Stora LOV-dagen SMS:a frågor till Utställare

Transkript

1 Stora LOV-dagen SMS:a frågor till Utställare

2 Peter Carlberg jurist SMS:a frågor till

4 Advokat Anna Ulfsdotter Forssell, partner Jur. kand. Kristian Pedersen LOV i praktiken Stora LOV-dagen Stockholm den 11 februari 2009

5 Agenda Varför inrätta ett valfrihetssystem? Praktiska aspekter vid inrättande av valfrihetssystem Viktiga avtalsvillkor Fallgropar att se upp för, som inköpare respektive leverantör

6 Varför inrätta ett valfrihetssystem? Några motiv: Ökad kvalitet i utförande av tjänster viktigt för kommunen, men framför allt för kommuninvånaren, dvs. brukaren, vårdtagaren Ökad mångfald av leverantörer av tjänster Ökade möjligheter för små och medelstora företag att delta, att uppstå och verka Ökad mångfald i själva tjänsten tävla i kvalitet genom att tillhandahålla viss mat, vissa språk etc. Men.

7 Varför inrätta ett valfrihetssystem? Forts. För att nå dessa mål krävs: Rimliga ekonomiska villkor krävs noggrann ekonomisk analys (moms?), förstudie samt bra prisjusteringsklausuler För låga ersättningar som bygger på försäljning av kringtjänster försvårar deltagande för små och medelstora företag Upplys om möjligheten att ansöka i grupp, att åberopa annat företags kapacitet mycket information till marknaden Ett bra avtal och en bra avtalsrelation

8 Praktiska aspekter vid inrättande av valfrihetssystem - Vikten av leverantörskvalificering Ingen utvärdering av kvalitet m.m. i upphandlingsfasen. Kvalitetsutvärderingen görs av brukarna vid val, och löpande under avtalstiden. P.g.a. brukarnas skiftande uppfattning om/av kvalitet svårt att följa upp kvalitet under avtalstiden. Förutom i mer extrema fall svårt att definiera grunder för uppsägning/hävning p.g.a. brister i kvalitet. Allt detta ökar betydelsen och behovet av väl genomförd leverantörskvalificering upphandlande myndighetens enda möjlighet att påverka kvaliteten på tjänsterna.

9 Praktiska aspekter vid inrättande av valfrihetssystem - Vikten av leverantörskvalificering I 7 kap. LOV finns regler om uteslutning av sökande Dessa är frivilliga och innebär att uteslutning får ske om sökande 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. 3 och 4 kan avse företrädare för den juridiska personen som har gjort sig skyldig

10 Praktiska aspekter vid inrättande av valfrihetssystem - Vikten av leverantörskvalificering LOV innehåller inga bestämmelser om leverantörskvalificering, men inget hindrar att en kvalificering ändå görs, och leverantörskvalificering enligt LOV kan göras enligt friare former än vid upphandling enligt LOU. Kom ihåg de grundläggande principerna, framförallt likabehandlingsprincipen och proportionalitetsprincipen! Lämpligt med krav avseende erfarenhet och kanske viss utbildning.

11 Praktiska aspekter vid inrättande av valfrihetssystem - Särskilda kontraktsvillkor (4:2) Den upphandlande myndigheten får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. Särskilda kontraktsvillkor kan användas för att främja önskade beteenden hos leverantörerna inte bara i sociala och miljömässiga frågor..

12 Viktigare avtalsvillkor Geografiska områden lämplig storlek för leverantörer av olika storlekar och lämplig indelning för att få jämn socioekonomisk fördelning av brukare. Skyldighet att anta uppdrag möjlighet för alla brukare att välja och få alla alternativ. Hantering av synpunkter, brukarinflytande och rapportering om än trubbiga redskap en av få möjligheter att följa upp..

13 Viktigare avtalsvillkor Tilläggstjänster information/marknadsföring Sekretess och tystnadsplikt meddelarfrihet? Krav på försäkringar Rätt till omedelbart köpstopp vid skandaler.

14 Fallgropar information till brukare Myndigheter: Otillräckliga utrednings- eller informationsresurser gör valfriheten illusorisk gynnar stora leverantörer på bekostnad av små. Leverantörer: Information till brukarna kan träffas av marknadsföringslagens bestämmelser OBS särskilda begränsningar vid marknadsföring mot skyddsvärda grupper Information om tilläggstjänster.

