Hälsoutskottets motion

Transkript

1 Ungdomsparlamentet Hälsoutskottets motion Motion angående Hur kan Stockholms stad arbeta för att förbättra elevers fysiska och psykiska hälsa? Bakgrund Psykisk ohälsa är frånvaron av ett mentalt välbefinnande. Psykisk ohälsa bland unga kan innebära symptom som exempelvis nedstämdhet, stress, ångest och oro. 1 Mycket pekar på att det finns ett starkt samband mellan fysisk och psykisk ohälsa. Begreppet fysisk ohälsa är väldigt brett och definieras av att när någon eller några av kroppens alla funktioner som tillhör den hälsorelaterade fysiska eller funktionella prestationsförmågan, inte fungerar som de ska. 2 I denna motion väljer vi att fokusera på psykisk ohälsa samt den del av fysisk ohälsa hos unga som uppstår vid en inaktiv livsstil. Problemformulering 25 % av världens befolkning kommer någon gång i livet uppnå diagnoskriterierna för minst ett psykiatriskt tillstånd, uppger Världshälsoorganisationen. 3 Enligt SCB lider över 20 % av dagens unga av oro, ångest eller sömnproblem, jämfört med 90-talet då siffran enbart var 7-8 %. 4 30% av kvinnor och 19% av män i åldrarna har upplevt nedsatt psykiskt välbefinnande. 5 Slutenvård för ungdomar med psykiska symptom har ökat drastiskt mellan åren 1997 och 2007bland ungdomar mellan år, 6 och det är bland studerande som andelen med besvär har ökat mest. 7 Sveriges självmordsantal ligger högt om man jämför med internationell statistik. 8 Självmorden och andelen som vårdas för självskadebeteende, självmordsförsök och psykiatrisk slutenvård på 1 Statens folkhälsoinstitut. Psykisk hälsa. Uppdaterat: Hämtad: Statens folkhälsoinstitut. Vad är fysisk aktivitet? Hämtat: (hämtad ) 5 Folkhälsomyndigheten Hämtad: Hämtad: Socialstyrelsen, Barn och ungas hälsa, vård och omsorg, sid. 54. Hämtad: Statens folkhälsoinsitut. Suicidprevention: att förhindra självmord. Hämtad:

2 Sida 2 (7) grund av ångest och depressioner har minskat i övriga åldersgrupper, medan man ser en kraftig ökning bland unga. 9 Andelen unga i åldrarna med övervikt eller fetma är högre än någonsin och klassas som en av vår tids snabbast växande epidemier, och visar inte tecken på minskning. 20% av Sveriges tioåringar är överviktiga och forskning visar att barn med fetma ofta är feta även i vuxen ålder. I dagens samhälle finns det många tillfällen (både självvalda och ofrivilliga) för unga att vara stillasittande med muskulär inaktivitet och låg energiomsättning. Detta ökar risken för övervikt och ohälsa. 10 Den fysiska hälsan är bättre hos yngre barn än hos ungdomar. Många ungdomar motionerar och tränar mindre än vad de gjorde som barn. Bara hälften av alla ungdomar i åldern år motionerar regelbundet, det vill säga en gång i veckan, mot 70 % hos barn i åldern 6-14 år. 11 Orsaker Normer, som exempelvis heteronormen, tvåkönsnormen, vithetsnormen och smalhetsnormen, samt förväntningar, är något som alla unga på olika sätt tvingas att förhålla sig till. Starka samhällsnormer påverkar framför allt unga som på olika sätt bryter mot dem. 12 Ungdomar i Stockholms stad exponeras dessutom för höga krav på skolresultat från skolan och hemmet, krav på idrottsprestationer och utseenderelaterade krav eller ideal från diverse sociala medier. 13 Allt detta leder till att ungdomar har press på sig både inifrån och från omvärlden och detta kan vara en orsak till psykisk ohälsa. Sociala förhållanden spelar större roll för psykiatriska diagnoser idag än under talet. Beroende på dina sociala förhållanden tenderar du drabbas av olika psykiska eller fysiska problem. Mindre socialt gynnade grupper löper större risk att drabbas av fetma eller övervikt, alkoholproblem, missbruk, ångest eller depressioner, medan unga i socialt gynnade grupper i större utsträckning drabbas av ätstörningar. 14 Fysisk ohälsa är omkring 60 % vanligare bland 9 Socialstyrelsen. Barn och ungas hälsa, vård och omsorg, Hämtad: Vårdguiden, Hämtad: Hämtad: (hämtad ) 14 Socialstyrelsen. Barn och ungas hälsa, vård och omsorg, Hämtad:

