Lupp kollar upp - En undersökning av ungdomars livssituation i Botkyrka

Lupp kollar upp - En undersökning av ungdomars livssituation i Botkyrka 1 (31)

Av: Shakhlo Altieva Författad under praktikperiod på Kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka kommun VT2011 2 (31)

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Metod... 7 Fritid... 8 Öppna svar om fritid... 11 Biblioteket... 12 Skola... 13 Ogiltig frånvaro... 15 Mobbning... 16 Politik, samhälle och inflytande... 17 Hälsa... 20 Trygghet... 22 Arbete... 23 Framtid... 25 Avslutande reflektioner... 27 Källförteckning... 31 3 (31)

Sammanfattning LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken är en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen har utvecklat med syfte att ta reda på hur ungdomarnas situation ser ut lokalt. Resultaten ska kunna användas för att utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. I Botkyrka kommuns Luppundersökning 2010 har 599 ungdomar i årskurs 9 svarat på frågor om fritid, skola, politik, inflytande, hälsa, arbete och framtid. Fritid De flesta har svarat att de är nöjda med sin fritidssituation och tycker att det finns mycket att göra på fritiden, medan 3 av 10 tycker att det finns ganska lite eller ingenting att göra på fritiden. Svaren visar att ungdomarna i de norra kommundelarna, särskilt Fittja och Alby, upplever att de har mindre att göra under sin fritid medan ungdomarna som bor i de södra kommundelarna, framförallt i Tumba, är de som upplever att de har mest att göra. Den vanligaste fritidssysselsättningen är att surfa och chatta på Internet, 8 av 10 gör det dagligen. Att umgås med kompisar, spela datorspel/tv-spel och ägna sig åt läsning är också vanliga fritidssysselsättningar bland ungdomarna i Botkyrka. Undersökningen visar bland annat att det är vanligare med biblioteksbesök i de norra kommundelarna än i de södra. Skola Svaren visar att de flesta är nöjda med sin skola och tycker att det är en god stämning i skolan. Däremot tycker cirka 20 % av ungdomarna att främlingsfientlighet och mobbning är ett problem i skolan. Cirka 15% anger även att sexuella trakasserier är ett problem i skolan. Det ungdomarna angett som de helst vill vara med och bestämma om i skolan är hur de ska arbeta med sina skoluppgifter (t.ex. grupp-/projektarbeten), vad de får lära sig, över sitt skolschema, skolmaten och skolmiljön. Lupp-resultatet visar att Botkyrka-ungdomarnas ogiltiga frånvaro från skolan är större jämfört med riket och att killarna skolkar mer än tjejerna. Politik Ungdomarna anger att de har större intresse för vad som händer i andra länder och för samhällsfrågor än för politik. Cirka hälften av de tillfrågade vill vara med och påverka frågor som berör Botkyrka kommun. Enkäten visar att den största orsaken till att inte vilja vara med och påverka är ointresse. 27 % anger att de kan för lite om hur de ska göra för att vara med och påverka, medan 26% tycker att det spelar inte något roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall. Om ungdomarna själva var politiker skulle de främst satsa på arbete mot kriminalitet, att skapa arbeten för unga, skola, sjukvård, bostäder för unga och arbete mot främlingsfientlighet och rasism. 4 (31)

Hälsa Majoriteten bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller ganska bra. Killarna anser sig vara friskare än tjejerna. Ungdomarna som bor i de södra kommundelarna anger att de oftare känner sig sjuka än ungdomarna som bor i de norra kommundelarna. De ungdomar som bor i Tullinge och Tumba har använt hasch eller marijuana fler gånger i sitt liv jämfört med ungdomarna i norra Botkyrka. Snusning är mindre vanligt än rökning. Enkätsvaren visar att 77 % av ungdomarna i Fittja aldrig dricker sprit, starköl, vin eller liknande medan endast 51% av ungdomarna i Tullinge har gett samma svar. Trygghet De flesta ungdomar upplever sitt bostadsområde som en säker plats på dagtid. Ungdomarna som bor i Alby känner sig mest otrygga i sitt bostadsområde, både på dagtid och på kvällen. Killar anger att de oftast upplever orättvis behandling i kontakt med polisen/rättsväsendet, restaurang/diskotek och organisation eller förening. Tjejerna däremot anger att de främst har upplevt det i kontakt med skolans personal och av någon i sin familj. Som orsak till orättvis behandling är de vanligaste svaren: utländsk bakgrund/hudfärg, utseende, ålder, religion och funktionsnedsättning. Arbete Undersökningen visar att fler killar än tjejer hade sommarjobb under sommaren 2009. Cirka 1 av 10 har ett extrajobb vid sidan av studierna och 2 av 10 hade ett sommarjobb under sommaren 2009. Fler ungdomar i de södra kommundelarna har arbetat under sommaren jämfört med ungdomarna som bor i de norra kommundelarna. De som haft ett sommarjobb fick det främst genom någon i sin egen familj, släkting eller folk de känner. Majoriteten av ungdomarna som bor i Fittja, Tumba och Tullinge kan tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. Framtid Cirka 8 av 10 av de tillfrågade ungdomarna har en positiv syn på framtiden. Det är endast 5% som har en negativ inställning till sin framtid och drygt 9% är tveksamma till hur deras framtid kommer att gestalta sig. Resultaten visar att 54 % vill gå på universitet eller högskola i framtiden, 16% vill läsa t.o.m. gymnasieskola eller motsvarande, 11%vill gå yrkesutbildning efter gymnasiet och 3% anger grundskola eller motsvarande. 13 % är osäkra på vilken högsta utbildning de vill gå. 5 (31)

Inledning Botkyrka ska upplevas som en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. Botkyrka är ingen slätstruken kommun där det räcker att vara lagom för att nå framgång. För oss i Botkyrka är det viktigt att vi har förmågan och modet att tänka nytt, att tänka annorlunda och se till att så många drömmar som möjligt blir förverkligade. Det är en viktig nyckel till hur vi ska lyckas att göra Botkyrka till en bra kommun att bo, leva och verka i. 1 LUPP Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är Ungdomsstyrelsen som har utvecklat en omfattande enkät som innehåller ungefär 80 frågor för ungdomar mellan åldrarna 13-25 år. Lupp undersökningen syftar på att ge kommuner en bild av hur ungdomars situation ser ut och hur de ser på sin vardag och sin framtid. Rapporten är tänkt att fungera som ett underlag för att utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. Botkyrka Botkyrka kommun ligger mellan Stockholm och Södertälje och består av sju kommundelar: Fittja, Alby, Hallunda, Norsborg, Tumba, Tullinge och Grödinge. Kommunen har en ung befolkning där medelåldern är 37 år, jämfört med medelåldern i landet som är 41 år. Sammanlagt bor drygt 81 000 personer i kommunen och andelen unga under 18 år omfattar 24,5 %, jämfört det med landet som har 20,6 %. 2 Många Botkyrkainvånare har sina ursprung i andra länder. Cirka hälften av kommunens befolkning består av personer som antingen är födda i ett annat land eller har en eller båda föräldrar födda utomlands. I denna mångkulturella kommun talas cirka 100 olika språk. 3 1 www.botkyrka.se 2 www.botkyrka.se 3 www.botkyrka.se 6 (31)

