Barn- och elevtalsförändringar samt friskoleetableringar påverkar personal- och lokalresurser Elevantalet i grundskolan ökar under perioden 2011-2014 med ca 284 elever. Lokalbehovet ökar liksom behovet av behöriga lärare. Det föds fler barn i Kalmar kommun. Under perioden 2011 2014 kommer antalet barn i förskolan att öka med 172 och 11 avdelningar behöver byggas ut. Till höstterminen 2012 kan minst en ny fristående skola starta i kommunen. Det kommer väsentligen att påverka förutsättningarna för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. För att kunna möta ovanstående förändringar kommer ett flexibelt utnyttjande av skol- och förskolelokaler att vara nödvändigt i framtiden. Detta innebär att gamla mönster måste brytas och att en beredskap för förändring måste finnas. Effektiviseringar av verksamheten behövs trots frånvaron av centralt beslutade besparingar För planeringsperioden 2012-2014 finns inga centralt beslutade besparingskrav men barn- och ungdomsnämnden fortsätter att effektivisera verksamheten. Den uteblivna indexuppräkningen av övriga utgifter i ramtilldelningen till nämnderna fortsätter att urholka förvaltningarnas budgetar. Kostnaderna för t ex lokaler och material ökar och finansieringen sker till största del på bekostnad av personal. Nytt resursfördelningssystem Inför budget 2012 beslutade barn- och ungdomsnämnden om ett reviderat resursfördelningssystem. Ett antal större förändringar genomfördes i den revisionen: Ökad andel av budgeten fördelas med SALSA-faktorer som grund Strategiska medel för nämnden införs Strategiska medel för förvaltningschefen synliggörs En ökad andel av budgeten knyts till barn/elevantalet En anpassning till ny lagstiftning Det nya systemet ska utvärderas under 2013. Det nya resursfördelningssystemet finns beskrivet i bilaga 3. Några av förändringarna som nämnden ville göra, hittade inte en tillräckligt bra form under arbetet med det reviderade resursfördelningssystemet. Dessa delar sköts fram i tiden till nästkommande budget steg 2. Delar i steg 2 är: Prestationsbaserad del av budgeten, gällande såväl fritidshem som förskola och skola Grundbelopp uppdelat efter ålder på fritidshemmet Eventuell omfördelning till ökad ersättning för de 15 första timmarna på förskolan, genom att minska ersättningen för de därpå följande timmarna 4

Politiska reformer Arbetet med implementeringen av ny skollag, nya läroplaner och nya kursplaner, som kallas Skola 2011 började under 2010. Sammantaget innebär det att grundskolan står inför att införa de största förändringarna någonsin under 2010-2012. Lärarlegitimation är en av reformerna inom Skola 2011 som förskollärare och lärare kan ansöka om hos Skolverket sedan augusti 2011. Lärarna ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i, och man har t.o.m. 2015 på sig att komplettera sin utbildning. Statsbidrag utgår till kommunerna men det är inte alls i samma storleksordning som det som tidigare getts för lärarfortbildning inom ramen för Lärarlyftet. Tidigare har vi fått ca 103 tkr i statsbidrag för en tidigarelärare som studerat heltid 30 högskolepoäng (hp), och motsvarande för en senarelärare 123 tkr. Det nya statsbidraget har satts till 30 tkr för en heltidsstuderande i ämnet matematik och 15 tkr för övriga ämnen. Förvaltningen återkommer med mer information och en eventuell begäran om utökning av budgetramen, när behovet av kompetensutveckling är fastställt. På samma sätt återkommer förvaltningen med en eventuell begäran om utökning av budgetramen kring frågan om mentorskap och finansiering av det. Mentorskap handlar om att lärare och förskollärare som har en examen daterad den 1 juli 2011 eller senare och som inte har arbetat som lärare eller förskollärare sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande före den 31 mars 2012, ska göra en introduktionsperiod om minst ett läsår på heltid eller motsvarande innan de kan ansöka om legitimation. Under introduktionsperioden ska den nyutbildade ha stöd i arbetet av en mentor, som ska vara legitimerad och helst ha några års erfarenhet av yrket. Mentorn ska så långt det är möjligt vara behörig inom samma område som den nyutbildade. För förskolans del beräknas att 2,0 tjänst är en lagom tilldelning för hela förskoleverksamheten i kommunen. På grundskolan år 1-6 bedöms behovet vara 1,0 tjänst inom Ma/NO och 1,0 tjänst inom Sv/SO. De flesta ämnen kan täckas in i dessa tjänster. För grundskolans år 7-9 föreslås att uppdraget som mentor kopplas till verksamhetsförlagd utbildning och de lärare som tar emot lärarstudenter. Omfattningen beräknas till ca 10 % av varje heltidslärartjänst som tar emot studenter. Mål enligt budget 2012 och planeringsförutsättningar 2013-2014 enligt beslut av kommunfullmäktige De mål som kommunfullmäktige har fastställt är fördelade till respektive nämnds verksamhetsområde. Varje nämnd ska sedan fastställa detaljerade mål, och dessa revideras varje år i samband med budgetbeslutet och finns beskrivna i bilaga 4. Dessa mål och detaljerade mål utgör sedan styrande dokument för utformningen av verksamhetsuppdrag för respektive enhet inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Processen som hanterar mål, detaljerade mål, prioritering, genomförande och uppföljning är en av tre övergripande styrprocesser inom barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsledningssystem. Processen beskrivs i form av ett årshjul i bilaga 5. 5

