Studiehandledning till Börja skåda fågel

Transkript

1 Studiehandledning till Börja skåda fågel 1

2 Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp som samlas för öka sina kunskaper inom ett område utifrån egna önskemål, förutsättningar och behov. Man lär av varandra och hjälps åt att komma framåt. Man kan också säga att studiecirkeln är en metod för att utvecklas tillsammans. Att lyssna och ta del av varandras synpunkter och erfarenheter är en bärande del av cirkeln liksom att man gemensamt beslutar hur arbetet ska läggas upp och vilket målet är. En cirkel består av minst tre deltagare över 13 år som träffas minst tre gånger. Studiecirkeln pågår vanligen under några månader men kan både vara kortare eller längre tid. Cirkeln ska dock omfatta minst nio studietimmar. Varje deltagare måste vara med vid minst tre träffar om minst en studietimme. Man måste ha ett mål med cirkeln, och göra en studieplan som beskriver hur man tänker uppnå målet. Under cirkelns gång kan man bjuda in intressanta föreläsare och/eller ordna studiebesök eller exkursioner. Studiehandledning till Börja skåda fågel Cirkelledaren Som cirkelledare behöver du inte vara expert i ämnet eller ha svar på alla frågor. Cirkeln som arbetsform innebär ju att ni gemensamt tar reda på sådant ni vill veta. Det viktiga är att du är intresserad av ämnet och vill ge dig själv och andra möjlighet att öka kunskaperna tillsammans. Din roll är att leda själva arbetet i cirkeln. Du bör kunna leda cirkeln framåt mot målet genom att leda diskussionerna, inspirera, samordna och sammanfatta. När cirkeln startar ser du till att alla kan påverka cirkelns mål och innehåll, hur arbetet läggs upp och vilket material som används. Under cirkelns gång ser du till att alla kommer till tals, kan framföra synpunkter och påverka arbetet. Det är viktigt att kunna lyssna och att uppmuntra alla att ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Som cirkelledare ansvarar du för cirkellistan och, tillsammans med Studiefrämjandets personal, för praktiska saker kring lokaler, fika etc. om ni inte väljer att träffas hemma hos varandra. Din kontaktperson på Studiefrämjandet hjälper dig att få ett grepp om det som verkar svårt. Som ny cirkeledare får du också ett introduktionssamtal på din Studiefrämjandeavdelning. Ta vara på det och passa på att ställa frågor! Du inbjuds även att kostnadsfritt delta i vårt ledarutvecklingsprogram. Denna studiehandledning vänder sig till grupper som vill lära sig mer om hur man kommer igång med fågelskådning. Boken Börja skåda fågel (SOF:s förlag, 2010) av Gigi Sahlstrand och Eva Stenvång Lindqvist används som studiematerial. Studiehandledningen är skriven av Eva Stenvång Lindqvist. Synpunkter har lämnats av Gigi Sahlstrand, P-G Bentz, Ulrik Alm samt Kajsa Grebäck på Studiefrämjandets riksförbund. Handledningen är avsedd att användas som stöd vid cirkelträffar. Vad en cirkel är och vad som förväntas av cirkelledaren kan du läsa här bredvid. Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund. Vi finns över hela landet och erbjuder kurser, cirklar, kultur och mycket mer. Våra profilområden är natur, I cirklar som utannonseras av Studiefrämjandet är cirkelledaren redan utsedd. Men det kan också vara så att ni är några vänner, grannar eller medlemmar i en förening som på eget initiativ vill anordna en cirkel kring boken. Det går också bra. Kontakta i så fall närmaste Studiefrämjandeavdelning för att få hjälp att komma igång! En lämplig årstid att börja cirkeln är under senhösten/tidig vinter. Då hinner deltagarna få kikarvana och en god grund är lagd innan skådarsäsongen kommer igång på allvar. De fåglar man ser under hösten/vintern är dessutom stora och rejäla, de sitter still och inga irriterande löv är i vägen. djur, miljö och kultur. Studiefrämjandet är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet. 2

