Min syn på användningen av semiotik i PU-processen

Min syn på användningen av semiotik i PU-processen Jag försöker i denna essä tydliggöra vad semiotik är, samt när, hur och varför det bör användas i produktutvecklingsprocessen. Den tolkning som en kund skapar i sitt huvud av en produkt blir kundens verklighet, alltså är det viktigt att produkten utger rätt signaler. Maria Hjerppe Produkt- och processutveckling KPP306, 15hp Mälardalens högskola Examinator: Rolf Lövgren

Sammanfattning Denna essä är en del i kursen Produkt- och processutveckling, KPP306 och behandlar ämnet produktsemiotik. Jag anser att det är mycket viktigt att vid en produktutveckling utforma produkten så att den passar användaren. Tydlig semiotik är en stor del i detta arbete. Jag anser även att produktsemiotik inte riktigt tas på allvar i produktutvecklingsprocessen, min hypotes är att det beror på att begreppet ofta är ganska otydligt och invecklat beskrivet. Jag vill därför i denna essä försöka tydliggöra vad semiotik är, samt när, hur och varför det bör användas i produktutvecklingsprocessen. Jag tolkar semiotik som en systematisk lära om tecken. Med tecken menar jag all sorts tecken, det kan vara text, gester, kläder, former, skyltar och så vidare, allt som är en del av en kommunikation (eller relation). Semiotik är med andra ord läran om relationens betydelser. Enligt mig är produktsemiotik det som i en produkt fångar användaren och möjliggör användarförståelse av produkten. Arbetsmetoden gör att kunden inser vad produkten är till för, hur den skall användas och varför den är bäst anpassad för hans/hennes behov. Målet med arbetet är att det tecken som designern avsätt och de tecken som användaren uppfattar går hand i hand, då uppstår den önskade produktförståelsen hos användaren och designerns arbete med semiotik har lönat sig. En produkt kan utformas på olika sätt för att sända olika signaler. En produkt som ska vara robust och stabil kan tillexempel göras bred i basen som en triangel. För att däremot göra att produkten ser snabb ut kan man använda mjuka strömlinjeformer som strävar framåt. Ett tydligt budskap skapas om alla produktens former går att förklara och finns till av en anledning. Baserat på mina kunskaper inom produktutveckling och min relativt utförliga semiotikredogörelse har jag valt ut partier i produktutvecklingsprocessen när det är speciellt viktigt att tänka på semiotik. Jag anser att det redan vid sammanställningen av kundkrav och funktionskrav är viktigt att ha semiotik i åtanke för att från början bestämma vilka tecken som produkten bör signalera. Speciellt viktigt är det att tänka på produktsemiotik vid konceptgenerering, konceptutvärdering och vid konceptförbättringen. Detta för att man i varje steg ska kunna verifiera att produkten kommer sända ut önskade signaler samt vara lätt att använda och förstå för kunden. Förhoppningen är självklart i slutänden att arbetet har lett till att kunden uppfattar de signaler som designern avsett. Den tolkning som kunden skapar i sitt huvud av en produkt blir kundens verklighet, alltså är det viktigt att produkten utger rätt signaler.

VARFÖR JAG SKRIVER OM SEMIOTIK... 4 VAD PRODUKTSEMIOTIK ÄR... 4 (Produkt-) Pragmatik...... 6 (Produkt-) Semantik...... 6 (Produkt-) Syntax...... 7 NÄR SEMIOTIK BÖR ANVÄNDAS I PU-PROCESSEN... 8 HUR SEMIOTIK BÖR ANVÄNDAS I PU-PROCESSEN... 10 VARFÖR PRODUKTSEMIOTIK BÖR ANVÄNDAS... 12 SEMIOTIKENS FÖREGÅNGSMÄN... 13 Ferdinand de Saussure (1857-1913) 1913)...... 13 Charles Sanders Peirce (1839-1914) 1914)... 14 Rune Monö (1920-2007)... 14 MIN SLUTSATS... 15 MINA REFERENSER... 16 Sida3av 17

