Fåglar - välkomna tillbaka! åk 1-3

Transkript

1 Örebro Naturskola Fåglar - välkomna tillbaka! åk 1-3 Naturskoledagen tips och innehåll Metodtips till för- och efterarbete Råd kring dokumentation och bedömning Våren är här och fåglarna är på väg men vad gör de när de kommer hit? Hur ser deras år ut egentligen? Med lekar och övningar tar vi oss igenom fågelns år; och så spanar vi på dem förstås! Förutsättningar: Vi håller till i området kring Naturens hus och naturskolans lokaler där. Naturskolans hus ligger precis bakom restaurangen. Den tid ni har möjlighet att vara på naturskolan styrs ofta av busstiderna. Stadsbuss nr 22 går till Naturens hus. Vi har planerat för att få rå om er mellan kl och Behöver ni korta dagen av någon anledning så tar vi bort något moment. Hör av dig om vilka tider som gäller er! Vi kommer att vara ute hela tiden och vi kommer att förflytta oss i området. Vi gör avbrott för förmiddagsfika och lunch. Vill ni grilla vid lunchen så fixar vi eld och grillutrustning. Ta med eget förmiddagsfika och beställ utflyktslunch i god tid från skolköket. Under dagen står vi för det pedagogiska innehållet. Vi ansvarar också för att dagen är så säker som möjligt och att en riskanalys är gjord på dagens moment. Örebro kommun Barn och Utbildning orebro.se/naturskolan Örebro naturskola Oljevägen 15, Örebro , naturskolan@orebro.se

2 Din/Era roller som medföljande pedagoger är under naturskoledagen: att ha ansvar för gruppen och stötta de elever som har svårt att följa verksamheten samt att, så långt det är möjligt, delta i övningarna. Då får du en bra bild av vad eleverna har för erfarenheter med sig efter dagen och kan följa upp dagen på bästa sätt. att ta ansvar för och informera naturskolan om eventuella sjukdomar och andra riskfaktorer som bedöms relevanta hos barnen såsom astma, diabetes, epilepsi, allergi, fobier mm. att medföra klasslista med relevanta kontaktuppgifter. Att tänka på inför naturskolebesöket: Kläder för utomhusverksamhet förbered barnen väl kring detta innan (se Föroch efterarbete - Allmänt) Extrakläder ifall man plurrar. Speciellt extra strumpor! Förmiddagsfika t.ex. smörgås och frukt. Rejäl matsäck till lunch (grillmöjlighet ordnar vi om ni behöver). Istället för festis som dryck föreslår vi att ni tar med koncentrerad juice och kåsor/muggar. Vi har vatten, kannor och dunkar så att ni kan blanda här. På så sätt slipper ni bära vatten hit och det blir färre sopor vilket är bättre för miljön. Kamera (att dokumentera med inför efterarbetet) Vill ni cykla hit? Kommunen kan låna ut cyklar till skolor. De kan lämnas och hämtas på olika ställen och den här servicen är kostnadsfri. Ring för att boka.

3 Dagens innehåll och hur vi kopplar det till målen i kursplanen? Allt vi gör ute är kopplat till läroplanen men vi ger ofta råvarorna. Sedan är det upp till dig som klasspedagog att förvalta detta genom reflektion och efterarbete. Förslag på Hur hittar du på nästa sida. Dagens innehåll Vi leker en lek för att ta reda på vad barnen kan om fåglar och för att diskutera exempelvis fåglarnas flytt, släktskap och flygförmåga. Efter ett förmiddagsfika kommer vi att försöka locka fram en fågel och i samband med detta diskutera revir. Vi fortsätter sedan genom lek och övningar att utforska fåglarnas livscykel och hur ett år i fågelns liv ser ut, med revir, bobygge, matletning, äggläggning och vinterstrategier. Efter det börjar vi spana på riktiga fåglar och kanske kryssa i en krysslista. Vi kommer se olika fåglar på olika ställen. Vi försöker ta reda på vad olika fåglar heter och kommer in på hur vi har delat in fåglarna i olika grupper. Vi äter lunch på någon plats ute i reservatet och provar att kika på fåglar i tubkikare. Under dagen kommer vi också in på människans ansvar när vi vistas i naturen; så att vi inte förstör för djur och växter. Dagen avslutas med en lek för att befästa det vi jobbat med under dagen. Centralt innehåll ur kursplanen i no/biologi som berörs under dagen: Året runt i naturen Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Berättelser om natur och naturvetenskap Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Biologins metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Sedan kommer naturligtvis andra mål från andra ämnen in under dagen. Verkligheten är ju inte uppdelad i ämnen! Till exempel: Idrott och hälsa Centralt innehåll - Friluftsliv och utevistelse Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.

