Strategisk lokalförsörjningsplan år med utblick mot 2023

Transkript

1 Strategisk lokalförsörjningsplan åren med utblick mot 2023 Strategisk lokalförsörjningsplan år med utblick mot 2023 Fastighetsstrateg Michael Yhr i samarbete med Lokalstyrningsgruppen Godkänd av kommunstyrelsen

2 (45) Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning 1:1 Bakgrund 1:2 Syfte 1:3 Mål 1:4 Målgrupp 1:5 Arbetsmodell 1:6 Avgränsningar 1:7 Osäkerhetsfaktorer/riskanalys 1:8 Uppföljning 2. Befolkningsprognos Kommunens planarbete och planerade bebyggelse 4. Fastighetsbeståndet och lokalförsörjningsprocessen 5. Ekonomi och investeringsbehov 6. Barn- och ungdomsnämnden 6:1 Nulägessituation förskolelokaler och grundskoleanläggningar :2 Befolkningsutveckling barn 1-5 år 6:3 Begreppen prognosticerad efterfrågan på platser, kapacitet, nyttjande- respektive beläggningsgrad 6:4 Prognosticerad efterfrågan på förskoleplatser 6:5 Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar förskola 6:6 Befolkningsutveckling barn 6-15 år 6:7 Prognosticerad efterfrågan på grundskoleplatser åk F-5 6:8 Prognosticerad efterfrågan på grundskoleplatser åk 6-9 6:9 Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar grundskola 7. Utbildningsnämnden 7:1 Nulägessituation gymnasie- och vuxenutbildningslokaler :2 Befolkningsutveckling år och prognosticerad efterfrågan på gymnasieplatser 7:3 Lokalbehov och pågående planering/lokalutredningar 8. Socialnämnden 8:1 Äldreomsorg 8:1:1 Nulägessituation lokaler och boenden inom äldreomsorgen :2 Befolkningsutveckling 65-w och bedömt behov av antalet platser inom särskilt boende 8:3 Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar 8:4 Funktionshinder 8:4:1 Nulägessituation lokaler och boenden inom LSS :4:2 Bedömt behov av antalet platser inom LSS 8:4:3 Nulägessituation lokaler och boenden inom socialpsykiatrin :4:4 Bedömt behov av platser inom socialpsykiatrin 8:4:5 Beslutade lokalförändringar och pågående lokalutredningar inom LSS och SoL 8:4:6 Nulägessituation daglig verksamhet LSS :4:7 Framåtblick och lokalbehov daglig verksamhet 8:4:8 Nulägessituation lokaler sysselsättning/dagverksamhet SOL Kultur-och fritidsnämnden 9:1 Nulägessituation kultur-, bibliotek-, idrotts- och fritidslokaler :2 Befolkningsutveckling, framåtblick och lokalbehov 9:3 Beslutade lokalförändringar och pågående planering/ lokalutredningar

3 (45) 10. Förvaltningslokaler/administrativa lokaler 10:1 Nulägessituation kommunalhus och andra förvaltningslokaler :2 Utveckling och framtida lokalbehov 10:3 Utredning om nya förvaltningslokaler och medborgarhus 11. Kultur- och äldrebyggnader 11:1 Nulägessituation :2 Strategi för framtida ägande 12. Övriga byggnader och lokaler Bilagor: 1. Befolkningsprognos med utblick mot år Objektförteckning lokaler (och boenden)

4 (45) FÖRORD Arbetet med Järfälla kommuns strategiska lokalförsörjningsplan startade Denna lokalförsörjningsplan är den andra utgåvan. Med gällande fastighets- och lokalpolicy, strategiska mål, riktlinjer och planer som grund, kompletterade med faktauppgifter och nödvändiga antaganden, är syftet med lokalförsörjningsplanen att i tid ange behov och hushållning av lokaler på kort och längre sikt för vård, omsorg, utbildning, kultur, fritid och övriga kommunala verksamheter. Målet är att lokalförsörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler och leda till att balans uppnås mellan behov, tillgång och efterfrågan på lokaler för kommunens olika välfärdstjänster. Kommunstyrelseförvaltningens ledningskontor ansvarar för att det översiktliga lokalförsörjningsarbetet bedrivs i nära samarbete med representanter från kommunens samtliga förvaltningar i den s.k. lokalstyrningsgruppen. Huvudsakligt ansvar för verksamhetsförvaltningarna är att i god tid redovisa sina behov på kort och lång sikt. Ledningskontoret har att - utöver sitt samordningsansvar för kommunens samlade lokalförsörjning svara för framtagande av befolkningsprognos och lokaliseringsplanering. Fastighetsavdelningen har att administrera in/uthyrning, förvaltning samt projektgenomförande av lokaler för kommunens verksamheter i egen regi. Lokalförsörjningsplanen utgör ett planeringsunderlag till kommunstyrelsens anvisningar för kommunfullmäktiges flerårsplan med mål och budget. Samtliga nämnder och förvaltningar förutsätts använda planen och ta hänsyn till dess inriktning i samband med det årliga budgetarbetet. Elisabeth Särenfors Kommundirektör Göran Persson Ekonomidirektör

5 (45) SAMMANFATTNING Järfälla kommuns strategiska lokalförsörjningsplan är ett dokument som beskriver kommunens samlade behov av platser samt utbud och behov av lokaler inom kommunens verksamhetsområden. Syftet med lokalförsörjningsplanen är att den ska utgöra ett verktyg för planering för framtida behov av platser och lokaler, underlätta planering för förändringar av lokalbeståndet i tid samt med framförhållning kunna bedöma framtida investeringsbehov och kommunens samlade lokalkostnader. Målet är att lokalförsörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Lokalförsörjningsplanen ska ge förutsättningar för samsyn i inom planeringsområdet lokalförsörjning, utgöra ett planeringsunderlag i mål- och budgetarbetet samt användas som ett planeringsverktyg av kommunens tjänstemän. Lokalförsörjningsplanen ska även årligen revideras/aktualiseras av kommunstyrelsen. Verksamhetsförvaltningarna/nämnderna har initiativet och ansvaret att bevaka och formulera det uppföljande behovet till kommunstyrelsen som har uppdraget att sammanställa och planera för helheten. Tekniska nämnden har därefter att det huvudsakliga ansvaret för att genomföra åtgärderna enligt lokalförsörjningsplanen. Det bör särskilt noteras nämndernas/verksamheternas ansvar för att över tid bära sina lokalkostnader. Järfälla kommun äger och hyr in fastigheter som förvaltas av tekniska nämndens fastighetsavdelning. Vid slutet av år 2013 uppgick kommunens totala fastighetsvolym till ca m2, varav ca 79 % är kommunägda lokaler och byggnader. Barn- och ungdomsnämnden är den största lokalkonsumenten och nyttjar ca 44 % av lokalbeståndet närmast följt av socialnämnden med sina ca 17 %. Den totala budgetomslutningen för fastighetsbeståndet inklusive fastighetsadministrationen uppgick år 2013 till ca 415 mnkr och den totala investeringsbudgeten till 410 mnkr. År 2014 ligger investeringsbudgeten inom fastighetsområdet på ca 444 mnkr. Uppgifter som ligger till grund för behovsbedömningarna är främst kommunens befolkningsprognos som inkluderar kommunens planerade utbyggnad av bostäder samt nämndernas/förvaltningarnas kapacitetsbedömningar m.m. I det följande ges en sammanfattande bild över situationen för respektive nämnd: Barn-och ungdomsnämnden Enligt nämnden visar befolkningsprognosen för år 2013 på att platsbehovet i förskola och skola ökar, dvs ungefär på samma nivå som förra årets prognos. Sett till hela kommunen ser det ut som Järfälla klarar platsgarantin för förskolebarnen fram till hösten 2014 med de kapacitetshöjande åtgärder som kommunen genomfört under 2012 och I dagsläget har kommunen har tillräckligt med platser i grundskolan från förskoleklass till årskurs fem under det närmaste två åren. Problemet som skolorna brottas med är de stora barnkullar som ska börja förskoleklass. Kapaciteten finns totalt sett i skolan men inte för alla förskoleklassbarn. Där måste skolorna se över sin organisation för att lösa detta. Det behövs även kapacitetshöjande åtgärder för att klara av detta. När det gäller de högre årskurserna finns kapacitet till och med år Efter det saknas tillräcklig kapacitet enligt prognosen och lösningar måste åstadkommas. Till hösten 2013 har alla barn som behövt plats fått det, även om alla föräldrars önskemål inte kunnat tillgodoses. En underkapacitet kan dock konstateras i Jakobsbergs södra del. Men genom de utökningar av nästan 140 platser som skett under 2013 kommer kommunen enligt prognosen att klarar av behovet för förskola även i Jakobsberg till och med 2014 samt i kommunen totalt. Däremot kan Jakobsberg inte ta emot alla årskurs 6-9 elever, vilket dock inte är något reellt problem eftersom många elever i praktiken väljer främst skolor i Viksjö där det finns överkapacitet. När det gäller årskurs 6-9 planeras Tallbohovskolan att avveckla