Metod Botkyrka kommun genomförde LUPP-undersökningen under hösten 2010. Arbetet började med kommunmedarbetarnas deltagande i förberedande seminarier arrangerat av Ungdomsstyrelsen. En arbetsgrupp och en styrgrupp tillsattes för att genomföra och följa arbetet. Kommunen tog även hjälp av två praktikanter från Södertörns Högskola, varav en assisterade i enkätundersökningens genomförande och den andra utförde en överskådlig sammanfattning av resultaten i form av denna rapport. En separat och mer djupanalyserande rapport har också sammanställts med fokus på ungdomarnas framtidstankar i relation till olika variabler. Ungdomar från 17 olika skolor i Botkyrka svarade på enkäten mellan den 13 oktober och den 10 december 2010. Det är 599 ungdomar i årskurs 9 som har svarat på frågor om skola, politik, inflytande, fritid, hälsa, arbete och framtid. Enkäterna besvarades anonymt och de i flesta fall genom webbenkäten. Det var ursprungligen 714 ungdomar som deltog i enkätundersökningen, men svarsfrekvensen sjönk eftersom endast 599 personer har svarat på tillräckligt många frågor för att räknas med i resultatet. Enkätsvaren har bearbetats både med hjälp av Ungdomsstyrelsens analysverktyg w-lupp och genom SPSS (Statistical Package for the Social Sciences), ett datorprogram för statistisk analys av enkätundersökningar. I denna rapport görs jämförelser mellan kön, skolor, bostadsområde samt riket. Med riket menas alla kommuner i Sverige som har genomfört Lupp i årskurs 7-9 under året 2010. Enkät: Botkyrka åk 9 2010 Fråga: Vilket bostadsområde bor du i? Svar: Procent Antal Fittja 10,4 % 62 Alby 14,5 % 87 Hallunda/Norsborg 13,7 % 82 Tullinge 21,2 % 127 Tumba 28,7 % 172 En annan kommun/bostadsområde 11,5 % 69 Totalt: 100,0 % 599 7 (31)

Fritid Ett av de centrala mål som kommunen strävar efter är att tillhandahålla goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar i Botkyrka. En bra uppväxt handlar även om att ha en bra fritid och att få utlopp för kreativitet och skapande. 4 Botkyrkas speciella geografi och struktur kräver satsningar i båda riktningarna. Närhet och tillgänglighet till att utöva idrott, besöka biblioteket, träffa kompisar på fritidsgården och uppleva kultur är en kvalitet i livet och för hemkänslan. Kommunen har bibliotek, idrottsplatser och fritidsgårdar i samtliga kommundelar. 5 I Lupp-enkäten fick ungdomarna svara på frågan om hur mycket fritid de har. Svaren visar att nästan 65 % av ungdomar tycker att de har lagom med fritid och att de hinner med att göra det de vill. Resultaten visar även att drygt 10 % av ungdomarna känner att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid medan nästan 25 % av ungdomarna tycker att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill. På frågan om hur mycket, av det de är intresserade av, det finns att göra på fritiden svarade drygt 50 % att de tycker att det finns ganska mycket att göra och cirka 5 % anser att det finns väldigt lite eller ingenting av det de är intresserade av att göra på fritiden. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? det finns väldigt mycket/ganska mycket att göra det finns ganska lite/väldigt lite/ingenting att göra 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fittja Fittja Alby Alby Hallunda/Norsborg Hallunda/Norsborg Tullinge Tullinge Tumba Tumba Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer 4 www.botkyrka.se 5 Kultur och fritidsnämndens Ettårsplan 2011, Botkyrka kommun 8 (31)

Vid en närmare titt ser vi att tjejer och killar i bostadsområdena Hallunda/Norsborg, Tullinge och Tumba upplever att de har mer att göra på sin fritid jämfört med de ungdomar som bor i Fittja och Alby. Mest positiva svar ger de ungdomar som bor i Tumba, där 80 % svarade att det finns mycket att göra under fritiden. Fråga A: Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Fittja Alby Fråga: Vilket bostadsområde bor du i? Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba det finns väldigt/ganska mycket att göra 59,6 % 58,6 % 71,9 % 73 % 79,6 % det finns ganska lite/ ingenting att göra 40,3 % 41,4 % 28 % 27 % 20,4 % Totalt: 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Fritidssysselsättningar som tjejerna ägnar sig åt varje dag/vecka: 95 % surfar/chattar på Internet 91 % umgås med kompisar 65 % ägnar sig åt läsning 51 % sjunger/spelar instrument/skapar musik 50 % idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 41 % idrottar/motionerar i klubb eller förening Fritidssysselsättningar som killarna ägnar sig åt varje dag/vecka: 94 % surfar/chattar på Internet 92 % umgås med kompisar 86 % spelar datorspel/tv-spel 65 % idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 54 % idrottar/motionerar i klubb eller förening 50 % ägnar sig åt läsning 9 (31)

Kommunen har även ett uppdrag att stödja föreningslivet i Botkyrka. Undersökningen visar att drygt 13 % av ungdomarna deltar i föreningsverksamhet varje vecka. På sin fritid idrottar/motionerar 48 % av ungdomarna i Tullinge och 40 % av ungdomarna i Fittja i föreningsverksamhet varje vecka. Det är stor skillnad i förhållande till dem som bor i Alby, där bara 22% svarat att de gör det. Bilden nedan visar också att killarna oftare än tjejerna idrottar/motionerar i någon klubb eller förening. över 50 % av tjejerna över 38 % av killarna Idrottar aldrig i någon klubb eller förening under sin fritid. över 39 % av tjejerna över 48 % av killarna Motionerar/idrottar varje vecka men inte i någon klubb eller förening Enkätundersökningen visar även att cirka 9 % av tjejerna och 11 % av killarna varje vecka går till något sportevenemang utan att själva delta. 10 (31)