3 Sida 3 (7) unga från mindre socialt gynnade familjer. Gynnsamma sociala och ekonomiska förhållanden leder ofta till en bättre fysisk hälsa. 15 Genom bristfällig elevhälsa kan ungas fysiska och psykiska problem förbli obemärkta för länge, och åtgärder som kan förebygga fortsatta problem sätts in för sent. På nationell nivå konstaterar skolinspektionen att elever i fyra av tio gymnasieskolor inte har tillgång till elevhälsa i tillräcklig utsträckning, och att skolorna inte har all den kompetens i elevhälsofrågor som skollagen 16 kräver. 17 Ett annat problem är att många mottagningar inom BUP stänger ned eller skär ned kraftigt på öppettiderna under sommaren. Även flera ungdomsmottagningar har under dem senaste åren stängts ned och som en följd är vård inte lika tillgänglig trots den tydliga ökningen av psykisk ohälsa och behovet av hjälp åt unga. Den vård som fortfarande erbjuds är begränsad och inte anpassad efter ungdomars behov. 18 En annan orsak till den psykiska ohälsan är mobbning, som innebär upprepande kränkningar mot en person under en längre tid. Idag är det ännu vanligare att unga blir mobbade på internet via sociala medier. Enligt organisationen Friends mobbas ca barn varje år i Sverige. Lars Arrhenius, generalsekreterare på Friends, menar att anledningen till att mobbningen inte minskar är på grund av okunskapen hos lärare. 19 Trakasserier, kränkningar och mobbning i svenska skolor är vanligare än tidigare och anmälningarna till skolinspektionen och BEO, barn - och elevombudet, har ökat starkt de senaste åren. 20 Bara under första halvåret 2015 kom det in anmälningar 21. Att vara mobbad ger en enormt stor påfrestning på individen, psykist och ibland fysiskt. Att vara utsatt för mobbning under ungdomsåren kan resultera i livslånga psykiska problem. Upplevelser av mobbning är direkt kopplade till att människor tar 15 Bremberg Sven. Folkhälsomyndigheten/Statens folkhälsoinstitut. Sid. 6. Hämtad: Skolverket Elevhälsan i skollagen. skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpube xt%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2477. Hämtad: Ungdomsparlamentet. Årets frågor. Frågekort hälsofrågan (hämtad ) 19 Friends. Hämtad: Skolinspektionen. Anmälningar och beslut första halvåret uppdaterad: 13 juli Hämtad:

4 Sida 4 (7) sina liv, vilket är den mest katastrofala följden av psykisk ohälsa. På Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa har man räknat ut att en majoritet av alla som utför självmordsförsök har varit utsatta för mobbning. 22 En orsak till fysisk ohälsa är de tuffa kraven på idrotten, både i Stockholms skolor samt i idrottsföreningar i Stockholm. På skolverkets hemsida står det skrivet att Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet.. Många ungdomar får istället en negativ bild av idrott från idrotten i skolan. Ett flertal idrottsföreningar tränar dessutom barn till att nå elitnivå mycket tidigt, ofta redan i 6-7 års- åldern. Även detta leder till att unga hoppar av idrotten p.g.a för hög press eller skador, och därmed inte tränar senare i livet, vilket är en orsak till fysisk inaktivitet och därmed fysisk ohälsa. Orsakerna till ohälsa behöver inte vara sakliga utan fysisk och psykisk ohälsa kan också bero på biologiska och genetiska faktorer. Konsekvenser Konsekvensen av fysisk inaktivitet och övervikt som ung kan innebära en större risk för allvarliga följdsjukdomar, som diabetes typ två, hjärt och kärlsjukdomar, högt blodtryck, vissa typer av cancer, rygg och ledvärk % av de barn med övervikt vid sju års ålder är överviktiga när de når tonåren. I nästa steg blir den som är överviktig i tonåren nästan alltid överviktig i vuxen ålder. 24 På grund av samhällets kroppsideal kan fetma även leda till en sämre levnadsstandard med ökad risk för mobbning, utanförskap, arbetslöshet, färre sociala kontakter och dålig självkänsla. Det finns starka samband mellan fysisk och psykisk ohälsa och det ena kan leda till det andra. På individnivå kan ungas ohälsa utvecklas och bli allt mer svårfrånkomlig. Eftersom alla sjukdomar ser olika ut blir även de fysiska följderna för dem olika. Exempelvis kan bulimi, bland annat, leda till förstörda tänder och magproblem medan depression kan leda till minskad ork. I värsta fall kan psykisk ohälsa leda till Jansson Annika, 1177 Vårdguiden. Övervikt och fetma hos barn; Komplikationer och följdsjukdomar. Senast uppdaterad: Hämtad: Bergström Karin, nutritionist. Materialet är faktagranskat av Wolk Alicja, professor i nutritionsepidemiologi, KI. Hur drabbas barn av fetma?. ad1180e26cb html