Beskrivning av verkställandet av Barn- och ungdomsnämndens beslut och budgetförutsättningar för 2012-2014 Central ledning och administration Den centrala ledningen och administrationen ses kontinuerligt över. I samband med avgångar prövas såväl organisationsförändringar som kostnadseffektiviseringar. Lokal ledning och administration Lokal ledning och administration anpassas till antalet barn och elever i verksamheten. I samband med avgångar prövas såväl organisationsförändringar som kostnadseffektiviseringar. Rektorsfunktionen är mycket mer komplex idag än när organisationen bildades 1993. Rektor har full delegation på de flesta beslut och ska medverka i många sammanhang. För vissa mindre enheter kan det vara svårt att få ekonomin att räcka till för att täcka behovet av administrativa resurser. Ett exempel är en enhet som har alla verksamhetsformer, ett lågt SALSA-värde samt ett litet antal barn och elever. Grundbeloppet och bakgrundsfaktorn genererar inte tillräckliga resurser för att täcka både den pedagogiska verksamheten och därefter administration, vaktmästare och skolsköterska. Är lösningen en framtida omorganisering i större enheter? Kostverksamhet Fr.o.m. 1 juli 2012 övergår kostverksamheten till att tillhöra Serviceförvaltiningen, tillsammans med kommunens övriga kostorganisation. Projektarbete pågår för att utforma och utreda den nya organisationen. Lokaler Skollokaler Den elevminskning som vi haft under de senaste tio åren vänder nu till en ökning. Antalet elever i grundskolan beräknas öka kraftigt fram till år 2020 och därmed ökar också lokalbehovet. Det gäller av naturliga skäl i första hand skolor för de yngsta eleverna. Beslutet om F 5 och 6 9 skolor som nu genomförts, har till viss del gjort att lokalöverskottet på högstadieskolor har minskat och att utrymme har skapats på låg- och mellanstadieskolor. Skolorna i ytterområdena undantogs dock från beslutet och är fortfarande F 6 skolor. Eftersom skolorna i Rinkabyholm, Trekanten och Rockneby även har ett växande elevunderlag kommer dessa skolor att behöva byggas ut relativt snabbt. Projektering för detta pågår. Det växande elevunderlaget kommer framöver att ställa krav på ytterligare lokaler vid flera skolor. Hit hör Vasaskolan, Dörbyskolan och Sjöängsskolan men även andra skolor kan bli för trånga. Tillkommande fristående skolor är ett osäkerhetsmoment som gör lokalplaneringen något mer komplex. Elever som väljer friskola tar med sig lokalpengen. Den kommunala skolan står då inför utmaningen att minska sina lokaler i motsvarande grad. Eftersom eleverna på fristående skolor ofta kommer från olika områden uppstår motsvarande lokalöverskott på kommunala skolor lite här och lite där. Det kan då vara svårt att frigöra de skolytor som skulle behöva minskas utan att samtidigt göra betydande förändringar i den kommunala skolans organisation. 6

Förskoleutbyggnad 2011-2015 De ökande födelsetalen under de senaste åren tillsammans med det faktum att nära nog alla barn, från ett års ålder, idag har en plats i förskoleverksamheten gör att förskolan behöver byggas ut. Prognosen för antal barn som föds i Kalmar varje år har också räknats upp jämfört med tidigare. Detta får snabbt genomslag i behovet av förskoleplatser. Tillkommande förskoleplatser innebär i huvudsak nybyggnation och därmed stora kommunala investeringar. Andra lösningar, utöver nybyggnation, som exempelvis att nyttja befintliga kommunala lokaler ses kontinuerligt över. Några exempel på detta är förskoleavdelningarna på Smedängen. Två nya förskolor har öppnat under 2010 och fler tillkommer 2011. Därutöver finns det relativt konkreta planer för ytterligare utbyggnad kommande år. Det finns dock ett problem i att ta fram förskoleplatser så snabbt som behovet förändras. Processen att bygga en ny förskola kan vara lång, ofta handlar det om flera år. Eftersom planeringen då bygger på antaganden om barn som ännu inte är födda kan stora förändringar i födelsetal i ett område snabbt förändra förutsättningarna. Planeringen av förskoleutbyggnad måste därför revideras kontinuerligt. Totalt kommer 13 nya förskoleavdelningar att behövas i Barn och ungdomsnämndens område under perioden 2011 2015. Till detta finns också ett behov av ytterligare utbyggnad i Södermöre kommundel. Avser helårsutfall Budget Prognos Diff Budget Prognos 2011 2011 Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 Förskoleverksamhet 2 800 2 818 18 2 818 2 898 2 950 2 990 3 027 Ökning antal barn jfr. budget 2011 Ackumulerat 18 98 150 190 227 Per år 18 80 52 40 37 Utbyggnadsbehov; förskoleavd. a' 17,1 barn Ackumulerat 1 6 9 11 13 Per år 1 5 3 2 2 Barn- och ungdomsnämndens policy är också att förskolan ska vara rätt dimensionerad i varje område. Det är också viktigt att samverkan mellan kommunens förvaltningar fungerar bra. Det gäller i synnerhet behovet av att snabbt ta fram nya eller förändrade detaljplaner som ofta är en förutsättning för att kunna bygga en ny förskola. Den här beskrivna beräkningen av kommande behov av förskoleplatser baserar sig alltså på de faktorer som vi känner till, eller anar, just nu. Detta innebär att behovsberäkning av förskoleplatser kommer att vara en ständigt föränderlig process, där stor beredskap att ompröva planeringen måste finnas. 7