Öppna svar om fritid På frågan om ungdomarna tycker att det saknas fritidsmöjligheter är de mest förekommande svaren att de vill ha bättre och fler av: 1. Ungdomens Hus / Fritidgårdar 2. Konstgräsplaner, skateparker, badhus 3. Fritidsaktiviteter i form av dans, musik, design, att skriva 4. Idrottsaktiviteter som fotboll, basket, simning, innebandy 5. Bio, café och ställen att plugga (något annat än biblioteket) Dans, musik något utanför skolan Ett äventyrsbad Det borde finnas fler ungdomshus, fler aktiviteter man skulle få gå på, t.ex. att ni ska ge barnen mer möjligheter att gå på läger, vi borde få mer att göra på de ungdomshusen som finns. Fler filmkvällar på olika ställen. Vi behöver även meddelas om det. Botkyrka kommun har väldigt lite val för fritidsaktiviteter. Mina fritidsaktiviteter gör jag i en annan kommun. Jag tycker även att man bör ta del av olika kulturer och göra fritidsaktiviteter av det, ex: utöva dans från en annan kultur. De aktiviteter som finns idag är väldigt dyra. Vi vill ha en konstgräsplan!!!!! Saknar platser att hänga i, en plats där alla hänger i! En idrottshall där man kan vara och umgås o spela fotboll eller andra sporter med andra. Jag skulle vilja att det skulle kunna finnas typ skrivgrupper för blivande författare där man kan läsa upp vad man skrivit och få respons och hjälp att skriva bättre, och likaså tecknargrupper som är gratis eftersom många gärna vill gå sådant men inte har råd eftersom man hellre köper typ mat. Designskola ska det finnas precis som dansskola Skulle vilja ha grupper där man kan samlas och kan ta bilder tillsammans t.ex. fotografgrupp. Skulle vilja ha mötesplatser inomhus som man kan vara i under vintrarna, ex något café och vara utomhus på somrarna 11 (31)

Biblioteket Det finns sex folkbibliotek geografiskt väl spridda i Botkyrka. Bibliotekets främsta uppgift är att erbjuda fri tillgång till information, kultur och litteratur samt vara en öppen mötesplats för Botkyrkaborna. På frågan om hur ofta ungdomarna besöker biblioteket under sin fritid svarade drygt 9 % av Fittjaungdomarna att de besöker biblioteket varje dag medan endast 2 % av ungdomarna från Tumba och 1% från Alby gör det dagligen. Resultaten visar även att över 25 % av ungdomarna som bor i Fittja besöker biblioteket varje vecka medan endast 2 % av dem som bor i Tumba gör det. Nästan 52 % av ungdomarna i Tullinge svarade att de aldrig besöker biblioteket. Enkät: Botkyrka åk 9 2010 Fråga A: Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Underfråga: Besöker bibliotek (inte på skoltid) Fråga B: Är du tjej eller kille? tjej kille Totalt: Varje dag 2,4 % 3,4 % 17 Varje vecka 12,3 % 5,2 % 51 Varje månad 28,7 % 15,8 % 130 Varje år 24,9 % 20,3 % 132 Aldrig 31,7 % 55,3 % 254 Totalt: 100,0 % 100,0 % 584 fler tjejer än killar går till biblioteket under sin lediga tid varje vecka. det är vanligare med biblioteksbesök i de norra kommundelarna än i södra. Resultaten visar även att de som bor i Fittja och Alby oftare läser på sin fritid (ca 48 % uppger att de gör det dagligen), än de som bor i Tumba ( 29 %), Hallunda/Norsborg (26 %) och Tullinge (ca 22 %). 12 (31)

Skola Botkyrka ska vara en trygg och bra kommun att växa upp i. Skolan har en stor betydelse för ungdomars valmöjligheter senare i livet. Kommunens mål är att alla ungdomar får kunskaper som ger förutsättningar för vidare studier eller arbete. Godkända betyg i grundskolan och en fullföljd gymnasieutbildning är därför viktiga milstolpar inför klivet ut i arbetslivet eller till högre utbildningar. 6 Majoriteten av eleverna är nöjda med sin skola och tycker att det är en god stämning i skolan. Drygt 20 % av eleverna upplever dock att mobbningen är ett problem. Cirka 52 % tycker att skolan agerar när en elev mobbar en annan elev. Undersökningen visar även att cirka 20 % av ungdomarna anser att främlingsfientlighet är ett problem i skolan och 92 av 589 ungdomar, alltså 15 %, tycker att sexuella trakasserier är ett annat problem som finns i skolan. I diagrammet redovisas de fem skolor som fått högst andel svar på att främlingsfientlighet är ett problem. 80% Hur tycker du att det är i din skola? Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Stämmer mycket/ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska/mycket dåligt 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fittjaskolan Karsby International Björkhaga skola Grindtorps skolan Freinetskolan Kastanjen Undersökningen visar även att ungdomar genomgående vill påverka mer i skolan än de upplever att de får. 6 Kultur- och Fritidsnämndens Ettårsplan 2011, Botkyrka kommun (s.24) 13 (31)

Det här vill eleverna vara med och bestämma om: 76 % hur de ska arbeta t.ex. grupparbete/projektarbete 75 % vad de får lära sig i skolan. 75 % sitt skolschema 73 % skolmaten 73% proven 70 % läxorna 67 % skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum 60 % böcker/läromedel de ska ha 60 % reglerna i skolan 57 % skolmiljön ute, t.ex. skolgården Elevinflytande Du som elev i Botkyrkas grundskolor har rätt till att påverka undervisningens utformning och innehåll samt skolans miljö. Det är också viktigt att du kan påverka saker som din arbetsmiljö, skolmat och tryggheten i skolan. Två forum för elevinflytande är klassråd och elevråd. Där kan du som elev lättare får möjlighet att påverka i skolan. 7 7 www.botkyrka.se 14 (31)

