Christina Hedman Centrum för tvåspråkighetsforskning/ Inst. för Lingvistik

Transkript

1 Dyslexi på två språk Om s.k. över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga elever i skolan Christina Hedman Centrum för tvåspråkighetsforskning/ Inst. för Lingvistik christina.hedman@ling.su.se

2 Dyslektiska läs- och skrivproblem hos tvåspråkiga några områden för studier 1. Identifiering av dyslexi 2. Vilka effekter har ortografin och språkstrukturen vid dyslexi? 3. Vilka effekter har tvåspråkigheten vid dyslexi?

3 HUVUDTEMAN IDAG 1. Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga 2. Att testa på två språk 3. Läsning, skrivning och muntliga färdigheter hos tvåspråkiga med och utan dyslexi - några exempel (Hedman 2009)

4 Vid identifiering av dyslexi: fråga i fokus Ihållande och uttalade läs- och skrivsvårigheter på ett andraspråk varför? Dyslexi eller svårigheter med tillägnandet av andraspråket?

5 Läs- och skrivsvårigheter kan ha flera orsaker förutom dyslexi svårigheter associerade med... syn, hörsel koncentration, uppmärksamhet allmän kognitiv utveckling undervisning språkbehärskning på andraspråket

6 Två möjliga fallgropar vid identifiering av dyslexi Överidentifiering: dyslexi identifieras hos en individ som inte har dessa svårigheter. Underidentifiering: dyslexi identifieras inte hos en individ som faktiskt har dessa problem.

7 Möjliga sammanfallande svårigheter vid andraspråksinlärning och dyslexi?

8 Avkodning x Förståelse = Läsning (t.ex. Hoover & Gough 1990)

9 Ordavkodningsprocesser Känna igen och åtskilja bokstäver: b d n m Lära sig vilka fonem de förknippas med b = [b], a =[ɑ], [a] (apa) Grafem -fonemomvandlingsregler: skj=[ʃ], ng=[ñ], k =[k] (katt),[ç] (köra) Segmentering av större enheter: betala betalningen tidningen

10 Ur Ziegler & Goswami (2005)

11 Utgångspunkter för Grain size theory (Ziegler & Goswami 2005) -> Oregelbundna ortografier (med dålig samstämmighet mellan grafem-fonem, t.ex. engelskan) kräver processning på flera nivåer (små enheter som fonem och större som onset-rime). - Språkstruktur och ortografi har betydelse för avkodningsprocessen!

12 ... när fonologiska och grammatiska system är under utveckling -> avkodningen påverkas (Kulbrandstad 1998) Avkodning påverkar förståelse..

13 Mosanda Mosanda is an amient grot with many flits. It slanks from gorite, an ild which pargs like lange. Ordförståelse?

14 Ordförrådets storlek påverkar mest läsförståelsen! (jfr Biemiller 2003) 1. gå an 2. gå av 3. gå av och an 4. gå bort 5. gå bort (= dö) 6. gå bra 7. gå efter 8. gå emellan 9. gå emot 10. gå fram (till) 11. gå fri 12. gå för sig 13. gå förbi 14. gå före 15. gå förlorad 16. gå hem 17. gå i borgen 18. gå i god för

15 Medaljens baksida en rubrik i en lärobokstext för skolår 8

16 Medaljens baksida (Hedman 2009) att det är baksidan på en medalj Vet inte medaljens en medalj man har vunnit nåt å på baksidan står det kanske vilket år den är gjord eller så Jag vet inte det jag tänker på det är typ kejsarens medaljong eller vad han har på sig eller (fniss) Jag tror inte att det betyder medaljens typ en medalj baksida det är nånting mer som typ jag vet inte, på framsidan av en medalj, det är ju ganska fint allt men på baksidan kanske det är fult så det betyder nog baksidan av något.

