En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och utveckling i förskola och skola. Ur ett folkhälsoperspektiv.

Transkript

1 En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och utveckling i förskola och skola. Ur ett folkhälsoperspektiv. En publikation från örebro läns landsting

2 Boken är producerad av Samhällsmedicinska enheten, Örebro Läns Landsting, i samverkan med länets kommuner. Samhällsmedicinska enheten inom Örebro läns landsting fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för en bättre folkhälsa med mål att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Örebro län. Produktion: Liljedal Communication AB (Projektledare: Maria Nordström, grafisk formgivning: Bo Lagsten, textbearbetning: Maria Watkins, korrekturläsning/bildresearch: Helena Öunapuu, illustrationer: Mattias Karlsson). Textproduktion: Anna Philipsson och Peter Björklund, Örebro Läns Landsting, Samhällsmedicin samt Marie Cesares Olsson, kommunerna i norra Örebro län. Copyright: Detta verk är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte reproduceras eller spridas i någon form utan skriftligt medgivande. Förbudet gäller hela verket såväl som delar av verket och inkluderar elektroniska medier. Tryck: Strands Grafiska, Örebro. Första upplagan oktober ISBN

3 Inledning Inledning Bakgrund Den goda lärmiljön Spår 1 Kunskapsområdet hälsa Spår 2 Från ord till handling Referenser Referenser Från ord till handling Bakgrund Den goda lärmiljön spår 1 Kunskapsområdet hälsa spår 2

4 Inledning Inledning Materialet du nu håller i din hand är en sammanställning av forskning och annan litteratur. Det syftar till att utifrån befintlig och kommande lagstiftning avseende förskola och skola tillsammans med andra styrdokument vara ett stöd i arbetet med att skapa struktur för en hållbar och hälsofrämjande förskole- och skolutveckling (HFSU). Samtidigt avser Grundämnet att utveckla och förstärka förskolans och skolans arbete med det som främjar barns och elevers lärande och hälsa.* Målgruppen som materialet riktar sig till är förskole- och skolledning samt andra verksamma inom för-, grund-, och gymnasieskolan. Målet med Grundämnet är att ge dig ett kunskapsstöd och inspiration till lärandets och hälsans gemensamma nämnare samt ge underlag för diskussioner och utveckling av förskolans och skolans ordinarie uppdrag utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Boken ger förutsättningar för ett samlat arbete med hälsa och lärande. Förskola och skola viktiga arenor En förskola eller skola som ur ett folkhälsoperspektiv är den mest gynnsamma behöver i praktiken inte nämna något om hälsa. Det är istället så att en väl fungerade förskola och skola där barn och elever trivs och når sina mål är hälsofrämjande. Ur ett folkhälsoperspektiv är förskolan och skolan en viktig arena för att utveckla befolkningens hälsa och minska den ojämlika hälsan. Att arbeta hälsofrämjande i förskola och skola är en väg att gå för att ge förutsättningar för en förbättrad folkhälsa och minska klyftorna. Arbetet handlar om att skapa en förskola och skola där hela verksamheten, det vill säga både personal, barn och elever, trivs och känner sig trygga, stolta, utvecklas och mår bra. En sådan miljö främjar och bevarar såväl lärande som hälsa. Fyll på med inspiration Den eller de som är intresserade av att utveckla en jämlik förskola och skola för alla barn och elever behöver kunskap samt tid för reflektion och diskussion kring vad detta innebär. På många förskolor och skolor är dialogen ständigt närvarande men som på alla andra arbetsplatser behövs det då och då påfyllning och inspiration utifrån. Modell för hälsofrämjande arbete Materialet innehåller en bred kunskapsbakgrund kring barns och ungdomars hälsa samt förskolan och skolan som betydelsefull arena för hälsa. Här tydliggörs de mest framgångsrika faktorerna och förutsättningarna för ett gott lärande och en god hälsa. Avslutningsvis beskrivs en modell för hur ett hälsofrämjande arbete kan stärkas från ord till handling. Begreppen barn och unga och barn och ungdom används synonymt i texten. * Med skola avses i denna bok såväl grund- som gymnasieskola. 1

5 Bakgrund Barn av vår tid... sid 3 Lärande och hälsa... sid 7 Arenor för en bra uppväxt för barn och unga... sid 13 Bakgrund Hälsofrämjande arbetet en del av förskolans och skolans uppdrag... sid 15 Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling HFSU... sid 19 Vinsterna av ett hälsofrämjande arbete... sid 23 Risk- och skyddsfaktorer... sid 27 Olika nivåer på det främjande arbetet... sid 31 Evidens... sid 33

