BLIXTLÅSET. Kapellbacken, Eskilstuna

Transkript

1 Kapellbacken, Eskilstuna Likt häktor i ett blixtlås flätar den nya bebyggelsen samman natur och stad. Kapellbackens grönska möter gaturummet i ett omsorgsfullt bearbetat gränsland.

2 NORRA STATIONSGATAN Blixtlåset består av fem flerbostadsvillor placerade i Kapellbackens slänt. Varje hus är sammansatt av två volymer en femvåningsvolym och en fyravåningsvolym. Förutom höjdskillnaden är dessa förskjutna till varandra i plan. Sammantaget skapar förskjutningen i plan och skillnaden i höjd ett intressant volymspel som ger karaktär till gatan. Volymen längst norr ut lösgör sig i riktning från de andra, blixtlåset liksom öppnas en aning och en platsbildning i relation till Carlavägen skapas. De övriga husen sitter samman i par om två, med ett delat p-garage under den gröna gården. Mellan byggnaderna skapas så växelvis halvprivata bearbetade gårdsrum, växelvis orörda slänter. VÄSTERGATAN SITUATIONSPLAN 1:500

3 VÄSTERGATAN Bakom de nya husen reser sig Kapellbackens höjd med tillhörande grönska. Husets lägre volym, fyra våningar, möter Norra Stationsgatan N. STATIONSGATAN och den befintliga bebyggelsens skala. Den högre volymen, fem våningar, ligger något tillbakadragen. Eftersom volymerna ligger inskjutna i topografin SEKTION 1:1000 minskar höjderna upp mot kullen till tre respektive fyra våningar och underordnar sig där den befintliga vegetationens skala. PLATSBILDNING MOT CARLAVÄGEN PULKABACKE I SLÄNTEN KARAKTÄRSFULLT LÖNNTRÄD GRÖN TERRASSERING OVAN P-GARAGE GRÖN TERRASSERING OVAN P-GARAGE STRÅKET (Boliner Munktell) CARLAVÄGEN ELEVATION N. STATIONSGATAN 1:1000 Bebyggelsen möter kullens lummighet. Ett stadsmässigt avslut sker mot Carlavägen. Rummen mellan husen erbjuder varierande funktioner, gemensamt för alla är sikt och rörelse mot Kapellbacken.

4 Den stora bevarande lönnen träder fram mellan huskropparna och Kapellbackens grönska sipprar ner mot gatan. På Norra Stationsgatan rör man sig i gränslandet mellan stad och natur. Husen landar i gaturummet med en omsorgsfullt bearbetad och stadsmässig entrévåning. Mellan husen öppnar sig vyer mot den grönskande kullen. Perspektivet är taget från Norra Stationsgatan mot sydväst.

5 ELEVATION 1:200 TEKNISK SERVICE FÖRRÅD BV/RS FÖRRÅD MILJÖRUM CYKELRUM BV/RS CYKELRUM NORRA STATIONSGATAN HKP Bebyggelsens riktning faller in i stadsdelens övergripande riktning och möter därför Norra Stationsgatan i vinkel. Vinkeln, tillsammans med husens lägre framskjutande volym, skapar en tydlig entrésituation. Mot gatan finns entréer till trapphus, cykelrum, miljörum och garage. För att annonsera och ge värme till gatan knyts entréerna ihop med sammanhängande partier i ek. Cyklarna lyfts fram, att använda cykel ska vara lätt. Man kan cykla ända fram till porten, som öppnas automatiskt, och in i cykelrummet utan att stiga av. ENTRÉPLAN BRF 1:200 I det dagsljusbelysta cykelrummet finns en mekarhörna med pump och verktyg. Även miljörummet har visuell kontakt med utsidan. Här finns ett glasat växtskåp som, istället för ett vanligt fönster, silar ljuset genom gröna plantor.

6 Bilparkeringen är dold under ett planterbart bjälklag som med hjälp av slänt och terrassering smälter in i kullens naturliga stigning. Markterrasserna förmedlar kontakten mellan Norra Stationsgatan och Kapellbackens topp. Takterrasserna, som finns ovanpå varje huskropps lägre del, vänder sig mot sydvästsolen och erbjuder fina uteplatser för de boende.

7 NORRA STATIONSGATAN BEFINTLIG MARKLINJE SEKTION 1:200 2 RoK 54m 2 3 RoK 67m 2 3 RoK 79m RoK 89m 2 3 RoK 71m 2 NORMALPLAN 1:200 TOPP-PLAN 1:200

8 Till skillnad från de andra husvolymerna som följer omgivningens bebyggelseriktning, är volymen vid korsningen Carlavägen vriden. Den lägre delen förhåller sig fortfarande till Norra Stationsgatan och de övriga husens riktning, samtidigt som den högre vänds parallell med Carlavägen. På så vis fångas båda vinklarna upp och entréplatsen vidgas till ett entrétorg. Tack vare den lilla gesten med stor stringens skiljs detta hus inte bara ut från de andra genom volymernas placering, det har även en annorlunda användning. Ett trygghetsboende med gemensamma funktioner i bottenvåningen befolkar utemiljön.

