Dnr: 2014/2818 SAMMANSTÄLLNING. Gåturer i Väggaviken 16 och 18 januari Stadsmiljöavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Transkript

1 Dnr: 2014/2818 SAMMANSTÄLLNING Gåturer i Väggaviken 16 och 18 januari 2015 Stadsmiljöavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen

2 INLEDNING Bakgrund och uppdrag Arbetet med att ta fram en detaljplan för Väggaviken startades i augusti I planarbetet tillämpas en ny arbetsmetod som tagits fram i samordningsprojektet Tillväxtorienterad samhällsutveckling i Karlshamn initierat av Tillväxtverket och Boverket där Karlshamn medverkar som ett av åtta pilotprojekt. Den framtagna arbetsmetoden innebär bland annat en ökad medborgardialog tidigt i detaljplaneprocessen. Arbetsmetoden ska även resultera i ökad förståelse för det enskilda planprojektet och för den övergripande samhällsplaneringen hos allmänheten. Planarbetet Ett program för hela Väggaområdet antogs och utgjorde det första steget i arbetet med att upprätta detaljplaner för bland annat Väggaviken med tillhörande verksamheter. Programmet syftade till att ge förslag på hur Väggaområdet kan och bör utvecklas och bevaras i framtiden. För att ge berörda möjlighet att i ett mycket tidigt skede kunna framföra sina synpunkter arrangerades det under hösten 2011 ett dialogmöte om framtidens Vägga. För att involvera verksamhetsutövare och boende tidigt i planprocessen har möten hållits med företagarna inom planområdet. Möjligheterna och förutsättningarna för Väggaviken diskuterades på dessa möten samt områdets utvecklingspotential. Syftet med mötena var även att få information om respektive verksamhet och hur den kan utvecklas i framtiden. Mötena skedde på plats under september-oktober Ett program för hela Väggaområdet antogs Gåturen har genomförts som en del av samrådsskedet i detaljplanearbetet för Väggaviken

3 GÅTURER Under gåturerna i Väggaviken vandrade deltagarna runt i området i smågrupper tillsammans med en gruppledare från stadsmiljöavdelningen. Vid fem stoppunkter gavs information om kommunens utvecklingsidéer och deltagarna hade möjlighet att ange bra och dåliga saker med platsen och kommunens förslag samt att ge egna förslag till utveckling. Gåturerna avslutades med en gemensam diskussion och inlämnande av skriftliga synpunkter. Totalt deltog 107 personer jämt fördelade på de två tillfällena och 44 yttranden inkom. Syftet var att på ett nytt sätt sprida information om pågående arbete med detaljplanen för gaviken och att få in synpunkter om Väggaviken och redovisade utvecklingstankar. Kommunens arbete med gåturmetoden uppmärksammades ades Väg- i såväl ortstidningarna som av Sveriges Radio. För varje stoppunkt redovisas deltagarnas uppfattning av vad som är bra och dåligt samt förslag till åtgärder/utveckling. För stoppunkt t 3-5 redovisas de mest omnämnda frågorna med motstridande synpunkter. Generellt kan sägas att övervägande del är positiva till att strandpromenaden förlängs och tillgängliggörs genom hela området. Det finns även en stark önskan om att trafiksituationen ska ordnas, att den norra båtuppläggningsplatsen ska utnyttjas helt för parkering under sommaren och att gång- och cykelvägnätet byggs ut i hela området, även till Solskensviken. Samtliga yttranden återfinns i sin helhet som bilaga. Medverkande Vid gåturerna medverkade stadsarkitekt Emina Kovacic, landskapsarkitekt Anna Terning, planarkitekterna Jeanette Conradsson och Anna Ekman, mark- och exploateringsingenjör Liselott Skoug från Karlshamns kommun. Under fredagens gåtur medverkade även Fredrik Gummesson, näringslivsutvecklare samt Jonny Johansson, hamnfogde Karlshamns kommun

4 STOPPUNKT 1 Uppläggningsområdet vid Idrottsvägen har blivit riktigt fint. Allmänheten har inte tillträde till båtplatserna. Cykelväg saknas. Det bör inte tillkomma bebyggelse i området. Träbryggor kan vara hala efter regn och vid frost. Bevara det gamla varvets form och rusta upp. Ordna med gång- och cykelväg till Svanevik. Begränsa det enskilda intressets del av båtplatserna. Latrintömning och båttvätt. Strandpromenad längs strandlinjen så långt det är möjligt och allmänt tillgänglig brygga. Ingen strandpromenad utmed vattnet, bättre med bredare gång- och cykelväg längs med Idrottsvägen. Markera tydligt var promenadstråket går. Rädda befintlig slip, absolut inga inhägnader. Hela uppläggningsområdet bör inhägnas och bevakas för att undvika stölder. Parkeringsplatser under sommarhalvåret. Samtliga yttranden finns att tillgå på stadsmiljöavdelningen. Agendan för gåturerna finns i bilaga

