Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat

Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Reviderat 2012-06-25 Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat Rätt till hälso- och sjukvård Asylsökande barn och gömda barn har samma rätt som andra barn i Västra Götaland att besöka barnavårdscentraler, barnmedicinska mottagningar, barn- och ungdomsmottagningar, vårdcentraler, barn- och ungdomspsykiatrin samt akutmottagningar. Besöket är kostnadsfritt upp till 20 år. Alla nyinskrivna barn på BVC ska erbjudas ålderanpassad komplettering av undersökningar som varit aktuella om barnen hade varit inskrivna på BVC från födseln. Detta gäller framför allt tillväxt, utveckling, språk, syn, hörsel och screening för metabola sjukdomar. Under första tiden är fokus framför allt att få en allmän bild av hur barnet mår och att introducera förebyggande hälsovård. Barnen och föräldrarna ska också erbjudas information om mat, rörelse, aktiviteter, kariesprofylax, och barnsäkerhet, m.m Målsättningen är att barnet senare skall följa det ordinarie basprogrammet på BVC. Kontakterna med föräldrar till de minsta barnen utgör grunden i barnhälsovårdens arbete. Tyngdpunkten i barnhälsovårdens förebyggande program ligger under barnets första 18 månader, och det är också då som förtroendet byggs upp mellan personal och föräldrar. Detta innebär att invandrarfamiljer med äldre barn har gått miste om väsentliga delar av barnhälsovårdens verksamhet. För dessa måste man avsätta tid för ett individuellt program, som kompenserar det familjen kan behöva, men inte kunnat ta del av. Fokusera på barnets situation I möten med nyinvandrade familjer hamnar vi ofta i ovana situationer där vi själva kan känna oss maktlösa. Då kan det vara bra att påminna sig vad som är barnhälsovårdens uppdrag och ha fokus på barnet. Viktigt att sjuksköterskan landar i en känsla av good enough. Man kan inte lösa allt! Flykting- och invandrarföräldrar är ofta människor med stora resurser, där ganska små stödinsatser i en kritisk livssituation kan ha förvånansvärt stora effekter! Det gäller att ge barnet struktur och möjlighet till lek. Här är förskola eller öppen förskola en viktig frizon för barnet. Det är också viktigt att hjälpa föräldrar att hitta rutiner i vardagen. Socialtjänsten har alltid ett ansvar att bevaka att barn inte far illa. Det gäller barn i asylprocess såväl som gömda/papperslösa barn. Föräldrarna kan må så psykiskt dåligt att de inte kan tillgodose barnets behov. Barnet kanske utsätts för aga. Det är viktigt att följa befintliga rutiner, se PM Anmälan till Socialtjänsten om missförhållande, som rör barn (finns på BHV:s hemsida). Hälsoundersökning för nyanlända barn Alla asylsökande, kvotflyktingar eller anhöriginvandrade personer erbjuds en frivillig hälsoundersökning på vårdcentral alternativt barn- och ungdomsmedicinmottagning. Undersökningen bekostas av svenska staten. Syftet med hälsoundersökningen är: - Uppmärksamma smittsamma sjukdomar 1

