Friskvård i ett diskursperspektiv

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Cecilia Rolandsson Friskvård i ett diskursperspektiv Socialpsykologi C-Uppsats Datum/Termin: Vt 2009 Handledare: Åsa Wettergren Examinator: Markus Arvidson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Begreppet friskvård började användas under 1960-talet. Den vanliga uppfattningen idag är att friskvård är av godo. Gestaldo (1997) menade att utbildning i hälsa kunde ge individen en känsla av autonomi men den försatte också individen i en underlägsen position där det var utbildaren som stod för sanningen. Hur påverkas vi av friskvårdande insatser, vilka konsekvenser får det och är det alltid av godo? Syftet med uppsatsen var att lyfta fram några sanningar inom friskvårdsdiskursen, att visa på några sanningseffekter för individer och grupper och att öppna upp och finna nya infallsvinklar inom friskvårdsdiskursen. Uppsatsen har analyserat friskvårdsdiskursen i en svensk region. Diskursen har analyserats med stöd av Jörgensen och Philips (2004) framställning av diskursteori och diskurspsykologi. Analysen av diskursen omfattar läsning och tolkning av dokument, observation av ett Friskföretags stormöte och arton kortare intervjuer. Några sanningar som påvisades var att Hälsa, Sjukdom, Bra matvanor och Motion bär upp friskvårdsdiskursen i regionen och att dessa har sitt stöd i den medicinska diskursen. Några av de effekter som dessa sanningar gav upphov till var Rekommendationer och Risker. Detta fick konsekvenser för den enskilde individen genom att människor klassificerades som De hälsosamma vilka följde rekommendationerna och De ohälsosamma som riskerade sjukdom.

3 Summary The term health maintenance was introduced in the 1960 s. A common conception nowadays is that health maintenance is always beneficial. Gestaldo (1997) meant that health education on one hand could give the individual a feeling of autonomy, but on the other hand also put the individual in an inferior position where the teacher represented the truth. How are we influenced by health maintenance? Which consequences does it have and are those always beneficial? This paper analyses the discourse of health in a Swedish region. The purpose is to discuss some truths within the discourse of health. Furthermore to show some thrutheffects for individuals and groups as well as open up and find new perspectives within the discourse of health. The discourse of health has been analysed based on Jörgensen and Philips (2004) description of discourse theory and discourse psychology. The analysis of the discourse includes reading of documents, observation of a general meeting and eighteen shorter interviews. Some truths that were pointed out was that Health, Illness, Good eating habits and Exercise is fundamental in the regional discourse of health and that these are supported by the medical discourse. Some of the effects induced by these truths were Recommendations and Risks which affected the individuals by classifications in the Healthy that followed the recommendations and the Unhealthy that risked illness.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Från Hälsoupplysning till Friskvård Svensken blir frisk, sund och disciplinerad Ordet friskvård börjar användas Problemformulering Den individuella hälsan Den sanna medicinen Syfte Frågeställningar Teoretiska perspektiv Diskurs Subjektet och identitet Makten, kunskapen och subjektet Makten, kunskapen och gruppen Determinerande? Metod Val av metod Poststrukturalism, diskursteori och diskurspsykologi Observation Intervju Metodologiska reflektioner Rollen som arbetets författare Urval och avgränsning Dokument Observation Intervjuer Validitet och reliabilitet Tillvägagångssätt Dokument Observation Intervjuer under friskvårdsdagar Narrativ intervju med Karin Etiska överväganden Dokument Observation Intervjuer Resultat och Analys Dokument Vad är friskvård organisation och företag Hur görs friskvård bra matvanor, motion, motivation, aktivitet och livsstil Varför görs friskvård övervikt, vetenskap, sjukdomar och hälsa Hur skapas Subjektspositioner i friskvårdsdiskursen? Friskföretagets regionala samarbetspartners dokument Observation Intervjuer... 42

5 5.3.1 Vad gör du här idag? Ägnar du dig åt någon friskvård? Om jag säger friskvård vad tänker du på då? Sammanfattning av intervjuerna på friskvårdsdagarna Slutsatser och Diskussion Friskvård en avlagrad diskurs Friskvård och sanning Friskvårdsdiskursens sanningseffekter Friskvård och identiteter Att interagera med friskvårdsdiskursen Friskvård och alternativ Uppslag till kommande studier Referenslista 56 Bilaga 1 57

6 1. Inledning Friskvårdsbegreppet kommer de flesta människor i Sverige någon gång i kontakt med. Arbetsplatser har friskvårdsprogram, anställda går på hälsokontroller och hälsoprofilbedömningar blir allt vanligare. Hälsoupplysning till den svenska befolkningen startade i början av 1930-talet och har fortsatt från att vara riktad till kollektivet till att idag mer rikta sig till individer och selekterade grupper. Att vårda sig själv har idag också blivit en hel industri med spa-anläggningar, motionslopp och en marknad som producerar otaliga produkter för ett friskare liv. Men vad är friskvård? Det finns idag olika förslag på definition av friskvård. Däremot finns ingen nationell allmängiltig definition (Olsson, Folkhälsoinstitutet [Fhi] Rapport [R] 2004:38). Den mest allmängiltiga definitionen kommer från skattelagstiftningens vilken är bred och relativt öppen för egen tolkning. Där skattefria friskvårdsaktiviteter definieras som motionsaktiviteter eller annan friskvård av mindre värde och enklare slag... Aktiviteter som kräver dyrare utrustning som ridning, segling och golf innefattas inte. (Riksskatteverket, 2009) Uppsatsen kommer att belysa friskvård ur ett diskursperspektiv. Diskurs kan förstås som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Jörgensen och Philips, 2000). Hur pratar vi om friskvård och hur ser världen ut i en friskvårdsdiskurs? Diskursanalys utgår från ett socialkonstruktionistiskt och poststrukturalistiskt perspektiv där språket har en viktig roll. Det sätt vi uttrycker oss på får konsekvenser för hur världen uppfattas. Den allmängiltiga uppfattningen av friskvård idag är att det är något bra. Men hur är det att inte vara friskvårdsaktiv i en friskvårdsdiskurs? Socialpsykologiskt är det intressant att studera vilka konsekvenserna friskvårdsdiskursen i en region får för enskilda individer och grupper. Intresset för idrott har länge funnits med mig och under de senaste tio åren har jag även intresserat mig för motion och hälsofrågor. Att jag dessutom är ledare för motionsgrupper gör att jag tar en aktiv del av friskvårdsdiskursen. Det innebär att jag har en förförståelse av vad friskvård är och hur den kan förstås. Här ligger en utmaning framför mig att hålla distans till arbetet för att inte min egen förståelse skall färga uppsatsen. Jag kommer att börja uppsatsen med att sätta in friskvården i ett sammanhang genom att göra en historisk tillbakablick. 5