5 STOPPUNKT 2 Parkområdet vid ån är bra. Det marina och fiskeshopen. med mycket parkeringar både för bilar och husbilar och vintertid uppställningsplan för båtar. Röken från rökerierna är bra reklam och turistmagnet. Företagsbyggnaderna smälter in i miljön med sina röda fasader och byggstil. Restaurangen. Promenadvägen ofta blockerad från bryggan. Lågt liggande område, sankt. Båtplatserna måste struktureras upp. Att man har byggt på båtuppläggningsplatsen trots att det låser användningen. Att restaurangen inte är öppen. Båtuppläggningen begränsar parkeringsmöjligheterna och ser skräpig ut på sommaren. Farlig korsning framförallt för gående och cyklister. Vid bron över bäcken är marken lerig och hal på västra sidan. Fåglarna i kärret har minskat. Buss mellan staden och Vägga på sommaren. Fler planteringar och grönområden. Konflikt mellan sjösättningen och gångstråket. Enbart handikapparkering längs vägen. Korttidparkering 15 min nära båtarna. Enkelrikta Saltsjöbadsvägen från badet. Ordna parkering på östra sidan om saltsjöbadsvägen. Bättre toaletter som alltid är öppna. Skydda befintlig naturmark, bevara träden och värna våtmarken. Hyreshus på befintliga byggnader där marint tema redan finns. Flytta vinteruppläggningen på sikt. Antalet parkeringsplatser bör utökas avsevärt. Skapa säkra gång- och cykelvägar. med bostäder, skymmer inga andra hus. Långsiktigt att möjliggöra för om någon vill bygga bostäder/kontor i framtiden

6 STOPPUNKT 3 promenadväg och trevlig restaurang. Trevligt med bord och bänkar. Fiskaffär och restaurang. Belysningen på bryggan lyser fint. Trafiken och parkeringen. Strandpromenaden bör inte vara asfalterad. Där promenadstigen slutar vid parkeringen blockeras genomgången av bilar. Övergångsställen saknas. Enkelrikta vägen och bredda den. Fortsätt strandpromenaden förbi lilla parkeringen. Ta bort parkeringarna längs med vägen mellan MMG och Rökeriet. Promenad på bryggan om denna breddas. Fyll ut vattenområdet direkt söder om restaurangen för möjlighet till expansion. Markera att det inte är någon parkeringsplats där träräcket saknas mot gångvägen. Fler bord, bänkar, papperskorgar och toaletter. Ta bort grusparkeringen. Snedparkering är bra. De mest omnämnda frågorna: Parkering längs med Saltsjöbadsvägen Ja: 4 Nej: 7-6 -

7 STOPPUNKT 4 Bevara alla genuina byggnader. Rökeriskorstenar mycket trevligt inslag vid en fiskehamn. Utsikten över havet. Trevligt med gästbrygga. Isfabriken utgör ett landmärke. Att gästbryggan ligger där den ligger gör den lättillgänglig. Däckfirma i denna vackra miljö. Lite grönytor, trist karaktär. Uppställt med fiskegarn. Att det endast går att tanka diesel. Ishuset förfular hela Väggaviken i sitt nuvarande utförande. Kajplats för större segelbåtar saknas. All tung trafik. Servicehus saknas. Verksamheter utan marin koppling omlokaliseras och ersätts med bostäder. Bort med däckfirma och in med restauranger, kultur, ateljéer, fik, glass etc. Behåll sjöbodarna och utnyttja till andra ändamål ex konsthantverk, företagare, övernattning. Bort med asfalt och anlägg parker och bostäder. Behåll gästhamnen och utveckla den. Ingen bebyggelse på höjden. Utnyttja kajerna till båtplatser på ett bättre sätt. Hamntorg, inga bostäder, handel och båtservice. Dålig idé att ersätta industrin med bostäder. Utveckla området med mer varierat ändamål. Strandpromenad runt området och däck med sittplatser. Gör om ishuset till båtgäster: sjösportcentrum, turistinformation. Gör gästhamnen trevligare med grillplats. Bygg bostäder i flera våningar. Riv alla plåtbyggnader. Stannaförbud på båda sidor om vägen. De mest omnämnda frågorna Boende på hamnplanen Ja: 6 Nej: 5-7 -