Grundskola Elevprognos 2011-2014 BoU - Förskoleklass, särskola och grundskola 2011 2012 2013 2014 Diff.11-13 Förskoleklass 558 563 593 605 47 År 1-3 1 613 1 665 1 705 1 748 135 År 4-6 1 563 1 603 1 633 1 675 112 År 7-9 (10) 1 687 1 620 1 624 1 677-10 Totalt 5 421 5 451 5 555 5 705 284 Barn- och ungdomsförvaltningen står inför stora utmaningar när elevantalet ökar. Under perioden 2011-2014 ökar det totala antalet elever med nära 300. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan med ca 1 200 i hela kommunen, d.v.s. en ökning med 20 %. Detta kommer att ställa nya krav på lokaler, personal, kost, administration m.m. Elevminskningen är nu alltså i sitt slutskede och en del skolor ser redan nu ett ökat elevantal, främst i de lägre åren. Personalbehovet i skolan är dock inte linjärt med ökning av elevantalet. Eleverna organiseras i klasser och ibland kan man öka klasstorlekarna ganska mycket innan nya resurser behöver sättas in. På samma sätt kan elevantalet, och därmed resurserna, minska ganska mycket innan det går att minska på antalet tjänster. En annan faktor som påverkar klasstorlekarna är lokalernas dimensionering, d.v.s. hur stora eller små klassrum skolan har. I vissa fall kan det vara så att det optimala antalet elever i klassen bromsas av att man helt enkelt inte får in dem i ett och samma klassrum. Rektorernas stora utmaning i budgeten har varit att få resurserna att dels täcka det statliga uppdrag i grundskolan med garanterad undervisningstid/timplan och behörig personal, dels kunna ge barn i behov av särskilt stöd de resurser de behöver och har rätt till. Till detta ska läggas det kommunala uppdraget 100 % måluppfyllelse för alla elever i samtliga ämnen. Vissa rektorer uttrycker svårigheter i övergången till det nya resursfördelningssystemet, framför allt de skolor som har ett lågt SALSA-värde (bakgrundsfaktor). De ser att de inte har råd med innevarande organisation och förstår att de måste effektivisera men kan inte alltid göra detta i ett svep utan kan behöva ta det i flera steg. Enheter med positiva resultatutjämningsfonder har en fördel i denna situation då det finns en möjlighet att använda fonden under en mycket begränsad period för att lindra omställningen. I det nya resursfördelningssystemet har andelen pengar som ligger i bakgrundsfaktorn utökats. Bakgrundsfaktorn används till finansiering av förberedelseklass, undervisning i svenska som andraspråk, kurator, förstärkning för barn i behov av särskilt stöd samt förstärkningar i grundbemanningen. Modersmål Modersmålsverksamheten har historiskt finansierats med enhetsbidrag som med mycket ojämna mellanrum justerats utifrån verksamhetens omfattning. Det är ingen tillfredsställande situation utifrån planeringssynpunkt, ej heller är det förenligt med skollagens skrivningar. Fr.o.m. budget 2012 införs ett prestationsbaserat resursfördelningssystem. Blir det fler elever som behöver undervisning i modersmål ökar budgeten och blir det färre elever minskar budgeten. 8

Elevantalet mäts varje månad som i övrig verksamhet. Fristående verksamheter har också möjligheten att ansöka om medel till detta genom förfarandet med tilläggsbelopp. Samordningsfunktionen för modersmålsverksamheten utökas också med 0,25 tjänst till sammanlagt 0,50 tjänst samordnare. Särskola Särskolan är en egen enhet med 1,0 rektor, 1,0 biträdande rektor och 0,25 administrativ assistent. Elevantalet inom särskolan minskar från 62 elever 2011 till 51 elever 2012 i o m att det 10 skolåret försvinner. Det är alltså både år 9 och 10 som lämnar särskolan vårterminen 2012. På Vasaskolan beräknas c:a 29 elever ha sin skolgång och på Oxhagsskolan ca 22. Andelen elever med utländsk bakgrund som går i särskolan har de senaste åren ökat och är nu uppe i 21 %, vilket gör att bl.a. modersmålsstöd och svenska som andraspråk måste erbjudas. Särskolan tilldelas inte medel via bakgrundsfaktorn i dagsläget, utan har egna grundbelopp på de olika verksamhetsformerna. För att systemet inte ska bli allt för individbaserat bör även särskolan ha någon form av tilldelning för bakgrundsfaktor. Detta kommer att ses över till budget 2013. Barnomsorg Prognos 2011-2014 antal barn i förskola och fritidshem BoU - Förskoleverksamhet och fritidshem - Antal placerade 2011 2012 2013 2014 Diff.11-14 Förskoleverksamhet 2 818 2 898 2 950 2 990 172 Fritidshem 2 235 2 254 2 300 2 350 50 Inom Barn- och ungdomsförvaltningens område ökar antalet förskolebarn fortfarande. Födelsetalen i kommunen ser dock ut att plana ut och från 2015 beräknas antalet förskolebarn komma att ligga på en relativt stabil nivå fram till år 2020. Även antalet barn i fritidshem ökar. Detta beror dels på att vi får fler yngre elever, där andelen som går på fritids är nästan 100 %, men också på att andelen äldre barn som stannar kvar på fritids fortsätter att öka. Förskola Behovet av platser i förskolan fortsätter alltså att öka ytterligare några år och förskolan byggs ut enligt plan. Behovet av platser i enskilda områden kan dock skifta snabbt vilket gör att utbyggnadsplaner måste revideras. Barnens genomsnittliga vistelsetid, kommer att ligga runt 31,1 timmar/vecka. Många av förskolorna har avdelningar som är utspridda i olika byggnader i olika delar av området, vilket innebär att man öppnar och stänger på olika adresser samtidigt. Detta medför att samordning av resurser inom enheten försvåras t.ex. vid personals frånvaro. Avdelningar med många små barn (1-3 år) eller långa vistelsetider är också kostnadsdrivande i en redan slimmad organisation, då man oftast måste sätta in vikarie vid sjukfrånvaro. Det är alltså svårt att hålla nere vikariekostnaderna även om det kontinuerligt sker en översyn av behovet i arbetslagen. I årets budget har inte alla enheter haft utrymme att budgetera för vikariekostnader, vilket rektorerna uttrycker som bekymmersamt. 9