3 Studiecirkelns upplägg Nedanstående förslag till upplägg bygger på att studiecirkeln omfattar sex inneträffar och två exkursioner (även dessa räknas som cirkelträffar). Det går givetvis att ha såväl fler som färre av bådadera, om antalet inte är förutbestämt i Studiefrämjandets eller den lokala fågelklubbens program. Det är en fördel om cirkelledaren redan kan en del om fåglar och skådar fågel själv, men några expertkunskaper krävs definitivt inte. Första träffen: Planering av cirkeln, inklusive exkursionerna. Samtal om fågelupplevelser, favoritfåglar m.m. Andra träffen: Kapitlen Vilken skådning vill du satsa på?, Skådning något för alla? samt Kikare, fågelbok och rätt kläder. Efter andra träffen kan det vara lämpligt att lägga in en första exkursion som aptitretare gärna i närmiljön, med fokus på fåglar som är vanliga i trakten men som deltagarna kanske inte sett. Tredje träffen: Sidorna i kapitlet Första steget in i fåglarnas värld, kapitlet Fågelgrupperna samt Var och när hittar man fåglar? Fjärde träffen: Sidorna i kapitlet Första steget in i fåglarnas värld samt kapitlet Att artbestämma fåglar i fält. Lägg gärna in en ny exkursion här, med fokus på att träna på egen artbestämning i fält. Femte träffen: Kapitlen Gå med i en förening och Värna om fåglarna. Delta gärna, parallellt med cirkeln, i någon aktivitet som anordnas av den lokala fågelföreningen. Att första gången gå dit antingen allihop eller några deltagare tillsammans kan kännas bättre än att var och en själv ska söka sig till föreningen. Sjätte träffen: Kapitlen Ett steg till, Ett steg bakåt och Slutord. Kompletterande litteratur och andra hjälpmedel Förutom studieboken Börja skåda fågel rekommenderas att ni alltid har en eller flera fälthandböcker till hands, förslagsvis Fågelguiden (Lars Svensson m.fl., 2:a uppl. 2009) eller Nordens fåglar (Roland Staav & Thord Fransson, 4:e uppl. 2007). Det är en fördel om deltagarna under cirkelns gång skaffar sig varsitt eget exemplar av någon av dessa böcker. Böcker som SOF:s och Niklas Aronssons Mata fåglar och Holkliv är lämpliga att visa under näst sista träffen. Erik Rosenbergs Fåglar i Sverige (nytryck 2010, finnas annars på bibliotek) är trevlig att läsa ur under sista träffen, liksom Carl-Herman Tillhagens Fåglarna i folktron (endast på bibliotek). Till en av träffarna behövs fågeltidskrifter: Vår fågelvärld, Fågelvännen, Roadrunner och lokala/regionala tidskrifter. CD-skivor med fågelläten, eller läten inspelade på mobiltelefon/ipod behövs till åtminstone en av träffarna. Fågelsång. 197 nordiska arters läten kan rekommenderas, där finns alla fåglar som kan tänkas komma upp till diskussion under cirkeln. Lockläten finns bl.a. på CD-skivan Tättingläten. Cirkeldeltagare som vill skaffa sig en egen CD med ett mindre urval arter kan rekommenderas ljudboken Sångfåglar, där de olika arternas sång är kommenterad. Dator och datorkanon behövs för att kunna visa bilder på fåglar. Ett par träffar fordrar Internetuppkoppling. Kartor över kommunen/landskapet behövs till en av träffarna. 3

4 Beställ Sverigelistan ( eller printa ut andra artlistor till exkursionerna. Deltagarna kanske också vill ha varsin artlista där samtliga fågelarter de sett kan prickas för. Studiefrämjandet har en tomtlista i pdf-format som kan printas ut kontakta den lokala avdelningen för att få ett exemplar till varje deltagare. Det kan också vara trevligt att anteckna sina fågelobservationer, och iakttagelser man gjort, i en anteckningsbok. Särskilda anteckningsböcker för fältbruk inbundna finns hos bl.a. Naturbokhandeln (se nedan). På exkursionerna behövs handkikare. Sådana kan förhoppningsvis lånas ihop. Den lokala fågelföreningen kan ha kikare för utlåning, likaså Naturskyddsföreningens lokala krets samt skolorna. Gruppen kan också behöva ha med sig tubkikare. Om flera deltagare planerar att köpa kikare under kursens lopp kan ni försöka göra ett gemensamt inköp. Då kan ni få storköpsrabatt. Samma