Ogiltig frånvaro Barn mellan 7 till 16 eller 17 år har skolplikt. Detta innebär att barn och ungdomar har en skyldighet att gå i skolan men också en rättighet att få utbildning. Enligt Lupp-resultatet skolkar eleverna i Enkät: Botkyrka åk 92010 årskurs 9 i Botkyrka mer än i riket. I Fråga: Är du tjej eller kille? undersökningen svarar killarna att Fråga: Brukar du skolka? de brukar skolka oftare än tjejerna tjej kille Totalt: gör. nej 59,7 % 59,3 % 355 De som bor i Fittja anger att de brukar skolka mer än dem som bor i Hallunda/Norsborg. I Tullinge har ja, någon gång per månad/ termin ja, flera gånger i månaden ja, flera gånger i veckan 32 % 5,7 % 2,7 % 29,3 % 5,4 % 6,1 % 183 33 26 majoriteten svarat att de inte brukar skolka alls och ungdomarna från Totalt: 100,0 % 100,0 % 597 Alby är de som har angett lägst frånvaro. I genomsnitt brukar 11 % eller 65 av 597 elever i årskurs 9 ha ogiltig frånvaro någon gång i månaden. De 6 skolor där eleverna angett lägst andel skolk är: 87,5% Brunnaskolan 77,4% Kvarnhagsskolan 74,3% Falkbergsskolan 70,4% Trädgårdsstadsskolan 69,2% Björkhaga skola 63,2% Broängsskolan Tabellen nedan visar resultatet på dem som svarat NEJ på frågan om de brukar skolka: Brukar du skolka? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fittjaskolan Botkyrka Grindtorpsskolan Kvarnhagsskolan Botkyrka Friskola Brunnaskolan Freinetskolan Hammerstaskolan Karsby International Falkbergsskolan Trädgårdsstadsskolan Björkhaga skola Broängsskolan Kunskapsskolan Storvretsskolan Sverigefinska skolan Tunaskolan Nej Enkät: Botkyrka åk 9 år 2010 15 (31)

Mobbning Mobbning eller kränkande behandling är förbjudet i både skolan och förskolan. Det är skolans skyldighet att ta itu med mobbning på en gång. Kommunen uppmanar att alla vuxna som arbetar i en skola ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling, som mobbning och rasistiska påhopp. 8 Cirka 11 % eller 66 av 586 elever har svarat att de har blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Fråga: Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Fråga: Vilket bostadsområde bor du i? Fittja Alby Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba nej 85,2% 93 % 90,8% 89% 88,7% ja 14,8% 7 % 9,2% 11% 11,3% Totalt: 100 % 100% 100% 100,% 100% Tabellen visar att de som bor i Fittja är de som i högst utsträckning upplevt att de har blivit mobbade eller känt sig utfrysta under det senaste halvåret (15 %). Den lägsta andelen hittar vi hos ungdomarna i Alby (7 %). Analysen visar att av dem som har blivit mobbade eller utfrysta har: 51 % utsatts för det på rasterna i skolan 44 % i klassrummet 23 % via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida Det är 36 tjejer och 30 killar som har markerat att de har blivit mobbade eller utfrysta någon gång det senaste halvåret. Det framgår även att mobbningen sker utanför skolan på ställen där man umgås eller utför gemensamma intressen exempelvis på ungdomens hus/fritidsgårdar, i föreningslokaler och på träningen. Botkyrkas Barnombudsman Elever, och föräldrar till elever som blir mobbade, kan vända sig till Botkyrkas Barnombudsman. Barnombudsmannens uppgift är att se till att alla barn och ungdomar i Botkyrka kommun behandlas på ett bra och rättvist sätt. 9 E-post: ewa.hollen@botkyrka.se 8 www.botkyrka.se 9 www.botkyrka.se 16 (31)

Politik, samhälle och inflytande I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde och lika rättigheter. Botkyrka eftersträvar att utveckla och fördjupa demokratin där alla ska ha möjlighet att påverka. En viktig del för att öka delaktigheten är de dialogforum som kommunen inrättar i varje kommundel. Här kan förtroendevalda och medborgare mötas för att tillsammans diskutera hur Botkyrka kan utvecklas. 10 Ett av de centrala målen i Bokyrka kommun är att kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakt med de anställda i kommunen. Kommunen strävar efter att alla ska bemötas med respekt, få sakkunnig information, stöd och hjälp samt att ingen ska särbehandlas. Kommuninvånarna ska uppfatta att det är enkelt att ha kontakt med kommunen och att man får tydliga och klara besked och bra service. Medborgare som är brukare i de kommunala verksamheterna ska känna att de har möjlighet att påverka den egna verksamheten förutom att de är nöjda med den service de får. 11 Ungdomarna fick svara på frågor om deras intresse av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Resultaten visar att det inte finns några stora skillnader mellan tjejer och killar i frågan om deras intresse av politik. Drygt 39 % av tjejerna och 36 % av killarna har svarat att de är mycket eller ganska intresserade av politik. I tabellen nedan kan vi se att cirka 46 % av dem som bor i Hallunda/Norsborg är mycket/ganska intresserade av politik medan 66 % av dem som bor i Tumba inte är särskilt / inte alls intresserade av detta. Fråga: Vilket bostadsområde bor du i? Hallunda/ Fråga: Hur intresserad är du av politik? Fittja Alby Norsborg Tullinge Tumba mycket/ ganska intresserad 36% 41,3% 46,3% 36,5% 34% inte särskilt/ inte alls intresserad 63,9% 58,6% 53,7% 63,5% 66,1% Totalt: 100% 100% 100% 100% 100% Det visade sig att tjejerna (50 %) är mer intresserade av samhällsfrågor än killarna (38%). Det är nästan 60 % av dem som bor i Fittja som är mycket/ganska intresserade av samhällsfrågor medan endast 36 % av ungdomar från Tullinge har lämnat samma svar. Sju av tio elever är intresserade av vad som händer i andra länder. 10 www.botkyrka.se 11 Kultur- och Fritidsnämndens Ettårsplan 2011, Botkyrka kommun 17 (31)

Ungdomarna är mest intresserade av vad som händer i andra länder (69 %) samhällsfrågor (54 %) Ungdomarna är mindre intresserade av politiken (37 %) Tjejerna har deltagit mer i någon av följande aktiviteter jämfört med killarna: Skriva på en namninsamling Ta kontakt med någon politiker Skriva insändare Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt Delta i bojkotter/köpstrejker Delta i lagliga demonstrationer Killarna har deltagit mer i någon av följande aktiviteter jämfört med tjejerna: Vara medlem i ett politiskt parti Chatta/debattera politik på Internet Delta i olagliga demonstrationer/aktioner Måla politiska slagord på allmän plats Ockupera byggnader Skada andras/allmän egendom i protest Nästan hälften av ungdomarna i årskurs 9 önskar att vara med och påverka frågor som berör Botkyrka kommun. Diagrammet visar att ungdomarna som bor i Alby (58%) och Tullinge (55%) i högre grad vill vara med och påverka i dessa frågor jämfört med ungdomarna i Hallunda / Norsborg (37%). Tjejerna är mer intresserade av att vara med och påverka i kommunen än killarna är. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? ( Ungdomar som svarade Ja) Killar Tjejer 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba 18 (31)