9 TÄTT BALKONGRÄCKE AV GLAS SAMT LJUD- ABSORBENT I TAK (enbart denna balkongrad) 2 RoK 62m 2 2 RoK 65m 2 1,5 RoK 42m 2 1,5 RoK 49m 2 1,5 RoK 45m 2 1 RoK 39 m 2 3 RoK 73m 2 GEMENSAM TAKTERRASS NORMALPLAN 1:200 TOPP-PLAN 1:200 5 P TEKNISK SERVICE GOD LJUDMILJÖ Åtgärden vid balkongen, vridningen av huskroppen närmast Carlavägen samt lägenheternas planlösning ger samtliga lägenheter i huset en tyst sida, dvs att minst hälften av rummen (köket oräknat) ligger mot fasad där ekvivalent ljudnivå för dygn blir högst 55 db(a). Övriga hus utefter Norra Stationsgatan klarar sig utan åtgärder. En trafikbullerutredning har utförts av Åkerlöf Hallin Akustik. KONTOR WC SAMLINGSLOKAL CYKELRUM/ RS/BV TVÄTTSTUGA FÖRRÅD MILJÖRUM ETT TRYGGHETSBOENDE Trygghetsboendet är tänkt som hyresrätter och innehåller gemensamma ytor och funktioner i entréplan med lägenheter ovanpå. De gemensamma ytorna har två tydliga sidor; en mer livfull platsbildning mot gatan och en lugn och solig sida med takterrass mot grönskan. Från terrassen ser man kullens topp och kan följa årstiderna. Förutom detta har alla boende en egen balkong. HKP ENTRÉPLAN 1:200

10 EXEMPEL PÅ PLATSBILDANDE SLÄNTNING GRÖNSKANDE GABIONER LÅNGSMALA TEGELSTENAR GABIONER INNEHÅLLANDE TEGELRESTER GABIONER SOM SKAPAR TERRASSERING STÅLNÄT SOM BALKONG- OCH TERRASS- RÄCKEN FÖRENKLAR STADSODLING UTANPÅLIGGANDE FAST FÖNSTERPARTI ÖPPNINGSBART FÖNSTER I TEGELFASAD REFERENSER Byggnaderna muras i ett varmt rött tegel, hårdbränt så att volymerna kan möta marken utan sockel. Balkong och terrassräcken utförs i ett nät av stål. Nätet möjliggör ett flexibelt sätt att hänga upp odlingskrukor och klätterväxter - en vertikal stadsodling. Samma nät återkommer i de gabioner som bygger upp de planterbara markterrasserna. Ur gabionerna, som innehåller återvunna tegelrester, spirar prunkande grönska. Fönstren varierar mellan att vara fasta utanpåliggande eller öppningsbara indragna. Detta spel ger karaktär och liv till fasaden. Mötet mellan naturmark och det planterbara terrassbjälklaget markeras i en svag men distinkt släntning av klippt gräs. Släntningen skapar en subtil gräns och informell inramning av det halvprivata gårdsrummet. DE NYA HUSEN BLIR EN DEL I ETT LITET TEGELSTRÅK

11 STRÅK I STADEN Blixtlåset hakar fast i det upprustade Bolinder Munktell-stråket med vidare koppling västerut till parkstråket Norra Banvallen och Munktellstaden. Österut, på andra sidan kullen, skapas en viktig nod där det kommande stråket mot Skiftinge korsar BM-stråket. FÖRSKJUTNING Förslaget förhåller sig till stadens rätvinkliga rutnätsstruktur. I den mån omgivande bebyggelse anpassas efter snedställda stråk och topografi görs detta genom förskjutningar i stället för vinklingar. På detta sätt förhåller sig även vårt bebyggelseförslag till Norra Stationsgatans vinkling. DEN OLYDIGA RIKTNINGEN Under senare tid har Carlavägen i dess västliga del brutit igenom den rätvinkliga strukturen och därigenom fått karaktären av trafikled utan sammanhang med kringliggande bebyggelse. För att initiera den omvandling till stadsgata som förr eller senare måste komma har vi låtit den sista huskroppen utefter Norra Stationsgatan anpassa sig efter Carlavägens riktning.