7 2. Från Hälsoupplysning till Friskvård 2.1 Svensken blir frisk, sund och disciplinerad I Kropp och Politik beskriver Palmblad och Eriksson (1990) hur hälsoupplysningen till svenska medborgare har sett ut från början av 1930-talet fram till 1990-talet. I början på 1930-talet handlade hälsoupplysningen om hygien, kost och gymnastik. Under den här tiden växte den svenska identiteten fram som frisk, sund och naturlig vilket Frykman beskriver i antologin Försvenskningen av Sverige (1993). Det var ett nytt samhälle som började byggas. I den starka välfärdsstat som byggdes fick de som tidigare varit landsbygdsbor, arbetare eller tjänstemän nu fostras till att bli svenskar; individer skulle tvättas av, hygieniseras, moderniseras, och gymnastiseras loss ur de gamla kollektiven för att sålunda trimmade integreras i det nya samhället som medborgare Frykman (1993:16) Frykman (1993) beskriver hur fattigsverige skulle moderniseras. Klassgränser skulle överskridas och folket utbildas i det nya samhället, den klassiska folkhemsepoken. Det fanns nu hopp om en bättre framtid. Vid den här tidpunkten fanns en tilltro och en optimism att organisera och administrera samhället, för att få fart på ekonomi, arbetsmarknad och utbildning (Frykman, 1993). Hälsoupplysningen vid den här tidpunkten förmedlades också genom förmynderi om än i optimistisk anda. Blev bara medborgarna upplysta skulle de följa anvisade föreskrifter och folkhälsan förbättras. Genom en förbättrad folkhälsa skulle även förbättrade levnadsförhållanden skapas vilket var det primära målet med hälsoupplysningen på talet (Palmblad & Eriksson, 1995). Genom hälsoupplysningen som fokuserades kring hygien, kost och gymnastik bildades nu en massrörelse på micronivå där kroppen var i fokus. Kroppen blev i detta sammanhang en symbol för hur hela samhället kunde förändras. Det pratades om hygienisering, standardisering av kaloriintag, sexualfrågor började diskuteras och gymnastik började bli en folkrörelse. Här visas sambandet mellan disciplinering av kroppen och förbättrade levnadsförhållanden. Samtidigt som kroppen disciplinerades genom hälsoföreskrifter så var det också en tid där kroppen frigavs (Frykman, 1993). Framförallt beskrivs det hur kvinnorna drog nytta av denna frigörelse. Frykman (1993) sammanfattar en artikel ur den socialdemokratiska tidskriften Morgonbris 1934, om hur kvinnor gymnastiserar. Generationer av religiöst infärgad blygsel och borgerligt pryderi hade slutit ett moraliskt pansar runt det som inte var passande. Genom att släppa loss det uppdämda skulle man frigöra en flod som kunde svepa instängdhet och förtryck med sig. Kropp och sinnen sågs med tidens metaforer som en sannskyldig generator en maskin som förmådde alstra kraft och energi. Frykman (1993:172) 6

8 Kroppen frigavs för att disciplineras till en maskin som hade kraft och energi. Frykman (1993) drar en parallell mellan kroppens inneboende krafter och kraften och viljan att förändra samhället. Genom att leva upp till hälsobudskapet skulle en sund och stark kropp skapas som var till nytta för samhället. Palmblad och Eriksson (1995) visade också att hälsoupplysning explicit uttalade att det var en medborgerlig plikt att följa hälsobudskapet. I det här sammanhanget när behovet av starka kroppar som kunde förändra samhället var stort fick gymnastiken sitt genomslag (Frykman, 1993). Gymnastikförbundet ökade sitt medlemsantal från i början av 1920-talet till medlemmar tjugo år senare. Det var framförallt genom husmodersgymnastiken som gymnastiken blev tillgänglig för alla och inte bara för män med vältränade kroppar. Frykman (1993) beskriver gymnastiken som en symbol för något mer än fysisk aktivitet. Människor stiger fysiskt in och tar en plats i det offentliga rummet vilket blir ett sätt att utforska det nya samhället. Nya grupperingar och nya beteenden skapas också i vågen efter gymnastiserandet, Frisksportare, vegetarianer, scouter, nudister och idrottare av olika slag tillhör tidens massrörelser (Frykman 1993:173). Det fanns en nyfikenhet att utforska det nya, att göra och prova på. En kollektiv massrörelse där kroppen genom disciplinering skulle befrias från arv och miljö och där det fanns hopp om förbättrade levnadsförhållanden. Frykman (1993) beskriver också hur människor även ville befria sig från städernas fabriker. I massor begav sig människor ut på landsbygden på ledig tid för avkoppling och rekreation. Frisk luft, sol och natur var det som ansågs vara stärkande för kroppen. Frykmans (1993) beskrivning visar hur det är kollektivet som ligger till grund för hur den svenska identiteten som frisk, sund och naturlig växer fram. Palmblad och Eriksson (1995) beskriver också hälsoupplysningen för tiden runt talet som en kollektiv företeelse. Det var medborgarna som kollektiv som skulle informeras. I efterhand ser den svenska samhällsapparaten för den här perioden ut att vara en organisation som med rationella mål och medel ville bygga en välfärdsstat där disciplinering av kroppen var ett implicit steg i den riktningen. Men hur mönstret har sett ut för byggandet av svensken som sund, frisk och naturlig är något som har kunnat ses i efterhand. Det fanns alltså inte något tydligt uppsatt mål från samhällets sida att förvandla folket till en svensk hälsoarmé av väl synkroniserade folkhemsmarionetter (Frykman 1995:169). Även om det fanns vissa sådana inslag menar Frykman (1993) att det istället handlade om en relativt spontan process där det fanns en nyfikenhet på det nya och möjliga. Intresset för hälsa och disciplinering av kroppen är därmed ingen ny företeelse. Det började med den kollektiva hälsoupplysningen på 30-talet. Genom föreskrifter för hygien, 7