15 Fallgropar - ickevalsalternativet Enligt förarbetena finns olika alternativ bl.a. egen regi, turordning bland utförarna i valfrihetssystemet, alternativ upphandlat enligt LOU, och närhetsprincipen. Leverantörer kräv information om ickevalsalternativet!.

16 Fallgropar - ickevalsalternativet Kan vara svårt att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan egen regi eller upphandlad leverantör och leverantörer i valfrihetssystem. Renodlad närhetsprincip kan ge orättvis fördelning beroende på demografiska faktorer..

17 Avslutning Lägg tid på förarbetet! Ta in hjälp där det behövs Skriv bra förfrågningsunderlag Skriv bra avtal Lev med avtalen Utvärdera!.

18 Tack för er uppmärksamhet! Tveka inte att höra av er vid eventuella frågor! Advokatfirman Delphi Regeringsgatan 30-32, Box Stockholm Tfn Fax

20 Hälsa Sjukvård Tandvård

21 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden Vårdval Halland en del i helheten!

22 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland styrmodell - ideologi Valfrihet Kontinuitet Tillit Trygghet

23 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland - framtidslösning Befolkningsmodell: Vårdval Halland är ett naturligt förstahandsval - med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård. Tillitsmodell: Skapa förtroende hos befolkningen och därmed en rörelse till den nära vården och insatser i tidigt skede. Tillit till leverantörerna av vården. Framtidsmodell: I en utvecklingsintensiv sjukvård säkerställa rätt vård på rätt ställe för effektivitet och resultat i vårdkedjan.

24 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland bidrar till att. stödja landstingets mål och inriktning ge vård med god kvalitet hög tillgänglighet bra bemötande god kontinuitet fungera som patientens stöd, samordnare och lots i hälso- och sjukvården. Fokus på hallänningen inte vem som äger och driver verksamhet

25 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland innebär ändrat synsätt och arbetssätt Handlar om att gå från produktions- och personalstyrning till att ge invånarna makten att påverka utvecklingen av hälso- och sjukvården Kundstyrning

26 Hälsa Sjukvård Tandvård Hur gjorde vi? Hallänningarna fick verklig valfrihet Kvalitetskonkurrens istället för priskonkurrens Styr med mätbara mål Uppföljning resultat istället för bara produktionsstatistik Incitament för fler specialister i den nära Större möjlighet för vårdens medarbetare att utforma vården Lika ersättning oberoende av driftsform

27 Hälsa Sjukvård Tandvård Hur möjliggjorde vi kontinuitet i vården? Tjänstekoncession En leverantör erbjuder det allmänna en tjänst under det offentligas kontroll Ett tillstånd ges från det offentliga att upprätta och bedriva viss verksamhet Ersättning tas ut av tjänstens användare eventuellt i kombination med stöd från det allmänna Den finansiella risken för verksamheten helt eller delvis flyttas över på leverantören

28 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Vårdenheter Vid starten januari 2007: 40 totalt: 25 landstingsdrivna 15 privata NU: 46 totalt: 23 landstingsdrivna 23 privata Fortsatt intresse att starta nya vårdenheter

29 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Invånareperspektivet invånarna väljer om de har möjlighet utveckling mot ännu mer nära vård filialer många fler kompetenser i den nära vården kreativiteten börjar blomma bättre bemötande högre tillgänglighet genom anpassning av öppettider andelen öppen vård i den nära vården ökat - täckningsgraden

30 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Organisations- och ledarskapsperspektivet styrmodell och inte en ersättningsmodell skilj mellan modell och organisation viktigt med tydlighet avseende landstingets finansiärroll ägarroll, egen regiverksamhet mental beredskap för de effekter som ett vårdvalssystem medför vårdval leder till strukturförändringar leverantörsdialogen mycket viktig TILLIT behov av annat ledarskap

31 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland ej detaljstyrning och reglering särskilda uppdrag utanför vårdpengen bör minimeras. viktigt med att skapa möjlighet till helhetssyn och helhetsansvar påverkar styrningen av länssjukvården. Alla medarbetare inom ett landsting ska vara informerad om vad man vill uppnå. Berör alla.