I svaren uppger nästan 27 % att de kan för lite om hur de ska göra för att vara med och påverka och 26 % av ungdomarna tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall. Det största skälet (55 %) till ovilja att vara med och påverka är ointresse. Drygt 38 % vet inte till vem eller vart de ska vända sig om de vill påverka något i kommunen. Endast 10 % uppger att de vänder sig till tjänstemän eller politiker och 11 % uppger att de vänder sig till någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande (exempelvis ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige). Det framgår även att: 5 av 10 ungdomar tycker att det finns ganska små eller inga möjligheter alls att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. 6 av 10 tycker att det är ganska/mycket viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. 3 av 10 har vilja att träffa beslutsfattare i kommunen. Om ungdomarna själva var politiker skulle de främst satsa på: 42 % arbete mot kriminalitet 36 % skapa arbeten för unga 36 % skola 30 % sjukvård 29 % bostäder för unga 28 % arbete mot främlingsfientlighet och rasism Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigt att satsa på? 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 9% 16% 6% 5% 36% 30% ungas psykiska hälsa fritidsaktiviteter äldreomsorg barnomsorg skola sjukvård 9% 3% 5% djurens rättigheter stöd till kulturverksamheter för unga stöd till föreningar 15% skapa arbeten för unga ställen där ungdomar kan träffas 36% arbete för att minska användandet av alk... 19 (31) 16% 10% kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg 23% 15% 9% 10%12% 29% 28% 42% lika lön för lika arbete för män och kvinnor gator, vägar och cykelbanor arbete för miljön arbetsmiljö i skolan idrottsanläggningar bostäder för unga arbete mot främlingsfientlighet och rasism arbete mot kriminalitet totalt

Hälsa Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat hälsa som ett tillstånd av fullstädig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande. Hälsa är därmed något mer än frånvaron av sjukdom. Hälsa omfattar något positivt, en känsla av god livskvalitet och välbefinnande. I folkhälsoarbetet utgår vi från ett hälsofrämjande perspektiv. Perspektivet innebär att vi stärker de faktorer som främjar hälsa istället för att fråga varför människor blir sjuka. 12 Under temat Hälsa har ungdomarna svarat på frågor som berör deras allmänna hälsotillstånd, matvanor, träning och användning av alkohol, narkotika och tobak. I Lupp-enkäten fick de svara på hur ofta brukar de röka cigaretter. Tabellen till höger visar svaret. Snusning är mindre vanligt än rökning. Det visade sig att 92 % av tjejerna och 78 % av killarna aldrig snusar och endast 1 % av tjejerna och 4 % av killar brukar snusa någon gång i månaden. På frågan om hur ofta de brukar dricka folköl svarade 84 % av tjejerna samt 69 % av killarna aldrig. Enkät: Botkyrka åk 9 år 2010 Hur ofta brukar du? Röka cigaretter tjej kille Aldrig 72 % 67 % En gång om året eller mera sällan 9 % 6 % Några gånger per år 4 % 6 % Någon gång i månaden 4 % 7 % En gång i veckan 1 % 1 % Flera gånger i veckan 3 % 1 % Varje dag 7 % 11 % Cirka 1 % av ungdomarna brukar dricka folköl varje dag medan cirka 6 % av killarna och knappt 1 % av tjejerna dricker starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit. I svaren anger 77 % av de ungdomar som bor i Fittja att de aldrig dricker sprit, starköl, vin eller liknande medan bara 51 % av ungdomarna som bor i Tullinge hade samma svar. Dessa uppgifter stämmer överens med Ungdomsenkäten från 2010, en annan undersökning som görs i Botkyrka kommun vartannat år. I Ungdomsenkäten framgår det att alkoholkonsumtionen är något högre bland ungdomarna i de södra kommundelarna och att andelen som inte dricker alkohol är större i de norra delarna av kommunen. 13 Det framkommer att 95 % av tjejerna och 85 % av killarna aldrig har använt hasch eller marijuana. Bland dem som angett att de har det är det vanligast bland ungdomarna som bor i Tumba och Tullinge, där 6 % har använt hasch eller marijuana mer än 20 gånger i sitt liv, samt i Alby där cirka 2 % av ungdomarna har haft sådan erfarenhet. Cirka 75 % av ungdomarna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller ganska bra. Undersökningen visar att killarna anser sig vara friskare än tjejerna. Tjejer anger att de får huvudvärk oftare än killarna. Svaren visar även att tjejerna oftare får besvär som ont i magen och svårt att somna än killarna. Även på frågan om ungdomarna haft besvär på grund av att de känt sig stressade är det stora skillnader mellan könen, tjejerna känner sig mer än dubbelt så stressade än killarna gör. 12 Kultur- och Fritidsnämndens Ettårsplan 2011, Botkyrka kommun (s.21) 13 Inblick i våra ungas vardag, Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010. 20 (31)

Hur ofta är du sjuk? jag är inte sjuk lika ofta som andra jag är sjuk ungefär lika ofta som andra jag är sjuk oftare än andra 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fittja Fittja Alby Alby H allunda/n orsborg H allunda/n orsborg T ullinge T ullinge Tum ba Tum ba Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Killar 21 (31)