Följande tabell visar andelen placeringar per åldersgrupp under innevarande verksamhetsår (2011/2012) i Kalmar kommun. Ålder 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Andel barn 70 % 99 % 102 % 102 % 103 % Notera att andelen ettåringar (70 %) i praktiken betyder i stort sett alla. Detta avser barn födda 2010, som alltså successivt fyllde ett under 2011. Fler barn än tidigare har också dubbla placeringar. Framför allt gäller detta barn som har dels en ordinarie förskoleplats och dessutom plats i OBomsorgen. Ytterligare en aspekt är att 55 % av förskolebarnen är i åldersgruppen 1-3 år, vilket ställer särskilda krav på barngruppernas storlek och personaltätheten. I pedagogisk omsorg finns i huvudsak barn mellan 1-3 år. Fritidshem Den ökade andelen barn i verksamheten medför ett ökar tryck på egna lokaler för fritidshemmen. Fritidsbarnen kan inte enbart vistas i samma lokaler som under skoltid utan behöver någon form av egen hemvist. Dagens ekonomiska läge ger dock inte utrymme för detta. Andelen äldre fritidshemsbarn, 10-12 år, har ökat markant. 23 % av dessa barn har nu en fritidshemsplats jämfört med 6 % år 2001. Bland de yngre skolbarnen har andelen med fritidshemsplats ökat något jämfört med tidigare år. I dag har nästan alla barn i de första skolåren fritidshemsplats. Även i denna åldersgrupp ökar andelen som har dubbla placeringar eftersom de också har plats i OB-omsorg. Nedanstående tabell visar andelen barn per åldersgrupp på fritidshemmen under innevarande verksamhetsår (2011/2012) i hela Kalmar kommun. Ålder 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år Andel barn 97 % 93 % 90 % 76 % 39 % 14 % 5 % Inom Barn- och ungdomsförvaltningens område ökar antalet förskolebarn markant. Födelsetalen i kommunen ökar stadigt. Det är dock ännu inte fråga om någon babyboom. Det är en bit kvar till de stora barnkullar som föddes i början på 1990-talet. Även antalet barn i fritidshem ökar. Detta beror dels på att vi får fler yngre elever men också på att andelen äldre barn som stannar kvar på fritids ökar. Pedagogisk omsorg Verksamheten fortsätter att minska kraftigt. I budget 2009 fanns 73 platser, 2010 budgeterades 47 platser och 2011 41 platser. 2012 har antalet platser beräknats till 31 fördelat på fyra enheter. Föräldrarnas efterfrågan på platser styr behovet av pedagogisk omsorg och rektorerna försöker att i möjligaste mån tillgodose föräldrarnas önskemål. Vistelsetiden är planerad till 33,6 timmar/vecka, vilket är ungefär detsamma som 2011 års vistelsetid ser ut att hamna på. 10

Fristående förskolor och skolor I Kalmar kommun finns för närvarande tio fristående förskolor och skolor. Två av dem bedriver skolverksamhet, sex enheter bedriver förskola och två bedriver både förskole- och skolverksamhet. De fristående förskolorna och fritishemmen har tagit upp 377 platser i budget 2012. Det är 52 platser fler än 2011. Ökningen finns främst på fritidshem. De fristående skolorna beräknar ha 477 elever 2012, d.v.s. sju elever färre än budgeterat 2011. Investeringar Fr.o.m. 2012 införs ett nytt resursfördelningssystem för investeringar. Barn- och ungdomsnämnden kommer i fortsättningen att själva avgöra hur stor investeringsvolymen kan vara baserat på den summa kapitalkostnader som ryms inom budget. Nämnderna ska i sina årsrapporter redovisa vilka investeringar som planeras för att kommunens likviditetsplanering ska underlättas. Det pågår ett arbete med att ta fram förutsättningarna för detta nya system. Tillsvidare beräknas investeringsvolymen uppgå till samma belopp som vi har haft tidigare, d.v.s. 5,5 mkr för vardera 2012 och 2013 och 6 mkr för 2014. 11

Ekonomiska sammanställningar, planerade verksamhetsmått och nyckeltal Antal platser i olika verksamheter Verksamhet Budget 2011 Budget 2012 Förändring Förskola kommunal 2524 2 609 3,4 % Förskola fristående 235 243 3,4 % Pedagogisk omsorg 41 31-24,4 % Total förskola 2 800 2 882 2,9 % Fritidshem kommunal 2 040 2 077 1,8 % Fritidshem fristående 90 134 48,9 % Fritidshem särskola 12 16 33,3 % Total fritidshem 2 142 2 226 3,9 % Förskoleklass kommunal 509 527 3,5 % Förskoleklass fristående 35 34-2,9 % Förskoleklass särskola 2 2 0 % Total förskoleklass 545 563 3,3 % Grundskola kommunal 4 372 4 396 0,5 % Grundskola enskild 449 443-1,3 % Total grundskola 4 821 4 839 0,4 % Särskola 58 49-15,5 % Totalt alla verksamheter 10 366 10 559 1,9 % Jämfört med budget 2011 ökar antal barn och elever 1,9 %. Alla verksamheter ökar förutom pedagogisk omsorg och särskolan där det är relativt kraftiga minskningar. De fristående skolorna minskar något mellan åren. Planerad platskostnad 2012 Grundbeloppet är generellt och följer eleven i grundskolan och fritidshemmet. För barnet i förskolan utgår man efter antal timmar barnet är inskrivet i verksamheten. I grundbeloppet ryms tilldelning för personal, lokaler, materiel, mat och fortbildning till personalen. Grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund omfattar bakgrundsfaktorn enligt enheternas SALSA-värden, speciallösningar som t.ex. OB-omsorg, resursskolor och sjukhusskolan. Tilläggsbelopp avser modersmålsstöd och modersmålsundervisning samt tilldelning för barn i behov av extraordinärt stöd. Gemensamma resurser och kostnaden för central ledning och administration behålls centralt. Platskostnaden är beräknad i 2011 års löneläge. Nedan visas en sammanställning av grundbelopp, grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund, tilläggsbelopp och gemensamma resurser per elev/barn. 12

Förskola Ped omsorg Timmar/vecka 31,0 33,6 Fritidshem Förskoleklass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Grundbelopp 84 375 76 475 30 535 37 804 44 794 42 499 45 583 Grundbelopp med särkild beräkningsbakgrund 13 687 13 687 6 102 12 204 12 204 12 204 12 204 Tilläggsbelopp 1 538 1 538 0 2 647 2 647 2 647 2 647 Gemensamma resurser* -16 635-11 745-9 387 2 759 3 468 3 468 3 468 82 965 79 955 27 250 55 414 63 113 60 818 63 902 Central ledning administration 2 892 2 892 2 892 2 892 2 892 2 892 2 892 Lokal ledning/ administration 6 025 6 025 3 689 2 036 2 036 2 036 4 377 91 882 88 872 33 831 60 342 68 042 65 747 71 172 *I anslaget för gemensamma resurser ingår föräldraavgifter för barnomsorg och statsbidrag därför en minuspost. Driftbudget inom ram Driftkostnader netto 2011 2012 2012 2013 2014 (tkr) Tillägg Kostnader Intäkter Netto Jfr ram förändr förändr Budget Personal Kapital Övriga Stb Övriga 2012 jfr 2011 jfr 2011 Central ledning och administration 28 547 12 533 3 126 17 150-390 32 419 Kostverksamhet 48 810 33 854 711 21 917-448 -2 947 53 087 Lokal ledning och administration 46 883 42 252 280 3 324-40 45 816 Grundskola 354 800 276 386 4 693 85 296-6 081-8 256 352 038 Beslutade ramändringar 3 051 2 851 Elevförändringar 7 654 10 750 Elevförändr utom ram -1 612-1 765 Särskola 18 644 17 928 61 4 033-2 673 19 349 Barnomsorg 254 164 271 800 1 112 40 313-20 350-33 761 259 114 Beslutade ramändringar Barnförändringar 3 525 3 075 Barnförändr utom ram 2 136 2 067 1 665 Summa drift inom ram 751 848 654 753 9 983 172 033-26 236-48 067 761 823 14 230 16 676 Summa drift utöver ram 2 136 455-100 Netto 2 136 14 685 16 576 13