Varför jag skriver om semiotik Jag anser att det är mycket viktigt att vid en produktutveckling utforma produkten så att den passar användaren. Tydlig semiotik är en stor del i detta arbete. Semiotik känns dock som ett ganska luddigt (oklart) begrepp. När jag pratat med mina studiekamrater om att jag ska skriva en essä om semiotik är det många som undrar vad semiotik är. Vissa vet lite grand om vad semiotik innebär och när jag förklarar att semiotik, i väldigt stora drag, handlar om hur användaren uppfattar att produkten skall användas, inser även de som inte hade hört talas om begreppet tidigare att de känner till tankesättet. En del har till och med använt sig utav tankesättet i olika produktutvecklingsprojekt på skolan utan att de reflekterat noggrannare över det. Jag anser att produktsemiotik inte riktigt tas på allvar i produktutvecklingsprocessen. Kanske beror detta på att själva begreppet semiotik som sagt känns aningen luddigt och svårt att definiera på ett begripligt sätt. Kanske beror osäkerheten även på att det inte finns några allmänna verktyg att använda när man arbetar med just produktsemiotik i utvecklingsarbetet. Jag vill därför i denna essä försöka tydliggöra vad semiotik är, samt när, hur och varför det bör användas i produktutvecklingsprocessen (PU-processen). Denna essä är en del i kursen Produkt- och processutveckling, KPP306 och motsvarar tre högskolepoäng. Om jag inte refererar till någon annan är det mina personliga åsikter och tankar som presenteras i texten. Mina personliga tankar inom speciellt området semiotik är i hög grad influerade av det som mina lärare i framför allt industridesign och produktutveckling talat om. Vad produktsemiotik är Läran om tecken och teckensystem samt deras struktur, egenskaper och roll i sociokulturellt uppförande (Monö, 1997, s. 167) (Monö, 1997, s. 167). Ordet semiotik kommer från grekiskans semeion, som betyder tecken (Pettersson, 2008). I nationalencyklopedin beskriver man semiotik som det systematiska studiet av tecken och andra betydelsebärare, inklusive de icke-språkliga (NE - Nationalencyklopedin, 2009) Teckenlära, det vill säga vetenskapen om tecknen i allmänhet, innefattar all slags forskning som gäller tecken och deras användning (Svenska Akademins ordbok, 2008). Det finns tre krav som ett tecken måste bestå av (se Figur 1). Själva tecknet, det betecknade och individen som tolkar tecknet för det betecknade. (Pettersson, 2008) (Pettersson, 2008), (Baldwin & Roberts, 2006) Nationalencyklopedin, 2009). The signifier The form the sign takes The signified What the sign refers to The people who use the sign Figur 1 Semiotisk triangel (Baldwin & Roberts, 2006, s. 36) Sida4av 17