32 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Uppföljning fokus på uppföljning såsom kvalitet, medicinska resultat mm måluppföljningen styr från kvantitativa processmått kvalitativa mått tillsyn av verksamheterna ställer krav på vårdenheterna att registrera och följa upp sin verksamhet ställer andra krav på tjänstemännen och datasystemen

33 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Ekonomi modellen ger en bra totalkostnadskontroll enkel konstruktion borgar för mindre missuppfattningar, diskussioner och lättare att administrera förflyttar fokus till invånareoch verksamhetsperspektiven

34 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Roller och ansvar Politik- politik Politik - tjänstemän tex godkännandeprocessen LOV Tjänstemän - tjänstemän

35 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland - utveckling Utöka åtagandet inom Vårdval Halland överföra mer vård till närsjukvården vårdkedjor andra organisationsformer Invånarestyrning i ersättningsmodellen Mått för målstyrning av kvalitet och medicinska resultat Information till invånarna Läkemedelskostnader

37 Valfrihetssystem

38 Innehåll 1 Om Carema 2 Hur kan kundval berika vård- och omsorg? 3 Beställarens målbild och nödvändiga förberedelser 4 Reell valfrihet eller ej konkurrensneutralitet 5 Tankar om ersättningsmodeller 6 Rimliga och orimliga krav på utförarna 38 Presentation

39 1 Om Carema 2 Hur kan kundval berika vård- och omsorg? 3 Beställarens målbild och nödvändiga förberedelser 4 Reell valfrihet eller ej konkurrensneutralitet 5 Tankar om ersättningsmodeller 6 Rimliga och orimliga krav på utförarna 39 Presentation

40 40 Presentation

41 Carema verkar inom flera vård- och omsorgsområden 2008 Psykiatri 2007 Missbruk/Psykiatri 2004 Närvård 2000 Bemanning 1999 Specialistvård 1998 Orkidén 1997 Primärvård 1996 Äldreomsorg koordinering integration utveckling Omsättning MSEK anställda 41 Presentation

43 Hur kan kundval berika vård- och omsorg? Kunder Relationen mellan utförare och kund hamnar i fokus. Vi ser möjligheten att vinna kunden i varje enskilt fall. Kunden får makten och bedömer oss direkt. Kundens aktiva val får konsekvenser. Personal Utvecklingsmöjligheterna förbättras. Fler arbetsgivare och delaktighet i kontinuerligt utvecklingsarbete. Personalens roll som nyckelresurs stärks personalen bär varumärket. Kvalitet Vårt kontinuerliga kvalitetsarbete får en skjuts framåt och utvecklas med ökat kundfokus. 43 Presentation

45 Hur bör beställaren förbereda sig? Fastställ vad målsättningen med kundvalsreformen är; Vad vill man uppnå långsiktiga målsättningar? Vilka kvalitetsaspekter anser man vara betydelsefulla? Hur vill man ha den löpande relationen med utförarna? System för utvärdering av utförarna hur mäter beställaren att man fått det man önskat? Kundval är primärt en kvalitetsreform och inte ett sätt att spara pengar. Alltför låga ersättningsnivåer förhindrar etablering och omöjliggör en långsiktig valfrihet för kunderna. 45 Presentation

46 Andra viktiga punkter att ha i åtanke som beställare Långsiktighet ger förutsägbarhet för utförarna. Breda politiska överenskommelser förhindrar tvära kast p g a maktskiften. Inom hemtjänst och särskilt boende biståndsbedömarna är betydelsefulla i valfrihetssystem. Det är viktigt att de involveras i införandeprocessen. Kommuner och landsting måste ta ställning till hur man ser på frågor om t ex marknadsföring och extratjänster. Kommun/landsting bör diskutera om man ser behov av etiska ramar. Överprövningsprocesser blir allt vanligare. Dessa drar ofta ut på tiden. Om startsträckan skall vara rimlig för de nya aktörerna måste tiden i anbudsunderlag ta höjd för överprövningar. 46 Presentation

48 Konkurrensneutralitet Om kunderna skall gynnas fullt ut av valfrihetssystemen krävs en fungerande konkurrens. Det är konkurrensen som kommer att driva kvalitetsförbättringarna och utvecklingen av de vård- och omsorgstjänster som erbjuds. Konkurrensneutraliteten är den mest avgörande frågan om kundvalssystem kommer att resultera i någon verklig valfrihet. Med ett tydligt definierat och geografiskt baserat initialt fördelningssystem av ickevalskunderna kommer såväl små som större aktörer kunna etablera sig. Den konkurrens om kunderna som är själva grundtanken och motorn i kundvalssystemet kan så komma till stånd. 48 Presentation