6 Registerflikens baksida 2

7 Bakgrund Barn av vår tid Alla påverkas av det samhälle vi lever i och de förutsättningar som vi lever under: vi är barn av vår tid. Skolan har historiskt sett alltid spelat en viktig roll i samhälls- och hälsoutvecklingen, där barn och unga har fått nödvändiga förutsättningar för att möta samhällets krav. Detsamma gäller förskolan under de senaste 30 åren. Dagens samhälle ställer på många sätt mer krav på människors egna initiativ och engagemang. 1 Ett samhälle i förändring Sverige har på några generationer gått från bondesamhälle via industrisamhälle till informationssamhälle. Det har skett en generell tempoökning mycket på grund av den teknologiska utvecklingen. I takt med bättre välfärd i Sverige har det också skett en individualiseringsprocess. 2 Ungdomar uppger att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer: det är viktigt att lyckas med allt. Detta i kombination med att barn och unga uppfostras i förväntan att de kan bli vad de vill gör att många unga känner sig misslyckade. 3 Befolkningen i Sverige har idag stora möjligheter att själva forma sitt liv. Nya möjligheter har öppnats, vilket gör livet mindre förutsägbart. Individen ses inte längre som en del av en redan bestämd tradition utan har klivit ur de kollektiva normerna och börjat ifrågasätta traditioner, kultur och rutiner. Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket också kräver mer flexibla organisationer och medarbetare. 4 Kunskapens utveckling Vad det gäller kunskapsutvecklingen når fler elever än tidigare, i grundskolan, målen i svenska och engelska men andelen behöriga elever till gymnasiet minskar vilket beror på försämrade kunskaper i matematik. Gällande gymnasieskolan har det under senaste åren inte skett någon större förändring av de genomsnittliga betygspoängen. För skolår 9 har flickor under perioden fått en ökad stresskänsla över skolarbetet från 50 procent till nästan 70 procent. I drygt hälften av landets 290 kommuner uppnådde år 2009 mer än 70 procent av eleverna på gymnasiet behörighet till universitet och högskola på tre år. I 15 kommuner var andelen som uppnådde behörighet inom samma tid lägre än 60 procent. Andelen behöriga till högskolor och universitet är något högre på studieförberedande program än på yrkesförberedande. 5 6 Hälsans utveckling I ett internationellt perspektiv har barn och ungdomar i Sverige en god hälsa, trivs med livet och känner sig friska. Majoriteten av barn och unga i Sverige uppger att de mår bra och ser positivt på framtiden. Flickor visar dock överlag på en sämre psykisk hälsa än pojkar. För skolår 9 har flickor under perioden fått en ökad stresskänsla över skolarbetet från 50 procent till nästan 70 procent, medan pojkarna under samma period har ökat från ungefär 35 procent till drygt 40 procent. Den rapporterade användningen av tobak och alkohol bland ungdomar i skolår 9 har minskat de senaste åren. Bland barn har fetma och övervikt ökat sedan 1980-talet, dock har ökningen stabiliserats under 2000-talet till att procent är överviktiga och 3 5 procent är feta. 7 Ungas hälsa i Örebro län I den regionala undersökningen Liv och hälsa ung 3

8

9 Bakgrund 2009 från Örebro län uppger 70 procent av flickorna i årskurs 9 sig att ha bra eller mycket bra hälsa. Motsvarande andel för pojkar är 84 procent. Dock anger unga idag ökat obehag av oro, ängslan och ångest till skillnad från mitten av 1980-talet. 8 9 Nio procent av länets pojkar i årskurs 9 anger att de ofta eller alltid upplever oro eller ängslan, flickorna ligger på 21 procent. Studien visar även att skolan har en stor betydelse för elevernas psykiska hälsa. Elever som inte trivs alls i skolan har tre gånger så hög risk för psykisk ohälsa i jämförelse med dem som trivs bra. Även relationen med föräldrar samvarierar med elevernas psykiska hälsa. Angående rökning var det fram till 2007 en positiv trend för att 2009 gå tillbaka något, två tredjedelar av alla elever i skolår 9 har dock aldrig rökt. Andel elever som aldrig druckit alkohol har ökat från 23 procent 1999 för både pojkar och flickor till 35 procent för flickor och 40 procent för pojkar år I Örebro län är cirka 10 procent av flickorna i skolår 9 överviktiga. Motsvarande andel för pojkarna är 19 procent. När det gäller fetma är andelarna två respektive fem procent. 10 Föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll Det finns skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Sambandet är att ju högre utbildningsnivå föräldrar har desto bättre hälsa har de och deras barn. Det finns också skillnader i hälsa mellan flickor och pojkar. Till exempel pekar olika rapporter på att flickor har en mindre bra utveckling av den psykiska hälsan. Flickor har också svårare att somna och har oftare värk av olika slag. Det är dock främst pojkar som har problem med koncentration och uppmärksamhet. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar, men de hoppar oftare över frukost och lunch. När det gäller motion rör sig äldre barn mindre än yngre, men i det avseendet finns det ingen större skillnad mellan flickor och pojkar. Faktaruta Socioekonomi: En indelning av den vuxna befolkningen utifrån sociala och ekonomiska förhållanden såsom yrke och inkomst. Individer med samma förhållanden sammanförs i socioekonomiska grupper. 13 Övervikt och fetma: Bedöms efter BMI-värde (Body Mass Index), vilket räknas ut genom vikt i kg / (längd i meter x längd i meter). För barn och ungdomar används en särskild skala där även ålder spelar roll och några generella siffror kan därför inte anges. 5

10

11 Bakgrund Lärande och hälsa För att lyckas med det främjande arbetet i förskola och skola behövs kunskap och förståelse om de faktorer som påverkar hälsa och lärande. Det är viktigt att se hälsa och lärande i ett sammanhang där såväl det fysiska och psykiska välbefinnandet som lärandet ses som ett resultat av livsvillkor och levnadsvanor. Faktorer som påverkar vår hälsa Bilden nedan belyser de faktorer som bestämmer vår hälsa och anger sambanden mellan dessa faktorer. Dessa benämns livsvillkor och levnadsvanor och påverkar såväl hälsa som lärande. 1 Till livsvillkor räknas de som i bilden är närmast individen, ärftliga faktorer, kön och ålder. Den andra halvcirkeln i bilden handlar också om livsvillkor och innebär för barns och ungas del om det sociala nätverket runt dem som kompisar och familj, upplevelse av tillit, trygghet och delaktighet. Livsvillkoren påverkar barns och ungas levnadsvanor, som till exempel hur de förhåller sig till fysisk aktivitet, mat, kamrater, alkohol och sex, vilket i sin tur påverkar deras hälsa. Detta synliggörs i den mellersta halvcirkeln. Den fjärde halvcirkeln inifrån handlar om familjens sociala och ekonomiska villkor, förskolan och skolan, i vilket område familjen bor, möjlighet till lek och tillgång till fritidsaktiviteter. 2 Jämlikhet och jämställdhet är också faktorer som räknas in i dessa livsvillkor. 3 Alla delar har betydelse De samhällsekonomiska strategier som finns i den Hälsans bestämningsfaktorer Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Utbildning Jordbruk och livsmedel Fritid och kultur Arbetslöshet Arbetsmiljö Boende Tobak Alkohol Narkotika Socialt stöd Matvanor Barns vuxenkontakter Motion Sex och samlevnad Sociala nätverk Socialförsäkring Sömnvanor m.m. Socialtjänst Hälso- och sjukvård m.m. Ålder, kön och arv 7

