Ett kunskapsfält växer fram: Om Idrottsvetenskap

Transkript

1 Ett kunskapsfält växer fram: Om Idrottsvetenskap vid Malmö högskola De flesta av oss har någon form av förhållande till idrott, antingen genom eget idrottande som ledare, förälder och idrottskonsument eller så har man idrott som sitt yrke inom förening, företag, stat eller kommun. Många har även förhoppningar om att idrotten skall bidra med verktyg för att lösa frågor som rör integration och mångfald, folkhälsa och friskvård, genus och jämställdhet, barn och fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, våld och dopning. Ja, listan kan göras mycket längre. Att idrotten har en stor spridning och ett omfattande nätverk har självfallet en stor betydelse när det gäller påverkan och dess samhälleliga funktioner. Härvid är bland annat föreningsidrotten, med föreningar och tre miljoner medlemmar, en folkrörelsekraft som saknar motstycke i Sverige. Jan-Eric Ekberg Aage Radmann IDROTTSVETENSKAP, Malmö högskola Under de senaste 30 åren har idrotten genomgått stora förändringar. Med motionsidrottens etablering under 1970-talet har många idrottsutövare ersatt det traditionella föreningsmedlemskapet med årskort på kommersiella gym eller med oorganiserat motionerande i skog och mark. Resultatet har blivit att breddidrottens naturliga förankring i den ideella samhällssektorn fått konkurrens av idrott i marknadens eller i föreningslös regi. Samtidigt har idrotten och i synnerhet elitidrotten fått uppleva en snabbt tilltagande professionaliserings- och kommersialiseringsprocess. Inte minst en begynnande bolagisering av elitidrottsklubbar i grenar som fotboll och ishockey vittnar om organisatoriska förändringar som på sikt kommer att förändra idrottsrörelsen i grunden. Inom skolan har intresset för idrott och hälsa accelererat de senaste åren och krav har förts fram på att framtidens idrottslärare måste ha en kunskap och handlingskompetens som är anpassad dagens mångfaceterade och mångkulturella samhälle och skola. Utifrån dessa samhälleliga förändringar och förutsättningar för idrottens förhållanden, har det varit naturligt att inom Malmö högskola göra en strategisk satsning på Idrottsvetenskap när det gäller grundutbildning, forskning och den tredje uppgiften, det vill säga samverkan med det omgivande samhället. Idrottsutbildningar och idrottsforskning har tidigare varit ett mindre prioriterat område i den södra regionen, i synnerhet i Skåne, och därför har utgångsläget varit mycket positivt för utveckling av detta kunskapsfält inom högskolan. I utvecklingsarbetet har förståelsen av vad idrott är varit av stor betydelse. För oss ska idrott som begrepp förstås i sin vidaste betydelse och kan därmed omfatta all den fysiska verksamhet som bedrivs som tävlingsidrott, motions- och upplevelseidrott, som undervisningsämne, samt som friluftsliv och fysisk rekreation. Att utveckla det nya kunskapsfältet Idrottsvetenskap är både spännande och utmanande. Och det har gått fort. Där verksamheten år 2000 i första hand omfattade utbildning av lärare med idrott som tillvalsämne, och genomfördes av fem personer med ringa utvecklings- och forskningsmöjligheter, omfattar verksamheten idag 4

2 Intresset bland ungdomar för idrott är stort i Malmö. Många ser idrottslektionen mer som fysisk avkoppling än tillfälle för lärande. Foto Pressens Bild. två programutbildningar och ett antal fristående kurser, en ansenlig utvecklings- och forskningsverksamhet och en omfattande och givande samverkan med det omgivande samhället. Vi har kunnat ta tillvara erfarenheter från andra lärosäten, både nationellt och internationellt, och utifrån omvärldsanalyser skapat en intressant miljö för idrottsvetenskapliga frågor. Genom en medveten rekryteringspolicy, där det har varit viktigt att hitta kollegor som är drivande och i fronten inom sitt kunskapsområde, oavsett om detta är inom friluftsliv eller idrottens kulturhistoria, så har vi lyckats samla en kreativ skara människor med hög ambitionsnivå i kollegiet. Devisen ämneskunnig lagspelare har varit riktlinjen vid rekryteringen. Samtidigt har vi varit måna om att det just är Idrottsvetenskap som är centrum för verksamheten, inte de traditionella ämnesdisciplinerna. Rent praktisk har det inneburit att adjunktstjänsterna har varit i Idrottsvetenskap, liksom att man har blivit prövad som lektor i Idrottsvetenskap då man har