Trygghet Kommunen ska vara en trygg och trivsam plats. Attraktiva och säkra närmiljöer är viktigt för att människor ska känna sig trygga. Andra aspekter av trygghet är att människor har en tryggad försörjning och känner en social trygghet i svåra situationer. 14 Undersökningen visar att killar känner sig otryggare än tjejer: - i sitt bostadsområde på dagen, - i skolan (tiden i klassrummet och under rasterna) Medan tjejerna är otryggare: - i bostadsområdet på kvällen, - på diskotek eller andra nöjesställen - i kollektivtrafiken. De flesta ungdomarna upplever sitt bostadsområde på dagtid som en säker plats. Bland den låga andelen som känner sig otrygga på dagtid omfattar det främst ungdomarna som bor i Alby (5 % eller 4 av 86 stycken). Undersökningen visar även att ungdomarna som bor i Alby känner sig mest otrygga i sitt bostadsområde på kvällen (25% eller 21 av 85st). De känner sig till exempel dubbelt så otrygga jämfört med ungdomarna i Hallunda/Norsborg och fyra gånger otryggare än ungdomarna som bor i Tullinge. Ungdomarna från bostadsområdena Tumba (24 % eller 39 av 159st) och Fittja (22% eller 13 av 58 st) känner sig mest otrygga på Ungdomens Hus, fritidsgårdar eller på liknande ställen. Killar har oftare än tjejer upplevt orättvis behandling i kontakt med polisen/ rättsväsendet, restaurang/diskotek och organisation eller förening medan majoriteten av tjejerna upplevt det i kontakt med skolans personal och av någon i sin familj. De vanligaste svaren på varför man blivit orättvist behandlad är följande: 14% på grund av utländsk bakgrund/hudfärg 14% på grund av utseende 12% på grund av ålder 6% på grund av religion 5% på grund av funktionsnedsättning 14 Flerårsplan 2011 2014, en plan för hållbar utveckling. Botkyrka kommun 22 (31)

Arbete Kommunens invånare ska ha lika möjligheter att utveckla och bidra med sin förmåga i arbetslivet, på fritiden och i samhället generellt. Det ska gälla oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. 15 Att människor har ett arbete är en grundläggande förutsättning för en långsiktig samhällsekonomisk stabilitet. Mänskliga resurser ska alltid tas tillvara. Aktiva insatser ska därför riktas till personer och grupper som har det svårast att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Detta arbete ska göras i samverkan med andra samhällsorgan. Eget arbete och självförsörjning är den enskilt viktigaste faktorn i en framgångsrik integrationsprocess. 16 Undersökningen visar att 12 % av ungdomarna har ett extrajobb vid sidan av sina studier. Av dem som har ett extra jobb är det ungefär 6 av 10 som jobbar minst en gång i veckan och två av tio jobbar minst en gång i månaden. Drygt 21 % av ungdomarna har försökt få ett extrajobb utan att lyckas. Från diagrammet framgår det att ungefär 2 av 10 hade ett sommarjobb under sommaren 2009. Fler killar än tjejer hade ett sommarjobb. Flera ungdomar som bor i Tullinge (21 %) och Tumba (20 %) har arbetat under sommaren jämfört med dem som bor i Alby (13 %). 15 Flerårsplan 2011 2014, en plan för hållbar utveckling. Botkyrka kommun 16 Kultur- och Fritidsnämndens Ettårsplan 2011, Botkyrka kommun (s.26) 23 (31)

Undersökningen visar att av dem som hade sommarjobb är det 39 % som har fått det genom någon i sin egen familj och 22 % genom annan släkting eller folk de känner. Genom kommunen har drygt 12 % fått sommarjobb och endast 2 % genom arbetsförmedlingen. genom någon i min egen familj Hur fick du ditt sommarjobb? genom annan släkting eller folk jag känner genom arbetsförmedlingen genom kommunen sökte utannonserad tjänst kontaktade själv arbetsplatsen på annat sätt K illa r T je je rk illa r T je je rk illa r T je je rk illa r T je je rk illa r T je je r Tumba Tumba Tullinge Tullinge Hallunda/Norsborg Hallunda/Norsborg Alby Alby Fittja Fittja Resultaten visar att: 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 6 av 10 kan tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. 63 % av dem som bor i Fittja kan tänkta 62 % av demsom bor i Tumba sig att starta ett eget 57 % av dem som bor i Tullinge företag i framtiden 35 % har föräldrar med eget företag 39 % av dem som bor i Fittja har föräldrar 35 % av dem som bor i Tumba som driver 34 % av dem som bor i Hallunda/Norsborg ett eget företag 24 (31)

Framtid Skolan har avgörande betydelse för ungdomars valmöjligheter senare i livet. Godkända betyg i grundskolan och en fullföljd gymnasieutbildning är därför viktiga milstolpar inför klivet ut i arbetslivet eller till högre utbildning. De pedagogiska insatserna ska baseras på individuella behov och anpassas till elevernas olika bakgrund och förutsättningar. Mångfald ska ses som en tillgång. 17 Cirka 86% av alla tillfrågade ungdomar ser ljust på framtiden medan drygt 5 % av ungdomarna är mycket negativa och 9 % är tveksamma till hur deras egen framtid kommer att gestalta sig. Resultaten visar att ungdomarna som bor i Alby är mest positivt inställda till sin egen framtid. Ungdomarna som bor i Tullinge är de som i störst utsträckning har angett alternativet varken/eller i sitt svar. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? 100% 80% 60% 40% 20% 0% F ittja A lb y H a llu n d a /N o r s b o r g T u llin g e T u m b a F ittja A lb y H a llu n d a /N o r s b o r g T u llin g e T u m b a Killar Killar Killar Killar Killar Tjejer Tjejer Tjejer Tjejer Tjejer 1. Är mycket positiv 4. Varken eller 7. Är mycket negativ 17 Kultur- och Fritidsnämndens Ettårsplan 2011, Botkyrka kommun 25 (31)

Resultaten visar att 55 % av ungdomarna helst skulle vilja gå på en gymnasieutbildning i en annan kommun direkt efter grundskolan om de hade möjlighet. Det är endast 21 % av som skulle vilja gå på en gymnasieutbildning som finns i den kommunen de bor i. Ungefär 12 % skulle vilja jobba direkt efter grundskolan. På frågan om vilken som är den högsta utbildningen man planerar att gå, svarade 54 % att de vill gå på universitet eller högskola, 16 % gymnasieskola eller motsvarande, 11 % yrkesutbildning efter gymnasiet och 3 % svarade grundskola eller motsvarande. Drygt 13 % är osäkra på vilken högsta utbildning de vill gå. Nästan hälften av dem som svarade (258 av 564 st) tror att de kommer att flytta från kommunen. De främsta anledningarna till att ungdomarna kan tänka sig att flytta ifrån kommunen är: 37 % på grund av jobbet 30 % på grund av studier 24 % för att prova något nytt 18 % på grund av flick-/pojkvän eller kompisar De främsta anledningarna ungdomarna angett för att flytta tillbaka till kommunen är: 31 % närheten till släkt och familj 19 % jobb 17 % flick-/pojkvän eller kompisar 11 % bättre miljö för mina barn att växa upp i På frågan var man helst skulle vilja bo om tio år uppger 34 % att de vill bo utomlands, 25 % uppger att de vill bo i en storstad i Sverige och 14 % uppger att de vill bo där de bor nu. Resultaten visar att de ungdomar som bor i Tumba och Hallunda/Norsborg är mer intresserade av att bosätta sig utomlands. Mindre intresserade av detta är de som bor i Fittja. 26 (31)