12

13 Bakgrund yttersta halvcirkeln är de beslut om lagar, regler och skatter som riksdag och regering beslutar om. Exempel på sådana strategier som påverkar barns och ungas hälsa är ekonomiskt stöd till barnfamiljer som föräldrapenning, barnbidrag och studiebidrag. Riksdag och regering ger också ramarna till kommunernas och landstingens arbete med att ge barn och deras familjer förutsättningar som bra förskola och skola samt hälsa och sjukvård. Alla dessa delar påverkar såväl hälsan som lärandet direkt eller indirekt. Faktaruta Jämlikhet: Betecknar alla individers lika värde och kan i politiska sammanhang även avse individernas lika inflytande och lika sociala förhållanden. Jämställdhet: Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet således förhållandet mellan könen. 4 Sambandet mellan hälsa och lärande När det gäller hälsa och lärande föreligger växelverkan. En bra hälsa är en viktig förutsättning för ett gott lärande, på samma gång som lärande är en viktig faktor till en positiv hälsoutveckling. Det ena utesluter således inte det andra utan de kompletterar och förstärker varandra. Det som främjar lärandet, främjar också hälsan och vice versa. Barn och ungdomar måste alltså må tillräckligt bra för att kunna tillgodogöra sig undervisning och aktiviteter. I praktiken är själva utbildningen i sig också hälsofrämjande visar forskning som bland annat genomförts i Sverige då den sjuåriga folkskolan ersattes med nioårig grundskola. Hälsan blev bättre i de grupper som fått en längre utbildning. 5 Liknande resultat finns också från USA. De effekter som en utökad skolgång haft påverkan på, är främst minskad dödlighet samt minskad förekomst av depression, fetma och rökning. Även den självskattade hälsan förbättrades liksom fysisk hälsa och fysisk aktivitet. 6 Flera förklaringar till effekten av utökad utbildning Det finns flera förklaringar till att en utökad utbildning i befolkningen som helhet förbättrar hälsoläget. Exempel på detta är att utbildning leder till att ungdomar i vuxen ålder blir mer produktiva och därigenom genererar högre inkomster, att individerna kan använda givna resurser på ett bättre sätt, att förmågan att hantera problem förbättras, att förmågan att tolka och värdera hälsoinformation ökar och att förmågan till samspel med andra människor förbättras. 7 Det är dock viktigt att beakta att i det relativt välutbildade svenska samhället idag blir effekterna av en utökad utbildning troligtvis inte lika stora. Alla barn och ungdomar har inte heller samma förutsättningar för teoretisk utbildning vilket kan medföra att en ökad utbildning kan leda till ökade sociala skillnader om inte utbildningen avpassas till olika gruppers behov. Det är då av absolut största vikt att utbildningen, såväl kunskapsmässigt som pedagogiskt, håller en hög kvalitet i förskolans och skolans alla stadier. Några av de faktorer som då är viktiga för att få en väl fungerade skola där eleverna når målen, som egentligen inte behöver säga ett ord om hälsa men ändå påverkar den, är skoltrivsel, tydliga mål, trygghet, upplevelse av sammanhang, delaktighet och att de vuxna kring barnen har positiva förväntningar. 8 Dessa faktorer belyses senare i detta material. 9

14

15 Bakgrund Låt perspektiven bilda helhet Detta innebär att det både ur lärande- och hälsosynpunkt är viktigt att se över barnens vardagsmiljö och de förutsättningar som skapas för dem. Lärande-, värdegrunds- och hälsofrågor diskuteras ofta var för sig men när man istället låter perspektiven bilda en helhet utvecklas tänkvärd och viktig kunskap som stödjer en hälsofrämjande skolutveckling. 9 Faktaruta Med livsvillkor menas förhållanden som hur vi bor, föräldrarnas sysselsättning, sociala relationer samt möjlighet till delaktighet. Levnadsvanor innebär hur fysiskt aktiva vi är, vad vi gör på vår fritid, vad vi äter, sex och samlevnad samt om och hur mycket alkohol vi dricker och så vidare. Alla dessa faktorer påverkar vår hälsa såväl på gott som på ont. 11

16

17 Bakgrund Arenor för en bra uppväxt för barn och unga Föräldrastödsforskningen samt barn och unga själva är samstämmiga kring betydelsen av att föräldrarna är mycket viktiga personer, och därmed arenan, för barns och ungas uppväxt och välbefinnande. Det är dock inte bara stödet från föräldern eller föräldrarna som person eller personer som påverkar barnens hälsa och lärande utan barnen Förskolan och skolan har de bästa förutsättpåverkas också såväl positivt som negativt av famil- ningarna för att utjämna skillnader i hälsa. jens ekonomiska och sociala situation. Att barn och ungdomar känner att de har en meningsfull fritid har betydelse för en bra uppväxt. Det kan handla om vänner, familj, djur, friluftsliv eller andra intressen som berikar livet och även föreningslivet är en viktig del i barns och ungas utveckling. Ett brett utbud av olika aktivteter är gynnsamt för barns och ungas uppväxtvillkor. Någon rangordning är svår att göra men vi vet att de viktigaste arenorna för hälsofrämjande insatser till barn och unga är stöd till föräldrar, förskola och skola samt fritidverksamheten. 1 Här läggs grunden Förskolan och skolan har de bästa förutsättningarna för att utjämna de skillnader i hälsa som finns och som kan uppstå på grund av att barnen har ojämlika uppväxtvillkor, på grund av att majoriteten av våra barn finns inom förskolan och att vi har obligatorisk skolgång. Här utvecklar barn och unga sina relationer, sin självbild, identitet och självständighet i samspel med andra barn och unga samt personal. De utvecklar och upptäcker sina färdigheter och styrkor för att klara av framgångar och motgångar i livet men också att göra val som är bra för dem själva. 2 Utifrån forskning om hjärnan vet vi att den snabbaste utvecklingen av barnets kognitiva förmågor samt hörsel, syn och språk sker innan barnen börjat skolan och då de flesta barn är i förskolan. Förskolan är därmed en mycket viktig arena där grunden läggs för ett gott lärande och en bra hälsoutveckling. 3 Skapa goda förutsättningar I förskola och skola (samt naturligtvis också i hemmet) grundläggs också våra värderingar, beteenden och kunskap som påverkar vårt fortsatta liv. Det är därför viktigt att, utifrån de olika förutsättningar som idag finns på olika förskolor och skolor i form av exempelvis ledarskapet, barn- och elevunderlag och den fysiska miljön, på ett målinriktat och kunskapsbaserat sätt arbeta med dessa områden för att skapa goda förutsättningar för inlärning och en bra måluppfyllelse. Beslutsfattare har viktiga roller Utifrån samtliga arenors perspektiv kan vi konstatera att beslutsfattare på olika nivåer i samhället har en alldeles särskild roll eftersom dessa påverkar barnens och familjernas dagliga livsvillkor. De ger också förutsättningar för hur samhällsfunktioner som förskola, skola och fritiden kan bedriva sin verksamhet. Fokus på förskola och skola Det är många i samhället som delar det viktiga arbetet med att ge förutsättningar för att barn och unga ska få en bra uppväxt där en god hälsa är en del. Detta material fokuserar dock på hur förskolan och skolan kan ge barn och unga förutsättningar för ett gott lärande och god hälsa nu och i framtiden så att de kan växa till trygga vuxna individer som bidrar till samhället. 13