49 Vårdval i VGR ett mycket intressant exempel Ett gott exempel är VGR i den nya valfrihetsreformen inom primärvården. Här har ickevalskunderna fördelats på ett sätt som gör det möjligt att få till stånd en fungerande konkurrens. Långsiktiga spelregler en blocköverskridande överenskommelse. Ett brett uppdrag. Ersättningsformen stimulerar ett ansvarstagande för vårdbehov, social utsatthet, glesbygd och kvalitet. Styrning genom täckningsgrad och egenavgifter. Premierar hög kvalitet. 49 Presentation

51 Ersättning Ersättningsmodellen är ett av beställarnas viktigaste verktyg att styra utförarna med. Äldreomsorg: Hemtjänst. o Timpriser utan nivåer bör eftersträvas. För många nivåer ökar administration för både kommuner och utförare. o Kunder utspridda i kommunen långa transporter. Utan initial fördelning av ickevalskunderna blir kostnaderna för att serva kunderna ohållbart höga. Särskilt boende nivåpriser kopplade till vårdtyngd är att föredra. 51 Presentation

52 Ersättning (forts.) Primärvård: Fast vs rörlig ersättning. o En högre andel rörlig ersättning stimulerar ökad tillgänglighet. o En högre andel fast ersättning stimulerar större helhetsansvar. Socioekonomiska faktorer är viktigt att kompensera för. Gärna läkemedelsansvar men på rätt nivå. Labkostnader viktigt att utförarna tillåts finna egna kostnadseffektiva lösningar. Understöd förebyggande arbete genom särskild ersättning. FoU är en del av primärvården. Stimulera med särskild ersättning. 52 Presentation

54 Några rimliga och orimliga krav på utförarna.. Rimliga krav Orimliga krav Kollektivavtal och meddelarfrihet. Beställaren bör kräva fullständig insyn i verksamheten. Utföraren bör ha gedigna kvalitetsuppföljningssystem. Listningstak (primärvård). Endast aktiv listning försämrar för socioekonomiskt belastade områden (primärvård). Uppräkning av ersättning som inte tar hänsyn till förändringen av den totala kostnadsbilden för utförarna. 54 Presentation

55 De mest kritiska faktorerna för långsiktigt hållbara valfrihetssystem Konkurrensneutralitet utan fördelning av ickevalskunderna kommer någon långsiktig valfrihet inte kunna etableras. Rimliga ersättningsnivåer För snäva ramar kommer att omöjliggöra nyetablering. 55 Presentation

56 Tack för visat intresse 56 Presentation

58 SIDAN 58 Valfrihet inom vård- och omsorgsboenden för äldre fr.o.m. 1 juli 2008

59 Valfrihet i Stockholms stad Valfrihet har funnits inom förskola och skola sedan slutet av 90-talet och omfattar ca: förskolebarn elever i grundskola elever i gymnasieskola 2002 valfrihet inom hemtjänst för äldre vilket omfattar ca: personer SIDAN 59

60 Valfrihetssystem Inom flera av de verksamheter som berör medborgarna allra mest ska system för att underlätta valfriheten införas. Det gäller bl.a. de äldres boende och dagverksamhet, boende och dagverksamhet för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg SIDAN 60

61 Stockholms stad 14 stadsdelsnämnder med ansvar för äldreomsorg Staden har ca 90 egna vård- och omsorgsboenden, motsvarar ca 9000 platser Ca 2000 enstaka platser köps av privata aktörer på ramavtal Ingen brist på platser SIDAN 61

62 Vad är syftet med valfrihet? Valfriheten för den enskilde ska öka Mångfalden ska öka det ska finnas många aktörer att välja bland och med olika profiler och inriktningar Kvaliteten ska öka genom att brukarna kan jämföra och välja Det ska vara lättare för små och nya företag att komma in och etablera sig på marknaden, t.ex. personal som vill starta eget och knoppa av Kostnaderna för verksamheten ska inte öka på grund av systemet SIDAN 62