9 kost och gymnastik disciplinerades kroppen vilket gav förutsättningar för en stark och sund kropp. Denna sunda och starka kropp skulle utföra de förändringar i samhället som krävdes för att levnadsförhållandena skulle förbättras. Den samhällsnyttiga kroppen började växa fram (Frykman, 1993; Palmblad & Eriksson, 1993). 2.2 Ordet friskvård börjar användas Det var inte bara inom Sverige det fanns ett intresse för att förbättra folkhälsan. Några år efter det att Förenta Nationerna hade bildats grundades 1948 Världshälsoorganisationen [WHO]. WHO definierade då hälsa som Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller krämpa (Olsson, Folkhälsoinstitutet [Fhi] Rapport [R] 2004:38 sid.21). Hälsoupplysningen i Sverige började mot 1960-talet att ändra karaktär. Från att vara inriktad på kollektiv nivå började nu budskapet att rikta sig mer till individen (Palmblad & Eriksson, 1995). Trots upplysning började myndigheterna inse att alla medborgare inte anammade hälsoföreskrifterna och det görs istället försök med att nå ut med information på ett annorlunda sätt. Palmblad och Eriksson (1995) visar på hur myndigheter med början på 60-talet tar hjälp av reklambyråer för att nå ut med information om livsstilsförändring. När 70-talet närmade sig tilltalas inte längre kollektivet utan individen började nu tilltalas med du och ordet livsstil började användas. Under denna tid började också begreppet friskvård att användas i Sverige. Friskvård var under talet framförallt inriktat på kost och motion ett arv från hälsoupplysningens 1930-tal (Rydqvist & Winroth, 2003; Palmblad & Eriksson, 1995). Verksamheten inom friskvården utvecklades från talet och framåt till att även organisera ryggskolor, stresshanteringskurser, sluta röka grupper och kostskolor (Rydqvist & Winroth, 2003). Dessutom menade Rydqvist och Winroth (2003) att de grupp- och utbildningsverksamheter som friskvården började hantera egentligen inte var något nytt. Det nya var att det nu började kallas för friskvård. Under talet gymnastiserade svenska medborgare, de informerades om kostens betydelse för hälsa och åkte ut på landet för att hämta kraft och vila (Frykman, 1993; Palmblad & Eriksson, 1993). I början på 60-talet och framåt genomförs organiserade verksamheter såsom motionsgrupper, kostskolor och stresshanteringskurser nu under namnet friskvård (Rydqvist & Winroth, 2003). På väg mot 1990-talet har hälsoupplysningen helt lämnat den kollektiva hälsoupplysningen. Denna inriktar sig nu istället på individen och selekterade gruppers ohälsa, de som inte anammat den hälsosamma livsstilen (Palmblad & Eriksson, 1995). Utvecklingen från hälsoupplysningens kollektiva disciplineringsprocess av kroppen till den mer individuellt 8

10 inriktade processen inom friskvården får stöd i den nya definitionen av hälsa som WHO antog i Ottawadelklarationen 1986: Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävande och bli medveten om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa skall därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Hälsa är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser, likaväl som fysisk förmåga. Hälsofrämjande arbete är därför inte bara ett ansvar för hälsosektorn. Arbetet handlar inte bara om hälsosamma livsstilar, utan gäller vårt välbefinnande i vidare bemärkelse (Hans Erik Olsson, Folkhälsoinstitutet R 2004:38 sid. 22) Hälsa beskrivs i Ottawadeklarationen som en resurs i vardagslivet för att nå fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Värdet av hälsa i sig är inte det slutgiltiga målet. Samtidigt påpekas det att hälsoarbetet inte bara skall inrikta sig mot hälsosamma livsstilar utan även på ett välbefinnande i mer holistisk mening. Detta menar Olsson (fhi.r2004:30), ger en ambivalent hållning till hälsa. Om värdet av hälsa inte är målet hur kan då välbefinnande i holistisk mening vara eftersträvansvärt (Olsson, fhi.r2004:22)? Även Rydqvist och Winroth (2003) visar på två olika sidor av dagens friskvårdsbegrepp, en holistisk sida och en sida kopplat till resurs. Värdet och nyttan av friskvård belyses genom tre olika nivåer, individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. På individ och gruppnivå handlar det om att må bra för sin egen skull och om den sociala gemenskap som skapas genom gruppaktiviteter, en holistisk syn på hälsa. På individnivå ses nyttan och värdet av friskvård som en resurs har utvecklat sina personliga resurser så att man klarar sin vardag på ett bättre sätt exempelvis mer ork. (Rydqvist & Winroth, 2003:34). Även på organisationsnivå beskrivs värdet och nyttan av friskvård som resurs. På organisationsnivå kan friskvårdsarbetet bidra till en väl fungerande personal som påverkar såväl kvalitet, effektivitet som produktivitet. Här kan man se hälsa som en strategisk resurs som är nödvändig för att kunna utföra ett arbete ett instrumentellt värde (Rydqvist & Winroth, 2003:34) Både i individperspektivet och i organisationsperspektivet kopplas kroppen till det samhälliga. Kroppen skall disciplineras, genom friskvårdsaktiviteter, så att den kan användas som en resurs som kan producera samhällsnytta. Palmblad och Eriksson (1995) visar hur det redan under sent 1800-tal fanns samma tankegångar om det nationalekonomiska perspektivet på främjandet av hälsa. Palmblad och Eriksson (1995:16) skriver Målet är, bryskt uttryckt, att skapa en frisk folkstam som kan generera arbetskraft och gott soldatmaterial. Från 1800-talet och fram mot dagens friskvård finns en tradition i Sverige av att koppla kroppen till samhällsnyttan (Palmblad & Eriksson, 1995; Frykman, 1993; Rydqvist & Winroth, 2003). Genom disciplinering av kroppen skapas en stark och sund kropp som kan 9