sak gäller förstås litteratur flera deltagare vill säkert köpa Fågelguiden eller Nordens fåglar. Studiefrämjandet har ett avtal med SOF:s egen bokhandel Naturbokhandeln, som berättigar till rabatt på litteratur till studiecirklar. Köpet ska då göras via Studiefrämjandet. Fråga om möjligheten till storköpsrabatt om flera i gruppen även vill köpa kikare. Träffar och diskussionsfrågor Första träffen Förutom varsitt exemplar av studieboken Börja skåda fågel till deltagarna, ha en fälthandbok till hands. Om det talas om fågelarter som alla inte känner till är det bra att kunna slå upp dem. Ta också gärna med en CD-skiva med fågelläten, om någon deltagare refererar till sången (t.ex. koltrastens). Har du egna fågelbilder att visa kan det bli en trevlig del av inledningen. Inledning/planering Börja med att ni alla presenterar er, om ni inte känner varandra sedan tidigare. Vilka förkunskaper om ämnet har ni? Hur började vars och ens fågelintresse? Börja med att titta igenom studieboken och gå igenom cirkelns upplägg. Vill ni förändra det på något sätt, om detta är möjligt? Fler eller färre träffar/exkursioner? Vart ska de gå? Prata om vad var och en vill få ut av cirkeln. Kom överens om ett gemensamt mål. Förslag till samtalsämnen/frågor för att komma igång Vad är det som är så roligt med fåglar? Gå varvet runt och berätta om varsin fågelupplevelse. Vilka favoritfåglar har ni, var och en? Varför just dessa? Är det någon fågel som ni särskilt gärna skulle vilja se? Vad är egentligen en fågelskådare och när blir man en sådan? Känner ni till SOF:s årliga satsning Vinterfåglar inpå knuten? Någon/några som deltagit? Erfarenheter? Till nästa gång Läs igenom kapitlen Det är kul med fåglar, Vilken skådning vill du satsa på? samt Kikare, fågelbok och rätt kläder. Under andra träffen kommer de två sistnämnda kapitlen att diskuteras. Att ta med nästa gång: alla deltagare som har en handkikare tar med den; de som har en fälthandbok eller annan fågelbok där olika fågelarter presenteras tar med den. 4

5 Andra träffen Ta själv med din kikare och den fälthandbok du själv använder. Har du, eller kan låna, bägge de böcker som nämns i boken (sid. 36), Fågelguiden och Nordens fåglar, ta med dem. Dela gärna ut artlistor. Inledning/avstämning Sammanfatta förra träffen. Finns det funderingar/frågor kring vad som sades då? Någon som tittat på fåglar sedan sist och har något att berätta? Vilken skådning vill du satsa på? (sid ) Vad verkar roligast? Är det närstudierna och beteendena som lockar mest? Eller chansen att få se många olika arter? Var i så fall på tomten, i kommunen, i Sverige eller kanske hela världen? Kanske alltsammans lockar i vilken ände ska man då börja? Hur mycket tid finns? Hur är intresset hos övriga familjemedlemmar? Kan man kombinera sin skådning med intressen som övriga familjemedlemmar har? Någon som prövat på att fotografera fåglar? Vad behöver man i så fall? Någon som gillar att teckna eller måla? På vilket sätt kan man ha nytta av sådana talanger i sin skådning? Sammanfatta är det närskådning eller annan skådning som dominerar i gruppen? Skådning något för alla? Finns det någon/några i gruppen med funktionsnedsättning, och vad innebär det för skådandet? Vilka hjälpmedel finns? Någon som besökt en fågellokal som anpassats för rullstolsburna? Hur hade man gjort? Vad kan det bero på att det är så få med svåra funktionsnedsättningar som skådar? Finns idéer om hur det skulle kunna bli fler? Kikare, fågelbok och rätt kläder Hur fungerar handkikaren? Hur mycket närmare kommer man fågeln? Vad ska man tänka på om man köper en handkikare? Vart kan man vända sig för råd? Titta igenom de fågelböcker ni tagit med, med fokus på Nordens fåglar och Fågelguiden. Fördelar/nackdelar med var och en? Är fågelskådning ett dyrt intresse? Vad kostar grundutrustningen (kikare, fälthandbok), vad kan det kosta årligen, beroende på hur mycket man vill satsa (resor, medlemskap i fågelföreningar). Jämför med t.ex. golf och träning. Brukar ni följa naturprogrammen i radio eller TV? Någon som minns ett särskilt intressant eller roligt inslag om fåglar? Varför är det viktigt med rätt klädsel när man är ute och skådar fågel? Hur är ni själva klädda när ni är ute i naturen? Efter andra träffen kan det vara lämpligt att lägga in en första exkursion som aptitretare gärna i närmiljön, med fokus på fåglar som är vanliga i trakten men som de flesta deltagare kanske inte sett. Ett par olika miljöer kan besökas och årstiden styr förstås. Kolla innan hur många som har kikare av rimlig kvalitet med sig och vilka som behöver låna. Gå igenom vad man i övrigt behöver ha med sig: fågelbok (de som har), artlista och gärna en anteckningsbok där iakttagelser kan noteras (väder, klockslag samt detaljer kring de besökta fågellokalerna och de observationer som gjordes). Under exkursionen kan det vara klokt att ha lite kikarträning ; deltagarna får pröva på att hålla kvar blicken på fågeln medan de höjer kikaren, istället för att släppa fågeln med blicken för att titta ned på kikaren medan de lyfter den. Det är viktigt att alla ser/hör varje art. Allting behöver inte artbestämmas vartenda pip i busken. Koncentrera er på de fåglar som alla kan se och/eller höra bra. 5

6 Till nästa gång Läs igenom sidorna i kapitlet Första steget in i fåglarnas värld samt kapitlen Fågelgrupperna och Var och när hittar man fåglar? Alla som har en fälthandbok tar med den. Ni som inte har någon vill ni koordinera era inköp? Kanske även av kikare eller annan utrustning (se sid 4). Blir det däremellan en exkursion planera den (se ovan). Gå igenom vad man behöver ha med sig; kikare, artlista och gärna en fältanteckningsbok. Och rätt kläder vad innebär det med tanke på det mål ni har? Tredje träffen Välj ut en tydlig bild av en fågel, som kan användas när taxonomin gås igenom. Ta också med en karta över kommunen/landskapet som är tillräckligt detaljerad för att ni lätt ska kunna se var det finns intressanta fågellokaler i ert område (t.ex. fågelsjöar) och andra fågelvänliga biotoper. Ha också en fälthandbok till hands att slå upp i om så behövs. Inledning/avstämning Sammanfatta exkursionen. Vilka arter sågs och var? Vilka var lätta att känna igen, på utseendet eller lätet, och vilka var svåra? Andra intryck? Hur många arter sågs/hördes sammanlagt? Sammanfatta förra inneträffen. Finns det funderingar kring vad som sades då? Första steget in i fåglarnas värld, sidorna 44-49, samt Fågelgrupperna Gå igenom fälthandboken tillsammans och se hur den är upplagd. Bekanta er med några av de olika fågelgrupperna och i vilken ordning de presenteras i boken. Vilken slags information finns det i fälthandboken om varje fågelart? Vilken övrig information innehåller fälthandboken som man kan ha nytta av? På sidan 46 i Börja skåda fågel beskrivs en fågels taxonomi. Gå igenom benämningarna. På vilket sätt har man nytta av att lära sig dem? Titta i Börja skåda fågel, sidorna Välj någon fågelgrupp, t.ex. gäss (sid. 52), simänder (sid. 53) eller sångare (sid. 79). Vilka fler arter i varje grupp kan man få se utöver de som visas på bilderna i Börja skåda fågel? Konsultera fälthandboken. Vilka kan ni få se i närområdet och var håller de till? Vilka flyttar/stannar kvar varför? Var och när hittar man fåglar? Vilka fågelrika miljöer fågellokaler finns det i er trakt? På lite längre avstånd, men möjliga att besöka över dagen? Titta tillsammans på kartan. Kan man betrakta den egna tomten som en fågellokal? Vilka fåglar som ni känner till finns året om i ert närområde? Vilka ser/hör ni bara på sommarhalvåret? Vilka besöker era fågelmatningar? I boken nämns miljöer som man kanske inte i första hand förknippar med fåglar. Vilka? Någon i gruppen som har en fågelupplevelse att berätta om från en sådan lokal? Hur kommer det sig att så många skådare åker till Falsterbo och södra Öland på hösten? I boken finns ett avsnitt som heter Fågelåret. Hur ser fågelåret ut i er trakt? När kommer vårfåglarna sädesärlan, bofinken, lövsångaren m.fl.? När ger de sig av? Finns det vårfåglar som övervintrar hos er? Varför/varför inte? Till nästa gång Ta reda på vilka fåglar som finns på tomten/i närmiljön, av dem ni känner igen, och gör en lista. Någon som vill läsa på lite om en fågel till nästa gång för att berätta för de andra? 