18

19 Bakgrund Hälsofrämjande arbete en del av förskolans och skolans uppdrag En framgångsrik faktor för att nå förskolans och skolans mål är att se verksamheten som en helhet och att de sociala målen och kunskapsmålen är förutsättningar för varandra. Forskning visar att det finns brister i det strukturerade arbetet när det gäller de sociala målen i förskola och skola. 1 Det finns undersökningar som visar att de förskolor och skolor som är mest effektiva har haft ett multifaktoriellt, holistiskt och långsiktigt arbete med fokus på förskolans och skolans psykosociala arbetsmiljö. Genom att sätta dessa mål i samband med lärandet skulle detta ges ökad status i förskolor och skolor. Det finns undersökningar som visar att de förskolor och skolor som är mest effektiva har haft ett multifaktoriellt, holistiskt och långsiktigt arbete med fokus på förskolans och skolans psykosociala arbetsmiljö. Detta arbete gynnar i förlängningen allt lärande. 2 Ett antal fallstudier styrker detta och påvisar att skolor som har en medveten satsning på både omsorg och kunskap har hög måluppfyllelse. Lärarna på dessa skolor är också motiverande, pådrivande och omhändertagande i relationen till eleverna. Skolorna utmärks också av en social kontroll. Genom de nära relationerna får lärarna god insikt om elevernas hela livssituation, vilket underlättar eventuella stödinsatser som kan anpassas till elevernas behov. 3 4 Skollagen stödjer hälsofrämjande arbete I både nuvarande och kommande skollag, samt läroplaner, finns stöd och underlag för det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan. De främsta dokumenten som styr verksamheterna är skollagen 5 och läroplaner för förskola, obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, samt de frivilliga skolformerna Varje enskild kommun eller annan huvudman har även en skolplan där verksamhetsmålen specificeras. Utdrag från nuvarande och kommande skollag som stödjer och styr arbetet för en hälsofrämjande utveckling i förskola och skola: Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Utbildningen ska inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. 9 Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. En annan utgångspunkt är att lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma generella faktorer. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas

20

21 Bakgrund Ansvaret tydliggörs Den aktuella läroplanen för grundskolan tydliggör deras ansvar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. 11 I läroplanen för förskolan anges att verksamheten ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, samt utvecklar sin identitet och känner trygghet i den och även utvecklar nyfikenhet samt lust och förmåga till att leka och lära. 12 Vidare säger läroplanen för gymnasiet att skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. 13 I förslag till den nya läroplanen markeras att grundskolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. 14 Liknande går att finna i de nya förslagen för övriga skolformer. Allt detta visar sammantaget på legitimiteten och betydelsen av att verka för det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan kopplat till deras lärande- och demokratiuppdrag. En förskola och skola som arbetar efter skollag och läroplan är en hälsofrämjande förskola och skola. 17

22

23 Bakgrund Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling HFSU Historik Sedan 1950-talet har skolan varit en populär arena för hälsofrämjande och hälsoupplysande arbete 1 och Världshälsoorganisationens (WHO) tog, tillsammans med Europakommissionen och EU, i början av 1990-talet initiativ till konceptet hälsofrämjande skola (Health promoting school). 2 Då flyttades också fokus från specifika metoder inom olika hälsoområden, såsom kost, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak) samt sex och samlevnad, till ett bredare och mer helhetsperspektiv på hälsofrämjande arbete. Utgångspunkten är att det är många faktorer som samspelar med varandra kring barns och ungdomars hälsa och begreppet whole school approach betonades särskilt i Europa och i Australien. 3 Såväl i Europa som i Sverige hade nätverk med skolor bildats kring hälsofrämjande arbete och till en början var det Statens folkhälsoinstitut som hade ansvaret för detta fördes arbetet med Hälsofrämjande skolor över till Skolverket lades frågorna över på Myndigheten för skolutveckling och i samband med att den myndigheten lades ner flyttades ansvaret tillbaka till Skolverket Runt om i landet bildades under 1990-talet också regionala nätverk för Hälsofrämjande skolor, idag ser den regionala samordningen mycket olika ut mellan Sveriges län och kommuner och arbetet har på många håll utvidgats till att gälla även förskolan. Begreppet HFSU När myndigheten för skolutveckling tog över ansvaret för den nationella samordningen ändrade de begreppet hälsofrämjande skola till hälsofrämjande skolutveckling (HFSU) för att påvisa att detta inte är fråga om ett statiskt tillstånd utan någonting som alltid är pågående. Det generella syftet med arbetet kring hälsofrämjande skolutveckling är att skapa en miljö i förskolan och skolan som främjar och bevarar såväl hälsa som lärande. I stort handlar HFSU om att skapa en förskola och skola som både personal, barn och unga kan känna sig stolta över, att de som finns där mår bra, trivs och kan utvecklas. I stort handlar HFSU om att skapa en förskola och skola som både personal, barn och unga kan känna sig stolta över, att de som finns där mår bra, trivs och kan utvecklas. Två spår Begreppet HFSU innebär arbete i två parallella spår. Det ena spåret, spår ett, inom HFSU handlar om det arbete som omfattar hela förskolans och skolans vardag såsom värdegrund, organisation och ledarskap. Detta spår handlar om relationer, jämlikhet, delaktighet och ansvar samt om betydelsen av att bli sedd och få återkoppling på det man gör. Ytterligare några exempel är: tydlighet i organisationen skapa en gemensam plattform och värdegrund att utgå ifrån i arbetet stärka den sociala miljön genom att bland annat se och bekräfta alla barn och elever skapa förutsättningar för barn och elever att i både tid och rum kunna utveckla relationer mellan lärare, barn och elever skapa möjligheter för barn och elever att påverka skolan såväl innehållet som formen för arbetet och göra dem mer delaktiga Det andra spåret inom HFSU är kunskapsområdet hälsa vilket handlar om att ge eleverna en ökad kunskap om olika delar inom hälsoområdet exempelvis 19