17 Mosanda Mosandaisanamientgrotwithmany flits.itslanksfromgoriteanildwhichparg slikelange. Mosandaslicklesseveral otherparanceswhichfarkersexpartby tarkingthegoriteandlarpingitinshranke rclarpsedfrobs. och ordförståelse påverkar avkodning

18 ... när ordets betydelse inte är känd är det svårare att identifiera ordet och stava det riktigt

19 Exempel på stavning av tidningsprenumerationen hos spansk-svensktalande ungdomar tidningsprenumerahunem premenrationen tidningspermationen tidningsprenumertion (Hedman 2009)

20 Stavningsexempel av ordet conocer på spanska <conoser> -> Finns det aktuella fonemet i individens fonemsystem?

21 Kan ta längre tid att hitta ord på ett nytt språk (s.k. lexikal åtkomst) Jfr the phonological distinctness hypothesis (Elbro 1998)

22 MEN Omfattningen av eventuella läs- och skrivproblem på ett andraspråk varierar utifrån en mängd variabler

23

24 Studier om identifiering av dyslexi hos flerspråkiga

25 Tidigare studier om identifiering av dyslexi hos flerspråkiga del i beläggandet av den fonologiska förklaringsmodellen av dyslexi -> I kontrast till diskrepansdefinitionen av dyslexi

26 Tre tidigare studier (1) Frederickson och Frith (1998) 8-12-åringar i London, sylhetiengelska (n=50) (2) Geva (2000) 6-8-åringar i Toronto, kantonesiska-engelska (n=35), punjabi-engelska (n=69) (3) Miller Guron & Lundberg (2003) 14-åringar i Göteborg, 18 modersmål (n=59)

27 Fonologiska förklaringsmodellen (Snowling 1995, Lundberg et al 1999) Vänster temporallob, sylviska fåran (biol. nivå) Miljö Fonologiska systemet Svårigheter med relationen fonem-grafem

28 Magnocellulära teorin (Stein, 2001; Stein, Talcott & Witton, 2001) Cellkärnor Sensorisk och visuell bearb. Miljö Auditiva, fonologiska, visuospatiala svårigheter

29 exempel på brister i fonologiska systemet (Ramus 2004) Lexikal åtkomst Verbalt STM Fonologisk medv. Analys av fonem-grafem Benämningsförmåga Sifferrep. Fonemmanipulation Läsförmåga

30 Fallstudie av dyslexi hos tvåspråkiga, varför? Kan ta hänsyn till fler bakgrundsvariabler analysera fler detaljer undersöka båda språken jämföra med en tvåspråkig referensgrupp

31 Rekommendationer vid studiet av flerspråkiga (Grosjean 1998) hänsyn bör tas till individens specifika språkinlärningshistoria och språkanvändningsmönster (jfr Snow 2006)

32 Dyslexi på två språk en multipel fallstudie av spansksvensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter (Hedman, 2009) avhandlingen rekvireras från:

33 Undersökningsgruppen: 10 spansk-svensktalande med läs- och skrivsvårigheter (skolans bedömning) Jämförelsegrupp 1: 10 spansk-svensktalande utan läs- och skrivsvårigheter (skolans bedömning) Jämförelsegrupp 2: 10 enspråkigt spansktalande (5) och svensktalande (5) ungdomar med dokumenterad dyslexi

34 Övergripande syfte Öka förståelsen för hur läs- och skrivproblem kan komma till uttryck, karaktäriseras och avgränsas hos tvåspråkiga ungdomar

35 Delsyfte gynna en säkrare identifiering och hantering av dyslexi hos tvåspråkiga.

36 Fem urvalskriterier för undersökningsgruppen 10 tvåspråkiga med misstänkt dyslexi: (1) Senare delen av den svenska kommunala grundskolan (13-16 år) (2) Spansk-svensktalande (3) Kommit till Sverige för minst tre år sedan

37 (4) Läs- och skrivsvårigheter (skolans bedömning) (5) Inga påtagliga problem med syn, hörsel, koncentration, uppmärksamhet och icke- verbal begåvning

38 Inga signifikanta gruppskillnader: Ålder Kön Ankomstålder (till Sverige) Icke-verbal utveckling Socialt index (föräldrars yrke o utbildn.) Antal år i modersmålsundervisning

39 Testmaterialet Baserades på vedertagna test. 24 test på svenska och 24 på spanska

40 Muntlig språkbehärskning (5 test) Passiv ordförståelse Aktiv ordmobilisering Syntaktisk förståelse Hörförståelse Syntaktisk komplexitet i återberättande -> språkligt balansindex

41 Fonologisk bearbetning (8 test) spoonerism Tid/Korrekthet; nonsensordrep. Tid/Korrekthet; sifferrep; snabb benämning objekt & siffror; alliteration Högläsning på ord-textnivå (6 test) Läsförståelse (3 test) Skrivning (2 test)

42 Undersökningsförfarandet Undersökningen förlagd på skolorna Hälften började med testning på spanska, hälften på svenska Olika testledare på spanska och svenska

43 Analys av fonologisk bearbetning Kluster av låga resultat (tre eller fler) = phonological impairment (Frith & Frederickson 1998)

44 I denna undersökning -> låga resultat på båda språken på samma test -> kombinerades med låga resultat på avkodning -> analys av gradskillnader i låga resultat

45

46 Deltagare nr 4, 6, 9, 1, 3, 10 i den tvåspråkiga gruppen med misstänkt dyslexi kan betraktas som underidentifierade. Deltagare nr 8, 2, 5, 7 i den tvåspråkiga gruppen med misstänkt dyslexi kan betraktas som överidentifierade.