6 (45) årskurs 6-9, där ett första steg blir att inte ta in några sexor till hösten 2015.Under 2014 kommer en plan att tas fram för hur avvecklingen ska gå till. I Kallhäll/Stäket är kapacitet och behov på förskolesidan balanserat till och med år 2017 då viss underkapacitet uppstår men detta bör lösas inom befintliga skolor samt i samband med Kopparvägens återuppbyggnad och den ökade kapaciteten då Almarevägens förskola byggs permanent. Fr.o. m 2014 bedöms dock det brist på skolplatser F-5 från enligt prognosen. År 2013 löstes underkapaciteten genom att Ulvsättraskolan övertog en paviljong från från Vattmyra förskola som där använts som evakuering under utbyggnaden vilket skapade 50 platser. Till år 2015 beräknas Ulvsättraskolans utbyggnad vara klar vilket ökar kapaciteten med 150 elever. Vad gäller åk 6-9 har Källtorpskolan 400 elever inskrivna hösten 2013 och detta innebär att de har en överkapacitet på ca 100 platser. Enligt nuvarande prognos kommer dock det bara vara fram till Viksjös behov av förskoleplatser sjunker stadigt från ca 920 platser år 2013 till ca 870 platser år De har därmed en överkapacitet men då kommunen som helhet har underkapacitet behövs dessa platser för att klara platsgarantin. F-5 i Viksjö har ett ökande behov fram till år 2015 och sen beräknas det sjunka nedåt från och med år Behovet bör klaras inom nuvarande kapacitet då elever väljer att även gå i andra skolor. För att klara av behovet att ta emot elever med autism på Sandvikskolan samt för att kunna ta emot alla elever som börjar förskoleklass behövs kapaciteten förstärkas, vilket planeras ske genom etablerandet av en paviljong på Sandvikskolan. Barkarby/Skälby bedöms klara behovet för förskolebarn. I Skälby säger prognosen ett minskat behov av platser fram till 2017 och sedan ökar behovet igen medan Barkarby har ett jämt behov av platser fram till år Däremot ser det ut att bli svårt för skolorna att klara av att ta emot alla barn år för F-5 i Skälbyområdet. Framförallt gäller det behovet av platser för förskoleklass i Skälby- och Barkarbyområdet. Därför planeras nu att ersätta den nuvarande paviljongen på Skälbyskolan med en paviljong i två våningar och därmed öka kapaciteten till hösten Fr.o.m. år 2017 och framåt sjunker dock behovet enligt prognosen. Ett kommande problem enligt prognosen är Barkarbyfältet där behovet har ökat markant från förra prognosen. Den nya för- och grundskolan, Herrestaskolan, som planeras vara klar 2015 har plats för 100 förskolebarn och 300 årskurs F-5 elever. Behovet för förskolebarn år 2015 beräknas vara cirka ca 330 barn vilket gör att den tillfälliga förskola och skolan Karlslund behövs från och med år 2015 som enbart förskola. Tillsammans med Dalens förskola klaras behovet av fram till år Men planeringen av flera förskolor och även på sikt en skola behövs göras för att möta det kommande behovet. Utbildningsnämnden I likhet med planeringsförutsättningarna för övriga kommuner i regionen minskar årskullarna i gymnasieåldern de kommande åren. Dessutom är marknaden i mindre utsträckning begränsad till kommunens gränser. En stor andel av Järfällas ungdomar går i gymnasium i annan kommun. För kommunens gymnasieskolor innebär de minskade årskullarna en del ekonomiska problem och krav på att ställa om verksamheten när det gäller lokaler. Utifrån dessa förutsättningar har därför en större omorganisation skett av gymnasieverksamheten under året som inneburit att tidigare fem gymnasieskolor blivit tre. Som en följd av detta beräknas Kvarnskolans lokaler friställas för annan kommunal verksamhet från och med juni år Den lokalmässigt största strategiska utmaningen för gymnasieutbildningen är projektet Barkarby College som planeras ligga vid den planerade nya järnvägsstationen i Barkarby. Kommunstyrelsen har den 19 november 2012 givit dåvarande kommunledningskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag till koncept för eftergymnasial utbildning i ett samarbete mellan kommunen, näringslivet och universitet/högskolan samt med koppling till tidigare utbildning. Vidare ska med uppdragsbeskrivningen som grund ett förslag till program för inbjudan till partnerskap med en extern fastighetsutvecklare utarbetas i syfte att inom Barkar-

7 (45) bystaden II utveckla ett fastighetskoncept med byggnation, ägande och förvaltning av lokaler för undervisning, kommersiell och administrativ service och övriga näringsverksamheter. Vidare innebär förslaget att nuvarande NT-gymnasiet och YTC flyttar till Barkarby College som i dagsläget beräknas kunna ske omkring år Som en konsekvens av detta skulle kommunens vuxenutbildning (JLC) kunna flytta in i Jakobsbergskolan och större delen av kommunens inhyrda lokaler i utbildningscentrum sägas upp och lämnas. Socialnämnden Baserat på år 2012 behöver 3,3% av befolkningen över 65 år någon form av särskilt boende. Ett nytt vård-och omsorgsboende om ca 40 platser bedöms därför behövas inom de närmsta åren, vilket det nu pågår en planering för i Viksjö centrums omedelbara närhet. Dessutom finns behov av ytterligare ett äldreboende omkring år Inom funktionshinderområdet bedöms ca 2% under 65 år ha behov av insatser kommande år. Behov av en ny gruppbostad eller serviceboende bedöms behövas vartannat år fram till år 2018, där varje nytt boende omfattar ca tio platser. Resterande tid under prognosperioden fram till 2022 bedöms behov föreligga om ytterligare två-tre gruppbostäder, varav ett psykiatriboende. Utöver detta tillkommer behov av lokaler för daglig verksamhet, oavsett om kommunen eller något privat utförare är lokalanskaffare. För närvarande finns dock inget som tyder på ett utökat lokalbehov för kommunens egen-regiverksamhet. Kultur-och fritidsnämnden Ingen av kultur-och ungdomsverksamheterna är idag helt direkt styrd av befolkningsutvecklingen. Däremot bedöms efterfrågan på idrottslokaler öka närmast parallellt med befolkningsutvecklingen. Med tanke på att kommunen enligt en samlad bedömning kommer att växa kraftigt under den kommande tio-femtonårsperioden kommer självfallet nya verksamheter behöva tillkomma och som ställer krav på anläggningar och faciliteter. För närvarande pågår planering för flera lokalförändringar inom kultur-och fritidsområdet såsom tex en nybyggd simhall i Jakobsberg och en ny integrerad idrottshall som även kan användas som allmänna samlingslokaler och kulturarrangemang i den nya Herrestaskolan i Barkarbystaden. Dessutom har kommunfullmäktige i samband med beslut om mål och budget för år 2014 anslagit investeringsmedel för att en ny stallbyggnad uppförs samt att en mindre renovering görs av nuvarande stall vid Säby ridanläggning. Ytterligare lokaler/anläggningar kommer på sikt att behövas inom Barkarbystadens fortsatta utbyggnad. Förvaltningslokaler Kommunens centrala administration är främst lokaliserade till tre byggnader Kommunhuset, Posthuset och Kvarnkontoret. Ca 550 personer har här sina arbetsplatser. På kort sikt bedöms dessa tre byggnader rent ytmässigt räcka till för den centrala administrationen men lokalerna i kommunalhuset och Posthuset är inte flexibla och är omoderna när det gäller att skapa nya arbetsformer vilket inte befrämjar samarbete. Detta samarbete försvåras ytterligare av att den centrala administrationen just är utspridd i huvudsakligen tre byggnader. Mot bland annat den bakgrunden pågår en utredning sedan drygt två år om att närmare utreda förutsättningarna för nya förvaltningslokaler och medborgarhus mellan Vasaplatsen och Ynglingavägen i centrala Jakobsberg. För närvarande ligger fokus på fördjupningsstudier av byggnadens storlek, funktioner och investeringskostnader utifrån två alternativ. Det ena alternativet innebär att i stort sett hela Vasaplatsen tas i anspråk och att gamla kommunalhuset rivs. En byggnadskropp i 7-8 våningar föreslås där de nedre planen innehåller medborgarfunktioner med entréer och passage på väg till och från stationen. Det andra alternativet innebär att den stationsentrén byggs över med en högre byggnad som ska nå en högre totalhöjd än Posthuset, likt ett landmärke. Publika funktioner som till exempel bibliotek, hörsal och kommuninformation kan läggas mitt i stråket från stationsentrén mot Riddarplatsen. Gamla kommunalhuset och Vasaplatsen behålls intakta. Utredningen beräknas vara klar för behandling i kommunstyrelsen omkring årsskiftet 2014/2015.