disputerat i annat ämne som till exempel historia, sociologi eller pedagogik. Idag arbetar cirka 40 personer vid Idrottsvetenskap vid Malmö högskola, ej inräknat administrativ personal. Idrottsvetenskap vid Malmö högskola är flervetenskaplig i grunden och representerar en samhällsvetenskaplig och humanistisk bredd där mer traditionella ämnesdiscipliner som pedagogik, metodik, ekonomi, juridik, arbetsfysiologi, sociologi, rättssociologi, historia, statsvetenskap, psykologi, humanbiologi och kulturgeografi finns representerade. Samtidigt finns det en gedigen praktisk erfarenhet av idrott i lärarkollegiet. Genom samarbetet med Lunds universitet och då speciellt Sektionen för sjukgymnastik, har vi också tillgång till den kompetens som Lunds universitet tillhandahåller inom detta område. Flervetenskapen är en styrka men innebär också att det finns olika förståelse av vad grundutbildning, forskning och tredje uppgiften skall och bör handla om. Det gäller speciellt diskussionen mellan akademisering och prakticism. Detta ibland divergerande synsätt på verksamheten ställer höga krav på att utveckla och vidmakthålla en öppen och prestigelös miljö när det dagliga arbetet skall genomföras. Inte minst frågor om gemensamma synsätt, teoretisk och praktisk förståelse av professionsutbildning, forskningsfokus med mera måste hela tiden hållas levande. Behovet av en gemensam uppslutning och samsyn är påtaglig när det gäller de långsiktiga perspektiven, förståelsen av visioner och bärande idéer inom Idrottsvetenskap, liksom i det dagliga operativa arbetet. När det gäller utveckling och förnyelse inom ramen för gemensamma visioner, är det fruktbart att ha kollegor med skilda sätt att tolka och förstå de uppdrag kunskapsfältet skall utveckla, vilket ger ett brett spektrum av idéer och bedömningar. Det är i det dagliga mötet utvecklingen sker och under de fem år Idrottsvetenskap vid Malmö högskola har varit igång är våra erfarenheter att denna mångfald av teoretisk och praktisk kunskap varit en ohört positiv tillgång för att skapa den plattform, identitet och verksamhetsidé som kunskapsfältet idag bygger på. En av de viktigaste faktorerna som möjliggjort expansionen är att vi har haft tolkningsföreträde till den egna 5

3 utvecklingen när det gäller grundutbildning, forskning och samverkan och därför kunnat växa enligt den potential som funnits. Men för att ett kunskapsfält skall kunna fördjupas, växa och vara med i utvecklandet av ny kunskap är det många faktorer som spelar in. Här kan nämnas: 6 For at et fagområde skal ha status som disiplin, må det ha skaffet seg institusjonell selvstendighet. Med det menes at fagområdet må ha sine egne tidsskrifter, konferenser, vitenskaplige foreninger og, framfor alt- väre organisert ved egne, selvstendige institutter. Det kritiske momentet ligger i ervervelsen av makt til å sette og håndheve sine egne kvalitetskriterier gjennom retten til å sertifisere egne studenter og til å oppnevnve egne kollegiale bedömmelseskomiteer. 1 Att inneha en akademisk självständighet handlar om ett kunskapsfälts autonomi kring beslut och delegationsordningar som omfattar allt från ekonomi till organisation. Kunskapsfältet Idrottsvetenskap vid Malmö högskola ligger organisatoriskt under området Lärarutbildningen, enheten Lek-Fritid-Hälsa, något som är positivt när det gäller kopplingen till skolan och professionskunskap, men som visat sig innebära vissa problem, framför allt när det gäller extern synlighet och identitetsskapande. Tolkningsföreträdet till egna kvalitetskriterier och kollegiala bedömningskommittéer anses ha mycket stor vikt. Idrottsvetenskap har gjort en egen tolkningsresa, inspirerat av svenska och internationella lärosäten, vilket bla visat sig både i konstruktionen av huvudämnet Idrott och Fysisk bildning (IFB) inom lärarprogrammet och av det Idrottsvetenskapliga programmet. Den egna möjligheten till inflytande över definitionen av grundutbildningens kvalitetskriterier och forskningens fokusområden har varit viktig för utvecklingen av kunskapsfältet. Idag har vi inom Idrottsvetenskap rätt att utbilda studenter till lärarexamen inom huvudämnet Idrott och fysisk bildning och kandidatexamen i Idrottsvetenskap. Under 2006 kommer Högskoleverket att granska det Idrottsvetenskapliga programmet. Grundutbildning Idrott är ingen isolerad företeelse, idrott är i allra högsta grad samhället