47 Hur ser resultatprofilerna ut för deltagare med högsta indikationer på dyslexi? Exempel på underidentifierade elever

48 skolår nio. Susana (deltagare nr 9) Född i Sverige. I hemmet talade hon spanska med sina föräldrar. Susana bedömde att svenska var hennes dominanta språk. Få spansktalande kompisar och endast modersmålsundervisning i spanska under skolans mellanår. -> typisk dyslexiprofil

49 poängindex Susana, Deltagare nr 9 muntl språkbeh fonologisk bearbetning högläsning läsförst skrivn sv sp

50 Jag kommer att hjälpa Med gården. Ska vara hos min pappa. Men det jag vill att åka till [specificerat land i Europa].

51 [..] Fack..föringar är svaga i Japan och har lite att sä..sätta emot arbetsgivning.. arbetsgiv-a-r-nas..(äh, jag hatar när det är långa ord) o.. o-r-g-a-n-ise..o-r-g-a-n-is-a-tio-tio-tion-organisation. Det.. arbet..ar... det arbetet säkerhe.. sä..sär..skilt..många kvinnor i dom små företag. Dom stora företag ser på kvinnor som ins..ins..inställ..bill..bil..ins..instabil arbetskraft [..]

52 Olika stilgrepp i muntligt berättande t.ex. rapporterande eller berättande hållning Susana berättande hållning med narrativa stilgrepp

53

54 Det var en vinter far och dotter skulle ut och göra en snögubbe [..]

55 Exempel narrativa stilgrepp Uttryck och fraser En vinter, Det var en gång Personnamn på karaktärerna t.ex. farmor Gerda, Carlitos Aspekt- och tempusmarkeringar de gick och gick så gick dom in med snögubben och så kommer mamma in...

56 Möjlig fallgrop? -> Stor skillnad mellan muntliga och skriftliga förmågor (jfr Harley, Swain, Cummins & Allen 1990)

57 skolår nio. Carlos (deltagare nr 4) Född i Sverige. I hemmet talade han spanska med sina föräldrar. Carlos bedömde att svenska var hans dominanta språk. Ingen modersmålsundervisning i spanska. -> icke-typisk dyslexiprofil

58 poängindex Carlos, Deltagare nr 4 muntl språkbeh fonologisk bearbetning högläsning läsförst skrivn sv sp

59 I sommoras var jag mest hemma brukade vara med mina syskon mina föreldrar. Jag har varit i [nöjespark] med mina kommpisar. Och jag vill åka till mit land nästa sommar för att känna igen mit land

60 Det är så här att att en liten flicka och hans pap hennes pappa håller på å göra en snöboll eller snögubbe så går den sönder sen gör dom en ny sen är dom glada sen får pappan en idé dom tar in den i huset så kommer mors mamman och hittar den i kylskåpet. -> rapporterande hållning

61 Möjlig fallgrop? -> Ingen skillnad mellan muntliga och skriftliga förmågor Övriga förklaringar: Låga förväntningar på flerspråkiga elever i skolan? (se Damber 2009)

62 Hur ser resultatprofilerna ut för deltagare utan indikationer på dyslexi? Exempel från överidentifierade elever

63 skolår nio. Juana (deltagare nr 8) Född i Sydamerika till Sverige som 11- åring. Ingen fortsatt modersmålsundervisning i spanska.

64 poängindex Juana, Deltagare nr 8 muntl språkbeh fonologisk bearbetning högläsning läsförst skrivn sv sp

65 Om endast hänsyn hade tagits till Juanas resultat på svenska hade hon fått högsta indikationer på dyslexi!

66 Jag ska åka till [land i sydamerika] med min faster och hennes man. Jag vill Fiska y gå till Festival Promeniera med mina kompisar leta efter en bra kille gå på bio med min pappa, åka båda och villa lite. läxa matte och svenska.