63 Upphandling Stockholms stads modell innebär att privata utförare som vill vara med i valfrihetssystemet ska upphandlas Entreprenadupphandling Ramavtalsupphandling av enstaka platser All egen regi ska konkurrensutsättas under en femårsperiod Central upphandling av 14 boenden genomfördes 2008 Upphandling av ytterligare 10 boenden pågår nu SIDAN 63

64 Vård- och omsorgsboenden Valfrihet infördes 1 juli 2008 för vård- och omsorgsboenden (undantag är servicehus, korttidsvård, profilboenden) Den äldre kan efter biståndsbeslut välja bland alla boenden som finns med i systemet, d.v.s. alla kommunala boenden och privata som staden har upphandlat ca 70 boenden som drivs av privata företag eller på entreprenad och ca 40 boenden som kommunen driver SIDAN 64

65 Äldrepeng har införts - alla utförare får samma ersättning Den äldre kan stå i kö till önskat boende Information om varje boende finns i Jämförservice Brukarundersökning har genomförts bland samtliga boenden, resultatet kommer att presenteras på Jämförservice under våren Äldre direkt har införts E-tjänster håller på att utvecklas SIDAN 65

66

67

68 Äldrepeng i nivåer Vård- och omsorgsboenden Nivå kr/dygn Nivå kr/dygn Nivå kr/dygn För privata utförare tillkommer en momskompensation om 5,4 % Lokalschablon 102 kr/dygn SIDAN 68

69 Nivåbedömningar Aktivitetsförmågan Berger-skalan Psykisk status Medicinska insatser Mätningarna utförs av biståndshandläggare genom intervju med ansvarig sjuksköterska och omvårdnadspersonal SIDAN 69

70 Hur går vi vidare med LOV? Förslag att LOV ska användas där vi idag gör ramavtalsupphandling av köp av enstaka plats LOU kommer även fortsättningsvis att användas vi konkurrensutsättning av egen verksamhet Förutsättningar/villkor ska vara desamma oavsett om man upphandlats genom LOV, LOU eller om man är en kommunalt driven verksamhet SIDAN 70

71 Fler valfrihetssystem införs 1 juli 2009 dagverksamhet för äldre Demensinriktning 490 kr/dag Social inriktning 448 kr/dag För privata utförare tillkommer en momskompensation om 2,5 % Lokalschablon 82 kr/dygn 1 juli 2009 boende och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning 1 januari 2010 boende, boendestöd och daglig sysselsättning inom socialpsykiatri SIDAN 71

73 Vårdval Östergötland Lång process i Östergötland Inspiratörer - Halland, Stockholm och Skåne Olika förutsättningar i olika landsting: hemsjukvård brist på allmänläkare inga extra pengar relativt goda resultat mindre nöjda medborgare

74 Problemområden Områdesansvar Listning Ersättningssystem Ägarstrategier Gränsdragning och organisation Olika uppdrag på olika vårdcentraler

75 Vårdtjänstens innehåll Brett uppdrag minst 3 läkare plus övrig personal med adekvata kunskaper Hemsjukvård, barnhälsovård, rehabilitering m m Vårdcentralen ansvarar för att tillhandahålla kan uppdra åt annan att utföra

76 Kompetenskrav Minst hälften av läkarna bör vara allmänläkare Minst hälften av sjuksköterskorna bör vara distriktssköterskor Psykosocial kompetens Medverkan av arbetsterapeut och sjukgymnast

77 Listning Fritt för alla östgötar att lista sig var man vill i länet Vårdcentralerna får inte säga nej Listning på vårdenhet, inte viss person Den som vill fortsätta vara listad på samma vårdcentral som idag behöver inte göra någonting

78 Ersättning till vårdcentraler Ersättning för listade personer (vårdpeng) Grundersättning (socioekonomisk ersättning, basersättning, geografi) Rörlig ersättning (täckningsgrad, kvalitetsbonus, patientavgifter m m)

79 Regelboken Vårdval Östergötland Hälso- och sjukvårdens generella villkor Uppdrag primärvård Allmänna villkor primärvård Ersättning Uppföljningsplan Listningsregler Auktorisation Avtal

80 Auktorisation Auktorisation = landstingets kvalitetsgaranti Före auktorisationsbeslut auktorisationsgrupp granskar varje ansökan samt träffar representanter från varje vårdcentral Brister i uppfyllandet av auktorisationskrav handlingsplan och tidplan för åtgärder Avslag på auktorisationsansökan/avauktorisation