8 (45) Kultur-och äldrebyggnader samt vissa speciallokaler m m Kommunen har också en ca 130 st kultur-och äldre byggnader samt en del andra mer specialanpassade lokaler. I juni 2012 beslöt kommunstyrelsen att godkänna en strategi avseende kommunägda kultur- och äldrebyggnader som innebär ett ställningstagande om vilka av dessa byggnader som långsiktigt ska förbli i kommunal ägo. Bland annat framgår att kommunens sex större gårdar, dvs Görväln, Sandvik, Skälby, Säby, Ulvsättra och Rocksta samt byggnader inom Ängsjö friluftsområde ska förbli i kommunal ägo samtidigt som ett 25-tal andra byggnader har bedömts som motiverat att successivt avyttra, huvudsakligen genom försäljning. Vad gäller det sistnämnda har förberedelsearbetet inför försäljning av Strömsdalstorpet i Kallhäll respektive egnahemsbyggnaden vid Vibblabyvägen i Jakobsberg påbörjats under året. Därutöver har tre stycken icke bevarandevärda förrådsbyggnader vid Norrviksvägen rivits.

9 (45) 1. Inledning 1:1 Bakgrund Järfälla är en kommun under stark tillväxt och behovet av kommunal service kommer att förändras markant. Under den kommande tjugoårsperioden beräknas Järfällas befolkning öka med invånare enligt den regionala planeringen av Stockholms län. Kommunen måste därför så långt möjligt ha en långsiktig planering för att kunna tillgodose behovet av platser och ändamålsenliga lokaler för förskola, skola och vård- och omsorg etc. En sådan plan kräver inventering och en årlig uppföljning av rådande lokalnyttjande och kommande års lokalbehov samt ett väl fungerande system för samordning mellan inblandande aktörer. De förändringar som föreslås ska leda till långsiktig nytta för kommunen, goda förutsättningar för verksamheterna och möjliggöra ett effektivt nyttjande av lokalresurserna. Lokalförsörjningsplanen är ett verktyg för att kommunen på såväl lokal som central nivå ska kunna planera det långsiktiga behovet av lokaler. Planen utgår från lokalsituationen som råder vid slutet av år I enlighet med kommunens fastighets- och lokalpolicy 1) har kommunstyrelseförvaltningens ledningskontor att tillsammans med förvaltningsrepresentanterna i den s k lokalstyrningsgruppen arbetat fram en metod och ett gemensamt verktyg för lokalförsörjningen. Detta arbete möjliggör en samsyn i frågor som rör lokalförsörjningsplanering och som i sin tur ger goda förutsättningar till fortsatt arbete med förbättringar och effektiviseringar. Med strategisk lokalförsörjningsplanering avses en strukturerad process för att samordna planeringen av lokalförsörjningen med kommunens övriga strategiska planering inklusive fysiska och ekonomiska planering. Resultatet av planeringsarbetet dokumenteras i en lokalförsörjningsplan som även innehåller bedömningar av behov och prognoser för viktiga områden. 1:2 Syfte Den övergripande strategiska lokalförsörjningsplanen är ett verktyg för att möjliggöra planering av behovet av lokaler. Med gällande fastighets- och lokalpolicyn, strategiska mål och planer som grund, kompletterade med faktauppgifter och nödvändiga antaganden, är syftet med lokalförsörjningsplanen att ange behov och hushållning av lokaler på kort och längre sikt för vård, omsorg, utbildning, kultur, fritid och övriga kommunala verksamheter. Utifrån dessa underlag redovisas sedan förslag på åtgärder för att anpassa lokalbeståndet till behoven m.m. 1:3 Mål Den strategiska lokalförsörjningsplanen ska leda till att flera mål uppnås: På sikt ska balans uppstå mellan behov, tillgång och efterfrågan på lokaler för kommunens olika verksamheter. Kommunens kontor/förvaltningar ska ha en gemensam bild av plats- och lokalbehovet och i ett ekonomiskt perspektiv se kommunen som en helhet, på kort och lång sikt. Lokalförsörjningsplanen ska utgöra underlag till arbetet med den ekonomiska planeringen i mål- och budgetarbetet och revideras och sammanställas årligen av kommunstyrelsen. 1) Järfälla kommuns fastighets- och lokalpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige 5 september 2011, 104 (Dnr Kst 2010/359).

10 (45) 1:4 Målgrupp Målgruppen för den strategiska lokalförsörjningsplanen är primärt kommunledning, politiker, verksamhetschefer, samt kontraktsskrivare. Lokalförsörjningsplanen ska även användas av kommunens tjänstemän som ett strategiskt planeringsverktyg i det dagliga arbetet. 1:5 Arbetsmodell Arbetet med lokalförsörjningsplanen bedrivs i projektform och i nära samarbete mellan kommunens olika kontor i en förvaltningsövergripande tjänstemannagrupp - Lokalstyrningsgruppen (Lokstyr). Lokalförsörjningsplanen revideras årligen. Vid lämplig tidpunkt under året analyseras erfarenheterna, underlagen ses över, förändringar uppdateras och konsekvenserna belyses inför revideringen av lokalförsörjningsplanen. Arbetsprocessen är uppdelad i tre steg: Steg ett består av insamling av grunddata och fakta som bygger på insamlade uppgifter från bl a datoriserade system, kommunens förvaltningar, egna enheter och externa utförare samt myndigheter. Därefter bearbetas informationen och sammanställs av lokalstyrningsgruppen. Steg två utgörs av analys och behovsbedömningar av verksamhetsnämnderna/ förvaltningarna som sedan sammanställs. Uppgifter som ligger till grund för behoven är bl.a. översiktsplanen, förvaltningarnas kapacitetsbedömningar, kommunens befolkningsprognos och den planerade bostadsproduktionen i Järfälla. Slutligen sammanställs en preliminär utgåva som granskas av kommunledningsgruppen (KLG) innan den förs fram för beslut om godkännande i kommunstyrelsen. Processen baseras på den av kommunfullmäktige fastställda fastighets- och lokalpolicyn som uttalar att lokalförsörjningsplanen ska utgöra ett planeringsunderlag för arbetet med kommunstyrelsens anvisningar till kommunfullmäktiges flerårsplan med mål och budget. Samtliga nämnder och förvaltningar förutsätts ta hänsyn till inriktningen i lokalförsörjningsplanen. 1:6 Avgränsningar Lokalförsörjningsplanen avser tidsperioden med utblick mot Planen är på övergripande nivå och går inte in på alla detaljer och enskilda projekt. Vidare finns ett antal faktorer som bör förtydligas och/eller avgränsas samt som påverkar bland annat lokalförsörjningsanalyserna: - Kapacitetsbedömningarna och det maximala platsantalet för förskola och grundskoleverksamheten, som genomfördes 2011 med vissa revideringar 2012 respektive 2013, är framtagna och fastställda av Bun-kansliet tillsammans med respektive verksamhetsutövare (enhetschef) och kan dels bero av utförarens organisation, dels hur de använder sina lokaler. Bedömningen grundar sig på lokalernas fysiska förutsättningar och till de pedagogiska krav som ställs på verksamheten 2) - Hemtjänst, dagverksamhet, flyktingfrågor och individ- och familjeomsorg är exempel på verksamheter som ingår i socialnämndens ansvar men som har relativt begränsad lokalanvändning. De kommer därför inte att behandlas i denna lokalförsörjningsplan. 2) Kapacitetsplan för lokaler inom barn- och ungdomsförvaltningen okt 2013, rev nov 2013, Dnr BUN 2013/247