24

25 Bakgrund inom sexuell hälsa och ANTD. Dessa delar är också oftast inskrivna i olika ämnens kursplaner. 4 5 Stuprör och hängrännor För att tydliggöra de två spåren skulle vi kunna likna spåren med stuprör respektive läckande hängrännor som finns över en rabatt, där rabatten med alla blommor är förskolan eller skolan och dess barn och elever. Det första spåret symboliseras av den läckande hängrännan där det skolövergripande arbetet ingår medan kunskapsområdet symboliseras med stuprören. Vad händer med alla blommor i rabatten om vattnet ( arbetet ) bara hamnar på ett ställe? Ibland kan det vara lätt att hamna i stuprörstänket med fokus på levnadsvanor, temadagar och så vidare och det är då det är viktigt att lyfta blicken. Att arbeta parallellt med hängrännorna och stuprören är viktiga förutsättningar för en gynnsam utveckling av hälsa och lärande. Exempel: Ett exempel på en stuprörsfråga som har blivit en hängrännefråga är det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Tidigare arbetade skolan endast med ANT-undervisning för att eleverna skulle få större kunskap vilket i sin tur skulle påverka deras beteende. Då utvärderingar gjordes visade det sig att ANT-undervisningen inte gav de effekter på elevernas beteende som man förväntat sig. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet idag handlar därför främst om vuxnas förmåga att skapa en tydlig och trygg struktur och förmedla värme och uppmuntran, och om att ge barn och unga de verktyg som behövs för att ta sig fram och orientera sig i världen. 6 Ett internationellt perspektiv Även internationellt sker mycket forskning och utveckling inom detta område. Nätverket SHE (Schools for Health in Europe network) syftar till att stödja organisationer och professionella, i alla medlemsländer, för fortsatt utveckling och vidmakthållande av arbetet med school health promotion. Alla 43 medlemsländer (där Sverige ingår) ska ha en nationell koordinator utsedd av utbildnings- och socialdepartementet för att tydliggöra kopplingen mellan det nationella folkhälsoarbetet och det nationella arbetet kring utbildningsfrågor. Denna förankring har visat sig vara mycket viktig för det kontinuerliga, långsiktiga och framgångrika arbetet. 7 21

26 22

27 Bakgrund Vinsterna av ett hälsofrämjande arbete Vinsterna av att arbeta hälsofrämjande i förskolan och skolan är många vilket troligtvis redan framkommit i detta material. Hittills har materialet fokuserat på vinsterna i form av ökat lärande, välbefinnande och hälsa. Ibland kan det dock vara bra eller till och med nödvändigt att även försöka sätta siffror på dessa vinster och då är det framförallt i form av pengar. Ett kännetecken för att göra ekonomiska studier av till exempel hälsa och lärande är att de utgår från att samhällets, eller förskolans och skolans, resurser inte är tillräckliga för att kunna ta hänsyn till alla de önskemål och behov som finns. En central fråga i dessa sammanhang blir då hur dessa begrepp, hälsa och lärande, definieras samt vad som kan antas var goda mått på dessa. 1 Inom skolan är troligtvis det mest kända måttet på lärande elevernas betyg, omdömen och meritvärden. Att räkna på hälsa För att räkna på hälsa går det att använda resultat från undersökningar där individer själva har skattat sin hälsa men det allra vanligaste vid hälsoekonomiska beräkningar är att använda sig av det som kallas reducerad hälsa. Ett mått som då kan användas är DALYs (Disability Adjusted Life Years), funktionsnedsatta levnadsår, vilket kan användas oavsett hälsoproblem. Varje insats som görs, i förskolan eller skolan, har en kostnad och det är därför viktigt att ställa effekten av en insats, i form av bättre lärande och hälsa, i relation till kostnaderna. Det som dock är viktigt att ta med i beräkningarna är att folkhälsoinsatser ofta är generella och det kan ta flera år innan de förväntade effekterna uppträder, den största kostnaden för insatsen kanske däremot uppstår i samband med införandet av denna. 2 Ökad trivsel ger minskat behov av stödinsatser I en förskola och skola där barn och elever trivs, mår bra, känner sig delaktiga och tar till sig den kunskap som pedagogerna förmedlar samt får träna sina individuella förmågor för att kunna hantera sitt liv finns det ett minskat behov av riktade elevvårdande insatser. Där är också behovet av stödundervisning samt av akuta insatser för att lösa problem som leder till ekonomiska vinster mindre. Att barnen och eleverna trivs, är stolta och månar om sin förskola och skola leder också till minskad skadegörelse och gör skolan attraktiv som arbetsplats för såväl personal som barn och elever, med motiverad och engagerad personal och barn och ungdomar som följd. En förskola eller skola med en god och nära samverkan med hemmet har också visat sig generera ekonomiska vinster för både skola och samhälle. 3 Ineffektivitet betyder ökade kostnader Det går också att vända på detta och belysa hur stora kostnaderna kan bli som följd av ett ineffektivt främjande och förebyggande arbete för till exempel den psykiska hälsan. 4 Att välja insatser som vi vet ger de effekter som vi önskar i form av gott lärande och god hälsa, baserade på kunskap är således också ett ekonomiskt argument. Framgångsfaktorerna ur ett ekonomiskt perspektiv är därför att genomföra främjande insatser som har ett långsiktigt fokus, kontinuitet och som är baserade på kunskap och forskning om verksamma faktorer för ett gott lärande och en god hälsa. 5 Ett räkneexempel Ett exempel på hur mycket en kommun kan spara på att införa en hälsofrämjande metod i grundskolan är hämtad från Huddinge kommun. De har valt att 23