81 Uppföljning Patienterfarenheter Tillgänglighet Medicinska resultat Vårdprocesser/patientflöden Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Kompetens Ekonomisk stabilitet

82 Exempel - tillgänglighet Telefontillgänglighet Besökstillgänglighet hos läkare Ledtider för sjukskrivna > 28 dagar till kontakt med resursteam Öppet minst 45 tim per vecka

83 Exempel - vårdprocesser Upprättade/reviderade individuella handlingsplaner för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Kontinuitet till olika behandlargrupper (läkare, sjuksköterska m fl) Registrerade avvikelserapporter samt hanterade avvikelser inom tre månader

84 Exempel medicinska resultat Diagnosregistrerade besök på sjuksköterskeledd specialmottagning för diabetes Journalregistrering om tobaksbruk för vuxna patienter med astma eller KOL Läkemedelsförskrivning (allmänläkemedel och antibiotika)

85 Fortsatt arbete under året Utveckla ägarpolicy Klargöra uppdrag och ersättning för vissa vårdcentraler betr avancerade hemsjukvård samt rehabilitering och hjälpmedel Utveckla och genomföra informationsinsatser

86 Vårdval Östergötland

88 Socialtjänsten, Umeå kommun Umeå Gerd Ivert 88

89 Socialtjänsten, Umeå kommun Lite fakta om Umeå Invånare: , varav 13,6% är 65 år och äldre Medelålder: 38 år Yta: kvm Norrlands knutpunkt Staden som växer Kunskapsstaden Friluftsstaden Kulturstaden Gerd Ivert 89

90 Socialtjänsten, Umeå kommun Utförare av hemtjänst i ordinärt boende respektive särskilt boende (SCB 2007 år verksamhet) Hemtjänst i ordinärt boende 80 % i kommunal regi 20% i privat regi Särskilt boende 80% i kommunal regi 20% i privat regi Gerd Ivert 90

91 Socialtjänsten, Umeå kommun Kundval i hemtjänsten (eget val) Uppdrag från Kommunfullmäktige år 2003 Starta försöksverksamhet Syfte -Öka valfrihet för brukarna Ht-2005 är de första igång Gerd Ivert 91

92 Socialtjänsten, Umeå kommun Hur skulle vi förverkliga fullmäktigebeslutet? Brukare var vana att kommunen levererade tjänster Enkät i handlingsplan för äldreomsorg ---47% önskade att kunna välja mellan olika utförare Ingen marknad fanns Finska föreningen hade tidigare framfört önskemål om särskilt boende för finsktalande Uppstart med resonemang om eget val i hemtjänst istället Ashmed Hersi hade uppmärksammat KF-beslutet och anmälde intresse Positivt för egenregin eftersom båda intressenterna löste problem kring språkkunskap Gerd Ivert 92

93 Socialtjänsten, Umeå kommun Checklista för certifiering Vilka tjänster ska utföras (städning, personlig omvårdnad) ev inriktning mot särskild målgrupp Vilka geografiska områden, vilka tider och vilka veckodagar Eventuella kapacitetstak Hur ser verksamhetsidén ut Anordnaren skall vara registrerad och uppvisa registreringsbevis enligt följande; hos Bolagsverket som arbetsgivare anordnaren skall vara registrerad för lagstadgade skatter och avgifter; F-skatt, (mervärdesskatt) och visa att dessa betalas. Kontroll av skatteskulder Skatteverkets blankett Begäran/Svar Offentliga uppgifter Ansvarsförsäkring Kollektivavtal---Anordnaren ska inneha kollektivavtal med facklig organisation. Gerd Ivert 93

94 Socialtjänsten, Umeå kommun Vad innebär eget val? Efter biståndsbeslut väljer brukaren utförare Ersättning till utförare är bestämd av kommunen Ersättning lika för alla Utförare konkurrerar om kvalitet (ej pris) Ingen garanti att få några brukare Auktorisationsförfarande (certifiering) Gerd Ivert 94