1-2 deltagare räcker, annars tar detta pass för lång tid vid nästa träff. Läs sidorna i kapitlet Första steget in i fåglarnas värld samt kapitlet Att artbestämma fåglar i fält. 6

7 Fjärde träffen Ta med inspelningar av fågelsång och tänk igenom vad som kan spelas upp som exempel på lokala fåglars sång. Välj ut några fågelbilder som kan användas när ni går igenom checklistan och som illustrerar skillnader i näbbform, benlängd, dräktkaraktärer som vingband, ögonbrynsstreck etc. Det kan också vara bra att visa två snarlika fåglar och (de små) skillnaderna dem emellan, t.ex. lövsångare och gransångare. Inledning/avstämning Sammanfatta förra träffen. Finns det funderingar kring vad som sades då? Vilka fågelarter har ni hittat där ni bor? Någon som tittat på andra fåglar sedan sist och har något att berätta? Någon som åtog sig att berätta om en fågel? Första steget in i fåglarnas värld, sidorna Bläddra igenom Fågelgrupperna i Börja skåda fågel vilka grupper är lättare att uppmärksamma via lätet än att man får syn på dem? Spela upp några läten från fåglar som finns i trakten känner ni igen dem? I boken nämns några ramsor som man kan lägga på minnet (sid. 51). Håller ni med om beskrivningarna? Lyssna på t.ex. gulsparv, rosenfink och gransångare. Någon i gruppen som har hört någon annan ramsa, eller hittat på en egen? Det finns andra sätt att beskriva fågelläten som stöd för minnet som gnisslande cykelhjul, t.ex. (kungsfågel, järnsparv). Har ni andra exempel? Ibland kan läten vara snarlika lyssna t.ex. på trädgårdssångare och svarthätta. Hur kan man beskriva skillnaden dem emellan? Kan man känna igen grupper av fåglar på lätet t.ex. sparvar, sångare, trastar, rovfåglar? Vissa arter känns igen på andra karaktäristiska läten än sången. Känner ni till andra än de som nämns i boken? Att artbestämma fåglar i fält Slå upp sidan 46 i Börja skåda fågel och repetera de taxonomiska benämningarna. Diskutera innebörden av jizz, med utgångspunkt från egna erfarenheter. Slå upp checklistan på sidorna i boken. Titta på bilder av fåglar samtidigt som ni går igenom listan punkt för punkt. Lägg gärna in en ny exkursion här, med fokus på att träna på egen artbestämning i fält. En fågelsjö eller kustremsa är en idealisk miljö, framför allt på våren. Det är viktigt här att cirkelledaren inte briljerar alltför mycket med de egna kunskaperna utan låter deltagarna själva försöka resonera sig fram till vad de ser. Ställ däremot gärna ledande frågor: Tycker du att den ser större eller mindre ut än (en välkänd fågel i närheten)? Hur skulle du beskriva näbben? Kan du se benfärgen? Finns det något i sången som gör att du tror att du känner igen den nästa gång? Lägg ner mycket tid på varje art; titta på alla karaktärer och rörelser, träna på jizzet. Studera biotopen och diskutera varför just den är bra för fågeln ni ser. Till nästa gång Gör en egen checklista att använda när du är ute och tittar på fåglar, genom att skriva ned de kursiva rubrikerna på sidorna på en lapp. Ta också med den på exkursionen, om en sådan är inplanerad. Träna gärna på att betrakta fåglar i din närmiljö systematiskt och lär dig dem utantill. Väg då också in faktorerna som tas upp på sid Någon som vill läsa på lite om en fågel till nästa gång för att berätta för de andra? 1-2 deltagare räcker, annars tar detta pass för lång tid vid nästa träff. Läs kapitlen Gå med i en förening och Värna om fåglarna. Planera exkursionen, om ni genomför en sådan. 7