- Uppmärksamma vårdbehov - Hänvisa till rätt vårdnivå Detta sker genom individuellt hälsosamtal, provtagning och kroppsundersökning. Det är angeläget att barnet hälsoundersöks. Därför bör BVC alltid efterfråga hälsoundersökningen och, vid behov, informera om och motivera till denna förmån. Målsättning, men inget villkor, är att alla barn skall vara hälsoundersökta innan de skrivs in på BVC. Kopia på hälsoundersökningen med vaccinationsrekommendationer, skickas till BVC. Migrationsverket informerar Regionservice i Mariestad om personer aktuella för hälsoundersökning. Informationen vidarebefordras sedan till vårdcentral efter närområdesprincipen. Rutiner på BVC 1. Kontakta familjen efter att du fått information om att barnet anlänt. 2. Brev skickas till familjen med erbjudande om tid för hembesök alternativt besök på BVC. Alla familjer skall erbjudas ett hembesök av BVC. Detta besök behöver inte ske vid första kontakten Det kan vara lämpligt att dela upp inskrivningssamtalet på 2 tillfällen. Ett uppföljande samtal bör ske inom 2-3 månader. Fortsatt kontakt sker efter individuell bedömning. 3. LMA-nummer noteras i journalen. 4. Hälsosamtal: Utgångspunkt för samtalet bör vara att föräldrarna får berätta om sitt barn, dess personlighet och hälsa. Vad tycker barnet är roligt? Vilket temperament har barnet? Hur fungerar det mellan syskonen? Hur har man följt barns hälsa i hemlandet? Informera om BVC;s verksamhet. 5. Kroppsundersökning. 6. Genomgång av hälsoundersökningen. 7. Sammanfattning av hälsoundersökningen dokumenteras i journalen. Vad behöver följas upp på BVC? Har familjen något att tillägga? 8. Uppföljning av planerade vaccinationer på BVC. Dela ev. ut Socialstyrelsens föräldrainformation på hemspråket. 2

Att tänka på: Familjesituation Föräldrar Vårdnadshavare Bostadsförhållande Övrig släkt och socialt nätverk Vad har familjen varit med om innan de kom till Sverige? Första tiden i Sverige Har barnet plats i förskolan? Har föräldrarna arbete/studier? Hälsoanamnes Graviditet, förlossning, tillväxt och uppfödning Viktiga sjukdomar under uppväxten? Hereditet, sjukdomar i släkten? Barnets hälsa Vikt, längd, huvudomfång Uppföljning av syn. Synkontroll på alla barn över 4 år Uppföljning hörsel. Hörselfrågor Tandstatus, barn med karies hänvisas till folktandvården Hur mår barnet? Är det något som har förändrats i barnets sätt att vara sedan det kom till Sverige? Vad i så fall? Hur sover barnet? Mardrömmar eller sömnsvårigheter? Om ja, hur sover familjen? Hur äter barnet? Matsituation? Hur har barnets uppfödning sett ut? Amning? Är barnet torrt? Om inte, har det varit torrt tidigare? Hur leker barnet? Har barnet blivit mer klängigt, rädd? Vid svårigheter kan en fördjupad fråga vara: Hur ser en vanlig dag ut för familjen? Rutiner? Vid oro hos BVC-personal eller förälder över barnets psykiska hälsa konsultera psykolog eller erbjud familjen besök hos MBHV psykolog. Vid frågor kring familjens sociala situation konsultera förebyggande socialsekreterare alternativt socialtjänsten. Bedömning av barnets utveckling För bedömning av barnets språk och utveckling används ordinarie utvecklingsbedömningar. Vid oro görs en fördjupad anamnes med fokus på milstolpar i barnets utveckling. Dokumentera i journalen. Förskola Om barnet inte går på förskola eller är uppsatt i kö, informera föräldrarna om rutiner kring detta. 3