67 Skolår nio. Carmen (deltagare nr 5) Född i Sydamerika till Sverige som 9- åring. Ingen fortsatt modersmålsundervisning i spanska eller i svenska som andraspråk.

68 Jag skulle vilja åka utomlands för o träffa släkten. Och vara med familjen. Shopa kläder vara ute med kompisarna. [..]. Och alla kompisarna som finns kvar i [land i sydamerika], [land i Europa] skulle vara roligt att få träffa. För man saknar kompisar och släkt som man lämmnar kvar i [land i sydamerika] eller [land i Europa]. Och de goda maten som finns När man åker utomland som man alldrig glömmer. Stranden oj oj oj det e så sköna stränder och solen som skiner så fint i [land i sydamerika] [..]

69 text skriven av flicka i den tvåspråkiga jämförelsegruppen utan dyslexi

70 Spansk-svensktalande flicka 16 år ur tvåspråkiga jämförelsegrupp: Jag ska sommarjobba på företaget där min pappa jobbar, dock på en annan avdelning. Sedan ska hela min familj och jag åka ner till [specificerat land] och hälsa på några kusiner som bor där. Väl hemma kommer jag att ha basket träningar i stort sett varje dag.

71 Gradskillnader i litteracitet.. -> mer skriftspråkligt organiserade och språkligt effektiva textuella framställningar i den tvåspråkiga jämförelsegruppen (se Tannen 1984 i Stroud 1998) -> mindre omfattande läsvanor på svenska i undersökningsgruppen.

72 Missbedömning av skrivtekniska aspekter? Vid talspråksstruktur: subjektslösa satser, ingen normenlig interpunktion och/eller användning av gemener och versaler -> syntaktisk komplexitet påverkas. -> kan missförstås särskilt om i eleven i andra avseenden presterar mycket bra.

73 Effekter av språkliga dominansförhållanden? Ja, tvärspråkliga influenser endast från det starkare språket <o> å: <veranå> (verano) <i > j: <familja> (familia) promeniera (promenera)

74 Effekter av ortografiska skillnader?

75 Klassifikation av språk utifrån ortografiskt djup och stavelsekomplexitet (Seymour et al 2003)

76 Fler felläsningar på svenska än spanska Färre brott mot fonologiska stavningskonventioner i den enspråkigt spansktalande gruppen med dokumenterad dyslexi (jfr Nauclérs stavningsanalys 1998, 2004)

77 Inverkan av undervisning i modersmålet? Sammanhängande modersmålsundervisning (7 år eller mer) samvarierade med gynnsammare resultat för samtliga tvåspråkiga i undersökningen. (jfr Thomas & Collier 2002, jfr Salameh)

78 Gynnsamma effekter av tvåspråkighet? Tvåspråkig deltagare Alejandra (nr 10): Fonologiska bearbetningssvårigheter på båda språken men inga avkodningssvårigheter (jfr Abu-Rabia & Siegel, 2002, 2003; Lesaux & Siegel, 2003; Siegel, 2008).

79 Två viktiga metodisk-teoretiska bidrag (1) Det tvåspråkiga kontinuumet för avgränsning av dyslexi hos tvåspråkiga. (2) Undersökningens uppläggning: Jämförelser mellan tvåspråkiga med läsoch skrivsvårigheter och tvåspråkiga utan läs- och skrivsvårigheter från liknande geografiska och språkliga miljöer.

80 Pedagogiska behov Stöd i utvecklingen både på första- och andraspråket Ökad förståelse både för andraspråksutveckling och dyslexi Specialpedagogik, undervisning i modersmål och svenska som andraspråk är undervisningsformer som har sina unika roller i denna problematik.

81 Pedagogiska tillämpningar Utveckling av kartläggningsmaterial på flera språk i Norge Arbete utifrån en samarbetsmodell där modersmålslärarens roll är viktig. Informationsmaterial för tidig upptäckt av dyslexi på flera språk (

82 Fler influenser från tvåspråkighetsforskningen? Positiva effekter av tvåspråkighet? t.ex. minnesfunktioner (Kormi-Nouri et al, in press) Hur universella är dyslektiska svårigheter? Mer forskning om ortografiska skillnader och språkspecifika effekter? T.ex. skillnader i neuro-anatomiska mönster hos kinesiska skolbarn med dyslexi (Siok et al 2008, jfr Green Crinion & Price 2007) Mer positiv syn på överföring av kognitiva förmågor mellan språk? alla inblandade språk hos individen påverkas (se t.ex. Jarvis)