Ett tecken är något som har en betydelse för någon Min tolkning av detta är att semiotik är en systematisk lära om tecken. Med tecken menar man all sorts tecken, det kan vara text, gester, kläder, former, skyltar och så vidare, allt som är en del av en kommunikation (eller relation). Semiotik är alltså läran om relationens betydelser. (Fortsättningsvis i denna essä när jag talar om tecken är det vad jag beskrivit i föregående meningar som jag avser.) Enligt mig är produktsemiotik det som i en produkt fångar användaren och möjliggör användarförståelse av produkten. Denna filosofi och arbetsmetod gör att kunden inser vad produkten är till för, hur den skall användas och varför den är bäst anpassad för hans/hennes behov. Jag anser att semiotiken skall vara naturligt inbyggt i produkten och att varje form skall finnas till av en anledning, ergonomi och användningsförståelse är exempel på sådana anledningar. Det är designerns uppgift att se till att de semantiska funktionerna finns i produkten. Enligt Anna Thies är produktsemiotik en av grundstenarna i en industridesigners arbete, arbetet syftar till att tydliggöra produkten, ge den identitet, anpassa den till målgruppen och att ställa den i relation till sina konkurrenter (Thies, 2009, s. 1). Rune Monö beskriver hur semiotik är så mycket mer än bara det visuella, vilket design felaktigt ofta förknippas med. Författaren beskriver även att det vi hör, ser, känner, doftar och smakar alla är delar av semiotiken, läran om tecken. När tillexempel en busschaufför startar motorn, tolkar vi det som ett tecken om att bussen snart är på väg att åka. (Monö, 1997, s. 59-60) Vi kan på liknande sätt genom känsel och eventuellt även doft avgöra att materialet på tillexempel en bilratt är i skinn och på så vis skapa en uppfattning om att bilen är exklusiv och värd extra mycket pengar i jämförelse med en bil med en ratt av plast. Baldwin och Roberts talar om semiotik som en form av kommunikation där kommunikationen inte är en process där information (betydelse) går från en punkt till en annan (Shannon och Weavers kommunikationsmodell är ett sådant exempel) utan den semiotikbaserade kommunikationen är istället direkt skapande av själva informationen (betydelsen). Vidare talar de om hur tecken har två betydelser, den avsedda (denotation) och den uppfattade (connotation). Om allt går väl är det avsedda och det uppfattade tecknet lika, och produktförståelse uppstår hos användaren. (Baldwin & Roberts, 2006, s. 34-35) i något hänseende (Charles S. S. Pierce, 1839-1914) 1 1 Hittat i (Thies, 2009, s. 2) Sida5av 17

Semiotik kan delas in i tre delar (produkt-) Semiotik Pragmatik Hur sammanhang påverkar den Semantik Vad och hur den kommunicerar Syntax Hur den uppfattas i relation till andra Semiotik fungerar som ett samlingsbegrepp för följande tre delar: (Produkt-) Pragmatik Läran om användandet av tecken INTE användandet av produkter! Tillexempel: Vem använder ett produkttecken? Vilka tecken används, vart och i vilken kontext används de? Samt hur och för vem används det? (Monö, 1997, s. 156) Ett par gymnastikskor ter sig mycket olika beroende på vem som bär dem och i vilket sammanhang de bärs (Thies, 2009, s. 6) (Produkt-) Semantik Läran om tecknets budskap, ämnat relationen mellan tecknet och dess budskap (Monö, 1997, s. 167). (Thies, 2009, s. 6). Figur 2 Semiotik består av tre delar, detta visas i figuren. Produktens tecken ska beskriva sitt användningsområde, hur den fungerar och hur den ska användas. Det ska uttrycka de egenskaper som produkten besitter. Det bör trigga en reaktion hos kunden exempelvis genom att uppmana till handling. Slutligen bör tecknet identifiera produktens härkomst, syfte, anknytning till produktgrupp eller produktserie, placering (i t.ex. en produktsammansättning) samt kategori. (Monö, 1997 (Monö, 1997, s. 81-112) Som produktutvecklare kan vi ställa oss följande frågor (här konkretiseras de med hjälp av en gymnastiksko): Vad beskriver tecknet? En gymnastiksko kan beskriva sin funktion genom att tydliggöra vart foten ska in samt äga en förslutning som beskriver att skon kan fästas runt foten på ett bra vis. Sida6av 17