28

29 Bakgrund beräkna hur mycket pengar de skulle spara om de inför metoden SET (social och emotionell träning) i alla grundskolor i kommunen. I kostnaden ingår då utbildning, personalkostnader, material, lokaler med mera under tio års tid och resultatet visar det kommunen beräknas spara, i form av uteblivna kostnader för exempelvis arbetslöshet, missbruk och psykisk ohälsa. Statistiska beräkningar har visat att cirka 13 procent från varje årskull hamnar i utanförskap. I Huddinge kommun har man beräknat att 127 elever riskerar att hamna i utanförskap, till exempel psykisk ohälsa eller arbetslöshet. Om effekten av att jobba med SET blev att ett barn per skola och årskull i kommunen skulle klara sig från utanförskap, vilket motsvarar 18 procent av dessa 127 elever, skulle 23 elever klara sig från personligt lidande och kommunen skulle spara 102 tkr per individ och år, totalt och år. 25

30

31 Bakgrund Risk- och skyddsfaktorer Synen på folkhälsoarbete har gått från en fokusering på att förebygga sjukdomar och eliminera riskfaktorer till att skapa stöd och stärka skyddsfaktorerna i de miljöer där människor vistas såsom arbetsplatser, skolor, bostadsområden, förskolor och i hemmen. 1 Effektiva insatser bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer. Om insatsen syftar till att reducera riskfaktorer kallas den ofta förebyggande (preventiv). Om den istället bidrar till att öka tillgången till skyddsfaktorer kallas den hälsofrämjande (promotiv). I teorin kan denna indelning förefalla enkel och tydlig men i praktiken kan dock ett universellt förebyggande arbete i stort sett likställas med hälsofrämjande arbetet eftersom målgruppen många gånger är bred och insatserna är generella (läs mer på sidan 31, under rubriken Olika nivåer på det främjande arbetet). Riskfaktorer Riskfaktorer är benämningen på de faktorer som ökar risken för ohälsa. För barn och unga kan det handla om skolk, brist på struktur i förskolan och skolan, konflikter i familjen, tidig sexualdebut och positiva attityder till droger samt låga förväntningar från vuxna. Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer (eller friskfaktorer som de också kan benämnas) är istället faktorer som skyddar individen och främjar en god hälsa. Risk- och skyddsfaktorer samspelar och interagerar och skyddsfaktorerna kan också neutralisera eller reducera riskfaktorernas inflytande. Så länge barn och ungdomar bor kvar hemma utgör familjen den betydelsefullaste risk- eller skyddsfaktorn. I stora drag innebär en god föräldraroll två saker som verkar skyddande, dels förmågan att reglera barns handlingsutrymme, som bland annat innebär att förmedla tydliga förväntningar på barnens beteenden, och dels att ha roligt och umgås tillsammans med barnen. 2 Andra exempel på skyddsfaktorer för barn och unga är ett gott socialt och emotionellt klimat i skolan, att uppmärksammas för positiva handlingar, delaktighet, skolframgång samt social och kognitiv kompetens. Risk- och skyddsfaktorer återfinns därmed på flera nivåer: på individnivå, i familjen, i skolan, i kamratkretsen och på samhällsnivå. Faktaruta Att arbeta hälsofrämjande handlar framförallt om att gynna, understödja och förbättra. Insatserna som görs bidrar till att öka tillgången till skyddsfaktorer och bidrar till hälsa. Att arbeta förebyggande handlar om att förhindra, skydda mot och undvika. Insatser här handlar framförallt om att minska de riskfaktorer som bidrar till ohälsa. Risk- och skyddsfaktorer i ett sammanhang Enstaka risk- och skyddsfaktorer har begränsad effekt och faktorerna är ofta ospecifika vilket innebär att en faktor kan bidra till olika ohälso eller hälsovariabler. 3 Detta gäller exempelvis faktorn god mental förmåga (intelligens) som skyddar både mot psykisk och fysisk ohälsa. 4 Även många riskfaktorer är ospecifika. 5 Detta gäller bland annat för faktorer som ökar risken för psykiska problem och för alkohol- och narkotikamissbruk. Detta betyder att samma faktor, som skolmisslyckande, kan bidra till depression för en individ och till alkoholproblem för en annan individ. Medan varje riskfaktor var för sig ger relativt små risker för exempelvis psykiska problem hos barn och unga, kan två riskfaktorer ge en fyrfaldig riskökning, och fyra eller fler riskfaktorer en tiofaldig ökning. 6 Det inne- 27