Investeringsbudget Nettoinvesteringar 2011 2012 2013 2014 (tkr) Budget Utgifter Inkomster Netto Ram Ram Inventarier 4 000 4 000 4 000 4000 6 000 Utbyggnad förskoleavdelningar 1 500 1 550 1 550 1 550 IT-investeringar 1 100 Tilläggsbudget 2011 13 745 Summa investeringar 20 345 5 550 5 550 5 550 6 000 Behov av medel utöver ram Justering av driftbudget pga. ändrat barn- och elevantal Verksamhet/tkr 2012 2013 2014 Ack. 2012-2014 Förskola/Fritidshem 2 136 2 067 1 665 5 868 Förskoleklass/ Grundskola -1 612-1 765-3 377 Totalt 2 136 455-100 2 491 Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar: att fastställa förslag till driftbudget för 2012 och ekonomisk planering 2013-2014 och överlämna budgeten till kommunfullmäktige för kännedom. att av kommunfullmäktige i samband med årsrapporten för 2011 begära en ramutökning för ökade hyreskostnader med anledning av ny-, om- eller tillbyggnader av lokaler. att till kommunfullmäktige återkomma med mer information och begäran om utökning av budgetramen, när behovet av kompetensutveckling gällande lärarnas behörighet inom kommunen är fastställt. På samma sätt återkommer förvaltningen med en begäran om utökning av budgetramen kring frågan om mentorskap och dess finansiering. Kalmar den 3 november 2011 Kjell-Ove Petersson Förvaltningschef 14

Bilaga 1 Jämförelse mellan antal årsarbetare i personalbudget 2008-2012 2008 2009 2010 2011 2012 Diff 11-12 GRUNDSKOLA Pedagogisk personal 510 488 465 466 472 6 Elevvårdspersonal (skolhälsovård, kurator, tal- och hörselped, psykolog) 25 26 22 24 25 1 Övrig personal (elevass, vaktmästare, bibliotekarie) 32 27 25 21 24 3 Kostenheten 81 81 82 87 89 2 SÄRSKOLA Pedagogisk personal 24 27 32 36 22-14 Elevvårdspersonal 3 Övrig personal (elevass, vaktmästare) 9 8 6 8 8 0 BARNOMSORG Pedagogisk personal 408 415 405 455 486 31 Övrig personal (barnskötare, dagbarnvårdare, personlig ass) 112 119 107 115 109-6 LEDNINGS- OCH ADMINISTRATIV PERSONAL 94 90 91 92 95 3 TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE 1 295 1 281 1 235 1 304 1 333 29 På verksamhetsnivå återfinns den större delen av ökningen på förskoleverksamheten men även inom fritidshemsverksamheten finns något fler tjänster upptagna än i budget 2011. Inom båda verksamheterna är planerat antal barn fler än jämfört med budget 2011. Särskolan minskar i omfattningen ca 10 elever. Autismenheten tillhör inte längre särskolans verksamhet vilket också bidrar till ett minskat antal tjänster. 15

Bilaga 2 RESULTATUTJÄMNINGSFONDER 2010 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Enhet Ingående RUF Förändring Utgående RUF RUF i % 2010 under året 2010 av budget ÅBYSKOLAN -156 156 0 0,0% ROCKNEBYSKOLAN -693 696 3 0,0% LINDSDALSSKOLORNA 10-10 0 0,0% FÖRSKOLAN LINDSDAL 678-233 445 1,2% KALMARSUNDSSKOLAN 325-224 101 0,2% FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS 101 66 167 0,9% FÖRSKOLAN ÖGONSTEN -167 335 168 0,9% DJURÄNGSSKOLAN 49-2 47 0,2% FÖRSKOLAN TROLLET 0 105 105 0,4% VÄSTRA FUNKABOSKOLAN 377 296 673 3,5% ÖSTRA FUNKABOSKOLAN 0 90 90 0,3% LINDÖSKOLAN 0 439 439 1,3% VASA SKOLOMRÅDE -3 420 3 420 0 0,0% VASA SÄRSKOLAN 400-400 0 0,0% FALKENBERGSSKOLAN -929 929 0 0,0% RINKABYHOLMSSKOLAN 523 378 901 2,3% BARKESTORPSSKOLAN 36 271 307 1,6% DÖRBYSKOLAN -991 991 0 0,0% FÖRSKOLAN SMEDBY 585 299 884 3,5% TREKANTENSKOLAN 402 709 1 111 4,2% KOSTENHETEN 0 1 374 1 374 2,9% Summa enheter -2 870 9 686 6 816 Enhet RUF 2009 Förändring RUF 2010 RUF i % IB 2010 UB av budget Modersmål skola 165-165 0 0% Modersmål förskola 180 82 262 24,4% Förvaltningskontoret 1 000 0 1 000 3,4% Summa övrig verksamhet 1 345-83 1 000 Centralt särskola 300 5 305 Central RUF 8 607-6 447 2 160 Återföring till central RUF 4 050 4 050 TOTALT BoU 7 383 3 162 14 953 Återföring till central RUF avser det belopp som nämnden önskade tilläggsbudgetera från den centrala resultatutjämningsfonden 2010 till budget 2011 men som inte kom att genomföras. Istället återfördes pengarna till resultatutjämningsfonden. 16