själv. Det innebär även att idrotten förändras i takt med det övriga samhället. Ska man förstå, förklara och arbeta med idrott behövs en bred kunskap. Det kräver öppenhet för olika perspektiv, inte minst när man som student ska förvärva kunskap och kompetens för att verka inom idrotten, oavsett om det är inom den privata eller offentliga sektorn eller föreningslivet. För att förstå idrotten anser vi att man behöver ha en bred och flervetenskaplig utbildning. Förutom det akademiska sammanhanget krävs även en praktisk förståelse av idrotten. För att möta dessa krav bygger våra utbildningar på en bred akademisk kompetens och på ett nära samarbete med det omgivande samhället. Omkring 225 idrottsrelaterade organisationer ingår för närvarande i ett av våra nätverk, och de flesta av dessa organisationer tar emot studenter från det Idrottsvetenskapliga programmet och låter dessa arbeta där. De idrottsstudenter som läser lärarprogrammet arbetar under stora delar av sin utbildning på en partnerskola. Genom detta upplägg får studenterna kunskap och erfarenhet om olika organisationers respektive skolors förutsättningar. Under 2005 kommer Idrottsvetenskap att ha ca 600 studenter i grundutbildningen. Den idrottsrelaterad utbildning som för närvarande finns vid Lärarutbildningen, Malmö Högskola är: Lärarprogrammet: Här utbildas (idrotts)lärare inom huvudämnet Idrott och fysisk bildning, men man kan även läsa kortare eller längre kurser som sidoämnen inom idrott. Idrottsvetenskapligt program: Här utbildas idrottsvetare inom tre inriktningar: Idrottens ledarskap, Idrottens management och Idrott och samhälle. Fristående kurser/uppdragsutbildningar: Här ger vi ett antal kurser såsom Idrottsekonomi och föreningsekonomi (10 poäng), Idrottsjuridik och idrottsetik (10 poäng), Idrottspsykologi (10 poäng) samt Idrottsledaren i Samhället I (5 poäng) och Idrottsledaren i Samhället II (5 poäng), Idrott och hälsa 10-60p. Uppdragsutbildningar i idrottspsykologi är gjorda och det finns många förfrågningar från det omgivande samhället att starta ytterligare uppdragsutbildningar. Under läsåret 05/06 erbjuds två 10 poängskurser på engelska både höst och vårtermin; Sport Psychology och Physical Education in a Swedish Perspective. Lärarprogrammet Det ställs idag höga krav på lärare att leva upp till de grundläggande värderingar som samhället bygger på samtidigt som det blir allt viktigare att ge våra barn och unga en givande och stimulerande utbildning. För läraren i Idrott och hälsa handlar det dessutom om att hjälpa barn och unga till en bra fysisk bildning under skoltiden. Att skapa förståelse för fysisk aktivitet i alla dess former är grundläggande. Det innefattar såväl elitidrott som breddidrott, hälsoaktiviteter som upplevelseaktiviteter, jymping som den fria leken. Skolämnet Idrott och hälsa är ett flervetenskapligt ämnesområde med en kärna som består av den fysiska aktiviteten och den omedelbara upplevelsen. Ämnet ska utveckla en bred kompetens som omfattar ett kunnande om att ta ansvar för, genomföra och värdera sin egen fysiska aktivitet och om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Läraren är ledare för barns och ungas utveckling, kunskapande och välbefinnande, med allt vad detta innebär. Hon/han har som sin huvuduppgift att bilda barn och unga fysiskt, det vill säga att vägleda barn och unga till detta kunnande, samtidigt som hon/han har ett ansvar för, att ur ett här och nu -perspektiv, hjälpa barn och unga till fysisk aktivitet under och efter skolan. Läraren arbetar med barns och ungas fysiska bildning. Att kunna arbeta med barn och unga på ett reflekterande sätt är en förutsättning för att lyckas i skolan. Inom huvudämnet Idrott och fysisk bildning bearbetas områden som ger en bred bas för att utvecklas till en kompetent lärare. För att ge ett djupt kunnande inom detta fält varvas teori, praktiska övningar och verksamhetsanknytning. 2 Huvudämnet Idrott och fysisk bildning består av kurser på totalt 80 p för de som vill undervisa i ämnet i grundskolans tidigare år och 100 p för grundskolan senare år och gymnasiet. I huvudämnet integreras studier i idrott med lärarkunskap och verksamhetsförlagd tid (VFT). Huvudämnesstudierna avslutas med ett examensarbete på 10 p. Förutom huvudämnet kan studenter som läser andra huvudämnen välja idrott som sidoämne inom lärarprogrammet, med omfattningar mellan p.