Vad uttrycker tecknet? Gymnastikskon kan uttrycka egenskaper som sportighet och fart genom utformning och färgval. Uppmanar tecknet till aktion/reaktion? En gymnastiksko kan utformas så att den skapar vilja hos kunden att prova skon. Identifierar tecknet något/någon? Gymnastikskon kan förenkla identifiering av skons användningsområde de eller märke genom utformning och logotyper. (Thies, 2009, s. 8) Ett intressant exempel på produktsemantik som jag hittade i Mike Baxters bok, handlar om Tyska bilmärkeslogotyper, alla de stora Tyska märkena har en stålring i sin logga (se bild 1). Stålringen är ett känt tecken för styrka och konstruktionskvalitet, här representerar den funktionskvaliteten n som de tyska bilföretagen vill visa att de har, detta gör de på ett utmärkt vis. (Baxter, 1995, s. 218) Stålringen ger ett budskap till kunden om att bilar med detta märke har god kvalitet och kommer hålla länge, det vill säga, ett bra köp! Genom semantik har produktens viktigaste egenskaper uttryckts, det går bland annat även att identifiera produktens härkomst med hjälp av logotypen. (Produkt-) Syntax Läran om tecknets relation till andra tecken samt hur de samverkar med varandra (Monö, 1997, s. 62). Bild 1 Tyska bilmärkeslogotyper med en stålring som gemensam nämnare. Hur ter sig ett par gymnastikskor i jämförelse med andra gymnastikskor? Ser man bara ett par så kan de uppfattas annorlunda än om man ser fler par samtidigt. (Thies, 2009, s. 7) Produktsyntax handlar bland annat om relationen mellan den traditionella uppfattningen av produkten (det som finns idag) och den nya produktens likhet respektive olikhet gentemot detta. Samt relationen mellan rådande stil och mode relativt den nya produkten, det vill säga hur väl den passar in med aktuella uppfattningar om hur produkten ska vara. Även relationen mellan den nya produkten och det befintliga produktsortimentet (gäller ej vid helt ny produkt), antingen kan man utforma produkten så att man tydligt ser att den hör ihop med den tidigare generationens goda ryckte eller ändra produktidentiteten så att man inte kopplar den till tidigare generation, det senaste är vanligt om förändringarna är stora. Dessutom relationen mellan den nya Sida7av 17

produktens tecken och produktfamiljens tecken, produktfamiljen har ett gemensamt syfte men olika funktioner. De olika produkterna kan exempelvis variera i form och storlek men designen eftersträvar att skapa någon sorts samhörighet mellan dem för att skapa en familj. Jag hittade en tydlig familj i mitt eget porslinsskåp,, se Bild 2. Slutligen, hur produkten uppfattas i jämförelse med konkurrenter, den kan tillexempel uppfattas som en kopia eller plagiat av en befintlig produkt. (Monö, 1997, s. 142-152) Bild 2 Produktfamilj i porslin (Foto: Maria Hjerppe) Sammanfattningsvis, det är viktigt att komma ihåg att alla de tre delarna som beskrivits ovan, och allt vad det innebär, ingår i begreppet semiotik. När semiotik bör användas i PU-processen Produktsemiotik bör finnas i bakhuvudet under hela PU-processen. Detta för att undvika att produkten utformas så att användaren inte förstår hur den ska användas eller varför den ser ut som den gör. Som jag nämnt tidigare är det viktigt att kunna motivera produktens olika former för att minska missförstånd för användaren samt för att skapa god förståelse för funktionen. Det är viktigt att redan tidigt i PU-processen börja fundera över semiotik, redan vid sammanställningen av kundkrav och funktionskrav bör man ha semiotik i åtanke. Vidare är det speciellt viktigt att tänka på produktsemiotik vid konceptgenerering, konceptutvärdering och vid konceptförbättringen. Detta för att man i varje steg ska kunna verifiera att produkten kommer sända ut önskade signaler samt vara lätt att använda och förstå för kunden. Även vid idégenereringen är det bra att tänka på produktens semiotik, dock kan det vara aningen kreativitetshämmande att fokusera mycket på detta så tidigt i processen. Vid konceptförbättringen och när produkten är färdig är det viktigt att utföra tester för att se om kunden eller användaren uppfattar produkten så som produktutvecklaren avsett. Det är nu det ultimata semiotiktestet utförs, förstår kunden vad produkten gör Sida8av 17