Bilaga 3 Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har tillämpat samma resursfördelningssystem sedan starten. Nämnden startade 1 januari 1992 och lagom till budgetarbetet 1994 var ett nytt resursfördelningssystem färdigt. Under årens gång har vissa justeringar gjorts men grundprinciperna har varit oförändrade. Genom införandet av den nya skollagen och de krav den ställer på bidrag till fristående skolor och förskolor aktualiseras behovet av en översyn genom att göra en större genomlysning av hela resursfördelningssystemet och bl. a uppdatera en del begrepp. Skolverket pekar också på att kompensatoriska fördelningsprinciper i för liten grad genomsyrar de resursfördelningssystem som tillämpas av landets kommuner. I Kalmar kommuns budget för 2012 beskrivs ett projekt under perioden 2012-2014 rörande jämställdhetssäkring av kommunens verksamheter. Budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad. Utredningsuppdrag Barn- och ungdomsförvaltningen har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet utifrån nedanstående principer: Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras. - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen - Timplanens förändring och ny läroplan - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer - Fördelning till individintegrerade särskoleelever - Resursfördelning till s.k. särlösningar, ex förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas Systemet ska - stödja den decentraliserade organisationen - vara öppet och transparent - vara förutsägbart - vila på offentlig statistik och fakta 17

Därutöver ska - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - kompensationer ska vara synliga - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott Nya begrepp Nuvarande resursfördelningssystem består av ett barnomsorgs- och elevbidrag som är lika för alla inom respektive verksamhetsform samt ett enhetsbidrag som baseras på enhetens specifika förutsättningar när det gäller t ex lokaler, bakgrundsfaktorer, speciallösningar m m. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tillläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet jfr elevbidrag och barnomsorgsbidrag. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, obomsorg, öppen förskola mm samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av. 18

19

Grundbelopp Generellt gäller att mer pengar kommer att tilldelas i grundbidraget än motsvarande tilldelning i de nuvarande elev- och barnomsorgsbidragen. Det betyder att ju större enhet desto mer pengar erhåller enheten. Belopp som tidigare har legat i enhetsbidraget och där riktats till enheten fördelas nu generellt. Förvaltningschefens pott för strategiska medel kan användas om effekterna av systembytet behöver mildras. Mätning av antalet barn och elever kommer att göras 12 ggr per år istället för 11 eftersom den nya skollagen föreskriver detta när det gäller fristående verksamhet. Juli månad sätts till samma som augusti helt enligt lagens skrivning. Grundskola Bidragen kommer att fördelas efter ålder på samma sätt som sker idag. Den enda förändringen är att elever i år 6 som går på 6-9skolor tilldelas samma bidrag som elever i år 7-9. Elever som går kvar på f-5skolor i år 6 tilldelas samma bidrag som för år 4-5. Skillnaden mot idag är att eleverna i år 6 på 6-9skolor tilldelas ett högre bidrag för att kunna ingå i den organisation som gäller på 6-9skolor. Elever i år 6 som går kvar på f-5skolor får inte lägre bidrag än idag utan det beräknas på motsvarande sätt som nu med undantag för övriga förändringar som gäller för alla. Bidraget grupperas efter ålder för att realtera till timplanen enligt följande indelning: Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-5(6) Grundskola år (6)7-9 Fritidshem Nuvarande barnomsorgsbidrag till fritidshemsverksamheten är timbaserat. Utredningen som är gjord visar att det resursfördelningssystemet styr enheterna att lämna organisationen med samlad skoldag för att på så sätt få skoldagen att sluta tidigare och därmed få mer fritidshemstid och alltså mer betalt för detta. Samlad skoldag innebär att skoldagen börjar och slutar vid samma tid och dagen luckras upp med andra aktivteter än undervisning. Vi ser också på mätningar att barnens vistelsetider på fritidshemmen är ungefär 2/3 av den schemalagda tiden. Antalet timmar blir då inte rättvisande som underlag för ersättning. Enheternas omfördelning av resurser från fritidshem till grundskola fortsätter. Ett resursfördelningssystem som fördelar efter antalet barn istället för efter schemalagd tid påverkar inte organisationen på samma sätt. Ev. kan ett grundbelopp vara uppdelat efter ålder likt bidraget för grundskolan, dvs. ett högre bidrag för elever i år f-3 och ett lägre bidrag till elever i år 4-6. Detta är en utveckling som efter utredning får införas som ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet. Effekterna av det nya resursfördelningssystemet är att enheter som har haft längre vistelsetider än snittet får en lägre ersättning och enheter som har haft kortare vistelsetider än snittet får en högre ersättning än idag. Fördelarna är att det nya systemet inte gynnar att enheterna organiserar sin verksamhet efter ersättningsnivån utan efter vad som är bäst för barnen ur pedagogisk synvinkel. Förskola och pedagogisk omsorg Nuvarande bidrag till de båda verksamheterna är timbaserat. När det gäller förskolan finns ett högre bidrag för de första 15 timmarna per vecka som barnet är i förskolan och ett lägre bidrag för resterande timmar under vecka. När det gäller pedagogisk omsorg är bidraget lika för alla timmar. 20