11 föra utvecklingen i samhället framåt. Perspektivet har dock förändrats från det kollektiva till det individuella. Genom att hälsoupplysningen riktar sig till individer och selekterade grupper med risk för ohälsa görs idag hälsa till ett delvis personligt ansvar (Palmblad & Eriksson, 1995). Rydqvist & Winroth (2003) påpekar också en annan aspekt mellan hälsoupplysningens början och friskvården. Hälsoupplysningen tog sin utgångspunkt i ohälsa vilket kopplades till hälso- och sjukvård medan friskvårdsbegreppet skall förstås som något annat Vi menar att friskvård är något kvalitativt annorlunda jämfört med hälso- och sjukvård och utgör därför ett viktigt komplement till dessa vårdformer (Rydqvist & Winroth, 2003:30). Vad detta annat är definieras inte explicit men Rydqvist och Winroth (2003) ger två förslag till definition av friskvård vilka lyder: alternativt Alla aktiva åtgärder som vidtas för att befrämja hälsan främst på individ- och gruppnivå med fokus på levnadsvanor och livsstil. Den process som möjliggör för individer och grupper att öka kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan och därmed kunna förbättra den. Det finns alltså ingen fastställd allmängiltig definition av friskvård vilket Olsson kritiserar (fhi.r2004:30). Han menar att det saknas vetenskapliga analyser av begreppet friskvård som kan beskriva dess innehåll och omfattning. Det blir inte enklare av att även hälsa är ett mångdimensionellt begrepp. Vad har hänt i synen på hälsa sedan slutet av 1800-talet? I Foucaultiansk anda förväntas ingen utveckling. Kendall och Wickham (2003) menar att utveckling inte skall ses som ett växande träd istället sker utveckling likt ett slingrande rotsystem. Historien skall istället användas som ett sätt att diagnostisera nuet. Med den svenska hälsoupplysningen från det kollektiva till det individuella och den disciplinerade samhällsnyttiga kroppen som historisk bakgrund kan jag nu gå över till att undersöka friskvårdsdiskursen i en svensk region. 2.3 Problemformulering Den individuella hälsan Palmblad och Eriksson (1995) ger en bild av hur hälsoupplysningen får stöd från både WHO och andra myndigheter genom olika styrdokument. År 2004 antog WHO en global strategi för kost, fysisk aktivitet och hälsa. Syfte med denna strategi är att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, stroke, cancer och diabetes som är de sjukdomar som står för hälften av alla dödsfall i världen ( Strategin uppmanar till att vara mer fysiskt aktiv och äta en hälsosammare kost. 10

12 WHO: s strategi ger legitimitet för nationella och regionala aktörer att verka för att medborgarnas hälsomedvetande bör ökas. Att välja den hälsosamma livsstilen blir ett individuellt ansvar. Det blir också allt viktigare att använda fritiden till att leva upp till en hälsosam livsstil. Maguire (2008) visade hur fitness-kulturen uppmanade till att använda fritiden till att förbättra sin kropp. Fritiden var inte en tid av fri från arbete och plikter utan istället fanns en skyldighet att under fritiden förverkliga sig själv genom fysisk träning. Björklund beskrev i avhandlingen Constituting the healthy employee? (2008) hur deltagare i ett friskvårdsprojekt bemöttes då de invände att det ofta var tiden som inte räckte till för motion och hälsosamma vanor. Hälsoutbildaren avfärdade detta genom att säga att det bara handlade om planering. Den anställde uppmanades att själv ta kontrollen över sin hälsa och det fanns därmed inga ursäkter för att inte anamma en hälsosam livsstil (Björklund, 2008). I studien Is health education good for you? studerades hur utbildning i hälsofrågor påverkade deltagaren (Gestaldo, 1997). Studien visade att dels kan individen genom utbildning göra egna medvetna val som främjar hälsa vilket kan upplevas som att individen har autonomi och kontroll över sig själv. Samtidigt beskrev Gestaldo (1997) att utbildning försatte individen i en underlägsen position. Individen miste sin rätt till den egna kroppen till förmån för de sanningar som hälsoutbildarna framförde. Utbildning i hälsa omfattar i princip hela individens liv och när utbildningen företräds av professionella inom området skapas ett makt kontroll perspektiv över de som skall utbildas (Gestaldo, 1997). Makt kontroll perspektivet grundar sig i vilken sanning som presenteras det vill säga vilken diskurs som är den dominerande Den sanna medicinen För att myndigheter skall kunna informera om hälsa måste det finnas en sann bild av vad hälsa är. Denna sanna bild ges menar Palmblad och Eriksson (1995) genom ett medicinskt tänkande. Medicinen har här en stark ställning som jämförs med den ställning religion hade tidigare. Även om vi vet att den medicinska kunskapen hela tiden förändras beroende på tid och rum utger den sig för att ha den rätta sanningen. Detta gör att en dualitet skapas, de som innehar sanningen och de som anses behöva ta del av sanningen (Palmblad & Eriksson 1995). Björklund (2008) visade på två diskurser i sin studie av friskvårdsprojekt på arbetsplatser. Inom ramen för dessa diskurser förmedlade hälsoutbildaren sitt budskap. Den medicinska diskursen var den dominerande diskursen där stöd hämtades från vetenskaplig statistik och där riskerna med att inte leva ett hälsosamt liv framhävdes. Jämte den medicinska diskursen fanns även wellness diskursen. Den gav uttryck för en mer subjektiv upplevelse av hälsa mer kopplad till välbefinnande. Vilken diskurs som dominerade när hälsa och friskvård förmedlades hade betydelse för friskvårdsdeltagaren (Björklund, 2008). 11

13 Björklund (2008) visade hur den medicinska diskursen konstruerade den hälsosamme arbetaren som kom att bli den önskvärda arbetaren. Kommuner och landsting har hälsoplaner, företag har friskvårdsprogram för anställda och det finns en hel företagsindustri som förser markanden med produkter för att främja hälsan. Hur påverkas vi av allt detta? Skulle det se annorlunda ut om det inte var den medicinska diskursen som satte ramarna för hälsa? Genom begreppet diskurs kan synen på hur det kommer sig att vår omvärld ser ut som den gör vidgas. Diskurs beskrivs i Jörgensen och Philips bok Diskursanalys i teori och metod (2000:7) som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen). Denna enkla del av en mening kanske inte tycks vara komplicerad. Men den kräver att vi tillåter oss att tänka utanför de förgivet tagna ramarna. Genom att omvärlden förklaras, beskrivs och talas om på ett visst sätt gör nämligen att alternativa förklaringar, beskrivningar och talesätt utesluts (Jörgensen & Philips, 2000). Det sätt som verkligheten framställs på vid en viss tidpunkt tas ofta för givet och uppfattas som en sanning. I ett diskursperspektiv kan sanning aldrig nås istället talade Michel Foucault, diskursanalysens föregångare, om sanningseffekter (Jörgensen & Philips, 2000). Den allmänna förgivet tagna sanningen att friskvård är av godo leder fram till uppsatsens syfte. 12