5 Sida 5 (7) självmord. Det är för de flesta den absolut sista utvägen. Antalet självmord har minskat de senaste 10 åren i många åldersgrupper, dock inte för ungdomar. Precis som självskadebeteende så har självmord blivit allt vanligare bland unga. Självmord är den vanligaste dödsorsaken för unga mellan års ålder. 25 Att siffrorna är så pass allvarliga och att de ständigt ökar visar endast på hur vi misslyckas med att ge rätt hjälp. Detta måste snabbt ändras på och även om problemen inte går hela vägen till självmord försvårar det vardagen på många sätt. Det tar av ungdomars energi och leder till försämrade prestationer i både skolan och utomstående aktiviteter. Hur det sociala livet skadas av all denna nedtrappning gör en frustrerad och trött. Kanske ger det upphov till förtvivlan, utbrändhet och en lust att ge upp. Eftersom psykisk ohälsa är vanligare bland studerande 26 kan detta påverka ungas akademiska karriär och i sin tur möjligheterna på arbetsmarknaden. Svårigheter attetablera sig i samhället och på arbetsmarknaden kan i sin tur leda till kriminalitet. 27 En konsekvens på samhällsnivå är att ekonomin påverkas. Sjukvårdsförloppen för ungas psykiska och fysiska sjukdomar kan bli så pass utdragna att de pågår under hela livet- psykisk och fysisk ohälsa bland unga innebär dels direkta sjukvårdskostnader men också omkostnader i form av högre konsumtion av psykofarmaka, psykologer, sjukskrivning, arbetslöshet, förtidspension och bidrag. Mer pengar kommer att behöva läggas på bidrag till de drabbade som inte längre orkar arbeta. Enligt en OECD-rapport 28 som publicerades under 2013 kostade den psykiska ohälsan Sverige 70 miljarder kronor om året i förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. Detta motsvarar 3 % av Sveriges BNP; pengar som istället kunde gått till annat, såsom utbildning och infrastruktur. 25 Socialstyrelsen, Barn och ungas hälsa, vård och omsorg, 2013, sid Socialstyrelsen, Barn och ungas hälsa, vård och omsorg, 2013, sid Hämtad:

6 Sida 6 (7) Åtgärder 1. För att öka fysisk aktivitet bland Stockholm stads ungdomar, föreslår vi följande: a. att resurser till alla sorts föreningar, exempelvis skolföreningar, kommunala föreningar och fristående föreningar, som bedriver idrott eller annan form av fysisk aktivitet för ungdomar ska öka, för att alla ska ha möjlighet till fysisk aktivitet, oavsett tidigare kunskaper. Genom ett billigare eller kostnadsfritt föreningsliv ska unga från alla sociala grupper få möjlighet att delta i fysiska aktiviteter på fritiden. 2. För att minska mobbning och den psykiska ohälsa den orsakar, föreslår vi följande: a. att skolor bör ha långsiktiga och konsekventa system för hur mobbning ska behandlas. För det första, så ska dessa system innehålla ett normkritiskt förebyggande arbete efter etiska riktlinjer. För det andra, så ska det ske ett upptäckande system med tillgång till vuxna (t.ex. rastvakter, kamratstödjare och mentorer) vid kritiska platser (t.ex. omklädningsrum, skolgården och uppehållsrum) som genomför analyserande och upptäckande arbete. För det tredje, så ska systemet också innehålla ett åtgärdande arbete efter upptäckt mobbning såsom rutiner med föräldrasamtal och anmälningar. Konsekvenserna av mobbning ska vara kända för både lärare och elever. 3. För att förbättra dagens bristfälliga elevhälsa i Stockholms stad, föreslår vi följande: a. att införa obligatoriska möten en gång per läsår med skolkuratorn. Många som mår dåligt skulle på detta sätt fångas upp och få vård. Detta skulle också minska tabun kring att söka hjälp för psykiska besvär. Dessutom ska hårdare tillsyn ske för att se till att skolorna har den tillgång till den elevhälsa som skollagen kräver.

7 Sida 7 (7) 4. För att bemöta det ökade behovet av lättillgängliga ungdomsmottagningar i Stockholms stad föreslår vi följande: a. att Stockholms stad bör uppmana till att landstinget bidrar med ökade resurser för att göra ungdomsmottagningarna mer lättillgängliga med bland annat bättre öppettider. 5. För att bemöta det ökade behovet av lättillgängliga ungdomsmottagningar i Stockholms stad föreslår vi följande: a. att införa HBTQ+-certifiering av skolor. För att få en sådant certifikat krävs det att skolan uppfyller vissa krav såsom könsneutrala toaletter och omklädningsrum, att undervisningen är inkluderande mot HBTQ+-personer och att lärarna besitter kompetens och utbildning kring ämnet. Skolor som fått certifikatet kommer kontrolleras regelbundet för att se till att de fortfarande uppfyller kraven. Finansieringen av ut-byggnaden av bland annat extra omklädningsrum får skolan själv stå för då den troligtvis kommer tjäna in de pengar som lagts på utvecklingen av nya skolmiljön som HBTQ+-certifierad, då skolan blir med attraktiv med detta certfikat. Med dessa förslag kan den fysiska och psykiska hälsan förbättras för ungdomar i Stockholm. Hälsoutskottets ledamöter: Ella Ekman, Silja Riquelme, Julia Nordström, Alexander Laamanen, Freja Wirén, Andrijana Velickovic, Ida Forslund, Cecilia Sjösten, Anton Ejegård, Yarin Yildiz, Daniel Pembrink, Carolina Edman, Julia Malmliden, Hanna Hallgren, Julia Rönngren, Caroline Eriksson Selin, Marjan Salam, Fanny Karlsen och Rebecka Grenmyr