8 Femte träffen Ha en dator med Internetuppkoppling till hands så att ni kan gå in och titta på olika fågelföreningars hemsidor. Har du tillgång till SOF:s och Niklas Aronssons böcker Mata fåglar och Holkliv, ta med dem. Naturskyddsföreningens bok Vilda grannar kan också vara bra att visa upp. Du kanske har en egen bra fågelholk att ta med och visa upp. Ta även med SOF:s tidskrifter Fågelvännen och Vår fågelvärld, lokala/regionala tidskrifter samt Club300:s tidskrift Roadrunner. Om ringmärkning pågår inom ert område ta gärna reda på lite mer i förväg; hur många fåglar som ringmärks årligen, vilka arter som dominerar, återfynd m.m. Inledning/avstämning Sammanfatta exkursionen. Vilka arter såg ni och var? Hur fungerade checklistan? Fanns det fåglar som rymde innan ni hann artbestämma dem vilka karaktärer hann ni uppfatta? Någon som åtog sig att berätta om en fågel? Sammanfatta förra inneträffen. Finns det funderingar kring vad som sades då? Gå med i en förening Gå in på Sveriges Ornitologiska Förenings, SOF:s, hemsida och bekanta er med den. Vad hittar ni för information om föreningen? Hur blir man medlem och vad kostar det? Gå in på SOF:s frågeforum och ta del av några av frågorna. Visste ni svaren på dem? Vad tror ni det betyder för fågelintresset att det finns ett frågeforum som detta? Vilka tidskrifter ger föreningen ut? Gå igenom innehållet och diskutera. Vilken/vilka skulle var och en av er vilja ha hem i brevlådan? Vilka lokala/regionala fågelföreningar finns inom ert område (en rikstäckande förteckning finns längst bak i Börja skåda fågel)? Finns det andra föreningar som anordnar aktiviteter kring fåglar vilka? Välj den fågelförening som är mest aktuell för er och gå in på deras hemsida. Vad hittar ni för information om föreningen? Hur blir man medlem och vad kostar det? Vilka exkursioner, inneträffar och andra arrangemang anordnar de under den närmaste tiden? Är de något av detta som lockar er eller kanske rentav allt? Har ni tips till föreningen är det någon typ av aktiviteter ni saknar? Ger de ut någon tidskrift? Gå igenom innehållet och diskutera. En del fågelföreningar har lokala tjejgrupper. Hur är det hos er? På nationell nivå finns nätverket Rapphönan, som samlar tjejer som skådar; Behövs särskilda aktiviteter för kvinnor varför i så fall? Gå in på Club300:s hemsida och läs om föreningen. Gå in under Kryssavdelningen. Vad hittar ni där? Hur skiljer sig Club300:s tidskrift Roadrunner från övriga fågeltidskrifter? Värna om fåglarna Vilket fågelskyddsarbete bedriver SOF? Club300? Gå in på hemsidorna igen och kolla. Vilka insatser görs av de lokala/regionala föreningarna? Finns det insatser som ni skulle kunna delta i? Är det förändringar på gång i er närmiljö som kan påverka fågellivet negativt? Finns det något man kan göra? Vad vet ni om ringmärkning? Varför är ringmärkning viktigt? Hur ser ni på fågeljakt när är jakten motiverad och finns det exempel på när den inte är det? Ni som har tomter hur pass fågelvänliga är de? Skulle de kunna bli mer lockande för fågellivet vad behövs i så fall? Om ni har holkar vilka arter häckar där? I boken finns exempel på en tornseglarholk. Finns det fler arter som har speciella krav på hur holkbostaden ska se ut? Finns boken Holkliv till hands kan ni konsultera den. Matar ni fåglar om vintern eller kanske rentav året runt? Vilka erfarenheter har ni? 8