95 Socialtjänsten, Umeå kommun Uppföljning 2006 Är brukarna mer eller mindre nöjda? (bemötande, kompetens, tillgänglighet, tydlighet) Hur ser dokumentation och genomförandeplan ut? Vilka system har man för att fånga kvalitet? Utförare inom eget val har beskrivit hur man följer upp löften, rapporterar Lex Sarah, riskbedömningar, kontaktmannaskap, närståendekontakter, klagomålshantering FÖRSLAG TILL KF ---permanenta eget val i hemtjänst fr om 2007 Nu även eget val inom servicetjänster utan biståndsprövning för personer 75 år> (6 tim/månad) Gerd Ivert 95

96 Socialtjänsten, Umeå kommun Utförare inom eget val till äldre Athena omsorg Attendo Care Bäckbacka Friskvård och hemservice - hela kommunen Hemtrivsel INUC all service Umeå hemtjänst och personlig assistans Uumala - hela kommunen Astridgården AB Förenade Care Cogni care Nuvarande avtal sägs upp Socialtjänster förbereder förfrågningsunderlag enligt LOV Gerd Ivert 96

97 Socialtjänsten, Umeå kommun Ersättning till utförare inom eget val N ytt tim pris att debitera för 2009 Uppräkn Timersättning hemtjänst med rev AKI 2007 % M ån-fre ,67% M ån-tor ,67% M ån-tor ,67% Fre 19-mån ,67% Storhelg 318 6,67% Ledsagning 235 6,67% Servicetjänster för äldre exkl. moms 25 % 250 2,23% Årlig uppskrivning utifrån förändringar i arbetskostnadsindex & konsumentprisindex (vikt 90% resp vikt 10%). Pris för 2009 baseras på förändring juli 2007 och juli 2008 Gerd Ivert 97

98 Socialtjänsten, Umeå kommun Resultat från brukarundersökning 2008 Hemtjänst i egenregi Bemötande % Kompetens % Tillgänglighet % Tydlighet % TOTALT % Hemtjänst i privat regi Bemötande % Kompetens % Tillgänglighet % Tydlighet % TOTALT % Gerd Ivert 98

100

101 Ahmed Hersi Verksamhetsledare

102 HEMTJÄNST PÅ DITT EGET SPRÅK

103 Vår r hemtjänst är r till för f r att underlätta livet för f r dem som behöver stöd d och hjälp i sitt eget hem

104

105

106 FRISKVÅRD & HEMSERVICE ÄR:

107

108 DITT HEM ÄR VÅR ARBETSPLATS

109 Friskvård & hemservice består av: Medarbetare med olika bakgrunder och en samlad lång erfarenhet av arbete inom hemtjänst och omvårdnad I ett mångkulturellt samhälle ser vi ett behov av att erbjuda samhällstjänster på det modersmål som äldre och funktionshindrade har Att bemötande, omhändertagande och service blir av att man talar samma språk

110

111 Tjänster

112 Avlastning Till er som vårdar en anhörig och behöver en paus i tillvaron

113 Ledsagning vi följer er till affären, läkaren eller ut på stan

114 Personligt omsorg Stöd och hjälp vid uppstigning, toalettbesök, duschning, på och avklädning, hygien samt enklare omläggningar av sår och trevliga promenader i solen

115

116 Vårt arbete handlar om att hjälpa andra människor till en bättre vardag och vi gör tillsammans upp ett servicekontrakt. Respekt för den enskilde och omsorg om dina behov är grunden för vårt arbete. Vi respekterar dina rutiner och vanor. Vi arbetar utifrån synsättet att stödja dig i det dagliga livet och försöka bidra till att du har en så aktiv vardag som möjligt. Vi tar gärna emot dina synpunkter och arbetar med syftet att våra kunder är fullständigt nöjda med våra hjälpinsatser

117

118 I hemtjänsten hos oss är det den personliga kontakten som räknas Du får en egen kontaktperson som tillsammans med dig planerar hur hjälpen ska utföras.

119 Bemötande

120 Du bemöts på ett respektfullt och uppmärksamt sätt Om oförutsedda förändringar uppstår ringer vi alltid upp och meddelar detta Dem vi hjälper och deras närstående är alltid välkomna att ta kontakt med oss för samtal och att delta i vårt utvecklingsarbete När vi bjuder in till möten gör vi det på tider som passar alla berörda

121 Salaado Dirrie Salaado får hjälp av hemtjänstpersonal på somaliska Det var sedan Salaado väckt tanken om hemtjänst på det egna språket som förtaget tog form friskvård & hemservice

122

123 Varmt välkomna FRISKÅRD & HEMSERVICE