4 Idrottsvetenskapliga programmet, 120 p. Framväxten av det Idrottsvetenskapliga programmet kan ses som ett resultat av idrottssektorns snabba expansion och förändring. Utgångspunkten är att det idag ställs stora kunskapskrav på de verksamma inom det breda idrottsfältet detta oavsett om man jobbar som ungdomstränare, driver friskvårdsprojekt, ansvarar för idrottsfrågor i en kommun, arrangerar idrottsevenemang, leder en elittrupp i internationella mästerskap, arbetar med hälsa och fysisk aktivitet inom bland annat företag. Den professionalisering som vår utbildning ger ledare, tränare, tjänstemän, administratörer inom idrotten är något som efterlysts. Här utbildas professionella aktörer som kan arbeta inom det vidgade idrottsfältet. Det Idrottsvetenskapliga programmet utvecklar idrottsrelaterade kunskaper inom en rad av de traditionella ämnesdisciplinerna och behandlar samtidigt tematiskt och flervetenskapligt idrotten i olika avseenden. Efter ett gemensamt basår omfattande 40 p väljer studenterna en av tre inriktningar: Idrottens ledarskap, det operativa ledarskapet, med särskilt fokus på att leda och utveckla individer och grupper utifrån bland annat idrottslära, pedagogik, didaktik, psykologi, ledarskapsteori, hälsovetenskap och humanbiologi. Idrottens management, det strategiska ledarskapet, med särskilt fokus att leda och utveckla idrottsrelaterade organisationer utifrån bland annat ekonomi, juridik, organisationsteori och marknadsföring. Idrott och samhälle, med särskilt fokus på att utreda och analysera idrottsrelaterade verksamheter utifrån bland annat historia, sociologi, genusvetenskap, organisationsteori och statsvetenskap. Programmet är utformat i samarbete med huvudämnet Idrott och fysisk bildning inom lärarprogrammet och en del av kurserna läses gemensamt. Verksamhetsförlagd tid (VFT) En utgångspunkt för de idrottsvetenskapliga programmen är medvetenheten om att teoretiska kunskaper är nödvändiga, men inte tillräckliga för att verka i framtidens skola och breda idrottsfält. Mycket av det som sker inom dessa fält kan endast förstås genom övning och praktisk erfarenhet. Mot denna bakgrund har båda programmen sammanhängande verksamhetsförlagd tid (VFT), där studenten är verksamma i en idrottsrelaterad organisation eller på en skola och deltar i den ordinarie verksamheten. I ett utbildningsperspektiv avser praktiken att främja fördjupning och reflexion. Den verksamhetsförlagda tiden bygger på ett nära samarbete mellan studenten, högskolan och skolor/ idrottsrelaterade organisationer till gagn för alla parter, där den ömsesidiga nyttan står i centrum. För studenterna innebär det att man är placerad inom samma partnerorganisation under hela sin utbildning vilket gör att man får en helhetsbild av organisationen och den verksamhet som sker där, vare sig det är en skola, ett företag, en förening eller en statlig eller kommunal organisation. Det Idrottsvetenskapliga programmet är troligen unikt i Sverige med detta starka fokus på VFT, där vi för närvarande (vårterminen 2005) samarbetar med 225 idrottsrelaterade organisationer över hela landet. Detta, tillsammans med forskningen, gör att vi ges stora möjligheter att utveckla ny kunskap inom olika områden. Forskning Den idrottsvetenskapliga forskningsmiljön började på allvar byggas upp år 2000, parallellt med utvecklingen av (Idrotts)lärarprogrammet (IFB) och det Idrottsvetenskapliga programmet (IDV). De två strategiska målsättningarna för forskningsmiljön är dels en allmän - att bedriva god och relevant forskning kring idrotten i alla dess uttrycksformer - dels att eftersträva att det bedrivs forskning kring samtliga områden som berörs i idrottsutbildningarna. Vi kan inte säga att vi lever upp till dessa målsättningar idag, men vi är en bra bit på väg. Erfarenhetsmässigt tar det betydligt längre tid att bygga upp en forskningsmiljö än att skapa grundutbildningar. Därtill kommer att grundutbildningens huvudtanke är att skapa en bred utbildning som ger en möjlighet att täcka in nya områden som aktualiseras genom idrottens och samhällets snabba omvandling. Vi eftersträvar därför att vid nyanställningar lägga stor vikt vid de sökandes forskningsförutsättningar och intresse för forsknings och utvecklingsfrågor. Forskningen anlägger idag i första hand ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv på idrott. De teman som vi organiserar forskningen kring är: Idrott som utbildnings- och socia lisationsmiljö. Idrottens professionalisering och kommersialisering. Idrottens reglering och rättskultur. Idrott, kultur och media. Idrottens rum och arenor. 