12 På den gamla kartan från 1907 syns en slinga uppe på kullen kring Klosters skolhus. 1. TRÄD FÖRSES MED FLERA GUNGOR KOJOR ATT GÖMMA SIG I 6. TUBRUTCH NED FÖR SLÄNTEN Slingan återupplivas men nu i en modern version - en slags äventyrsslinga med små stationer vissa lätta att hitta och andra lite mer undangömda. Platser skapas för de boende kring området. Slingan är tänkt i mjuka former som följer höjdkurvorna och anläggs med stenmjöl för att få ett mjukt uttryck. Slingan är en idé till vidareutveckling av Kapellbacken, men ingår inte i åtagandet. STÖRRE LEKYTA MED UTKIKTSTORN, LEKSTÄLLNING OCH GRILLMÖJLIGHET SMÅ HEMLIGA STÄLLEN ATT UPPTÄCKA I SKOGEN SMÅ ENSKILDA SOL- TERRASSER GÅNGYTA AV STENMJÖL SOM LÄGGS OVANPÅ NATURMARKEN, RAMAS IN AV CORTÉNKANTER KLÄTTERNÄT OCH HÄNGNÄT MELLAN TRÄDKRONORNA UTMANANDE VÄG ATT TA SIG UPP FÖR SLÄNTEN PLATS FÖR STADSODLING BLAND TRÄDEN KARTA, SJÖLING, 1907

13 VÄRMEENERGI LADDAS UPP GENOM SOLFÅNGARE SOM ÄR INTEGRERADE I DET GRÖNA TAKET. GEOTERMISK ENERGI LAGRAS I BERGET. VÄRME LAGRAS SOMMARTID OCH ANVÄNDS VINTERTID. VÄRMEPUMPAR ÖVERFÖR VÄRME OCH VARMT VATTEN. ENERGI OCH MILJÖ Valet av tegel görs delvis för dess vackra uttryck och koppling till platsen, men även för att det är ett hållbart material som åldras väl över tid. Sedum på tak fördröjer dagvattnet samt ökar den biologiska mångfalden och grönytefaktorn. Man kan föreställa sig att den grönska man skär ut ur kullen läggs tillbaks ovanpå efter att man stoppat dit hus och garage. Utöver ett välisolerat hus byggt med hög kvalitet och gedigna material jobbar vi ständigt med energifrågorna. Utan att låsa in oss i en framtida lösning strävar vi för att hitta långsiktighet och hållbara energilösningar. Med vetskap om att utvecklingen på området är snabb är vi lyhörda för nya möjligheter och för att säkerställa en grundnivå på vårt arbete jobbar vi alltid för att minst uppnå klassning Miljöbyggnad silver. TERMISK ENERGILAGER Vi har tidigare god erfarenhet gällande termiska energilager. Det är en teknik som kan liknas med bergvärme, men i stället för att enbart utnyttja den energi som finns naturligt i berget så återladdar vi berget. Överskottsvärmen under främst sommarperioden återförs till borrhålen och ökar därmed effektiviteten under vinterperioden samt undviker risken att borrhålen får en energiminskning på sikt. Då förslaget har en tydlig inriktning på att bibehålla grönstrukturen på Kapellbacken har vi valt att lägga sedum på taken. För att samtidigt utnyttja det effektiva solläget lägger vi kollektorslangar i jorden under sedumbeläggningen. Dessa kollektorslangar samlar upp värmen som sedan förs ned i berget. För att ytterligare öka uppvärmningen på värmen återför vi även värmen från frånluftsventilationen. Av oss tidigare uppförda byggnader med denna teknik, visar på kraftigt reducerad energiåtgång jämfört med BBRs krav.

14 OMFATTNING Projektet omfattar 59 lägenheter varav 44 i BRF och 15 i Trygghetsboende. En flexibilitet finns i möjligheten att genomföra projektet i etapper. Preliminär lägenhetfördelning i BRF 2 r.o.k 12 3 r.o.k r.o.k. 12 Summa: 44 (antalet lägenheter fördelas troligen på två föreningar) BOA i BRF: ca 3120 kvm Preliminär lägenhetfördelning i Trygghetsboendet, hyresrätter 1,5 r.o.k 5 2 r.o.k. 7 3 r.o.k. 3 Summa: 15 BOA i Trygghetsboende: ca 830 kvm Totala antalet lägenheter: 59 Total BOA: ca 3950 kvm Total Ljus BTA: ca 5530 kvm Cykelparkering ca 130 cyklar inomhus ca 65 cyklar utomhus Totala antalet cyklar: 195 Bilparkering 28 P i garage under mark vid bostadsrätterna. 5 P på torget vid Trygghetsboendet 3 HKP utefter Norra Stationsgatan Totala antalet P: 36 Därutöver finns 15 P finns på den omformade parkeringsplatsen mot Västergatan.