Maria Hjerppe endast genom att se och känna känna på den, vet kunden på ett ungefär hur produkten skall användas utan att läsa tjocka manualer, i så fall har arbetet med produktsemiotiken varit lyckat. Även vid resultatbeskrivningen av utvecklingsprojektet kan det vara bra att reflektera över och beskriva riva vad som gör att produkten har de egenskaper som man satt som krav i processtarten. Varför upplever man att produkten är säker att använda, eller varför får man uppfattningen av att den kommer att gå snabbt tillexempel. I processbeskrivningen nedan (Figur 3) har jag gulmarkerat de delar när jag anser att det är extra viktigt att ha semiotik i åtanke. PROJEKTSTART Skapa ett projekt team Planera projektet (Gantt-schema) Definiera projektet STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGSVERKTYG PROBLEMFOPRMULERING Identifiera kunder Ta fram kundkrav och funktionskrav (funktionsanalys, QFD) Ta fram kravspecifikation IDÉGENERERING Generera många idéer (skissa, beskriv enkelt) Ta fram koncept (skissa) Använda kreativa metoder (six thinking hats, brainstorming) KONCEPTVAL Utvärdera koncept Välja koncept (Pugh, FMEA, QFD) Utveckla koncept till färdig produkt KONCEPTFÖRBÄTTRING (PIPS, DFMA) Göra tydlig beskrivning av resultatet (CAD, modeller o.s.v.) RESULTAT Ange hur man kan vidareutveckla projektet i framtiden FORTSÄTTNING Sida 9av 17 Figur 3 Min beskrivning av PU-processen, processen, tagen ur min Designhandbok skriven i kursen Produktutveckling 2, KPP017. De gula markeringarna beskriver var i processen det är extra viktigt att tänka på och ta hänsyn till semiotik.

Ingen bok som jag ännu har hittat, har behandlat när i PU-processen det är viktigast att arbeta med semiotik. Jag bygger mina rekommendationer på min kunskap inom produkt- och processutveckling samt på den förståelse jag fått för semiotik. Hur semiotik bör användas i PU-processen Om semiotik används medvetet i PU-processen är det större chans att produkten verkligen tilltalar kunden och gör att denne förstår hur produkten ska användas samt uppfattar produkten så som designern önskat, anser jag. Genom att ge produkten en speciell färg, form, ljud, doft och så vidare kan designern få produkten att kommunicera med användaren. Dessa semiotiska värden avgör hur individen kommer uppfatta produkten, en duktig designer ser till att alla val som han/hon gör leder till att användarens uppfattning av produkten blir som designern önskar. Bild 3 Beskrivning av hur man kan signalera stabilitet. Från vänster till höger ökar den stabila känslan av produkten. För att skapa en produkt som är stabil kan man tillexempel göra produkten stor i basen, stabiliteten kan även förstärkas med hjälp av färg, se Bild 3. För att skapa en känsla av rörelse och hög hastighet brukar man använda mjuka strömlinjeformer. Det ska då se ut som att produkten på smidigaste sätt rör sig framåt, gärna med framdelen formad som en triangel för att minska luftmotstånd. Ett bra exempel är Playsams Strömlinjeformade träbil, se Bild 4. Om detta skriver Österlin, att produktutformningen ska ha en stark gestalt, vara lagom komplex samt stämma med individens behov och referensram för att ge ett tydligt budskap (Österlin, 2003, s. 88) (Österlin, 2003, s. 88). Enligt mig gör produktdesignern (produkt-)budskapet tydligt genom att undvika avancerade former och se till att komplexa funktioner ser ut att vara enkla och användarvänliga. Vad vi personligen ser, hör och känner för en produkts design borde underlätta vår orientering, användning samt göra användningen mer effektiv (Monö, 1997, s. 62) (Monö, 1997, s. 62). Sida10av 17