3 Inom profilerna finns forskning kring t.ex. idrott och globalisering, idrottsrörelsen och staten, idrott som uppfostrings- och utbildningsmiljö, idrott och medier, maskulinitet sport och spel, lagidrott och ledarskap, idrott och hälsa, motorik, med mera. Sammantaget fångar forskningen olika perspektiv på idrottande, från historisk utveckling och förändring till olika mångvetenskapliga aspekter av idrottsutövande i nutid. Idrottsvetenskap knyter också tydligt an till forskning om socialisation och lärande i skola och förskola. I forskningsarbetet arbetas det med att förbereda en ansökan om forskarutbildning i Idrottsvetenskap den dagen Malmö högskola får fakultetsrättigheter. En målsättning är att så många som möjlig av de anställda skall delta i både utbildning och forsknings- och utvecklingsarbete. Vi försöker också utöka forskningssamarbete med forskare verksamma vid övriga områden inom Malmö högskola och med andra nationella och internationella samarbetspartners. En strävan är att vi på sikt skall kunna uppfylla Vetenskapsrådets definition av en stark forskningsmiljö, som kännetecknas av en högklassig publicering, medverkan i internationella symposier och konferenser, att ha god förankring i kringliggande forskningsfält, att ha höga kvalitetsmål som successivt överförs till nya medarbetare, att ha starka forskningsledare och inte minst att ha en förmåga att kommunicera forskningen. Forskningen inom Idrottsvetenskap leds av våra tre professorer och omfattar i dagsläget ett tjugotal forskningsprojekt. 4 Den tredje uppgiften och samverkan Den så kallade tredje uppgiften handlar om högskolans samverkan med det omgivande samhället. För Idrottsvetenskap handlar det om de organisationer vi samarbetar med, men också genom den vision vi har med att nå ut och skapa en dialog med det omgivande samhället i angelägna frågor kring idrott och idrottens 7

5 utveckling. Ett led i detta arbete är nättidskriften där forskare och idrottsintresserade kan ta del av de senaste forskningsresultaten, bokrecensioner eller debattartiklar och där alla bjuds in i en dialog kring idrotten. 5 Arrangemang i samarbete med olika samhällsaktörer, bland annat idrottskonferenser, öppna föreläsningar på stadsbibliotek och uppdragsutbildningar är andra delar av den tredje uppgiften. Inom Idrottsvetenskap ser vi den tredje uppgiften som en strategiskt viktig del av verksamheten, både vad gäller forskningsinformation och samverkan med idrottsrörelsen, skolan och andra idrottsrelaterade organisationer kring forskningen. Vi har även startat en skriftserie som heter Malmö Studies in Sports Science, vars första bidrag är Johan Norbergs avhandling Idrottens väg till folkhemmet. Studier i statlig idrottspolitik Vid Idrottsvetenskap finns även många projekt med aktörer utanför högskolan. Under 2004 startades Malmö Idrotts Akademi, MIA, som är ett samarbete mellan Malmö stad, Skåneidrotten och Malmö högskola. MIA skall verka för att driva gemensamma frågor inom följande klusterbildningar: Forskning & Utveckling, Elit, Barn & Ungdom, Hälsa & Motion, Idrottens rum och arenor, Event och Arbetsmarknad. Visionen är att MIA, genom sina kluster och närverkssammanslutningar, skall bli en viktig aktör i Sverige vad gäller idrottsutbildning och idrottsforskning. MIA skall skapa förutsättningar för utveckling och samverkan av och inom idrotten, öka intresset för idrottsforskning, stärka idrottens positionering i samhället och vara ett dynamiskt debattforum för idrotten. Malmö högskolas perspektivområden Högskolans perspektivområden är genus, etnicitet & miljö och tanken är att dessa tre områden skall genomsyra både utbildning och forskning. För Idrottsvetenskap utgör områdena tre viktiga perspektiv som har implementerats i verksamheten i ett flertal verksamheter. Idrottsvetenskap ger onekligen många