11 (45) - Underhållsbehov av Järfälla kommuns lokaler behandlas generellt inte i lokalförsörjningsplanen. Undantag gäller vid större renoveringsbehov, som hanteras som investeringsprojekt. Generellt finns program för fortlöpande underhållsbehov för varje enskilt objekt och detta program administreras och uppdateras av tekniska nämndens fastighetsavdelning. - Bedömning av lokalers tekniska status och arkitektoniska värden finns inte med i lokalförsörjningsplanen. 1:7 Osäkerhetsfaktorer/riskanalys Det finns många osäkerhetsfaktorer som påverkar lokalförsörjningsplaneringen och bedömningar av framtida lokalbehov. Exempel på faktorer som över tid kan ha låg eller hög betydelse för lokalförsörjningen och som är opåverkbart för lokalstyrningsgruppens arbete är; förändring av befolkningsprognosen och befolkningsutvecklingen, ändrade flyttströmmar inom regionen, politiska beslut, antalet privata utförare som får tillstånd att bedriva verksamhet i kommunen, det fria skolvalet på gymnasienivå, konjunkturutvecklingen, sysselsättningsgraden bland kommuninvånarna, förändringar i pågående arbete med detaljplaner och samhällsplanering, nybyggnationer och färdigställandetidpunkter, långa ledtider för iordningsställande av nya verksamhetslokaler m.m. 1:8 Uppföljning Lokalförsörjningsplanen är informativ (ej verkställande) och ska användas som ett planeringsverktyg. Målsättningen är att den ska uppdateras årligen så att förändringar i förutsättningarna för behovsbedömningarna m.m. följs upp. Det krävs en aktiv bevakning och kontinuerlig uppföljning av varje uttalat behov. Ansvaret för bevakning och uppföljningen av behoven ligger hos verksamhetsnämnderna via lokalstyrningsgruppen. I aktuella fall görs en fördjupad behovsutredning där bl a behovet som redovisas i lokalförsörjningsplanen antingen bekräftas eller korrigeras. När behov endast bedöms kunna lösas genom om-, till eller nybyggnad ska lokalprogram tas fram med stöd av kommunens fastighetsavdelning och i enligt med kommunens fastställda lokal-och fastighetspolicy. Den fördjupade behovs-och lokalutredningen ligger sedan till grund för kostnadsuppskattningar och beslut om åtgärder. 2. Befolkningsprognos För närvarande (31/ ) uppgår kommunens befolkning till invånare, vilket är en ökning med 890 invånare jämfört med föregående år. I kommunens befolkningsprognos ) ser utvecklingen ut på följande sätt uppdelad på åldersklasser. Kommun- År prognos Ålder Utfall w Summa ) Befolkningsprognos för Järfälla kommun,byggbaserat scenario. Statisticon AB mars 2013

12 (45) Under prognosperioden ökar folkmängden i Järfälla kommun med invånare, från till personer. Orsaken är att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 1152 personer per år och födelseöverskottet 372 personer per år. Anledningen till den förväntade befolkningsökningen är kommunens utbyggnad av bostäder i bl.a. Barkarbystaden och Jakobsberg. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 5902 personer per år medans utflyttade skattas till 4750 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 1152 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 910 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas 538 personer. Detta medför en befolkningsökning med 372 personer per år. 3. Kommunens pågående planarbete och planerade bebyggelse Inom kommunen pågår arbete med detaljplaneläggning för nya bostadsområden samt komplettering av befintliga bostadsområden. I takt med att stockholmsregionen växer så ökar trycket på bostadsbyggandet även i Järfälla. Enligt Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 (RUFS2010) är Järfälla den fjärde kommunen i regionen vad det gäller årligt tillskott av bostäder från 2010 till 2030 med en nivå på 450 enligt alternativ låg och 650 enligt alternativ hög. Nybyggnationen av bostäder förväntas enligt kommunens befolkningsprognos bli cirka 520 färdigställda bostäder per år under den kommande tioårsperioden vilket således är något över i RUFS2010 angiven lägsta nivå. Kommunfullmäktiges mål för bostadsbyggande är enligt nu gällande översiktsplan, framtagen 2001 och aktualitetsförklarad 2007, satt att motsvara en årlig befolkningsökning med 0,65% invånare under en tjugoårsperiod från vilket idag kan översättas till ca 440 personer per år. Utvecklingen de senaste åren har dock inneburit en betydligt högre befolkningsökning, ca invånare per år under de senaste åren och de prognoser som finns visar på en ytterligare ökning under de kommande 20 åren med upp till invånare per år i snitt. Det sägs dock även i gällande översiktsplan att Järfällas befolkningstillväxt bör ligga i nivå med länets vilket implicit medger ett bostadsbyggande som motsvarar en betydligt högre befolkningsökning än tidigare uppskattad nivå på 0,65%. I skrivande stund pågår arbetet med en ny översiktsplan som utgår från ett bostadsbyggande enligt de nivåer RUFS2010 anger (se ovan), men något specifikt mål utöver denna skrivning finns inte i samrådsförslaget. För att klara denna stora befolkningsökning har kommunen ett stort antal pågående detaljplaner, både i form av komplettering och helt nya bostadsområden, där de som möjliggör störst antal bostäder i all korthet redovisas nedan: Barkarbystaden Kommunens största utbyggnadsprojekt där uppskattningsvis bostäder ska byggas med ca 6000 arbetsplatser. En fördjupad översiktsplan antogs under 2006 där ramarna för utbyggnaden fastslogs. Utbyggnaden för flottiljområdet pågår där ett hundratal bostäder återstår att färdigställas. Värt att notera från flottiljområdet är det nyligen färdigställda äldreboendet. Utöver detta så vann detaljplanen Barkarbystaden I laga kraft 2012 vilket möjliggör en utbyggnad om ca bostäder vid sidan av handel och kontor. Ett första spadtag för bostadsbebyggelsen togs under hösten 2012 och arbetena är idag i full gång med ca 400 bostäder under nyproduktion i skrivande stund. Söderdalen Ett annat av de större utbyggnadsområdena är omvandlingen av industri- och verksamhetsområdet i södra Jakobsberg där JM står som ensam byggherre. JM är överens med de många privata fastighetsägarna i området och detaljplanen vann laga kraft under januari månad Planen möjliggör en utbyggnad av ca bostäder.

13 (45) Bolinder strand 2 I Bolinder strand har JM under en tioårsperiod byggt ett nytt bostadsområde i och kring de gamla Bolinderverken. Som en fortsättning på den tidigare exploateringen pågår planarbete för att möjliggöra ytterligare ca 400 bostäder i området där detaljplanen varit ute på samråd våren Viksjö C Det finns planer på att utveckla Viksjö centrum via en upprustning av centrumanläggningen med komplettering av nya handelsytor samt bostäder. Detaljplanen har varit ute för granskning och det anges i förslaget om en bostadsbebyggelse i omfattningen ca 175 bostäder i flerbostadshus. Detaljplanen möjliggör även för ett vård-och omsorgsboende att uppföras med plats för ca 40 personer. Nedan finns ett utdrag ur befolkningsprognosen som visar det uppskattade antalet färdigställda bostäder över tiden utifrån de pågående planer och projekt som finns idag, dvs planerad nybyggnation år : Planeringsområde Bostads- Hustyp område Stäket Stäkethöjden Smh Almarevägen Smh Kallhäll Bolinder Strand 2 Fbh Kallhälls C Fbh Kärnmakargränd Fbh 30 Källtorpsv/ Ulvsätt.v Fbh Västra Grönvretsvägen Fbh 34 Jakobsberg Alpvägen Smh Söderdalen Fbh Norra V Polhem Smh Jakobsberg Vattmyravallen Fbh+smh Hästskov/Nibblev Fbh Jakobsberg centralt Fbh Ekedalsvägen Fbh 18 Södra Frihetsvägen Fbh 17 Jakobsberg Snapphanevägen Fbh Barkarby Flottiljområdet I Fbh 39 Flottiljområdet II Smh, fbh Barkarbystaden I Fbh Barkarbyfältet forts Fbh, smh Kyrkv/Kaplansv Smh 14 Jaktvägen fbh 50 Viksjö Viksjö c Fbh+ 40 Äb Penselgränd Smh 10 Skälby Ormbacka A Smh Ormbacka B+C Fbh+smh Fornvägen Fbh (Lss) 12 Järfälla rest Friliggande övr Smh Kommun totalt 4. Kommunens fastighetsbestånd och lokalförsörjningsprocessen Järfälla kommun (Kommunstyrelsen) äger och hyr in fastigheter som förvaltas av bygg-och miljöförvaltningens fastighetsavdelning (Tekniska nämnden). Kommunens fastighetsbestånd omfattar per 31 december 2013 ca m2 lokalyta, varav m2 (79%) är i kommunens ägo och ca m2 (21 %) i form av inhyrd lokalyta för kommunens egna verksamheter. Totalt motsvarar detta ca 5,1 kvm lokalyta/ kommuninvånare i Järfälla. Dessutom är kommunen ägare till ca 90 bostadsrättslägenheter (5954 m2) som disponeras för olika bostadssociala ändamål. Den totala budgetomslutningen för kommunens fastighetsbestånd inklusive fastighetsavdelningens administration uppgår år 2013 till 415 Mnkr. I nedanstående tabell ges en sammanställning över hela kommunens fastighetsbestånd och respektive verksamhetsnämnds lokalkonsumtion vid utgången av år 2013.