Ända sedan timbidraget infördes i samband med att maxtaxan kom har förskolans rektorer påtalat att de vill ha ett åldersfördelat system med ett högre bidrag för de yngre barnen (1-3 år) och ett lägre för de äldre barnen (4-5 år). I arbetet med att ta fram ett nytt resursfördelningssystem har alternativet med ett åldersbaserat bidrag per barn prövats och förkastats. Vistelsetiden är den avgörande faktorn när det kommer till förskolans verksamhet. Det måste hela tiden finnas en bemanning för att ta hand om de barn som har långa vistelsetider. Enheterna organiserar redan i dag sin verksamhet i olika åldersintervall. När frågan har varit uppe i ekonomigruppen har det varit en majoritet för att behålla nuvarande timbaserade system. Både ålder och vistelsetider skulle kunna användas som faktorer men det blir ett oöverskådligt system för rektorerna när de gör prognoser och budgetantaganden. En av ledorden för det nya resursfördelningssystemet är att det ska vara förutsägbart. Vi förordar därför att nuvarande modell med bidrag per timme behålls för förskola och pedagogisk omsorg. I ett andra steg ska beloppen för de första 15 timmarna respektive resterande timmar per vecka som barnet vistas i verksamheten ses över. Möjligen bör en omfördelning ske mellan de olika timbeloppen till förmån för att öka bidraget för de första 15 timmarna per vecka. Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd Den nya skollagen talar i 10 kap 39 om att det måste tas individuella beslut för varje barn/elev när det gäller bidrag för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Inom barn- och ungdomsförvaltningen bedöms att motsvarande 1,5 % av budgetomslutningen bör avsättas för barn som har omfattande behov av särskilt stöd inom grundskola, särskola och förskola. Det motsvarar drygt 10 mkr i 2011 års budgetnivå. Bidraget bör fördelas två gånger per år med huvudtilldelningen i samband med budgetarbetet samt löpande för förändringar som exempelvis inflyttade barn. Fördelningen beslutas på delegation av förvaltningschefen efter beredning av samordnaren för barn i behov av särskilt stöd, skolpsykolog och skolläkare. För att komma ifråga för tilldelning ska enhetens egna möjligheter vara uttömda. Till ansökan ska bifogas pedagogisk dokumentation, psykologutlåtande etc. Förfarandet liknar det som gäller för ansökan och antagning till våra kommunala resursskolor. Modersmål Modersmålsverksamheten har historiskt finansierats med enhetsbidrag som med mycket ojämna mellanrum justerats utifrån verksamhetens omfattning. Det är ingen tillfredsställande situation utifrån planeringssynpunkt, ej heller är det förenligt med skollagens skrivningar. Förslaget är att ett prestationsbaserat resursfördelningssystem införs. Blir det fler elever som behöver undervisning i modersmål ökar budgeten och blir det färre elever minskar budgeten. Idag har Kalmarsundsskolan ansvar för modersmålsverksamheten i grundskolan. De beräknar 30 minuter modersmål per elev och vecka. Det blir en kostnad på 4 417 000 kr för drygt 11 tjänster. Ofta läser eleverna några stycken tillsammans och då ökar ju den sammanlagda tid eleverna får 21

per vecka. Det behövs också medel för reseersättning för modersmålslärarna i o m att de har elever på flera enheter. Kostnaden bedöms till 80 000 kr per år. Material och fortbildning för pedagogerna behövs också till en kostnad av116 000 respektive 33 000 kr. Sammanlagt skulle det behövas 4 646 000 kr för att bedriva modersmålsundervisning för nuvarande 773 elever. Detta ger ett tilläggsbelopp på 6 010 kr per elev som deltar i modersmålsundervisning. Idag finns 4 431 000 kr avsatt till denna verksamhet. Utökningen med 215 000 kr är finansierad genom en marginell minskning av beloppen till undervisning, pedagogisk materiel och fortbildning i grundskolan (vilket motsvarar en minskning med ca 50 kr per elev). Elevantalet mäts varje månad som i övrig verksamhet. Fristående verksamheter har också möjligheten att ansöka om medel till detta genom förfarandet med tilläggsbelopp. Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen Idag fördelas 8 % av budgetomslutningen efter de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna som bygger på SALSA när det gäller grundskolan. För förskolans del uppgår andelen till 5 % av budgetomslutningen. En av målsättningarna med att se över resursfördelningssystemet är att öka de kompensatoriska inslagen. För att en förändrad fördelning i grundskolan ska få ett reellt genomslag så måste andel pengar som fördelas efter bakgrundsfaktorerna öka till åtminstone 15 %, gärna 20 %. I förslaget är andelen beräknad till 20 %. När det gäller förskolan är andelen pengar som ligger i bakgrundsfaktorerna fördubblad och uppgår till 10 %. Att öka andelen ytterligare kan försvåra möjligheten att få tillstånd en grundbemanning i områden med låga bakgrundsfaktorer. Nivåerna kommer att ses över årligen i samband med budgetarbetet. Effekterna av att pengar omfördelas från grundbeloppet, som är lika för alla, till ett grundbelopp med särskild beräkningsgrund som beräknas efter SALSA-faktorerna är att enheter som har ett högt SALSA-värde får mer pengar och enheter som har ett lågt SALSA-värde får mindre pengar än med nuvarande system. Det är ju det som blir resultatet om det kompensatoriska inslaget i resursfördelningen ska öka. Förslaget med ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen går hand i hand med kommunens projekt att jämställdhetssäkra de kommunala verksamheterna och att budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad. Bidrag till verksamheter som ger service åt hela kommunen Bidrag till verksamheter som ger service åt mer än den egna enheten räknas in i kategorin grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Vi har tidigare kallat dem speciallösningar. Det avser verksamheter som resursskolor, sjukhusskolan, ob-omsorg, öppen förskola/familjecentraler, gemensamma tjänster mm. 22

Det finns också medel på centrala konton för t ex barn- och ungdomsnämndens och förvaltningskontorets kostnader, särskilda insatser för personal i behov av särskilt stöd, div. projektmedel mm. Dessa medel kommer också att benämna grundbidrag med särskild beräkningsgrund. Strategiska medel I förslaget till nytt fördelningssystem finns det två nya poster för strategiska medel. Dessa bör huvudsakligen fördelas i samband med budgetarbetet för att enheterna ska kunna ta hänsyn till dem i sin planering. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel Detta är ett nytt inslag i resursfördelningen. Barn- och ungdomsnämnden bör ha en pott att fördela utifrån uppdragen i den utbildningspolitiska visionen för att på så sätt förstärka genomförandet av besluten vilket har varit ett problem med tidigare planer. Det är viktigt att beslut och resurser följs åt. En viss del av resurserna ska i framtiden fördelas efter prestation, t ex om enheterna överträffar sina förutsättningar när det gäller måluppfyllelse m m. Nämnden kommer att fastställa enligt vilka kriterier en prestationsbaserad resursfördelning ska ske. Därefter byggs den prestationsinriktade fördelningen in i resursfördelningssystemet. Denna fråga behöver dock utredas mer. Hur mäter man prestationer i förskolan? Hur mäter man prestationerna på f-5skolor - utifrån nationella prov? Införandet av prestationsbaserad resursfördelning bör komma i ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet eftersom frågan kräver en rejäl genomlysning. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel är tänkta att uppgå till 0,5 % av budgetomslutningen vilket motsvarar ca 3,5 mkr i budget 2011. Huvuddelen av medlen bör fördelas i samband med budgetarbetet så att enheterna vet vilka pengar de har att röra sig med. Förvaltningschefens strategiska medel Dessa medel har i viss mån funnits de senaste två åren, då benämnda oförutsedda utgifter, och har legat på nivån 2,5 4 mkr per år. Förvaltningschefens strategiska medel ska dels användas till att förstärka genomförandet av gemensamma utvecklingsområden, dels till att tillfälligt kunna förstärka de enheter där förvaltningschefen bedömer det som motiverat. En summa bör också användas till oförutsedda utgifter under året. Förvaltningschefens strategiska medel är tänkta att uppgå till 1 % av budgetomslutningen vilket motsvarar knappt 7 mkr i budget 2011. Särskilda beräkningar för fristående verksamheter När det gäller fördelning av barn- och ungdomsnämndens och förvaltningschefens strategiska medel så kommer de fristående verksamheterna att erhålla ett snittbidrag av dessa medel. Det innebär att de strategiska medlen inte berör de fristående verksamheterna. De fristående verksamheterna erhåller inte medel för Modersmål de fristående enheterna kan däremot ansöka om tilläggsbelopp för denna verksamhet Öppen förskola/familjecentraler OB-omsorg Sjukhusskola Särskola tillstånd från skolverket krävs för att bedriva denna verksamhet 23