32

33 Bakgrund bär att effekten av en given riskfaktor kan bli avsevärt större om individen redan är utsatt för andra belastningar (riskfaktorer), vilket gäller de socialt mest utsatta grupperna. Samspelet mellan risk- och skyddsfaktorer har konsekvenser för förebyggande arbete och forskning visar att ökat antal skyddsfaktorer genererar bättre upplevd hälsa än minskat antal riskfaktorer. 7 8 Det absolut viktigaste är därför att koncentrera insatserna på att stärka de skyddande faktorerna. Känsla av sammanhang För att barn och elever ska känna att förskolan och skolan är meningsfull är det viktigt att de upplever förskolan och skolan som begriplig, det vill säga att barn och elever vet vad som förväntas av dem, att de får tillgång till information som gäller barnen och eleverna samt att det finns struktur och regelbundenhet i det som sker i förskolan och skolan. Barn och elever ska också känna att förskolan och skolan är hanterbar vilket betyder att deras arbete ligger på deras kunskaps- och ansvarsnivå och på en rimlig belastningsnivå. Barnen och eleverna ska också ha påverkansmöjligheter i det som sker i förskolan och skolan. Att uppleva meningsfullhet är att vara delaktig i de processer som skapar vardagen och livet att känna engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet. Allt detta sammantaget brukar kallas för känsla av sammanhang och är mycket viktigt som skyddsfaktor. Känslan av sammanhang påverkas givetvis även av faktorer som ligger utanför förskolan och skolan, såsom situationen i familjen och bostadsområdet. Därför är det viktigt att en förskola och skola som ska arbeta hälsofrämjande har med föräldrarna i arbetet och gärna är öppen mot närsamhället för att skapa samarbetspartners där. 9 Social och emotionell kompetens viktigt På det individuella planet är god social och emotionell kompetens en viktig förmåga. De barn och elever som har en god social och emotionell kompetens är medvetna om hur de själva fungerar, de har en positiv inställning till sig själva och andra och är optimistiska inför framtiden. De kan hantera känslor, sätta upp mål och de kan lösa problem på ett effektivt Ju fler skyddsfaktorer en individ har omkring sig desto bättre kan individen hantera olika påfrestningar och livshändelser. och ansvarsfullt sätt utifrån mognadsgrad. Det är därför viktigt att skapa möjlighet att öva upp denna förmåga och att den integreras i undervisningen. Öka skyddsfaktorerna Hur en individs hälsa utvecklas är beroende på tillgången på skyddsfaktorer och frånvaro av riskfaktorer i kombination med individens egen motståndskraft. Ju fler skyddsfaktorer en individ har omkring sig desto bättre kan individen hantera olika påfrestningar och livshändelser. Det hälsofrämjande arbetet, att öka antalet skyddsfaktorer, i förskola och skola handlar till exempel om att stärka självförtroendet och självbilden hos barn och ungdomar, ge dem möjlighet att påverka, att se varje barn och elev, att ha en gott samarbete med föräldrarna likväl som att ge dem kunskap på området. 29

34

35 Bakgrund Olika nivåer på det främjande arbetet Forskning visar att insatser i skolan kring hälsa och ohälsa bör riktas till alla barn och elever eftersom det ofta är svårt att förutsäga vilka elever som på sikt kommer att utveckla betydande problem, alltså universell prevention eller hälsofrämjande. Det är dock specifika insatser riktade direkt till individer (indikerade insatser) samt till riskgrupper (selektiva insatser) som har störst effekt på individnivå. Inte så konstigt kanske, eftersom det finns fler barn och unga med problem i problem- och riskgrupper och de insatserna är mer kraftfulla. Forskning visar emellertid att majoriteten av barn och unga med någon form av problem kommer från normalgruppen och därför ger en liten insats till många större effekt än stora insatser till få vilket brukar kallas den preventiva paradoxen. 1 Under en period kan en individ befinna sig i riskgruppen och sedan gå över till normalgruppen och vice versa. handlar det om att arbeta med generella insatser gentemot alla barn och elever. Selektiva insatser till grupper Selektiva insatser vänder sig till grupper av individer utifrån någon gemensam riskfaktor för ohälsa eller problembeteende. Selektiva insatser syftar till att hindra barn och ungdomar i riskzonen att utveckla olika typer av problem. Det kan handla om barn och unga som lever i en socialt utsatt boendemiljö, med missbruk i familjen eller som har utagerande beteenden. Indikerade insatser till individer Indikerade insatser vänder sig till individer som var och en har identifierats löpa uppenbar risk för att utveckla ohälsa eller problembeteende. Gränsen mellan indikerad prevention och tidig behandling är svår att dra. 2 Fakta Den preventiva paradoxen innebär att en liten insats till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få. INDIKERAD 2-3% behöver omfattande insatser Insatser på olika nivåer nödvändiga Insatser i förskola och skola behövs på alla nivåer, det vill säga på både universell, selektiv och indikerad nivå. Nedanstående bild illustrerar omfattningen av individer och fördelningen av insatser på olika nivåer. Universiella insatser till alla Universella insatser vänder sig till alla barn och ungdomar utan hänsyn till riskfaktorer vilket alltså kan likställas med hälsofrämjande arbete. Alla får då ta del av åtgärderna på samma sätt. I förskolan och skolan SELEKTIV 20-30% behöver särskilt stöd i skolan, socialtjänst, primärvård UNIVERSELL Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Sveriges kommuner och landsting (2008). Rätt insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Rapport S2007/5696/HS 31

36

37 Bakgrund Evidens Historiskt sett är det framförallt inom hälso- och sjukvård som evidensrörelsen vuxit sig stark sedan 1970-talet. Inom utbildningssektorn har forskning och utveckling kring evidens pågått sedan början av 1990-talet 1 och rent generellt är det många organisationer som tagit fram olika system för gradering av kvalitén på evidensen vilket många gånger lett till otydligheter. 2 Evidens betyder bästa tillgängliga bevis eller graden av tillförlitlighet baserat på olika professioners erfarenhet och bedömning eller på den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen. 3 4 Vid arbete med att ta reda på den bästa evidensen, kring olika insatser, krävs stor noggrannhet och systematik för att hitta alla viktiga studier, publicerade i vetenskapliga artiklar, och analysera dem kritiskt. 5 Inom folkhälsoområdet handlar det framförallt om att fastställa det vetenskapliga stöd som finns för ett uttalande om en risk- eller skyddsfaktor eller om effekten av en insats. 6 Säkra resultat kräver omfattande studier Om vi ska studera effekten av en metod eller ett program som vi arbetar med inom förskolan och skolan är det experiment, med kontroll- respektive försöksgrupper, som för det mesta ger de säkraste resultaten. För att ytterligare öka säkerheten på resultaten bör även studien göras över en längre tid, 5-10 år. Sådana studier är dock ofta mycket dyra, eftersom de statistiskt kräver många deltagare, de är svåra att genomföra på ett tillförlitligt sätt och är inte så vanligt förekommande i Sverige. Det innebär således att relativt bevissvaga svenska studier måste jämföras med betydligt starkare utländska studier som kan ha genomförts i miljöer som skiljer sig från den svenska. Även inom folkhälsoområdet varierar kraven på de vetenskapliga studiernas kvalitet. Om individer tvångsmässigt utsätts för en metod bör rimligen kraven på evidens vara högre än om deltagandet är frivilligt. Att delta i skolans verksamhet är inte frivilligt. Det innebär att kraven på evidens bör vara högre för metoder som används i skolan jämfört med verksamhet som genomförs frivilligt, exempelvis deltagande i olika former av föräldrastöd. 7 Nytta, risk och kostnad väger in Förutom att se till evidensen av en insats, metod eller program är det också viktigt att väga in nyttan, riskerna och kostnaderna kring detta för att kunna avgöra om insatsen ska kunna rekommenderas eller inte. Evidens är således en av de faktorer som en förskola och skola behöver ta hänsyn till vid valet av insats. 8 33