möjligheter att diskutera frågor som rör genus och jämlikhet. Inom kunskapsfältet finns en problematisering av dagens idrottsrörelse, som i många fall relaterar till resonemang som förs inom genusrelaterad teoribildning. Idrotten är till sin natur och 8 karaktär en internationalistisk företeelse, och idrottens språk är förmodligen det som förenar flest människor på vår jord. Därför är förståelsen av andra länders idrottssystem och deras samhälleliga förutsättningar av central betydelse för Idrottsvetenskap. Etnicitet har också under efterkrigstiden kommit att bli en av de centrala strukturella faktorer som sätter sin prägel på dagens svenska idrott. Idrotten är idag en viktig integrationsarena. En viktig inspiration för Idrottsvetenskap är de diskussioner som förts med fritidsoch idrottsrörelsen i Malmö om att erbjuda högre utbildning med inriktning mot idrott och fysisk aktivitet. Sådan utbildning ligger helt i linje med Malmö högskolas profil med betoning av den lokala förankringen, inriktning mot tvärvetenskap och ambitionen att rekrytera studerandegrupper som traditionellt är underrepresenterade inom den högre utbildningen. Miljöfrågor behandlas i olika kurser med utgångspunkt utifrån situationer som innehåller intressekonflikter med idrotten som exempel. Frågor om samspel miljö - hälsa, sammanhanget miljö och naturresurser, konflikter och migration ger studenterna möjlighet att diskutera lokala och globala framtidsfrågor. Miljöfrågor tas även upp i olika kurser med utgångspunkt från till exempel miljöbelastning vid friluftsliv, idrottens arenor, med mera. Framtiden Konsolidering av grundutbildningen och ett fördjupat fokus på forskningsoch utvecklingsfrågor är prioriterade områden framöver. Vi har sedan starten försökt att arbeta med olika pedagogiska verktyg och idéer där grundtanken hela tiden har varit att ha ett studentaktivt lärande. Framöver kommer vi att vidareutveckla casemetodiken specifikt och också låta våra medarbetare som ej har gått högskolepedagogiska kurser genomföra dessa för att säkerställa att utbildningarna håller hög pedagogisk nivå. Samverkan med det omgivande samhället och dess arbetsmarknad är ett annat område som skall utvecklas ytterligare förutom det som existerar idag med partnerskolor och VFTorganisationer. Uppbyggnaden av alumniverksamhet, där vi avser att involvera utexaminerade studenter som brobyggare mellan studier och arbetsliv och där vi också skall knyta än tätare kontakt med det omgivande samhället, är en viktig del i detta arbete. Internationalisering är ytterligare ett fält som skall vidareutvecklas och fördjupas, vilket är extra angeläget med tanke på idrottens internationella expansion. Det blir förmodligen än viktigare att förbereda just idrottsstudenter för arbete med internationella och mångkulturella frågor. Malmö högskolas projekt Internationaliation at home, som syftar till att ge de studenter som inte studerar utomlands internationell kunskap och kompetens, är ett viktigt redskap i detta arbete. Under hösten 2005 flyttar idrottsvetenskapen in i nya lokaler, något som innebär ett stort lyft för verksamheten. Trots denna arkitektoniska pärla i Malmös hamn behövs det ytterligare lokaler för att klara av idrottsvetenskapens verksamhet. Universitetsstatus eller ej är en viktig fråga för Malmö högskola och svaret på den frågan har också stor betydelse för Idrottsvetenskapens fortsatte utveckling. Eftersom medarbetarna är den viktigaste resursen i vår verksamhet förutsätter en fortsatt utveckling även kunniga, nyfikna och engagerade människor som tar ett gemensamt ansvar, både i vardagsarbetet och i visionerna. Förutsättningarna finns emellertid i den miljö som nu är skapad. Referenser 1. Dahl & Sörensen (1997) Perspektiver på tvers. Disiplin og tverrfaglighet på det moderne forskningsuniversitetet. Tapi. 2. Jämför, Dahlgren, Anita & Ekberg, Jan-Eric Ett kunskapsfält växer fram: Om Idrottsvetenskap vid Malmö högskola, intra. 3. Jämför, Carlsson, Bo, Peterson, Tomas & Trondman, Mats Idrott i förändring: Idrott och idrottsvetenskap i ett samhälls- och kulturvetenskaplig perspektiv, intra. 4. ibid. 5. Jämför, Eriksson, idrottsforum.org en idrottsvetenskaplig resurs på Internet, intra.