Avslutande reflektioner Fritid Resultaten visar att de flesta tycker att de har lagom med fritid och att de hinner med att göra det de vill. Majoriteten är också nöjda med utbudet där de bor, men det finns skillnader mellan de olika kommundelarna som kan vara intressanta att titta vidare. Tjejerna i Alby är t.ex. de som i högst grad angett att det som de fritidsaktiviteter som de är intresserade av att göra inte finns. Ett annat tydligt resultat är att biblioteksbesök är betydligt vanligare i de norra kommundelarna än i de södra. En förklaring kan vara att biblioteken där i högre grad används som en av närområdets mötesplatser. Nästan hälften av dem som bor i Tullinge och i Fittja anger att de idrottar/motionerar i någon klubb eller förening på sin fritid varje vecka. Detta är en hög andel jämfört med ungdomarna i Alby där 2 av 10 säger sig göra det. Det behöver dock inte betyda att de ungdomarna inte är fysiskt aktiva eftersom många (4 av 10) också har svarat att de idrottar/motionerar varje vecka men inte i någon klubb eller förening. Detta är en generell förändring i ungas kulturoch fritidsvanor som bland annat Ungdomsstyrelsen lyft. Studier visar att andelen som idrottar i föreningar minskar medan andelen som idrottar utanför förening ökar. 18 Resultaten visade att den vanligaste fritidssysselsättningen bland ungdomarna är att surfa och chatta på Internet. Utvecklingen av Internetanvändandet bland ungdomar nämns i Ungdomsstyrelsens skift om ungas inflytande, där det framgår att omkring 95 % av nordiska ungdomar har Internet hemma och att flertalet använder sig av Internet varje dag. 19 Internet är också ett socialt nätverk för de flesta ungdomar. Det kan fungera som ett rum för virtuell webbgemenskap där ungdomar samlas och kommunicerar med varandra genom sociala medier som facebook, twitter, bloggar osv. Enligt Ungdomsstyrelsens är ungefär tre av fyra ungdomar i åldrarna 16-25 år medlemmar i olika sociala medier på Internet. 20 Skola Skolan är av stor betydelse för ungdomars valmöjligheter i framtiden. Undersökningen har visat att majoriteten av ungdomarna är nöjda med sin skola och tycker att stämningen i skolan är god. Samtidigt har det visat sig att 20 % av ungdomarna anser att främlingsfientlighet är ett problem som finns i skolans miljö, vilket är en fråga som kan vara viktig att jobba med. Det är svårt att veta hur ungdomarna tolkar ordet främling och främlingsfientlighet. Utifrån enkätfrågan går det inte heller att säga vilka former av främlingsfientlighet dessa ungdomar upplever i sin skola, och det kan vara värdefullt att undersöka grunderna för mobbning och orättvis behandling. På frågan om vilka orsaker ungdomarna blev orättvis behandlade angav många att anledningen var utländsk bakgrund/hudfärg och utseende. Gällande mobbning eller kränkande behandling har det 18 Arenor för alla, Ungdomsstyrelse 2005, s.34. 19 Fokus 10, En analys av ungas inflytande. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:10, s.345 20 Fokus 10, En analys av ungas inflytande. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:10, s. 346 27 (31)

visat sig att cirka 11 % av ungdomarna har blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Drygt hälften av dem som har blivit mobbade eller utfrysta utsattes för det på rasterna i skolan och i klassrummet. Detta betyder att mobbningen/utfrysningen händer mest i skolans miljö och främlingsfientligheten bland ungdomarna kan vara en av de faktorer som orsakar dessa företeelser. Det framkom även att ungdomarnas ogiltiga frånvaro från skolan är större än i riket som helhet. Killarna har angett att de brukar skolka mer än vad tjejerna gör. För framtiden kan det vara betydelsefullt att undersöka om det finns samband mellan mobbningen och ungdomarnas ogiltiga frånvaro i Botkyrkas skolor. En sådan koppling har nämnts i ett slutbetänkande av Elevvårdsutredningen (SOU 2000:19), d.v.s. att mobbningen kan vara en av orsakerna till elevernas ogiltiga frånvaro. 21 Politik, samhälle och inflytande Resultaten visar att ungdomarna har större intresse för vad som händer i andra länder och för samhällsfrågor än för politiken. Det kan vara intressant att tillsammans med ungdomar diskutera vidare vad skillnaden beror på och vilka tankar och värderingar som då läggs in i ordet politik. Det är cirka hälften som angett att de vill vara med och påverka frågor som berör Botkyrka kommun, men 3 av 10 svarade att de kan för lite om hur de ska göra, och lika många tycker att det inte spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall. 38 % av svarar att de inte vet till vem eller vart de ska vända sig om de vill påverka något i kommunen. Undersökningen visar att den största orsaken till ovilja att vara med och påverka frågor som berör kommunen är ointresse. Här finns utrymme att jobba vidare med att sprida kunskap till ungdomar om vilka kanaler och påverkansmöjligheter som finns i kommunen. Ungdomsstyrelsen föreslår följande strategier för att öka det politiska deltagandet bland ungdomar 22 : Stimulera intresset för frågor som berör samhället Hjälp att bygga upp politiskt självförtroende Stimulera politiska diskussioner på olika arenor i vardagslivet För att förverkliga dessa förslag rekommenderas olika metoder, bland annat diskussioner om aktuella samhällshändelser i skolan, mer övningar i skolan där elever kan uttrycka sin åsikt i tal och skrift och argumentera mot andras. 23 Dessa metoder kan bidra till ökat intresse bland ungdomarna i frågor som rör kommunen, politik och inflytande samt vara ett sätt att förmedla kunskap inom dessa områden.. 21 Slutbetänkande av Elevvårdsutredningen (SOU2000/19). Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. s.181 22 Unga med attityd, Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2007, s.141 23 Unga med attityd, Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2007, s.141 28 (31)