38 Den goda lärmiljön Spår 1 Struktur och organisation... sid 37 Samsyn... sid 43 Det goda ledarskapet i mötet med barnet och eleven... sid 47 Delaktighet och demokrati... sid 53 Relationer... sid 57 Den goda lärmiljön Spår 1 Samverkan... sid 61 Fysisk miljö... sid 67

39 Registerflikens baksida 34

40 Den goda lärmiljön Spår 1 Den goda lärmiljön Spår 1 I kapitlet Risk och skyddsfaktorer har insikten av att jobba med de skyddande faktorerna förts fram som ett effektivt arbetssätt för att nå framgång för individens hälsa och lärande. En av de Förskolans och skolans klimat och anda, med tillhörande goda lärprocesser för barn och ungdomar är viktiga för trivseln. mest centrala skyddsfaktorerna för barn och ungdomar är att de når upp till de individuella målen i förskolan och skolan. Förskolans och skolans klimat och anda, med tillhörande goda lärprocesser för barn och ungdomar är viktiga för trivseln. Några av de aspekter som betyder allra mest för elevernas prestationer är goda relationer mellan elever och lärare, lärarens tydlighet i undervisningen, stöd till elever med inlärningssvårigheter och feedback från läraren till elev, vilka också är betydelsefulla för att gynna hälsan. Lust till lärande I detta kapitel uppmärksammas de framgångsfaktorer som har sin utgångspunkt i skyddsfaktorerna för en förskola och skola som skapar lust till lärande och gynnar barnens och elevernas hälsoutveckling. Detta för att stödja och stärka miljön och myllan för ett gott hälsofrämjande arbete. Delar som här presenteras som särskilt viktiga är: struktur och organisation, samsyn, ledarskapet i klassrummet, delaktighet, relationer, samverkan och den fysiska miljön. Grunden för hälsofrämjande arbete I det här kapitlet presenteras spår 1 som är det ena av de två spår som bland annat Skolverket anser är grunden för det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan. Spår 1 är det område som handlar om all form av skolutveckling att med hjälp av läroplanerna och andra styrdokument som utgångspunkt skapa en lärande miljö där barn och elever kan växa, utvecklas och trivas. Framgångsrika förskolor och skolor kännetecknas av att verksamheten lever upp till sitt uppdrag. Det vill säga att kunskap och sociala mål uppnås. 35

41

42 Den goda lärmiljön Spår 1 Struktur och organisation För att kunna arbeta för en hälsofrämjande skolutveckling är det nödvändigt att ha grundläggande strukturer som fungerar fullt ut. Om det brister i dessa grundläggande strukturer blir det svårt att bygga upp en arena och miljö där all personal, barn och elever känner sig trygga, tar till sig kunskap och mår bra. Styrning och ansvar Sveriges riksdag och regering fastställer läroplaner, nationella mål och riktlinjer för det offentliga skolväsendet. Inom de mål och ramar som riksdag och regering bestämt avgör sedan den enskilda kommunen hur förskole- och skolverksamheten ska bedrivas. En plan ska fastställas som beskriver verksamhetens finansiering, organisation, utveckling och utvärdering. Denna plan tas fram av huvudmännen. Rektor upprättar plan Utifrån läroplanerna, de nationella målen och planen ska rektor på varje enskild förskola och skola upprätta en lokal arbetsplan. Detta ska ske i samråd med pedagoger och övrig personal samt företrädare för barn och elever samt deras vårdnadshavare. Det är sedan skolinspektionens uppgift att utvärdera, följa upp och granska detta arbete. Genom nationella utvärderingar ska Skolverket fokusera på områden som behöver utvecklas nationellt, men också ge underlag för till exempel rektorer och föreståndare i deras arbete att leda och förnya sina verksamheter lokalt. 1 Tydlig struktur för stöd Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att enheterna bedriver verksamheten och utbildningen i enlighet med författningarna inom området. Huvudmannen ska skapa förutsättningar för verksamheterna så att de kan nå de nationella målen samt avgöra vilka resurser som ska tilldelas dem. Syftet med en tydlig struktur är att den ska ge stöd för alla berörda inom förskolan och skolan för att upprätta ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att skapa en god miljö för lärande och hälsa. Lokal arbetsplan Om det finns en arbetsplan för förskolan och skolan med tydliga och mätbara mål och delmål som är framtagen i samråd med alla berörda är det en framgångsfaktor och en grund för det hälsofrämjande arbetet. En annan utgångspunkt är fungerande kommunikation vilket innebär att all personal och ledning lyssnar och stöttar varandra. Samtidigt finns då förutsättning för en hälsofrämjande skolutveckling även för barn och elever, vilket generar att hälsofaktorer kan bibehållas. 2 Insatser tydliggörs med handlingsplan För att tydliggöra en specifik insats för ett hälsofrämjande arbete bör förskolan och skolan förstärka sin arbetsplan genom att ta fram och ordentligt förankra en handlingsplan. Denna bör innehålla tydliga åtgärder, aktiviteter och insatser kopplade till de mätbara mål och delmål som finns i den lokala arbetsplanen med utgångspunkt i kunskapen om skyddsfaktorer som skolan kan påverka, (läs mer under kapitlet Från ord till handling ). Ledningen har, inom enheten, ansvar precis som huvudmannen för förutsättningarna för lärandet, resursanvändningen, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultaten. Personalen ansvarar för att, med utgångspunkt i dels nationella mål och riktlinjer samt i varje barns och varje elevs förutsättningar och behov, stödja deras utveckling och lärande mot målen. Läroplanernas mål att sträva mot anger en önskad kvalitetsutveckling i verksamheten