9 Till nästa gång Läs kapitlen Ett steg till och Ett steg bakåt. Om det finns deltagare med egna tomter; fundera var och en på om det finns något ni skulle kunna göra för att tomten ska bli fågelvänligare. Fundera var och en i förväg över hur ni skulle vilja gå vidare med ert skådande. Sjätte träffen Ta med inspelningar av lockläten, t.ex. från CD-skivan Tättingläten. Ha en dator med Internetuppkoppling till hands så att ni kan gå in och titta på Artportalen/Svalan. Har du inte använt Svalan tidigare, sätt dig före träffen in lite i hur den fungerar. Har du BMS-larm? Ta med det så att du kan visa hur det fungerar. Ta gärna med några äldre fågelböcker om du har eller kan låna, framför allt Erik Rosenbergs Fåglar i Sverige (finns i omarbetat nytryck). Välj gärna ut ett par arter i förväg att läsa om, t.ex. rödstjärten och svartmesen. Fåglarna i folktron av Carl-Herman Tillhagen kan det också vara roligt att läsa lite ur varför inte även här om rödstjärten och svartmesen? Fälthandboken måste som vanligt finnas till hands. Till sist Studiefrämjandet har en utvärderingsblankett som deltagarna ska få varsitt exemplar av och fylla i; blanketterna lämnar du sedan till avdelningen. Inledning/avstämning Sammanfatta förra träffen. Finns det funderingar kring vad som sades då? Någon som tittat eller lyssnat på fåglar sedan sist och har något att berätta? Någon som byggt eller skaffat en holk eller gjort något annat för att den egna trädgården ska bli mer fågelvänlig? Hur vill ni gå vidare med fågelskådandet gå varvet runt och berätta för varandra! Vilka går med i fågelföreningar, eller gått med under cirkeln? Någon som redan deltagit i en aktivitet reflektioner? Ett steg till Fåglarnas varnings-, lock- och kontaktläten låter väldigt annorlunda än sången. Lyssna på några stycken, t.ex. lockläten från koltrast eller taltrast, bergfink och gråsiska. Hur ska man gå tillväga för att lära sig några av dessa eller får det helt enkelt vänta? Rovfåglar, trutar och måsar m.fl. har särskilda dräkter i olika åldrar, vilket gör att man kan se hur gamla de är. Välj ett par sådana fåglar och titta på fälthandbokens teckningar av de olika dräkterna. Bekanta er med Artportalen/Svalan. Vilken slags information kan man hämta där? Träna på att använda Svalan skriv t.ex. in en valfri fågelart och titta efter vilka lokaler den har rapporterats ifrån. Genom att sedan skriva in ett landskap eller en känd fågellokal kan ni ta reda på vilka fåglar som setts där nyligen. Var kan man söka information om fågellivet när man ska ut och resa, i Sverige eller världen? Vad kan man hitta på nätet? Kryssande påverkar miljön om man åker mycket bil på dragen. Vad har ni för åsikter om detta? Ett steg bakåt Hur har synen på fåglar förändrats genom historien? Fåglarna har spelat en viktig roll i folktron. Vilka fåglar kan mer än andra ha satt fantasin i rörelse varför? Läs gärna lite om vad som står om detta i boken Fåglarna i folktron. Finns det fortfarande spår av gammal folktro i synen på vissa arter vilka i så fall? Erik Rosenbergs texter i Fåglar i Sverige har blivit klassiska. Låt någon av er läsa högt ur boken om ett par fågelarter och reflektera över sättet att beskriva fåglarna. Jämför med texten om samma fåglar i en modern fälthandbok. Hur har skådandet förändrats från 30-talet och framåt? Har ni några tankar om hur det kan utvecklas i framtiden? 9

10 Slutord Diskutera texten varför behövs den? Hur har ni själva blivit bemötta? Avslutning Nu efter sista cirkelträffen gäller det att titta både bakåt och framåt! Sammanfatta vad ni kommit fram till under cirkelns gång och har ni nått ert mål? Stäm också gärna av med förväntningarna ni hade vid första träffen. Utvärdera! Vad gick bra och mindre bra? Kunde ni ha arbetat på ett annat sätt? Är alla nöjda om inte, varför då? Finns önskemål om att fortsätta cirkeln för att fördjupa kunskaperna, eller starta en ny med något särskilt fokus? Ett förslag kan vara att ha en cirkel kring boken Mata fåglar. En studieplan finns. Holkar och holkfåglar kan vara ett annat tema, med Holkliv som studiebok. Andra förslag till cirklar är Fåglarna i vår kommun alternativt Fåglarna i vårt landskap och Fågelläten. Innan cirkeln avslutas fyller var och en i en utvärderingsblankett som cirkelledaren tar med till Studiefrämjandet. Studiefrämjandet, riksförbundet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: info@studieframjandet.se Webbplats: studieframjandet.se November