14 2.3 Syfte Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska och poststrukturalistiska perspektivet där språkets betydelse är avgörande. Språket är ur detta perspektiv ingen avbildning av verkligheten. Hur och på vilket sätt friskvårdsdiskursen uttrycker sig kommer att få konsekvenser för hur verkligheten uppfattas d.v.s. uttrycken konstituerar verkligheten. Vi befinner oss alltid i olika diskurser och alla diskurser förmedlar sin sanning. En diskurs kan vara mer eller mindre tillsluten men det finns alltid en begränsning i en diskurs. I diskursen skapas en ordning och en trygghet där individer och grupper kan orientera sig mot vad som är rätt och fel men diskursen kan också verka hämmande då alternativa sanningar inte får plats. De alternativa sanningarna befinner sig istället utanför gällande diskurs, i det diskursiva fältet. Intresset i den här uppsatsen är inte att beskriva vad som är sant eller falskt inom friskvårdsdiskursen i en svensk region eller att komma med åtgärder till eventuella förbättringar. Inte heller vilka intentioner företrädarna för diskursen har eller vilken mening de ger skrivna dokument är av intresse. Istället vill jag med uppsatsen undersöka hur friskvårdsdiskursen i regionen med hjälp av språket konstituerar en verklighet som uppfattas som sann, vilka konsekvenser det får för individer och grupper vad som eventuellt kan finnas i det diskursiva fältet. Uppsatsen fokuseras till tre syften. Att lyfta fram vilka sanningar som finns inom friskvårdsdiskursen. Att visa på några sanningseffekter för individer och grupper. Att öppna upp och finna nya infallsvinklar inom friskvårdsdiskursen 2.4 Frågeställningar För att konkretisera syftet har följande frågor formulerats för undersökningen Friskvård i ett diskursperspektiv. Vad betyder friskvård? Vilka identiteter skapar friskvård för individer och grupper? Vad finns i det diskursiva fältet? 13

15 3. Teoretiska perspektiv Utgångspunkterna i uppsatsarbetet är diskursteori och diskurspsykologi vilka är de teoretiska och metodologiska modeller som kommer att användas i analysen av friskvårdsdiskursen. Diskursanalys används synonymt med diskursteori medan diskurspsykologi är en variant av diskursanalys (Jörgensen & Philips, 2000). Dessa båda modeller har sin förankring i socialkonstruktionism och poststrukturalism. Inom både socialkonstruktionism och poststrukturalismen ses både människors karaktärsdrag och händelser i vår omvärld som socialt konstruerade (Jörgensen & Philips, 2000). Andra teorier som kommer att användas är Hackings (2004) teori om making up people, Baumans (1990) teori om hur vi och de grupper konstrueras, Tracy och Tretheweys (2005) teori om identiteter och diskurser samt Kendall och Wickhams (2003) tolkning av Foucaults teori om makt-kunskap-subjekt. 3.1 Diskurs I denna uppsats används Jörgensen och Philips (2000:7) framställning av diskurs, ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen). Varje sammanhang har sin förståelse av hur världen ser ut och skapar sina sanningar om vad som är möjligt att uttala vid en viss tidpunkt. Vi befinner oss alltid i olika sammanhang till exempel, på jobbet, i skolan, eller i hemmet och i varje sammanhang finns det olika möjligheter att uttrycka sig. Det är detta sammanhang som kallas för en diskurs. Varje diskurs producerar sina egna sanningar om hur världen ser ut. Det betyder att ord, händelser och identiteter får sin betydelse beroende på i vilken diskurs de uttrycks. 3.2 Subjektet och identitet Det bör klargöras hur subjekt och identitet förhåller sig till varandra i en diskursanalys. Ett subjekt i en diskursanalys har ingen essentiell kärna eller en sann inre natur utan subjektet är socialt konstruerat av diskursen (Jörgensen & Phillips, 2000; Kendall & Wickham, 2003). Subjektet befinner sig hela tiden i en diskurs och kan ingå i olika diskurser. Diskurser kan förändras vilket gör att även individen kan förändras. Detta uttrycks som att subjekt är kontingenta. (Jörgensen & Philips, 2000). I diskursteorin ses subjektet utifrån. Subjektet interpelleras av diskursen d.v.s. att diskursen tilldelar eller drar in individen till en subjektsposition. Om individen kan identifiera sig med subjektspositionen skapas en identitet (Jörgensen & Philips, 2000). 14

16 I diskurspsykologin ses identiteten inte vara skapad vare sig utifrån eller inifrån utan identiteten är hela tiden under förändring i en social process. Språket blir i detta sammanhang det som konstituerar verkligheten och identiteten. Varje gång vi går in i en interaktion konstituerar vi inte en helt ny identitet. Istället bär vi med oss identitetsavlagringar från tidigare interaktioner. I varje ny situation finns dock en möjlighet att uttrycka sig och interagera på ett nytt sätt (Jörgensen & Philips, 2000). 3.3 Makten, kunskapen och subjektet I ett diskurperspektiv pågår det ständigt ett ömsesidigt samspel mellan makt- kunskap- subjekt. Makt är i ett diskursperspektiv inget som utövas av enskilda individer och den skall heller inte ses som påtvingad eller förtryckande i konventionell mening. Makten skall istället ses som en produktiv kraft som styr vad som är möjligt att uttala (Kendall & Wickham, 2003). Även Jörgensen och Philips (2000:20) beskriver makten som produktiv makten konstituerar diskurser, kunskap, kropp och subjektiviteter. Tracy och Tretheweys (2005) visar hur diskurser konstituerar identiteter och håller uppe dikotomin sant-jag falskt-jag. Dikotomin sant-jag falskt-jag grundar sig i en vedertagen västerländsk föreställning om ett själv som är autonomt med en inre essens, en kärna med autentiska egenskaper. En diskurs föredrar alltid en viss identitet. Tracy och Trethewey (2005) menar att de som inte passar in i idealet för diskursen skall förstå sin ofullkomlighet som individuella problem istället för att se dem som sociopolitiska vilka bör lösas kollektivt. Att inte få plats i en diskurs och dessutom värderas mindre får konsekvenser för individer vilka måste hantera detta. Individen har enligt Tracy och Trethewey (2005) några alternativ till förfogande. Inom parentes ger jag exempel på teoretiska tankekopplingar till friskvårdsdiskursen. Att underordna jaget i diskursen. (den ständige bantaren) Att leva på en dröm om att framtids-jaget skall uppfyllas när tid och möjlighet finns. ( När jag får tid och pengar skall jag börja leva hälsosamt ) Disciplinerings-jaget som inte bara gör det för diskursen utan också inför det egna jaget. ( Hälsofreaket som kan och gör allt inom hälsa) Låtsas-jaget här separerar individen sitt sanna och falska jag för att skydda sig själv. ( Nej tack jag skall inte ha någon bulle till kaffet ) Individen blir här i ett diskursteoretiskt perspektiv interpellerad av diskursen (Jörgensen & Philips, 2000) d.v.s att vare sig individen vill eller inte kommer någon av dessa positioner att intas. Diskurser är beroende av kunskap. Den kunskap som finns tillgänglig är den kunskap som makten gör möjlig att uttala (Jörgensen & Philips, 2000). Den uttalade kunskapen kommer 15