Det finns som jag tidigare skrivit om, inte några vedertagna konkreta verktyg inom semiotik för designern att utnyttja i sin PU-process. PSA (Product Semantics Analysis) är dock ett verktyg som man kan använda för att identifiera användarens känslomässiga och kognitiva krav på produkten för att lättare definiera mätbara kriterier samt avgöra om kraven har tillfredsställts. Metoden går ut på att intervjua användare (kunder) och se hur de tolkar produkten, vilka budskap de upplever att de får från produkten och hur de anser att produkten skall hanteras och användas. Verktyget har framarbetats av Li Wikström i hennes Filosofie Doktorsavhandling vilken hade som utgångspunkt att undersöka möjligheten att pröva hur den semiotiska teorin var användbar i praktiken. (Wikström, 2002) Jag anser dock att man borde kunna utveckla ett verktyg för användningen av semiotik i PU-processen. En Pugh-matris (ett verktyg som används vid konceptval genom utvärdering gentemot framtagna krav) går att använda men det blir lite begränsat, det vore bra med ett verktyg i vilket man endast fokuserade på produktens semiotik. Thies har samma ståndpunkt som mig då hon skriver att ämnet skulle kunna utvecklas och bli till ett konkret verktyg, detta för att ha en gedigen bas att stå på i senare diskussioner med kunder (Thies, 2009). Verktyget anser jag även skulle vara bra för att validera att man fått med och tänkt på alla relevanta delar som ingår i produktdesignen med hänsyn till semiotik. Jag tänker mig ett verktyg som på ett smidigt sätt hjälper till att dels generera produktkoncept som är användarvänliga och tydliga, vidare även möjliggöra en rättvis utvärdering av hur bra de olika koncepten är med hänsyn till semiotik. Bild 4 Streamliner Rally Strömlinjeformad träbil Sida11av 17

Varför produktsemiotik bör användas Enligt mig bör produktsemiotik användas för att skapa kundtillfredsställelse, detta genom att ta fram en produkt som är tydlig och enkel att förstå och använda. Om kundtillfredsställelse uppnås är det mycket troligt att det leder till ett gott företagsrykte och därmed ökad försäljning. Som Österlin skriver i sin bok, i vårt materiella överflödssamhälle är det inte de grundläggande, kroppsliga behoven som dominerar budskapen vid marknadsföringen av produkter. De spelar istället ofta på de sociala behoven av kontakt, uppskattning och självförverkligande. Därför är det som jag tidigare nämnt viktigt att övriga behov tillfredsställs av produkten, Österlin nämner tillexempel uppskattning, trygghet och status som motiv för att köpa en bil. (Österlin, 2003, s. 87) Well-designed objects are easy to interpret and understand. They contain visible clues to their operation. Poorly designed objects can be difficult and frustrating to use. They provide no clues - or sometimes false clues. (Norman, 1988, s. 2) Fransmannen Carelman har med flit gjort ett härligt exempel på en produkt som är så dåligt designad att den inte går att använda. Carelman s Coffeepot for Masochists kallar man den (se Bild 5). Detta är ett extremt exempel men det är just sådana produkter som vi designers är skyldiga att undvika. För att det man upplever ska vara meningsfullt så måste det tolkas (Österlin, 2003, s. 87) Fransmannen Jacques Bild 5 En modell av Carelman s Coffeepot for Masochists finns på Mälardalens högskola. Foto: Maria Hjerppe Sida12av 17