4 För- och efterarbete kopplat till kursplanens centrala innehåll Målsättningen är att besöket blir en del av skolarbetet och inte bara en enskild händelse. Det är bra om naturskoledagen förarbetas och det är jätteviktigt att den bearbetas efteråt. Här får du tips på hur och på hur du kan dokumentera elevernas kunskaper. Försök göra dokumentationen till ett inlärningstillfälle och ett tillfälle för reflektion. Sist kommer de relevanta kunskapskraven för åk 1-3 med kommentarer. ALLMÄNT Om man är blöt och kall är det svårt att vara koncentrerad på det vi ska göra. Då blir nästan ingenting roligt. Prata med barnen (och föräldrarna!) om hur man ska klä sig i olika väder. Visa konkreta exempel. Gå ut och träna i olika väderlekar: Idag ska vi träna på regn! Diskutera efteråt: Vilket var bra kläder? Vad kan jag ändra till nästa gång för att klara mig bättre? För de yngsta är naturligtvis föräldrarnas medverkan nödvändig så att barnen får med sig rätt utrustning. Ta gärna med kamera! Att titta på bilder efteråt eller att göra fotomontage över naturskoledagen är ett bra sätt att bearbeta det man varit med om och också visa upp för föräldrar och andra elever. DJUR OCH VÄXTER I NÄRMILJÖN Förbered gärna barnen genom att prata om fåglar före besöket, och lära er att känna igen några av de vanligaste. METODTIPS Månadens fågel Ha en månadens fågel. Lyssna på hur den låter och gå ut och försök att hitta/höra den. Spela upp lätet varje morgon under några veckor. Då fastnar det nog hos några i alla fall. Exempel på månadsfåglar kan vara: Mars Talgoxe, April Bofink (kommer i slutet av mars), Maj Lövsångare (slutet av april) eller Svartvit flugsnappare (början av maj). Bäst är att ta någon som är vanlig där ni är och som har ett lite speciellt läte. METODTIPS Enminutsspaning Lyssna efter fåglar ute: stå tyst någon minut tillsammans, berätta efteråt vilka du hörde. Det är bra att börja under vårvintern, för att vecka för vecka märka att det kommer fler och fler under våren. När det inte är så många från början så blir det lättare att lära sig känna igen deras sång.

5 METODTIPS - Fågelholkar Gör fågelholkar i träslöjden och sätt upp vid skolan. Glöm inte att sköta om dem bara och rensa dem på hösten. Kanske hittar ni ägg. Vems ägg? METODTIPS - Identifiering Fortsätt att låta eleverna öva sig i att slå i en fågelbok. Det är ju det vanligaste sättet att identifiera fågelarter. Jobba med särpräglade fåglar i början, tex hackspettar, rovfåglar, änder. Då är det lättare att hitta rätt in i boken. Ha gärna en fågelbok liggande i klassrummet. METODTIPS Ägg, ägg, mera ägg, ät så får du skägg Gör ägg av trolldeg och måla dessa så att de ser ut som riktiga ägg. Bilder på olika fåglars ägg finns tex i Nya Svenska fågelboken. Låt eleverna göra fågelbon av det som fåglarna använder; gräs, pinnar etc. (Det är inte så lätt!). Lägg sedan äggen i dessa och gör en fin utställning. Låt eleverna fundera kring varför olika ägg ser ut som de gör. Det kan tex ha med kamouflage att göra, fåglar som bygger bon i håligheter har ofta vita ägg medan de som har öppna bon har spräckliga ägg. METODTIPS - Fågelbo Gör ett fågelbo av pinnar i skogen. Varsitt litet eller ett jättestort tillsammans. Fundera över vilket slags fågel som skulle vilja bo i det boet. METODTIPS Fåglarnas kalender Håll ögonen öppna kring skolan. Vilka fåglar ser ni? Vilka nya har kommit nu? Pricka in första observationen av en art i en så kallad flyttfågelkalender. Ta ett långt papper och gör kolumner för dagarna (med början i mars) och rader för fåglarna. Sedan skriver ni i de fåglar ni vill spana efter/de fåglar nu upptäcker och gör en markering på raden vid det datum ni såg den första gången. Skriv åretalet så kan ni använda samma kalender nästa år och jämföra. Fågelart MARS 1 APRIL Tofsvipa 14 Sånglärka 14