14 (45) Verksamhetslokaler Totalt antal kvm Varav inhyrd yta Lokaltyper (BRA) (BRA) Barn-och ungdomsnämnden Förskola, öppen förskola, dagbarnvårdarlokal och grundskolor Utbildningsnämnden Gymnasieskolor, lokaler för vägledningscentrum och vuxenutbildning. Socialnämnden Äldreboende, gruppboenden, serviceboenden m m samt lokaler för vård- och omsorg Kultur-och fritidsnämnden Bilbliotek, sport- och fritidsanläggningar, fritids- och föreningslokaler Administrationslokaler Kommunalhus och andra lokaler för central administration Kultur-och äldrebyggnader Kulturhistoriskt intressanta objekt och andra äldre byggnader (exkl de objekt som verksamhetsnämnderma nyttjar) Övriga byggnader/lokaler Verkstad- och förrådslokaler, mindre bostadshus och diverse andra lokaler. Summa Mer grundläggande fakta om lokaler för den kommunala verksamheten som ägs eller hyrs av Järfälla kommun redovisas i bilaga 2 - objektförteckning. Förteckningen var aktuell i per sista december 2013 och förändras efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas, uppförs eller hyrs in. I förteckningen finns uppgifter om användningsområde, nämndhyresgäst, adress, yta, fastighetsägare, avtalsperiod m.m. Vanligtvis är det långa ledtider för att få fram nya verksamhetslokaler. Ett nybyggnadsalternativ där det saknas detaljplan för önskat ändamål tar upp till fyra-fem år att få fram. Ibland kan det eventuellt ta ännu längre beroende på överklagade detaljplaner, LOU-hanteringen eller långa byggtider. Förstudie/lokaliseringsalternativ Detaljplan Projektering Upphandling Byggtid 6 månader månader 6-8 månader 3-4 månader 18 månader Kommunstyrelseförvaltningens ledningskontor ansvarar för att det översiktliga lokalförsörjningsarbetet bedrivs i nära samarbete med barn-och ungdomsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt bygg-och miljöförvaltningens fastighetsavdelning. Huvudsakligt ansvar för verksamhetsförvaltningarna är att redovisa sina behov på kort och lång sikt, ledningskontoret har att - utöver sitt samordningsansvar för lokalförsörjningen svara för framtagande av befolkningsprognos och lokaliseringsplanering. Fastighetsavdelningen har att administrera in/uthyrning, svara för förvaltning och projektgenomförande. 5. Ekonomi och investeringsbehov Den sammanlagda investeringsvolymen för kommunens fastighetsbestånd mellan åren , för att säkerställa ett ökat behov av lokaler för den kommunala verksamheten och för att vidmakthålla fastigheternas tekniska status och kapitalvärde, har bedömts till totalt ca 2190 mnkr. Fördelat per år ser budgeten samt planperioden ut på följande sätt; Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan ,2 mnkr 444,2 mnkr 481,0 mnkr 394,5mnkr 461,2 mnkr Nedan redovisas huvudsakligen de största idag beslutade och pågående respektive planerade investeringsprojekten fram till år 2017/2018 och med utblick mot år 2023.

15 (45) Barn-och ungdomsnämnden Budget/Plan (mnkr) Herrestaskolan, nybyggn. förskola-skola 245 (100 fsk och 300 elever åk F-5) 3-4 nya förskolor i Barkarbystaden fram till Olovslundskolan, om-och tillbyggnad av nya platser åk F-5 samt tillagningskök Ulvsättraskolan, tillbyggnad för 150 nya 80 platser åk F-5 samt tillagningskök) Kopparvägens förskola (permanent, ca 90 platser) Kostnadsuppskattning återstår Neptuniskolan, ombyggnad samt tillagningskök 57 Ny förskola Vattmyravallen 50 Ny förskola vid Almarevägen (80-100pl) 40 Utbildningsnämnden Barkarby College Programarbete pågår. Alternat.finansiering prövas Socialnämnden Vård-och omsorgsboende i Viksjö (40 platser) 78 (mer än 100 mnkr utifrån programhandlingar) Fornvägen (12 LSS platser) 33 Källtorpsv./Ulvsättrav (6 st LSS-platser) 13 Hästskovägen (6 st LSS-platser) 14 Kultur-och fritidsnämnden Simhall, nybyggnad Alt.finansiering prövas. Kokurrenspräglad dialog Herrestaskolan, nybyggnad kultur-ofritidslokaler 75 Säby ridanläggning, nybyggnad 43 Ängsjö motionscentral, om-o tillbyggnad 11,5 Tekniska nämnden Energieffektiviseringar 60 Vattmyra förskola, ersätta befintl. med nybyggn. 60 Byten av ventilationsaggregat 32 Den budgeterade produktionskostnaden bygger i många fall på erfarenheter från tidigare genomförda projekt och kan variera kraftigt beroende på omvärldsförändringar i konjunkturen, antal anbudsgivare i samband med LOU-skedet, kommunens marktillgång, aktuellt ränteläge, arbetsmarknad i länet m.m. En noggrannare kalkyl behöver därför alltid göras tillsammans med en förstudie för att få ett säkrare underlag inför slutligt beslut. Beaktansvärt i sammanhanget är också att en investering i nyproduktion på 100 miljoner kronor innebär ökade kapitaltjänstkostnader på ca 7,3 miljoner kronor första året. 6. Barn- och ungdomsnämnden Barn-och ungdomsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet som utgörs av förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan. Nämnden ansvarar också för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och fritidsklubb. Nämndens uppdrag kan sammanfattas i två delar: Samhällsuppdraget omfattar all verksamhet som bedrivs av kommunens barn och ungdomar, såväl egen regi som enskild och fristående verksamhet. De vanligaste frågorna är myndighetsfrågor, målstyrning, kvalitetsuppföljning samt planerings- och finansieringsfrågor. All verksamhet oavsett driftsform, finansieras av samhällsuppdraget. Samhällsuppdraget har också det överordnade tillsynsuppdraget. Det andra uppdraget - egenregi-uppdraget- bedriver För- och Grundskolor (FoG) som är kommunens egen verksamhet inom skolväsendet för åldrarna 0 16 år. Verksamheten består av öppen förskola, förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb.