17 att uppfattas som sann. I ett diskursperspektiv går det inte att nå fram till sanningen. Det blir därför en fråga om vilka konsekvenser det får att kunskapen framställs som sann vilket benämns som sanningseffekter (Jörgensen & Philips, 2000). I Tracy och Trethewey (2005) är det den vedertagna kunskapen om att individer har en sann inre kärna. Denna kunskap skapar sanningseffekter i form av de olika subjektspositionerna. Kunskapen ger makten näring som gör att diskursen kan upprätthållas. Kunskapen som ligger till grund för hur människor klassificeras hämtas från vetenskapen. människor klassificeras. Hackings (2004) teori om making up people visar vad som händer när It seemed to me that a new way of describing people does not only create new ways to be, but also new ways to choose in the existentialist philosophy, new ways to choose who one is. (Hacking 2004:285) Klassificering av människor sker i olika steg. Först måste det finnas en vetenskaplig grund för att kunna klassificera människor. Genom forskning skapas sanningar som gör att en grupp kan klassificeras vilket görs genom att gruppen ges olika attribut. Klassificeringen skapar på det viset ett nytt sätt att vara. Det finns nu möjlighet att identifiera sig med något som tidigare inte var synligt. Att inta den position som klassificeringen erbjuder innebär att jag är sådan, det finns det vetenskapliga bevis för och därigenom besannas också forskningen. Men nu skapas det också åtgärder för de klassificerade. I detta ligger det alltid en negativ implicit värdering i att bli klassificerad. Det är de klassificerade som skall ändra beteende för att passa in i den gällande normen. Här menar Hacking (2004) att individen står inför ett val att stanna kvar i den position som klassificeringen erbjuder eller att anta de korrigerande åtgärderna de klassificerade utsätts för. Genom att anta de korrigerande åtgärderna kan individen undkomma den negativa stämplingen det innebär att klassificeras. Men här menar Hacking (2005) att när de klassificerade förändrar sig kommer även klassificeringen att förändras, det kallar han för looping-effekten. Det finns ett antagonistiskt förhållande mellan de som klassificerar och de som blir klassificerade och samma antagonistiska förhållande har Baumans (1990) grupperingar vi och de. 3.4 Makten, kunskapen och gruppen Vi och de är ett begreppspar som inte kan förstås utan den andre (Bauman, 1990). I vi- gruppen finns gemensamma band, tillit och känslor av trygghet och förtroende och de-gruppen bemöts med misstänksamhet, rädsla och ovilja. Vi-gruppen skapas i ett diskursteoretiskt perspektiv genom att vissa individer föredras framför andra och att alternativa grupperingar därmed inte är aktuella (Jörgensen & Philips, 2000). Gemensamma drag inom gruppen 16

18 favoriseras och det som skiljer medlemmarna åt förbises. För att vi-gruppen skall bestå krävs att det finns en gemensam syn och uppfattning (Bauman, 1990). Denna gemensamma syn upprätthålls av makt och kunskap. Vad som är möjligt att uttala i den intima vi-gruppen eller i vi-gruppen på samhällsnivå är beroende på vilka kunskaps producerade sanningar som gruppen lutar sig emot. Motstridigheter i vi-gruppen måste lösas och ordningen återställas för att gruppen skall upprätthållas. Bauman (1990) beskriver ytterligare en grupp de imaginära gemenskaperna. Den imaginära gemenskapen har bara något enstaka attribut gemensamt, till exempel kön, klass eller nation och det som skiljer individerna åt berörs inte. I den imaginära gemenskapen krävs att någon driver på för att en vi-känslan skall skapas. Den imaginära gruppen måste samlas kring en gemensam uppgift, något som berör gruppen eller ett gemensamt intresse. I alla grupper finns en sanning som gruppmedlemmarna måste förhålla sig till. När gruppmedlemmar interagerar med varandra förstärker och upprätthåller gruppen sin sanning om vad som är rätt och fel vilket gör att en vi-känsla skapas. Denna vi-känsla kan jämföras med vad Collins (2004) kallar för emotionell energi. Gruppens gemensamma fokus skapar då även symboler som också bidrar till att förstärka gruppens gemenskap. Här byggs en vi-känsla upp där sanningen upprätthålls och de-gruppen är de som bör förändras för att passa in i den sanning som vi-gruppen skapat. Bauman (1990) för också en diskussion om natur och kultur. Där Bauman med natur menar sådant som vi inte kan påverka till exempel genetiska betingelser såsom längd. Däremot menar Bauman står kultur för något vi förväntas ha kontroll över och något som vid behov kan och bör förändras. Här tar Bauman exemplet kroppsvikt. I kulturen finns alltid en gällande norm, något som anger vad som är rätt eller fel det vill säga vad en person förväntas att leva upp till. I detta ligger en värdering, antingen lever personen upp till normen eller så gör personen inte det. Sammanfattningsvis kan makt kunskap subjekt beskrivas på följande vis. Subjektet och kunskap förutsätter varandra, en ömsesidigt konstituerande process. Makten reglerar vilken kunskap som är möjlig att uttala men makten får också näring av kunskapen som på det viset upprätthåller makten. Makten är därigenom produktiv och skapar diskurs, kunskap och subjekt. Kendall och Wickham (2003) gör en liknelse med teknisk utrustning för att enklare förstå maktbegreppet. Teknisk utrustning behöver elektricitet eller bränsle för att fungera, makten är inte elektriciteten eller bränslet utan makten är själva processen som gör att det fungerar. Här ligger intresset i att fundera på hur makten fungerar istället för, vad makt är eller varför den finns (Kendall & Wickham, 2003). 17