6 METODTIPS - Smygtitta Vill ni komma riktigt nära fåglarna så kan man sätta en fågelmatare precis utanför ett fönster och täck fönstret med en svart sopsäck. Klipp ut små tjuvkiksluckor som man kan lyfta på och kika ut på fågelmataren. Då blir inte fåglarna skrämda av rörelserna och ni kan komma riktigt nära! METODTIPS Fåglar och vikt Forma en fågel i aluminiumfolie, och se till att den får sin verkliga vikt och storlek. Det kan vara ofattbart att t.ex. en blåmes bara väger 11 gram. Att få hålla i foliefågeln är ett sätt att förstå. Vik papperssvalor : örn och stork, och fundera på hur fåglar kan flyga (beskrivning får du av oss) METODTIPS - Fågeldikt Gör en dikt om favoritfågeln och sätt ihop till en diktsamling. Låt dikterna innehålla några fakta om fågeln; utseende, föda, sång, övervintringsstrategi etc. ÅRSTIDSVÄXLINGAR När ni jobbar med fåglar passar det bra att jobba med fåglarnas olika anpassningar till årstiderna och därmed även olika arters strategier för att klara vintern, dvs flytta eller inte. De som väljer att flytta har ju sina anpassningar och de som väljer att stanna har helt andra anpassningar. Myrspov Världsmästare i non-stopp-flygning. Kan flyga 1100 mil utan att stanna! METODTIPS Den perfekta fågeln Vad behöver fåglarna som ska stanna? Hur ska de klara -25 grader? Hur ska de hitta mat? Vad behöver en fågel som ska flytta 500 mil? Gör en brainstorm tillsammans och spalta upp de utmaningar som fåglarna står inför. Stannfåglar resp flyttfåglar. Låt sedan barnen hitta på två låtsasfåglar, en som stannar och en som ska flytta, och ge dem olika egenskaper som de tror är bra för just den fågeln. Rita och berätta. Gör fina fågelplanscher. Dokumentation En del av dokumentationen gör barnen när de ritar och gör sin fågelplansch. När barnen har berättat om sina fåglar kan var och en välja en fågel och göra en sida till en fågelbok om just den fågeln. Titta i en fågelbok vad som står med där. Då är vi dessutom inne på hur man identifierar och sorterar organismer.

7 METODTIPS Den riskabla resan När fåglarna flyttar eller kommer tillbaka kommer man in på de länder fågeln är i på vintern. Sädesärlan som är här på sommaren kan på vintern påträffas i Egypten, Iran, Irak, Turkiet, Syrien och Libanon. Många av flyttfåglarna tillbringar vintern i de länder många av våra invandrare kommer ifrån. I geografin i åk 1-3 ska vi jobba med länder och platser som är viktiga för eleven. Det kan vara en bra ingång till att jobba med detta. Barnen med invandrarbakgrund blir ofta stolta när deras länder diskuteras och Sädesärlan får en helt annan betydelse när de vet att den just återvänt från deras land. Låt eleverna ta reda på vart en art flyger och vilka länder den passerar. Dokumentation Dokumentationen blir barnens karta över fågelns flyktväg. Kanske kan de skriva en berättelse om hur fågeln flyger och vilka faror den stöter på. Här får de fantisera fritt. Vad kan hända den lilla fågeln när den flyger över medelavet eller när den flyger över alperna? Eller så berättar de för klassen om sin fågel, vart den varit och kanske något om landet den varit i. Dokumentationen kan också vara en dramatisering av fågelns äventyr på sin vintervistelse, eller en teckning, eller en sång. Ni kanske kan göra en gemensam berättelse i klassen över fågelns äventyr. Er egen Nils Holgersson. NÄRINGSKEDJOR När man frågar barn vad fåglarna äter på vintern är svaret ofta Fågelfrö och det är ju sant. Men de frön som människor tillhandahåller är ju bara en liten bråkdel av den mat de behöver. Dessutom äter inte alla stannfåglar frön. Kungsfågeln äter ju spindlar mums! METODTIPS - Fågelfrö Börja med att undersöka den mat vi ger fåglarna vid fågelborden. Titta på innehållsförteckningen och försök ta reda på vad fröna kommer ifrån. Vad är till exempel hampa och sorgum. Barnen kommer upptäcka att allt kommer från växter. Prova att plantera fågelfröna och se vad som växer upp. Nu är frågan Vad äter fåglarna ute i det vilda?