16 (45) Verksamheten är indelad i 25 resultatenheter. Fyra av dessa inkluderar ett antal förskolor, åtta inkluderar en eller flera grundskolor, tio består av både förskolor och grundskolor och två är så kallade specialenheter; Järfälla Barn- och Elevhälsa, Järfälla Språkcentrum. Förskoleklass bedrivs på de skolor som också har verksamhet för elever i åk 1. Fritidshem sköts av de skolor som har elever i åk 1 3. Fritidsklubb bedrivs av respektive skola med elever i åk 4, 5 eller 6. Grundsärskola är integrerad på några av grundskolorna. 6:1 Nulägessituation förskolelokaler- och grundskoleanläggningar 2013 För barn i åldern 1-5 erbjuds förskola och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. I april månad 2013 hade förskolorna i Järfälla kommun 4154 inskrivna förskolebarn. Dessutom fanns ca 65 barn inskrivna i pedagogisk omsorg. Totalt finns det 54 förskolor i kommunen fördelade på 35 förskolor i kommunens egen regi, 19 förskolor i annan regi (varav tretton där kommunen tillhandahåller lokaler) samt tre öppna förskolor. Fr.o.m. höstterminen 2013 finns det totalt 24 grundskolor i kommunen fördelade på 21 kommunala skolor och tre skolor i annan regi. Kommunen är ägare till samtliga dessa anläggningar. Mälarskolan har startat upp sin verksamhet i lokaler som iordningsställts i anslutning till SAM- och NT-gymnasierna. Läsåret 2013/2014 kommer skolan bestå av fem klasser för att år 2015 vara fullt utbyggd med totalt ca 240 elever i årskurs 6-9. Höstterminen 2013 hade grundskolorna i Järfälla 5275 elever inskrivna i årskurs F-5 och 2892 elever i årskurs 6-9. Den sammanlagda platskapaciteten inom förskolan i kommunen som helhet uppgick vid årets början till 4215 platser. I slutet av året kommer det att finnas 4386 platser i och med färdigställandet av Orions förskola (+35) samt Vatmyra förskola (+30). För åk F-5 är det sammanlagda platskapaciteten 5556 platser samt 3294 platser för årskurs 6-9, dvs totalt 8850 platser för åk F-9. Vidare uppgick nämndens totala lokalkonsumtion per sista december 2013 till ca m2 lokalyta, varav den inhyrda ytan uppgår till ca m2. Mer grundläggande fakta om nämndens lokalnyttjande framgår av objektförteckningen i bilaga 2. Förteckningen är daterad per 31 december 2013 och förändras efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas, uppförs eller hyrs in. I förteckningen finns uppgifter om hyresgäst, lokaltyp, adress, fastighetsägare, avtalsperiod, årsgenomsnitt per barn/ elevantal och objekt samt gällande maxkapacitet (enligt BUNs kapacitetsplan 2013) m. m. 6:2 Befolkningsutveckling barn 1-5 år Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleåldern i kommunen som helhet öka med ca 950 barn mellan åren , varav enbart med ca 550 barn fram till år Befolkningsprognosen visar att den största ökningen av antalet förskolebarn kommer att ske inom kommundelen Barkarby/Skälby med hela 800 barn, trots en mycket tydlig minskning av antalet 1-5-åringar inom Skälbyområdet. Anledningen till den stora nettoökningen av antalet barn under prognosperioden beror i all väsentlighet på den blivande Barkarbystadens utbyggnad. Även inom kommundelarna Jakobsberg och Kallhäll/Stäket förväntas en ökning ske under prognosperioden med ca 150 respektive 70 barn i förskoleåldern. Däremot beräknas antalet förskolebarn minska med ca 40 barn inom kommundelen Viksjö. 6:3 Begreppen prognosticerad efterfrågan på platser, kapacitet, nyttjanderespektive beläggningsgrad Inledningsvis bör förklaras något vad gäller begreppen platsbehov och kapacitet. Med begreppet platsbehov avses antalet barn/elever som inom varje geografiskt område och för

17 (45) kommunen som helhet beräknas efterfråga plats inom respektive verksamhet. Platsbehovet beräknas utifrån befolkningsprognos och nyttjandegrad, dvs den andel inom respektive åldersgrupp som förväntas efterfråga plats. BUN-kansliet har räknat fram att den genomsnittliga nyttjandegraden för förskolan uppgår till 92 procent, 98 % för åk F-5 samt 90 % för åk 6-9. Detta antagande har bedömts som relevant för planeringen sett över hela prognosperioden. Med begreppet kapacitet/ maximal kapacitet avses den maximala beläggning (högsta antal barn/elever) som verksamheten för närvarande bedöms kunna ta emot i sina lokaler. Kapacitetsbedömningen har gjorts av BUN-kansliet tillsammans med utförarenheterna och bygger på lokalernas fysiska förutsättningar och de pedagogiska krav som ställs på verksamheten. Det maximala antalet platser för alla förskolor och skolor har därefter fastställts av BUNkansliet i dialog med respektive ansvarig enhetschef. Det bör i detta sammanhang även understrykas att en till synes stor yta per barn kan utgöras av exempelvis långa korridorer, stora tillagningskök på förskolor eller andra utrymmen som är svåra att använda för pedagogisk verksamhet. Det kan också finnas andra förklaringar till varför en enhets maxkapacitet är lägre än man förväntar sig. T ex kan brist på toaletter, för små entréer eller hur man väljer att organisera verksamheten påverka lokalnyttjandet. Många skolor är byggda på ett traditionellt sätt med hemklassrum och korridorer och utifrån från sin tids statliga beslutfattande vad gäller bl.a. om byggnormer och läroplaner. Detta bidrar till att lokalerna inte fullt ut kan utnyttjas flexibelt och effektivt. Därutöver ska även beaktas vilken maxpersonbelastning varje rum i byggnaden får ha avseende luftflöden. Begreppet beläggningsgrad definieras som antalet inskrivna barn på förskolan delat med det antalet platser som förskolan har i kapacitet. Beläggningsgraden varierar kraftigt under året inom förskolan. På våren är det som högst beläggningsgrad och i april 2013 var den 97,9% medan den i september 2013 var den på 87,4 %. Behovsplaneringen utgår från den höga beläggningen på våren även om behovet inte är representativt för hela året men kommunen måste kunna säkerställa platser när beläggningen är som högst. Under våren och hösten 2013 låg beläggningsgraden för årskurs F-5 på 95,4 %. Motsvarande siffror för årskurs 6-9 var 88, 6 % på våren respektive 89,5 % på hösten. Beläggningsgraden kan därmed sägas ligga på en sådan nivå att eleverna har ett visst spelrum för det fria valet. Nyttjande- respektive beläggningsgraden skiljer sig dock något åt mellan kommundelarna vilket även framgår i samband med redovisning av platsbehovet. Om det visar sig att förutsättningarna förändras vad gäller nyttjande-och beläggningsgraden bör självfallet en justering göras i det fortsatta lokalförsörjningsarbetet. I de närmast följande avsnitten presenteras en prognos för behovet och kapaciteten av platser för kommunen som helhet samt för de olika kommundelarna. 6:4 Prognosticerad efterfrågan på förskoleplatser i Järfälla För barn i åldern 1-5 år erbjuds förskola eller pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. Den sammanlagda kapaciteten inom förskolan i kommunen är i dagsläget 4386 platser. 65 barn är inskrivna (per 15 september 2013) i pedagogisk omsorg i kommunen men efter övervägande har dessa platser inte inkluderats i underlaget då efterfrågan på pedagogisk omsorg minskar kontinuerligt och antalet platser därmed är osäkert. Diagrammet nedan visar en bild över kapaciteten och behov idag. Sammanställningen visar att kommunen förväntas få underkapacitet på förskoleplatser i kommunen som helhet under senare delen av år 2014 och framöver om inte nuvarande kapacitet förändras. Investeringar för att öka kapaciteten i kommunen kommer att behövas, och i vissa kommundelar räcker platserna inte till vilket medför att familjernas önskemål om förskola inte kan tillgodoses vid

18 (45) alla placeringar. I investeringsbudgeten för de kommande åren finns dock flera åtgärder som kommer att leda till att fler förskoleplatser skapas. Se vidare i avsnitt 6:5. Diagram 1: Behov av förskoleplatser i Järfälla år :4:1 Behov av förskoleplatser i Kallhäll/Stäket Kommundelen som helhet har f n en viss överkapacitet och bedöms därför ha kapacitet att klara av platsbehovet av förskola fram till Först därefter uppstår brist. Sett enbart till delområdet Stäket, vilket består av Iljansboda förskola/skola samt Almarevägens förskola, råder dock redan idag en underkapacitet på platser för barn 1-5 år. Stäkets platsbehov kompenseras dock upp såväl idag som de närmsta åren framöver av den överkapacitet som råder inom Kallhäll. En stor del av barnen i Stäket går i förskolor i Kallhäll. Diagram 2: Behov av förskoleplatser i Kallhäll/Stäket år :4:2 Behov av förskoleplatser i Jakobsberg Med utgångspunkt från antagandet om en nyttjandegrad på ca 91 % inom kommundelen Jakobsberg och om inget görs av föreslagna kapacitetsåtgärder kommer bristen på förskoleplatser att uppgå till ca 30 platser år I praktiken har alla barn som stått i kö fått plats på förskola i Jakobsberg till hösten 2013, även om många föräldrars önskemål om förskola inte har kunnat tillgodoses. En ytterligare faktor att ta hänsyn till är att närmare 45 barn har plats i familjedaghem till hösten 2013 och dessa platser är, som tidigare nämnts, exkluderade i beräkningen av den sammanlagda kapaciteten. Under 2013 har kapaciteten ökats med 136