Österlin betonar att hjärnan är ekonomisk när den tolkar saker, den väljer den figur som är lättast att upptäcka och hanterar genom detta upplevelsen på bästa sätt. Grupperingen sker bland annat efter enkelhet, likhet och meningsfullhet. Det är exempelvis lättare att tänka sig en cirkel än det är att tänka sig exakta lägen på åtta enskilda punkter i ringform, se Figur 4.. Den innebörd som ger det upptäckta mönstret en mening och gör att hjärnan kan sätta ett namn på det, blir tolkningen (Österlin, 2003, s. 87-88). Figur 4 En cirkel är lättare ett tänka sig än åtta enskilda punkters lägen. Den tolkning som kunden skapar i sitt huvud av en produkt blir kundens verklighet. Med hjälp av denna tolkning avgör kunden om han/hon vill köpa produkten eller om produkten inte är vad kunden vill ha. Alltså är det viktigt att produkten utger rätt signaler. Detta genom form, färg, doft, känsla och så vidare för att tilltala kundmålgruppen. Flertalet produkter vi inhandlar köps inte tack vare funktionens värde utan mer för ett symboliskt värde. Våra hus, bilar, övriga föremål och till och med våra husdjur är delar i den visuella imagen som vi bygger upp av oss själva menar Baxter. (Baxter, 1995) Semiotikens föregångsmän Det kan vara intressant att veta lite mer om de föregångsmän som ofta diskuteras när det gäller semiotik, därför har jag här lagt till lite information om de som jag anser är mest intressanta. Ferdinand de Saussure (1857-1913) Bild 6 Ferdinand de Saussure. Schweizisk lingvist som räknas som strukturalismens grundare. Strukturalismen är en av två huvudinriktningar inom semiotiken. Ett språk finns som både ett system och som användning. Ett tecken består av två delar, dels ordet/bilden och dels konceptet/idén. Till exempel ett träd. Ordet "träd" och vad du ser framför dig när du läser ordet bildar ett tecken. De två delarna finns inte var för sig utan existerar bara tillsammans. Däremot är det relationen mellan dem som skapar mening. Sida13av 17

Varje tecken måste sättas in i ett sammanhang för att få betydelse. Saussure menade att språket inte kom från Gud utan från gemensamma, outtalade kulturella värderingar. Ingen människa har ett komplett eget språk utan det är något kollektivt. (Wikipedia - den fria encyklopedin, 2009) Charles Sanders Peirce (1839-1914) Amerikansk filosof som betraktas som pragmatismens grundläggare. Tillsammans med William James startade Peirce, Metafysiska klubben som var en diskussionsgrupp för filosofer och vetenskapsmän. Där väcktes idéerna till den amerikanska pragmatismen. För Peirce var pragmatismen en handlingsteori där våra handlingar skall förstås relaterade till tro och mening. Förutom att Peirce är förknippad som grundare av pragmatismen och har gjort sig ett namn inom Bild 7 Charles S. Peirce. vetenskapsteori och kunskapsteori så har han även fått ett visst inflytande inom matematik och logik. Han är idag också känd för att ha utvecklat teckenläran, semiotik, som också den var en underkategori till hans pragmatism. Peirces filosofi är den andra huvudriktningen inom semiotiken vilken fokuserar på förhållandet mellan olika tecken. (Wikipedia Rune Monö (1920-2007)) Svensk industridesigner, formgivare, banbrytande designteoretiker, konstnär och författare. Utnämndes till hedersdoktor i industriell design vid Chalmers och var Professor Emeritus i Semiotik vid Konstfack i Stockholm. (Chalmers, 2003) Hans mest kända skapelser är ICA:s logotyp samt SAS-symbolen. Han var en av grundarna av Föreningen Svensk Industridesign, SID, dess förste ordförande 1957-19611961 och engagerade sig Bild 8 Rune Monö. (Wikipedia - den fria encyklopedin, 2009) också i det internationella designsamarbetet. Han skrev flera böcker om design, bl.a. Design för gemensamma resor (1992), Design for Product Understanding (1997) och I Ruskins Spegel (2006). (Wikipedia- den fria encyklopedin, 2009) Sida14av 17