Barn- och ungdomsnämndens kostnader för ersättning till presidium, arvoden och övriga utgifter. Övriga kommunala speciallösningar som t ex satsningen på våra tre resursskolor erhåller fristående verksamhet sin andel av. Fristående verksamhet erhåller sedan tidigare ett bidrag för momskompensation som uppgår till 6 % av utbetalat bidrag. Fristående utbildningsverksamheter har inte samma möjlighet till momsavdrag som kommunala verksamheter har och detta bidrag ska utjämna skillnaderna i ekonomisk bärkraft. Särskolan Särskolan har idag ett resursfördelningssystem som liknar nuvarande fördelningssystem för övrig verksamhet med elevbidrag och enhetsbidrag. Det bör dock bli tydligare och mer strukturerat för att fungera. I dag tenderar det till att bli helt individbaserat vilket är en omöjlighet ur planeringssynpunkt. Förlaget för särskolans nya resursfördelningssystem liknar det som föreslås för övrig verksamhet: grundbelopp för grundsärskola grundbelopp för träningssärskola grundbelopp för individintegrerade elever som till stora delar bör motsvara det som ges för grundsärskola grundbelopp för fritidshem för grundsärskoleelever grundbelopp för fritidshem för träningssärskoleelever tilläggsbelopp för elever i behov av extra ordinärt stöd utifrån särskolans bedömningsgrunder 24

Bilaga 4 Budgetmål 1. Attraktiva Kalmar 1.1 Fler invånare och nya bostäder I Kalmar ska bostadspolitiken vara offensiv. Alla invånare ska kunna bo i bra bostäder till rimliga kostnader. Under de senaste åren har vi gjort en kraftig satsning på kommunens del av bostadsbyggandet, nämligen på planarbetet. Dessa resurser är nödvändiga för att få fart på bostadsbyggandet i hela kommunen, såväl i centrala Kalmar som i de mindre orterna på landsbygden. Kalmars fantastiska boendemiljöer är ett av våra främsta argument för att locka hit fler invånare. De nya bostadsområdena som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. Vi värnar hyresrätten och kommer särskilt prioritera privata aktörer som vill bygga hyresrätter. I Kalmar ska var och en hitta just den bostad som passar hans eller hennes behov. Vårt kommunala bostadsbolag Kalmarhem är en central aktör på hyresrättsområdet. Mål - Fler invånare 1.1.1 Kalmar kommuns befolkning ska öka med 1 procent per år. (I de ekonomiska beräkningarna används dock befolkningsprognosen som underlag och innebär en ökning med ca 300 invånare eller 0,5 procent per år.) Detaljerat mål Beskrivning Målet redovisas under rubriken Attraktiva Kalmar, mål 1.5.1 SCB s Medborgarundersökning 1.2 Besöksnäring och attraktion Kalmar är idag ett av Sveriges mest populära semestermål. Teaterföreställningarna i Krusenstiernska, musik på Larmtorget och stadsvandringar runt Kvarnholmen är bara några exempel på det som lett fram till detta. För att ytterligare förstärka Kalmar som besöksort kommer vi tillsammans med Statens Fastighetsverk gå vidare med att utveckla Kalmar slott. En ny hiss och en ny restaurang är färdiga att tas i bruk. Kalmar slott ska satsa mer på utställningar, gästabud och barnens slott. Vi kommer fortsätta utveckla Kalmar till bryggornas och strandpromenadernas stad. Förutom att detta stärker Kalmars ställning som turiststad innebär detta arbete naturligtvis även att invånarna känner att de bor och lever i en attraktiv stad. År 2013 arrangeras fotbolls-em som är ett sätt att stärka evenemangsstaden Kalmar. För att ytterligare utveckla sådana evenemang och inte minst den växande idrottsturismen tillförs Destination Kalmar ytterligare medel från och med 2012. 1.3 Universitet, arbetsmarknadsregion, företagsklimat och sysselsättning Kalmar ska ha ett gott företagsklimat. Vi kommer fortsätta att ha en tät och givande dialog med vårt näringsliv. Detta arbete har varit framgångsrikt och givit många nya företag till kommunen. En god dialog mellan kommun och näringsliv är avgörande för att Kalmar ska fortsätta den positiva utvecklingen. I de undersökningar som mäter företagsklimatet ska Kalmar klättra till allt bättre placeringar. Kommunen ska vara aktiva i arbetet med dels få nya företag att etablera sig dels underlätta för de företag som redan finns här. Den lokala arbetsmarknadspolitiken ska användas aktivt för att bland annat ge ungdomar möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Valet att själv kunna välja om man vill bo kvar i Kalmar eller flytta måste vara en självklarhet för framtidens generationer. Utgångsläget är gott då vi idag har lägre ungdomsarbetslöshet än riksgenomsnittet. För de flesta ungdomar är sommarjobbet den första kontakten med arbetslivet. Där- 25