19 (45) platser. Dessa genom nya platser i och med utbyggnaden av Fröhuset samt tillkommande paviljonger på Allmoge- och Kastanjen förskola. Ett flertal lokalutredningar pågår med avsikt att titta på lösningar för att kunna öka kapaciteten i Jakobsberg. Ett förslag är att utöka Tallbohov förskola med 80 platser då årskurs 6-9 avvecklas på Tallbohovskolan. Diagram 3: Behov av förskoleplatser i Jakobsberg år :4:3 Behov av förskoleplatser i Viksjö Diagrammet visar att Viksjös behov av förskoleplatser sjunker sakta fram till år Med antagandet om en nyttjandegrad över tid om en 94 %-ig efterfrågan på förskoleplatser kommer Viksjö ha en viss överkapacitet på platser på kort- och längre sikt. Men med tanke på den brist på platser som råder i andra delar av kommunen kommer överkapaciteten behöva nyttjas för att klara platsgarantin. Diagram 4: Behov av förskoleplatser i Viksjö år :4:4 Behov av förskoleplatser i Barkarby/Skälby exklusive Barkarbyfältet Som framgår av diagrammet nedan klarar såväl Barkarby- som Skälbyområdet behovet av förskolebarn under hela prognosperioden. I Skälby visar prognosen på en tydlig minskning av platsbehovet 2018 medan Barkarby har ett jämt behov av platser fram till år Den kommande överkapaciteten i Skälbyområdet kan dock komma att behöva nyttjas utifall platsbristen på Barkarbyfältet inte hinner lösas i tid för att klara platsgarantin.

20 (45) Diagram 5: Behov av förskoleplatser i Barkarby/Skälby (exkl Barkarbyfältet) år :4:5 Behov av förskoleplatser inom Barkarbyfältet När däremot även Järfälla kommuns största och viktigaste utbyggnadsområde Barkarbyfältet räknas in som planeringsområde i Barkarby/Skälby uppträder en radikalt ändrad bild för kommundelen vad gäller kapacitet och platsbehov. I dagsläget finns det endast två tillfälliga förskolor, Dalen och Karlslund, som ska ta emot barn från Barkarbystaden under uppbyggnadsfasen. Dalen har en kapacitet för ca 74 barn med Karlslund som uppfördes under våren/sommaren 2013 har plats för 100 förskolebarn. Karlslund förskola kommer att utökas med en kapacitet om 100 platser för förskola till hösten Utifrån antagandet om en efterfrågan av förskoleplats på ca 92 % inom kommundelen som helhet kommer kapacitetsbrist att uppstå under Detta förutsätter att Herresta för-och grundskola som är planerad till 2015 blir av. Den nya förskola och skola för F-5, med plats för 100 förskolebarn och 300 årskurs F-5 elever, som nu är under planering förväntas stå klar till höstterminen Diagram 6: Behov av förskoleplatser inom Barkarbyfältet år :5 Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar

21 (45) För att kunna tillgodose den ökade efterfrågan på förskoleplatser arbetar kommunen utifrån ett åtgärdspaket. Åtgärderna syftar till öka kapaciteten inom fastighetsbeståndet genom ny-, om-eller tillbyggnad och i vissa fall genom tillfälliga paviljongslösningar. Nedan ges en sammanställning över vilka större åtgärder som beslutats eller som är under planering/ utredning: Förskola Beskrivning Statusskede Invest. Prel färdigställande Kommentar Budget Almarevägens förskola Ny förskola om platser Plansamråd 7 okt-4nov 40 mnkr 2016 Inhyrd paviljong avvecklas i samband med färdigställandetidpunkt Vattmyravallen Tallbohovs förskola Kopparvägens förskola Söderdalen Barkarbystaden Herrestaskolan, för- och grundskola m m (permanent) Provisorisk för-och grundskola Barkarbystaden Ny förskola om 100 platser Hga genom ev utökning av antalet platser med 80 st Återuppbyggnad efter brand. Ca 90 platser Två förskolor om 80 resp 120 platser 3-4 förskolor med en kapacitet på 100 platser vardera Ny förskola om 100 platser är intregrerade i anläggningen Paviljongslösning för 200 förskoleplatser samt 50 platser åk F-5 Detaljplanen är antagen av KF men överklagad till LST Avvecklingsplan tas fram under 2014 Programarbete påbörjat Detaljplanen har vunnit laga kraft i jan 2013 Utredning ska påbörjas Bygglov klart, men tilldeningsbeslut överklagat. Prel byggstart under årsskiftet 2013/ mnkr 2017 Kostnadsuppskattning återstår Kostnadsupp- Skattning återstår 2016/2017 Kostnadsuppskattning återstår Kostnadsupp- Skattning återstår 2018 respektive , 2018, 2020, 2021 Beslut i BUN 12 dec att avveckla åk 6-9 fr.o.m ht 2015 Förskola i blivande Brf lokaler. Bedöms behövas enligt prognosen 260 mnkr 2015 I budgetbeloppet för anläggningen inkluderas 300 platser för skolbarn åk F-5 samt kultur-och fritidslokaler av olika slag. Utredning pågår 2014 Inkluderat i budgetbeloppet för den permanenta för- och grundskolan Om dessa åtgärder utförs inom utsatt/planerad tid skulle kommunen kunna klara av platsgarantin de kommande fem åren och först år 2019 skulle kapacitetsbrist uppstå. Men många osäkerheter finns för närvarande som påverkar genomförandetiden för planerade åtgärder. 6:6 Befolkningsutveckling barn 6-15 år för Järfälla kommun Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i grundskoleålder i kommunen som helhet öka från 8625 till barn mellan åren Det innebär en ökning med 1457 barn eller ca 17 %. Sett över hela prognosperioden förväntas antalet barn i grundskoleåldern öka med närmare 2300 elever (27%). Delar man upp prognosen på barn 6-11 år respektive år kan prognosbilden beskrivas på följande sätt: Antalet barn 6-11 år (åk F-5) förväntas öka från 5455 till 6127 mellan åren , dvs en ökning med 672 barn. År 2022 förväntas antalet barn inom åldersgruppen vara ca 6590 barn. Vad gäller antalet barn år (åk 6-9) förväntas en ökning ske från 3170 till 3955 barn mellan åren , vilket innebär en ökning med 785 barn. År 2022 förväntas antalet åringar var ca 4300 barn. Däremot ska noteras att alla dessa Järfällabarn, främst inom gruppen åringar, inte kommer att gå i grundskola inom kommunens gränser (se vidare avsnitt 6:8). 6:7 Prognosticerad efterfrågan av grundskoleplatser åk F-5 i Järfälla Utifrån en bedömd nyttjandegrad på ca 98 % vad gäller grundskolans förskoleklasser och årskurs 1-5 (barn 6-11 år) bedöms det finnas tillräckligt med platser fram till år 2014 sett till kommunen som helhet. En brist på platser kommer dock att uppstå om inte investeringar görs år Vissa kommundelar kommer att ha brist på platser under Framförallt är kullarna som söker till förskoleklass väldigt stora vilket gör det svårt för enheterna att ta emot och organisera alla elever.

22 (45) Diagram 7: Behov av platser åk F-5 i Järfälla år :7:1 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) i Kallhäll/Stäket För grundskolan årskurs 1-5 samt förskoleklass bedöms det finnas kapacitet i kommundelen fram till 2014/2015. I investeringsbudgeten finns det avsatta medel för att öka kapaciteten med 150 platser i området Kallhäll/Stäket. Dessa medel kommer användas till att bygga ut Ulvsättraskolan. Men innan den permanenta utbyggnaden är klar placeras en paviljong på Ulvsättraskolan som en tillfällig lösning för att möta det ökade behovet. Diagram 8: Behov av platser åk F-5 i Kallhälls/Stäket år :7:2 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) i Jakobsberg För grundskolan F-5 uppstår en brist på platser i Jakobsberg först runt år Med tillbyggnaden av Olovslundskolan kommer kommunen att klara av behovet längre än vad prognosen visar som är fram till år Prognosen har kraftigt sänkts för Jakobsberg gentemot förra årets prognos. Behovet år 2021 har sjunkit med ca 400 elever. En huvudanledning till detta uppges vara att den tilltänkta befolkningsökningen i 2012 års befolkningsprognos avstannat.