Min slutsats Slutligen vill jag återigen påpeka att den tolkning som kunden skapar i sitt huvud av en produkt blir kundens verklighet, alltså är det viktigt att produkten utger rätt signaler. Semiotik är läran som, om det används på rätt sätt, gör detta möjligt. Som jag nämnt tidigare anser jag att det saknas ett tydligt verktyg för framför allt utvärdering av semiotikanvändningen. En egen checklista är nog ganska lätt att upprätta, kanske gör jag det själv till nästa PU-projekt. Om man är disciplinerad och följer mina råd om när i PU-processen semiotik främst bör användas tror jag emellertid att man klarar sig bra även utan ett stödjande verktyg. Av min PU-processbeskrivning sbeskrivning förstår ni att semiotik är aktuellt att tänka på ofta. Jag vill dock förtydliga att semiotik på dessa punkter är en stödjande teori till de övriga steg som vanligen utförs där. Om vi snöar in oss för mycket på semiotik och glömmer övriga verktyg är vi ute på hal is. Självklart ska de stödjande verktygen så som Pughmatrisen användas, försök dock att i större grad involvera semiotik i dem. Förhoppningsvis leder arbetet till att de produkter som utvecklas är anpassade till kundernas önskemål och förväntningar samt äger användarförståelse. Jag anser att jag i denna essä har förklarat det luddiga begreppet semiotik genom att systematisk dissekera det i mindre delar. Jag har även beskrivit när, hur och varför semiotik bör användas i PU-processen, baserat på mina personliga åsikter samt på olika författare och föregångsmän inom ämnet. Sida15av 17

Mina referenser Litteraturförteckning Baldwin, J. D., & Roberts, L. (2006). Visual communication. UK: AVA Publishing. Baxter, M. (1995). Product Design - Practical methods for the systematic development of new products. USA: CRC PRESS. Monö, R. (1997). Design for Product Understanding. Trelleborg: Liber AB. Norman, D. A. (1988). The design of everyday things - 2002 edition. USA: Basic Book. Thies, A. i.-/. (2009). Produktsemiotik - Ett minikompendium om produktsemiotik för industridesignstudenter. Wikström, L. (2002). Produktens Budskap - Metoder för värdering av produkters semantiska funktioner ur ett användarperspektiv. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola. Österlin, K. (2003). Design i fokus för produktutveckling. Liber AB. Webb-baserade källor Chalmers.. (Februari 2003). Hämtat från Chalmers externa hemsida: http://www.chalmers.se/hypertext/promotion/hedersdoktorer/mono.html den 20 April 2009 NE - Nationalencyklopedin.. (2009). Hämtat från NE: http://www.ne.se/kort/ den 14 April 2009. Fritextsökning på: semiotik, pragmatik, semantik, syntax. Pettersson, R. (2008). Informationsdesign från a till ö. Tullinge: Institutet för infologi ISBN: 91-85334-21-9. Tillgänglig på: http://www.idp.mdh.se/idu/library/id_azswedish.pdf Svenska Akademins ordbok.. (December 2008). Hämtat från Svenska Akademins ordbok- webbplats: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ den 14 April 2009. Fritextsökning på: semiotik Wikipedia - den fria encyklopedin.. (Mars 2009). Hämtat från Wikipedia - webbplats: http://sv.wikipedia.org/wiki/semiotik den 20 April 2009. Fritextsökning på: Rune Monö, Charles Peirce, Ferdinand de Saussure Sida16av 17

Bild förteckning Bild 4: Streamliner Rally - Strömlinjeformad träbil från företaget Playsam STILIGT.SE http://www.stiligt.se/pl/showproduct.aspx?productid=psm038 Bild 6: Porträtt av Ferdinand de Saussure (Wikipedia- den fria encyklopedin, 2009) Bild 7: Porträtt av Charles S. Pierce. Hämtad från: www.lichtensteiger.de/peirce.html Bild 8: Porträttfoto av Rune Monö. (Chalmers, 2003) Playsam. Hämtad från: Sida17av 17