Läkarundersökning på BVC Eftersom många asyl- och flyktingbarn skrivs in på BVC efter 18 månaders ålder, erbjuds dessa barn inte läkarundersökning enligt basprogrammet. Det är därför viktigt att vid utvecklingsavvikelser eller annan oro kring barnet erbjuda läkarbesök på BVC. De barn vars föräldrar avböjt hälsoundersökning på vårdcentral/barn- och ungdomsmedicin bör alltid erbjudas läkarkontroll på BVC. Information och material - Ditt barns hälsobok - Presentkort till De små barnens bok - CD skiva Barnets första sånger och bok Barnets första bok - Informera och dela ut D-vitaminer. D-vit är kostnadsfritt till barnets 2 årsdag, men tänk på att många invandrarbarn bör rekommenderas fortsätta under vinterhalvåret hela förskoletiden. - Informera om öppen förskola och andra aktiviteter som finns i stadsdelen. Vaccinationer I SOSFS 2006:22 framgår att ansvaret för att komplettera ett ofullständigt vaccinationsprogram hos små barn ligger hos barnhälsovården. BVC-sjuksköterska får ordinera och vaccinera enligt ordinarie vaccinationsprogram, men vid avvikelser vad gäller ålder för vaccination, intervall mellan doser eller vilket vaccin som ges, krävs läkarordination. Det innebär att en läkare måste ordinera vid komplettering av vaccinationsprogram från andra länder. Vaccinationsbedömning och -rekommendation skall ingå i slutsatserna av den hälsoundersökning, som erbjuds asylsökande barn och ungdomar under 18 års ålder. Detta gäller även vid hälsoundersökning av adoptivbarn samt barn och ungdomar som anlänt via anhöriginvandring. Obs att vaccination rent formellt ordineras av läkare i den verksamhet, som vaccinerar barnet i de fall hälsoundersökningen gjorts av läkare i annan verksamhet. Se Smittskyddsenheten, VG regionen, PM Riktlinjer för kompletteringsvaccination av asylsökande barn och ungdomar samt anhöriginvandrare, adoptivbarn och övriga immigranter under 18 års ålder. Socialstyrelsens informationsmaterial för föräldrar om det svenska vaccinationsprogrammet är tänkt att delas ut inom barn- och skolhälsovården. Det består dels av en broschyr, dels av två olika faktablad och kan skrivas ut på olika språk. Övriga verksamheter Förskola Asylsökande och gömda barn kan få förskoleplats på samma villkor som svenska barn från tre års ålder. Migrationsverket kan betala extra för asylsökande barn som har behov av mer tid på förskolan. Barnomsorg till asylsökande eller gömda barn, som är yngre än tre år, eller har behov av mer än tre timmar per dag, kan se olika ut i stadsdelarna. 4

Migrationsverket och Introduktionsenheten se Bilaga 1 Folktandvård Alla asylsökande barn och gömda barn som inte fyllt 18 år har rätt till kostnadsfri tandvård. Socialtjänst Vid misstanke att ett barn far illa skall detta anmälas på samma sätt som för övriga barn. Rådfråga socialsekreterare, utan att röja familjens identitet, om du misstänker att familjen har behov av socialtjänstens. Litteratur och länkar SOSFS 2011:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Rikshandboken: Invandrarbarn/ När världen kom till Sverige. Hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar. Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kanslienheten. Länk: http://intra.vgregion.se/sv/regionkansliet/halso--ochsjukvardsavdelningen/kanslienhet/asyl--och-flyktingfragor/halsoundersokning/ Satsa på barnens vardagsmiljöer mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar. Kan laddas ner från Allmänna barnhuset på nätet. Att möta flyktingar, Angel, B., Hjern, A. Andra reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur Granskning av Göteborgs Stads introduktion för flyktingar och nyanlända Göteborg stad Stadsrevisionen (Göteborgs stads hemsida) Dokumentet är utarbetat av Lena Cederholm BVC-sjuksköterska Familjecentralen Bergsjön, Annika Westergård M- BHV Psykolog och Lena Holmberg Verksamhetsutvecklare 5