8 STOPPUNKT 5 Värna om strandskyddet på Kiaholmen. Trevligare med grusbeläggning än asfalt. Grillplatsen, den kom mycket till användning förra sommaren. Havet, båtarna, turisterna, lugnet. Hamninloppet. Attraktiv plats med kvällssol och promenadavstånd till Kiaholmen och Ortholmen. Båtupplag Dålig ordning på bojarna till gästbryggan. Vattnet slår över vågbrytaren ut till Kiaholmen när det blåser. Ingenting är bra, ytterligare en stenöken. Gästhamnens avsaknad av servicebyggnad. Grov makadam är svårt att ta sig fram på. Gör park eller grönområde. Bygg sjöbodar. Ingen bebyggelse. Inga bostäder. Gärna fler bostäder. Tillgängliggör Kiaholmen upp till toppen. Helt fel med bryggdäck runt Kiaholmen. Cykelväg. Förlängd strandpromenad - bättre tillgänglighet. Möjlighet att sitta. Parkering och husbilsuppställning. Flytta båtuppställningen. Badstegar. Lekplats, bouleplan och volleybollplan. Utöka med fler grillplatser. Bryggdäck runt Kiaholmens norra del är bra. Använd grusplanen till parkering för att tillgodose det ökande behovet av parkering. Hög byggnad är inte förenligt med omgivande miljö. De mest omnämnda frågorna: Byggnation på södra båtuppläggningsplatsen Ja: 5 Nej: 16 Brygga runt Kiaholmen: Ja: 5 Nej: 7-8 -

9 GEMENSAMMA DISKUSSIONER Nedan följer ett urval av vad som framfördes vid de gemensamma diskussionerna. Ta lite i taget det är stora satsningar. - Genomförandet av detaljplanen måste göras i mindre etapper där ekonomin får styra. Inga bostäder på södra båtuppläggningsplatsen, gör det inte värre än det är. Hellre grönområde eller sjöbodar. - Vi måste utreda möjligheten till bebyggelse här och förhålla oss till framtida ökning av havsnivå, strandskydd mm. Var och hur ska spolplatta finnas. Finns möjlighet inom Marinkompaniet. Hur ska privata båtägare göra? - Fråga till kommunstyrelsen som mark- och exploateringsingenjören tar med sig. Det finns idag inget krav från regeringen om att det krävs spolplattor i hamnarna. Men det kan komma framöver på platser där båtar lyfts upp. Naturen på Kiaholmen ska värderas, som ett smycke. Hur ska bostäder fungera på hamnplanen? - Tanken är att skapa trygghet med blandning av verksamheter i bottenplan och bostäder ovanpå. Då blir det fler som rör sig i området under större delen av dygnet. Var ställer turister sina båttrailers? - Vi har inte kommit så långt med arbetet att det har studerats i detalj. - Alla måste hålla sig till gällande regler. Bil och trailer tillåts idag på båtuppställningsytorna. - På sikt bör kommunen ställa högre krav på båtägare så att ytorna kan användas effektivt. Hur mycket marina verksamheter kan få plats? - Fastigheterna är ganska bebyggda idag, parkeringsplatser måste finnas. Rökeriet passar inte på platsen som det är idag och det är mycket klagomål från de närboende. Prioritera cykelväg till Kollevik. Område ett är en återvändsgränd. - Grunden är att strandpromenaden ska vara så nära vattnet som möjligt, där det inte går kanske man kan anlägga bryggor eller gå runt. Det är ett tufft område att planlägga då det är många motstående enskilda och allmänna intressen. I ishuset har det inte varit någon verksamhet på många år. Hur tänker kommunen? - Det finns inte längre någon förköpsrätt, men kommunen var med i budgivningen och har lyckats komma över denna fastighet. Det kan användas för allmänna verksamheter, båtgäster mm. Varför finns det betongsuggor vid den nya uppläggningsplatsen längs med Idrottsvägen? - De ligger där i väntan på ny gångoch cykelväg. Glöm inte de kulturhistoriska värdena. Hur harmonierar förslaget med den historiska användningen som rekreationsområde. Framtiden spegla det som en gång varit. Väggaviken är inget Helsingborg. När sätts spaden i jorden? Vad är det för tidshorisont? - Vi kan endast svara för detaljplanen, sen beror det på hur de olika nämnderna prioriterar sina medel. - Översiktsplanen är ju tagen liksom programmet. Ingen politisk motsättning. Det är mer hur vi prioriterar med vår ekonomi. Det är en farlig vägkorsning och dålig sikt Idrottsvägen/Salsjöbadsvägen. Börja med gång- och cykelväg och gatan innan man gör något annat. Finns det utrymme för cirkulationsplats? - Det är inget vi har studerat, men det är möjligt