19 3.5 Determinerande? Det kan uppfattas som subjekt, identitet och grupperingar är determinerande i ett diskursteoretiskt perspektiv. Att subjektet är utom egen kontroll eller vilja och interpelleras av diskurser. Även om diskursteorin menar att det är diskursen som interpellerar subjektet till en subjektsposition måste individen identifiera sig med positionen för att en identitet skall skapas. Identiteten kan därmed sägas vara kontingent d.v.s. den interpellerade identiteten är inte nödvändig utan andra identiteter hade varit möjliga. Diskursteorin menar också att en individ befinner sig i flera diskurser samtidigt och att olika positioner kan antas beroende på diskurs. Detta kallas för att subjektet är decentrerat. Tracy och Trethewey (2005) föreslår ett alternativ till dikotomin sant-jag falskt-jag, ett kristalliserat själv. Istället för att diskurser positionerar individen föreslår de ett själv som är mångfasetterat, inte fastlåst och enat, utan ett själv som kan se olika ut beroende på i vilken situation individen befinner sig. I ett diskursteoretiskt perspektiv ett decentrerat själv. Det blir därigenom inte sant eller falskt utan bara olika beroende på situation och sammanhang d.v.s kontingent (Tracy & Trethewey, 2005). Diskursanalys vill belysa att diskurser, subjektspositioner och identiteter är kontingenta. Därigenom är diskurser inte determinerande utan det finns alltid ett alternativ för individen eller gruppen (Jörgensen & Philips, 2000). 18

20 4. Metod Uppsatsen är en kvalitativ diskursanalys av friskvård i en svensk region. Diskursanalys används synonymt med diskkursteori. Diskursteori används för att studerar diskurs på en mer abstrakt nivå. Diskurspsykologi som är en modell av diskursanalys studerar däremot diskurs mera praktiskt i den sociala interaktionen mellan människor. 4.2 Val av metod För att besvara frågeställningar och syfte valdes diskursanalys, en kvalitativ metod. Genom att diskursivt undersöka begreppet friskvård fanns förutsättningar för att skapa ett arbete med många perspektiv. Inom diskursanalys används också metod och teori tillsammans som Jörgensen och Philips (2000:10) uttrycker det teoretisk och metodisk helhet en paketlösning. I detta arbete har jag valt att använda Jörgensen och Philips (2000) tolkning av Laclau och Mouffes diskursteori för att analysera friskvårdsdiskursen. Jag har även använt mig av Jörgensen och Philips (2000) diskurspsykologi som de bygger på Wittgenstein, Potter och Wetherell. Dessa båda metod/teorier kompletterar varandra och erbjuder var sitt perspektiv på diskursen. Diskurspsykologin fokuserar på hur individer använder sig av diskurs för att framställa sig själva. Medan diskursteorin lägger fokus på hur diskurser socialt konstrueras genom språket och vilka konsekvenser det får för enskilda individer och grupper (Jörgensen & Philips, 2000) Poststrukturalism, diskursteori och diskurspsykologi Språket är av stor betydelse när diskursanalys skall genomgöras. I strukturalismen ser språket som en avbildning av verkligheten och där varje ord har sin fasta betydelse (Jörgensen & Philips, 2000). Poststrukturalismen däremot tar ett annat perspektiv där ord och uttryck är det som konstituerar diskursen. Ord kan därför ur ett poststrukturalistiskt perspektiv få olika betydelser beroende på i vilket sammanhang ordet används. Poststrukturalismen ligger till grund för diskursanalysen. Diskursteorin analyserar diskurser genom att kartlägga på vilket sätt språket används. Jörgensen och Philips (2000) diskursteori grundar sig på Laclau och Mouffes diskursteori. I diskursteorin kan språket liknas vid ett fiskenät där varje knut är ett ord. Orden får betydelse genom sin relation till varandra. Orden har ingen fast punkt utan de kan förflytta sig till en annan knut i nätet och därigenom få en annan betydelse. Detta kallas för att ordet är kontingent. Det vill säga i ett dikursivt sammanhang har ordet en betydelse men byter ordet diskurs kan även dess betydelse ändras. Diskusteorin handlar om att kartlägga kampen mellan 19

21 olika diskurser och på vilket sätt de ger orden betydelse. För att beskriva ordens olika förhållanden till varandra och till diskursen används inom diskursteorin ett antal olika benämningar av ord och dess relation till varandra (Tabell 1). Tabell 1. Översikt av diskursteoretiska begrepp (Jörgensen och Philips, 2000) Diskursteoretiskt begrepp Tecken Element Moment Nodalpunkt Identitetens nodalpunkt Artikulation Flytande signifikant Ekvivalenskedjor Politik Objektivitet Förklaring Ord Ett tecken som ännu inte har en entydig betydelse i diskursen Ett tecken som blivit fastlåst i diskursen (en knut i fisknätet) Ett privilegierat tecken Ett privilegierat identitets tecken Hur ett tecken i praktiken blir ett moment Tecken det kämpas om i olika diskurser Det sätt som moment knyts samman på, relationer mellan knutarna i fisknätet På det sätt det sociala konstituerar vår omvärld utesluter det samtidigt ett annat alternativ. En diskurs som tas förgiven där alternativ inte längre tycks vara möjliga. Inom diskurspsykologin ligger intresset i att beskriva hur individer använder diskurser för att framställa sig själva och vilka konsekvenser detta får. Jörgensen och Philips (2000) bygger sin diskurspsykologi på Ludwig Wittgensteins filosofi att man ska betrakta påståenden och psykologiska tillstånd som sociala aktiviteter och inte som uttryck för djupare essenser bakom orden.. Jörgensen och Philips (2000) påpekar att detta inte är någon psykologi i traditionell mening utan en form av socialpsykologi som erbjuder ett sätt att analysera diskurser utifrån ett individ- och grupp perspektiv Observation Den traditionella observationens uppgift är att vara känslig för fältet och att tränga bakom det självklara och belysa dissonans mellan det som sägs och det som görs (Fangen, 2005). Ur ett diskursteoretiskt perspektiv handlar det om att observera vad diskursen producerar, vad sägs och vad görs under observationen. I ett diskurspsykologiskt perspektiv ligger intresset i att observera hur individer och grupper använder sig av diskursen för att framställa sig själva (Jörgensen & Philips, 2000). 20