8 METODTIPS - Näringskedjor Näringskedjor är en självklar del i fågeltemat. Vem äter vad? Och vem blir uppäten av vem!? Det är ju det som är en näringskedja. Leta fakta i fågelböcker och på nätet (wikipedia är bra). Utifrån det ni nu vet - låt barnen rita näringskedjor. NÄRINGSKEDJA Alkottar Gråsiska Sparvhök Lek gärna Jakten på mat i anslutning till näringskedjorna, se nästa metodtips. METODTIPS Ekologiska lekar Efter besöket får du en länk till Google drive där det bl.a. finns ett antal lekar som illustrerar olika ekologiska begrepp och samanhang. Lek Jakten på mat, fågelsångleken m.fl. och diskutera vad de handlar om. Försök alltid knyta leken till verkligheten. Handlar leken om näringskedjor som i Vem äter vem? så fortsätt efter leken med att försöka hitta näringskedjor i verkligheten. Fundera kring djur ni hittar vad äter den? och vem blir den uppäten av? Dokumentation Låt barnen rita näringskedjor över djuren de hittat eller jobba med. Låt dem också fundera över vad som händer om någon i näringskedjan försvinner. Skriv eller rita vad som händer.

9 BEDÖMNING (LGR11) Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Efter kunskapskraven finns kommentarer på hur vi kopplar metoderna ovan till de olika kunskapskraven och vår syn på bedömning. Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. Att gå ut och spana efter fåglar och fundera kring varför vissa fåglar finns på vissa ställen och inte andra. Var hittar vi gräsanden till exempel. Vad behöver den? Efter att ha tittat på fåglar och letat efter fågelns mat kan de beskriva sambandet mellan fågeln och det fågeln äter. Vad händer om något fågeln behöver försvinner? Vi letade fågelbon och eleverna gjorde egna fågelbon. Vad händer om det inte finns några gamla träd med hål i till de fåglar som bygger bon i sådana? Eleven kan beskriva detta genom sitt agerande i en lek eller genom en teckning eller i ett samtal. Vi är ju alla olika och har olika sätt att uttrycka oss. Det är dock viktigt att eleverna får chans till egen reflektion. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Vad händer i fåglarnas värld under ett år? Varför flyttar vissa fåglar? Vad händer i fåglarnas värld på våren? Eleverna kan beskriva revir, att bygga bo och lägga ägg och sedan få ungar som måste ha massor med mat. Kanske är det sedan dags att flytta igen. Där har vi en livscykel och en årstidscykel för fåglar. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen Att spana efter några olika fåglar och pricka in dem i en flyttfågelkalender är ett exempel på en sådan fältstudie. Kanske kan varje elev ha en egen kalender som de fyller i hemma. Fältstudien kan presenteras genom att de berättar eller skriver om hur de gjort och hur de tolkar sina resultat. Någon kanske inte sett så många fåglar hemma. Vad kan det i så fall bero på. De kanske bor på en plats där fåglarna inte trivs. Kom ihåg att inget resultat också är ett resultat! Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Att undersöka vilka fåglar som stannar på vintern och gärna följa upp det på våren när flyttfåglarna kommer tillbaka passar bra in här. Flyttfåglar, stannfåglar och strykfåglar är ju ett sätt att dela in fåglarna; i det fallet efter sina vinterstrategier. (Strykfågel är arter som ligger mitt emellan flyttfåglar och stannfåglar. Vissa i fågelgruppen stannar kvar om vintern är mild, vissa flyttar en bit men har inget bestämt vinterkvarter.) Att rita upp näringskedjor över vad en fågel äter och vem som äter den kommer in här. Gärna med reflektionen kring vad som händer om kedjan bryts, dvs någon försvinner eller minskar. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. Olika uttrycksformer kan vara vad som helst. Det är underbart eftersom barnen är så olika! Men det är bra om det går att spara dokumentationen. Använd smartphonens fiffiga kamera och videokamera.

10 Bra länkar och litteratur Pålitlig fakta och bra upplägg av fakta om arter. Naturskyddsföreningens hemsida. Naturskolan i Lunds matiga hemsida Svenska ornitologiska föreningens hemsida Här finns massor med tips, undervisningsmaterial, tävlingar och möjlighet att bli naturväktare. Fågelsång 150 svenska fåglar och deras läten, Jan Pedersen Stort format: ISBN Mindre format: ISBN Det är en fantastisk bok med både fakta, bilder och fåglarnas läten. CD-skiva Sångfåglar en introduktion till svenska fåglars vårsång med inlästa förklaringar Hör av dig om det är något du undrar över! Ser fram emot att träffa er gör vi på: Örebro naturskola Birgitta Jansson Malin Bideby