Hälsa Hälsa är en grundläggande förutsättning för ett aktiv liv och en tillgång för att uppnå olika mål i livet. Majoriteten av ungdomarna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller ganska bra. Svaren visar dock att tjejerna oftare får besvär som ont i magen, huvudvärk och svårt att somna än killarna, samt att de känner sig mer än dubbelt så stressade än killarna. Liknande resultat framkommer i Botkyrkas Ungdomsenkät från 2010, där det framgår att tjejerna har mer psykosomatiska problem än killarna. (Med psykosomatisk hälsa menar undersökaren problem med magen, dålig aptit, huvudvärk och olika typer av sömnproblem). 24 Att tjejerna anger en sämre hälsa än killarna kan vara viktigt att ta fasta på och undersöka närmare. Man kan exempelvis titta vidare på variabler som handlar om prestationskrav, ohälsosamma matvanor, minskade idrottsaktiviteter, stressrelaterade faktorer som mobbning och orättvis behandling. Även andra bakgrundsfaktorer kan vara värdefullt att titta närmare på, eftersom resultaten också visar på en skillnad i den upplevda hälsan beroende på vart man bor. Ungdomarna från Tullinge och Tumba känner sig oftare sjuka än dem som bor i de norra kommundelarna. Kan det exempelvis finnas någon koppling till alkoholkonsumtion och användning av narkotika som hasch eller marijuana? Det framgår i undersökningen att ungdomarna som bor i Tumba och Tullinge har använt hasch eller marijuana mer i sitt liv jämfört med ungdomarna som bor i Alby eller Fittja. Dessa skillnader har noterats även i Botkyrkas Ungdomsenkät från 2010 där resultaten visat att en högre andel av killarna i södra kommunen har testat narkotika jämfört med dem som bor i de norra delarna av Botkyrka. 25 Vad gäller alkoholkonsumtionen har det visat sig att ungdomarna som bor i Fittja angett att de dricker betydligt mindre alkohol jämfört med dem som bor i Tullinge. Liknande skillnader konstateras även i Ungdomsenkäten från 2010 som visar att andelen ungdomar som inte dricker alkohol är större i de norra delarna av Botkyrka. 26 Trygghet Resultaten visar att de flesta ungdomar känner sig trygga i sitt bostadsområde. De som angett att de upplever störst otrygghet är de boende i Alby. Detta är viktigt att ta fasta på, exempelvis genom att kartlägga orsakerna närmare för att möjliggöra insatser för att öka tryggheten för ungdomarna där. Ett annat intressant resultat är skillnaden i var och av vem killar och tjejer upplever att de blivit orättvist behandlade. Detta kan t.ex. vara en fråga för skolorna att jobba vidare med, där främst tjejerna upplever att de blivit orättvist behandlade av personal. För killarnas del kan det vara ett argument för fortsatt samverkan med polis och rättsväsende, där en del arbete redan idag pågår i Botkyrka. 24 Inblick i våra ungas vardag, Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010 25 Inblick i våra ungas vardag, Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010, s.10 26 Inblick i våra ungas vardag, Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010, s.7 29 (31)

Arbete Att få ett sommarjobb är av stor betydelse för alla ungdomar. Sommarjobbet kan betraktas som en första ansats att komma in i arbetslivet där man får prova på något nytt vid sidan om sin utbildning. Arbetet ger oftast en möjlighet att skapa nätverk för framtida jobb och utgör en del av ungdomarnas arbetslivserfarenhet. Flera undersökningar visar att arbetslöshet under ungdomsåren kan leda till långsiktiga negativa konsekvenser för en vidare etablering på arbetsmarknaden. 27 Svaren visar att fler killar än tjejer hade sommarjobb under sommaren 2009. Majoriteten av dem som hade sommarjobb är ungdomar som är bosatta i de södra delarna av kommunen. Det skulle vara intressant att ta en närmare titt på vad det beror på både att killar haft sommarjobb i större utsträckning än tjejer, och varför andelen är högre i de södra kommundelarna. Faktorer som egna kontakter, eventuell diskriminering, hälsa och betyg kan fungera som några av de viktiga variablerna i en sådan undersökning. Det också viktigt att undersöka hur intresserade och hur aktiva ungdomarna är, i vilken utsträckning de söker sommarjobb och vilka kanaler de använder för att skapa kontakter med arbetsgivare - samt vilka jobb som lockar ungdomarna mest. Framtid Botkyrka kommun har på många sätt en bra miljö för ungdomar att leva och utvecklas i. De flesta som svarat på enkäten har en mycket positiv inställning till sin framtid. Till exempel är det många som kan tänka sig att starta ett eget företag i framtiden och mer än hälften av de tillfrågade planerar att framöver studera på universitet eller högskola, vilket är högre än genomsnittet i riket. Ungefär hälften svarar att de tror att de kommer att flytta ifrån kommunen i framtiden, och de vanligaste anledningarna är på grund av jobb eller studier. Redan på gymnasienivå svarar de flesta att de helst vill gå på en utbildning i en annan kommun än i Botkyrka. Detta behöver visserligen inte ha att göra med att man vill bort från Botkyrka utan hänger med sannolikhet ihop med det breda utbud och möjligheter som erbjuds av alla gymnasier i stockholmsområdet. Vilka tankar ungdomar har kring framtiden kan vara av stor betydelse för vilka satsningar och inriktningar man behöver göra idag. Vilka faktorer påverkar i en positiv riktning? Och vad är det som ligger bakom att en del ungdomar har en negativ inställning till sin egen framtid? I Botkyrka kommun tyckte man att just de frågorna var så viktiga att man valde att göra en särskild analys med just fokus på det. Det går därför att läsa mer om i Inflytande, delaktighet och synen på den egna framtiden. Resultatanalys av enkätundersökningen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Botkyrka 2010 av Sara Berggren. 27 Unga med attityd, Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2007, s.242 30 (31)

Källförteckning Botkyrkas hemsida: www.botkyrka.se Inblick i våra ungas vardag, Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010 (http://www.botkyrka.se/sitecollectiondocuments/barn%20och%20utbildning/ungdomse nkäten%202010.pdf) Flerårsplan 2011-2014 en plan för hållbar utveckling, Botkyrka kommun. (http://www.botkyrka.se/sitecollectiondocuments/kommun%20och%20politik/flerårsplan _2011-2014.pdf) Kultur- och Fritidsnämndens Ettårsplan 2011, Botkyrka kommun Unga med attityd, Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2007. Ungdomsstyrelsens hemsida: www.ungdomsstyrelsen.se Ungdomsstyrelsen. Arenor för alla, en studie om ungas kultur- och fritidsvanor, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1. Slutbetänkande av Elevvårdsutredningen (SOU2000/19). Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. 31 (31)