23 (45) Diagram 9: Behov av platser åk F-5 i Jakobsberg år :7:3 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) i Viksjö För grundskolan årskurs F-5 ökar behovet de kommande åren och elevantalet bör klaras av inom befintlig kapacitet i Viksjö. En utredning genomförd av förvaltningen visar dock att Viksjö behöver kapacitetsförstärka för att tillgodose behovet av platser för elever i förskoleklass till hösten Det planeras för en paviljong på Sandvikskolan då även skolan även har elever med autism som behöver klasser att inkluderas i. Om inte förstärkning sker på Sandvikskolan kan kommunen inte ta emot de antal elever med autism som behöver plats utan då behöver kommunen sända iväg dessa elever till skolor utanför kommunen vilket blir dyrt och ofta med mindre goda resultat för eleverna. Diagram 10: Behov av platser åk F-5 i Viksjö år

24 (45) 6:7:4 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) i Barkarby/Skälby exklusive Barkarbyfältet Om inget hänsynstagande tas till Barkarbyfältets utbyggnad så ligger behovet av grundskola åk F-5 inom kommundelen med en underkapacitet fram till 2021 över hela prognosperioden. För att söka en lösning på problemet den närmsta tiden framöver har en utredning genomförts av Bun-förvaltningen. Den pekar på att Skälbyskolan behöver kapacitetsförstärkas, förslagsvis genom att den befintliga paviljongen ersätts med en ny paviljong i två våningar till hösten Diagram 11: Behov av platser åk F-5 i Barkarby/Skälby exkl Barkarbyfältet år :7:5 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) Barkarbyfältet Till hösten 2013 stod en tillfällig skola klar på Barkarbyfältet. Det är Karlslundskolan som kan ta emot 50 elever. Skolan ska byggas i två etapper, första etappen som är klar har 150 platser för barn och elever för att i etapp två byggas ut till 250 platser för barn och elever. Till hösten 2013 valde 20 elever att börja på Karlslundskolan. Planeringen av en ny förskola och skola för F-5 pågår för fullt och planeras stå klart till höstterminen Diagram 12: Behov av platser åk F-5 enbart Barkarbyfältet år

25 (45) 6:8 Prognosticerad efterfrågan av grundskoleplatser åk 6-9 i Järfälla Alla Järfällabarn inom denna åldersgrupp går inte i grundskola inom kommunens gränser. I realiteten försvinner nämligen ett stort antal av Järfällas barn i åldern år till skolor som ligger utanför kommunen. Läsåret 2013/2014 går 297st av Järfällas elever i årskurs 6 till 9 i skola utanför kommunen. 71elever som bor i andra kommuner gick i någon av Järfällas kommunala skolor. Detta ger ett nettounderskott på cirka 226 elever. Nedan redovisas ett diagram som visar platsbehovet när dessa 226 elever dragits bort. I kapaciteten är Mälarskolans fulla kapacitet medräknad. Den kommer inte kunna utnyttjas till fullo förrän år 2015/2016. Brist på platser kommer att uppstå år BUN-kansliets framtida planering av platsbehovet bygger för närvarande på att den genomsnittliga nyttjandegraden som idag ligger på ca 90 % för åk 6-9 också är relevant för hela prognosperioden. Det bör dock noteras att nyttjandegraden, som uppdateras årligen, skiljer väsentligt mellan kommundelarna. I Viksjö ligger nyttjandegraden på 93 %, Jakobsberg på 94%, Barkarby/Skälby (inkl Barkarbyfältet) på 81 % och slutligen Kallhäll/Stäket med den låga nyttjandegraden 87 %. Förutsättningarna kan dock förändras över tid eftersom det är vårdnadshavarens eller elevens val som styr elevströmmarna. Olika faktorer som kan påverka valet av skola är bl.a. närhet till hemmet, skolresultat, lärartäthet, lärarkompetens, vänners och andra människors val, popularitet och rykte, publicitet och händelser på skolorna, pedagogisk inriktning på skolorna m.m. Förändringar i efterfrågan kan innebära att fler eller färre elever än beräknat väljer skolor inom kommunen. Diagram 13: Behov av platser åk 6-9 i Järfälla :8:1 Behov av platser i årkurs 6-9 i Kallhäll/Stäket I kommundelen Kallhäll/Stäket är det endast Källtorpskolan som har verksamhet för årskurs 6-9. I behovet är det medräknat att elever läser utanför kommunen. Källtorpskolan har 400 elever inskrivna hösten 2013 och detta innebär att det har en överkapacitet på ca 100 platser. Enligt prognosen kommer dock det bara vara fram till 2015.

26 (45) Diagram 14: Behov av platser åk 6-9 i Kallhäll/Stäket :8:2 Behov av platser i årkurs 6-9 i Jakobsberg I diagrammet är Mälarskolans kapacitet medräknat på 240 platser. Alla 240 platser kommer att vara fyllda till år 2014/2015. Detta medför att det är underkapacitet i Jakobsberg men detta kompenseras genom att eleverna går i skolor i andra kommundelar och andra kommuner. En utredning pågår om en utökning av årskurs 6-9 platser i Kvarnskolan som gymnasiet sagt upp tom 30 juni Detta skulle kunna ge en ökning om 500 platser. Vad detta skulle kosta att genomföra är dock i skrivande oklart. Förslaget hänger samman med avsikten att avveckla Tallbohovskolans årskurs 6-9 verksamhet med start från och med hösten Den beräknas vara helt avvecklad till 2016/2017. Enligt barn- och ungdomsförvaltningen beror avvecklingen bl.a. på att för få elever aktivt söker sig till skolan och att meritvärdet är väldigt lågt jämfört med övriga skolor. Diagram 15: Behov av platser åk 6-9 i Jakobsberg

27 (45) 6:8:3 Behov av platser i årkurs 6-9 i Viksjö Behovet för årskurs 6-9 ökar stadigt enligt prognosen men kommundelen kommer ha en god överkapacitet. Men detta behövs sett till hela kommunen. Diagram 16: Behov av platser åk 6-9 i Viksjö :8:4 Behov av platser i årskurs 6-9 i Barkarby/Skälby och Barkarbyfältet För eleverna i Barkarby/Skälby och boende inom Barkarbyfältet är det Björkebyskolan som är de närmaste skolan med verksamhet för årskurs 6 till 9. Brist på kapacitet uppstår 2015 men flera elever väljer att gå i andra skolor i kommunen och i andra kommuner vilket gör att bristen kommer uppstå några år senare. Ny förskola och skola för F-5 förväntas stå klart till höstterminen En ny årskurs 6-9 skola bedöms behövas på Barkarbyfätet till år Diagram 17a: Behov av platser åk 6-9 i Barkarby/Skälby exklusive Barkarbyfältet år

28 (45) Diagram 17b: Behov av platser åk 6-9 enbart Barkarbyfältet år Diagram 17c: Behov av platser åk 6-9 enbart Barkarbyfältet år :9 Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar För att kunna tillgodose den ökade efterfrågan på grundskoleplatser arbetar kommunen utifrån ett åtgärdspaket. Åtgärderna syftar till öka kapaciteten inom fastighetsbeståndet genom nybyggnation, om-eller tillbyggnad och i vissa fall genom tillfälliga paviljongslösningar. Nedan ges en sammanställning över vilka åtgärder som beslutats eller som är under planering/utredning: Skola Beskrivning Statusskede Invest. Budget (mnkr) Prel färdigställande Mälarskolan/Engelska Förslag starta Planering och Ej kostnadsberäknat Ht 2015 skolan upp årskurs 6-9 projektering Tallbohovskolan Neptuniskolan i Kvarnskolan Åk 6-9 avvecklas Tillbyggnad av matsal o grupprum pågår Avvecklingsplan tas fram 2014 Planering och projektering pågår. Byggstart ev Kommentar Ej kostnadsberäknat Uppkomna över ytor ska närmare studeras inför kommande hga 57 Ht 2015 Befintliga paviljonger kan avvecklas