22 4.2.3 Intervju För att få en inblick i hur människor använder sig av diskursen friskvård valdes även intervju som metod. Intervjuerna genomfördes utifrån diskursteoretiskt och diskurspsykologiskt perspektiv. Intervjuerna var korta och strukturerade där samma frågor ställdes till samtliga informanter. Inga kvalitativa intervjuer genomfördes. Diskurspsykologer förordar kvalitativa intervjuer för att nå fram till hur individen använder sig av diskursen (Jörgensen & Philipps, 2000). Men inte för att avtäcka djupare bakomliggande faktorer eller meningar med utsagorna som i traditionella kvalitativa intervjuer. Eftersom det inte finns något dolt i diskurs utan ytan är allt, ses informanters utsagor som det viktiga (Jörgensen & Philips, 2000; Kendall & Wickham, 2003). Inom denna uppsats omfattning fanns inte utrymme att genomföra kvalitativa intervjuer vilka skulle ha givet en fylligare beskrivning av hur individer använder sig av friskvårdsdiskursen. Under rubriken metodologiska reflektioner utvecklar jag mitt val av kortare intervjuer. En längre narrativ intervju sedan en tidigare metodkurs ingår i analysmaterialet. 4.3 Metodologiska reflektioner Analys av diskurs handlar om att beskriva hur en omvärld förstås på ett visst sätt och vilka konsekvenser det får för individer och grupper. Ett valt perspektiv utesluter samtidigt ett annat perspektiv. Jag vill därför argumentera för att arbetet får en större bredd och giltighet tack vare att jag använt både diskursteori och diskurspsykologi. Att endast använda diskursteori eller diskurspsykologi hade varit ett alternativ. Intresset för arbetet var dock att få en helhetsbild av friskvårdsbegreppet och några konsekvenser begreppet får för individer och grupper. Arbetet blir också flerdimensionellt då flera metoder användes under arbetets gång. Metoder som använts är analys och tolkning av dokument, observation och intervjuer. Styrkan kan även bli dess svaghet. Med flera arbetssätt har jag upplevt att det finns en risk för att tappa fokus och stringens. Analys av diskurs erbjuder här en utmaning att formulera ett arbete där det tydligt går att utläsa avgränsningar och överväganden. Att endast arbeta med en metod skulle möjligen ha gjort det tydligare och enklare för mig i mitt arbete och för läsaren att följa arbetets gång. Jag vill hävda att fördelarna med ett mångfasetterat arbete genom analys av diskurs med diskursteori och diskurspsykologi som utgångspunkt har övervägt. Min förhoppning var att på detta sätt bidra till ytterligare förståelse av diskursen friskvård. När valet att analysera diskurs görs sätts vissa ramar. Dels att det inte finns någon sanning att nå och dels att det inte finns något bakom uttalanden och uttryck. I traditionella kvalitativa metoder som intervju försöker intervjuaren gå bakom den intervjuades uttalanden 21

23 för att förstå och skapa mening (Trost, 2005:33-34). I diskurser finns ingen underliggande mening att nå. Jag har använt mig av kortare intervjuer för att analysera hur individer använder sig av friskvårdsdiskursen. Ur ett diskurspsykologiskt perspektiv kan det naturligtvis diskuteras vad de korta intervjuerna tillför. Intervjuerna skulle kunna liknas vid en enkät vilket också skulle kunna ha varit ett alternativ till de korta intervjuerna. Det som dock skiljer intervjuerna från en traditionell enkät var att frågorna var relativt öppet ställda där informanten fick möjlighet att associera fritt. I intervjumötet iakttogs också interaktionen mellan mig som representant för friskvårdsdiskursen och informanten där information fanns om hur informanten förhöll sig till friskvårdsdiskursen. Denna interaktion uppstår aldrig vid en traditionell postenkät. Bortfallet var litet, av tjugo tillfrågade valde bara två att inte delta. Vid en enkätundersökning brukar bortfallet vara betydligt högre. Enkätundersökningar utgår också från det som tas för givet och analys av diskurs handlar om att se vilka alternativ som finns till det som tas för givet. Jag vill därför argumentera för att mina korta intervjuer kan bidra till att utforska hur individen förhåller sig till friskvårddiskursen. 4.4 Rollen som arbetets författare Vid produktion av ett arbete inom den vetenskapliga akademin måste ett förhållande till sanning diskuteras. Extra viktigt är detta när en metod som diskursanalys används eftersom diskursen är socialt konstruerad, diskursen bestämmer på vilket sätt världen kan förstås och uttryckas (Jörgensen & Philips, 2000). Med detta menar Jörgensen och Philips (2000) att ett agerande och ett uttryck endast kan förstås i det sammanhang där det uppstår. Uppstår samma agerande och uttryck i ett annat sammanhang så skulle det kunna få en annan betydelse. Vid ett tillfälle ser diskursen ut på ett visst sätt men den skulle också kunna se ut på ett annorlunda sätt vilket skulle ge en annan betydelse åt uttryck och agerande. Det vill säga att agerande, uttryck och diskurs är kontingenta. På liknande sätt förhåller det sig således också med den diskurs inom vilken detta arbete produceras. Vad som tas för givet och vad som är möjligt att uttrycka bestäms av den diskurs som jag som student befinner mig i. Att därför kunna stoltsera med en sanning är en omöjlig uppgift. Däremot är min förhoppning att jag så tydligt som möjligt skall kunna beskriva vilka överväganden som gjorts och varför vissa angreppssätt har valts framför andra. På det sättet kan arbetet göras så genomskinligt som möjligt. Genom att inta ett reflexivt förhållningssätt till sin egen process menar Jörgensen och Philips (2000) att ett forskningsarbete kan erhålla en giltighet. Utifrån Jörgensen och Philips (2000) diskursanalys kan ett forskningsarbete aldrig presentera en absolut sanning utan en version av sanning som har en viss giltighet. 22