Bilaga1:1 Bilaga till Basprogrammet för nyanlända på BVC Information och kontakt med Migrationsverk och Etableringsenheten, kommunens introduktionsverksamhet Migrationsverkets Asylprocess Asyl söks på Migrationsverkets Ansökningsenhet. Familjen kan, om Migrationsverket bedömer att de behöver det, få hjälp med sin ansökan av offentligt biträde. Migrationsverkets Mottagningsenhet ansvarar för kontakten med familjen under tiden de väntar på beslut. Den asylsökande har ingen egen handläggare, utan kontakt sker med respektive team. Asylsökande, som bor i Göteborg, är inskrivna på Migrationsverkets mottagningsenhet i Göteborg. Mottagningsteamet tar hand om frågor som rör dagersättning, särskilt bidrag t.ex. till nyfödda, LMA-kort, bankkort, boende, sjukvård mm. Teamet nås på tel 010-485 66 41. Utredningsteamet har mottagningssamtal och arbetar med sociala utredningar. Tel 010-485 68 38 Återvändandeteamet ansvarar för återvändande, återetableringsstöd mm. Tel: 010-485 20 99. Alla som söker asyl får ett LMA-kort, vilket innebär att personen får vara i Sverige i väntan på beslut. Ett uppehållstillstånd kan vara permanent eller tidsbegränsat. Överklagande av ett avslag på ansökan kan göras hos migrationsdomstolen, deras beslut kan i sin tur överklagas hos migrationsöverdomstolen. Kontaktpersoner på enheten när det gäller barnfrågor är Mi Fredriksson tel: 010-485 07 70 och Maria Berntsson tel: 010-485 28 46. Hit kan man även vända sig när det gäller barn med behov av särskilt stöd. Vid ansökan om uppehållstillstånd av annat än asylskäl vänder man sig till tillståndsenheterna. Om personal på BVC har frågor som rör tillståndsärenden, t.ex. uppehållstillstånd för anhörig, så finns kontaktperson Sanae Zekkari, handläggare på Tillståndsenhet 2 i Göteborg. Tel 010-485 58 23 Familjerna får själva vända sig till Tillståndsenheten på Vestagatan 2 A vid Svingeln. 6

Bilaga 1:2 Etableringsenheten, Göteborgs kommun Etableringsenheten vänder sig till nyanlända flyktingar i Göteborg som fått uppehållstillstånd efter november 2010. Tillsammans med andra aktörer i samhället ser etableringsenheten till att den nyanlände får det stöd som personen är berättigad till när det gäller individ- och familjeärenden. Etableringsenheten ger också information, råd och stöd till andra verksamheter som arbetar med flyktingmottagande. http://www.goteborg.se/wps/portal/etableringsenheten På Etableringsenheten finns två socialsekreterare, som arbetar med frågor som rör barnfamiljer: Maria Jacobsson, Tel: 031-367 91 74 el 070 243 76 90 Mail: maria.jacobsson@socialresurs.goteborg.se Zarife Tünay Tel: 031-367 91 72 el 070 280 97 22 Mail: zarife.tunay@socialresurs.goteborg.se Etableringsenheten är nystartad och rutiner är under upparbetande. Arbetsförmedlingen uppmärksammar familjerna och barnsekreterarna ser till att barnen får kontakt med skola och introduceras i barnomsorgen. De träffar inga barn, utan hänvisar vidare. Skolan har ansvar för barnens introduktion; arbetsförmedlingen för föräldrarnas introduktion i det svenska samhället. Södra Bohuslän Vid frågor angående nyanlända flyktingar i Södra Bohuslän som fått uppehållstillstånd kontakta flyktingsamordnare i respektive kommun. 7

Bilaga 2 Lathund för BVC Som stöd vid det individuella mötet kan denna lathund vara till hjälp. Familjesituation Föräldrar Vårdnadshavare Bostadsförhållande Övrig släkt och socialt nätverk Vad har familjen varit med om innan de kom till Sverige? Första tiden i Sverige Har barnet plats i förskolan? LMA-nummer Har föräldrarna arbete/studier? Hälsoanamnes Barnets hälsa Är hälsoundersökning utförd? Hur mår barnet? Hur leker barnet? Ängsligt? Tillväxt Syn Hörsel Tandstatus Förändringar i barnets beteende? Sömn Uppfödning Elimination Utveckling Milstolpar i barnets utveckling Fin/grovmotorik Språk Finns behov av läkarundersökning på BVC? Vaccinationer Finns ordination på uppvaccinering? Information/material D vitaminer Ditt barns hälsobok Bok/CD Förskola Öppen förskola 8