Blanda inte in polisen!

Transkript

1 LÄRA STOCKHOLM INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD NR Nytt lärarstöd för bättre bedömning Eget kafé blev pedagogisk succé Hon har råkoll på elevernas val Forshage glad att han inte vann Jerzy Sarnecki: Blanda inte in polisen! vinnare av Svenska Publishing- Priset 2009 v

2 stockholms stads LEdardag 4 MaJ I detta nummer En vinnande organisation LÄRA STOCKHOLM Inspiration och information från utbildningsförvaltningen Nummer 1, februari 2010 LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt- Alfheim, , agnetha. styrwoldt-alfheim@utbildning. stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, , [email protected]. Medverkande skribenter: Anta Ahlström, Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Olof Engfeldt, Patrik Forshage, Agneta Berghamre Heins, Monika Sidén, Marie-Hélène Sund, Alexandra Hempel Svenonius och Ingela Ösgård. Ansvarig utgivare: Thomas Persson. Grafisk form: pmochco reklambyrå. Tryck: Intellecta Tryckindustri, Stockholm, ISSN Upplaga: exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på [email protected]. Studievägledaren Britt-Marie Rasque på Rågsvedsskolan och Gubbängsskolan har råkoll på att eleverna har gjort sina val och att de är realistiska. Det kan finnas elever som är väldigt skoltrötta, men jag uppmanar dem att ändå välja Foto: ulrica zwenger illustration: hans von corswant Foto: Ulrica Zwenger Foto: Ulrica Zwenger Vi vet att den är efterlängtad. Och efterfrågad. Ledardagen för Stockholms stads chefer. Den 4 maj är det dags igen. Har du en chefsroll så boka redan nu dagen i din kalender och känn dig varmt välkommen. Det kommer bli en heldag fylld av inspiration, nya erfarenheter, aha-upplevelser och tänkvärda guldkorn. Välkommen till En vinnande organisation Stockholms stads ledardag 4 maj Omslag: Professor Jerzy Sarnecki, Stockholms universitet, fotograferad på sitt arbetsrum i Frescati av Ulrica Zwenger. Professor Jeffrey Sachs, USA, tror på ökad distansutbildning och globala klassrum med elevdiskussioner i realtid över nationsgränserna...20 Dessutom... Framtiden börjar i Kista 4 Chattande mattecoacher ny läxhjälp 10 Ökad delaktighet med e-twinning 12 Krönika: Forshage jublar över förlusten 13 Jerzy Sarnecki om skolan och våldet 14 Så kan skolan förebygga hedersförtryck 19 Ett lyft med gemensam IT 26 Hur kartlägger man inlärningssvårigheter hos vuxna med svenska som andraspråk? Vi har mött testpedagogen Cathrin Hafström...22 De nya kommentarsbankerna och lokala pedagogiska planeringarna kommer att vara till stor hjälp i arbetet med skriftliga omdömen...29 Ökad lönsamhet med strategisk kommunikation 32 Alla lärare är språklärare 34 Hallå där, Gitte Klingspor 29 Stockholm pilotkommun om våld i skolan 30 Nämnd & Nytt 36 Serie: Livets hårda skola 37 Sista ordet 39 3

3 vinjett vinjett På Kista gymnasiesärskola förbereds eleverna för ett självständigt vuxenliv. Arbete, boende och fritid är skolans huvudmål och den egna kaféverksamheten har blivit en succé inte minst pedagogiskt. Förut kändes det som om jag hittade på, men nu kan jag relatera till elevernas eget företag, säger läraren Johanna Eriksson. Lära för livet

4 en skola i världsklass Förberedelse av lunchmackor på Café Classic. Från vänster Zerdest Gök, Ümit Yarar och läraren Kerstin Norberg. Föregående uppslag: Marcus Nyback och Sam Robertsson går på bygg-, miljö- och fastighetsprogrammet. Här i den snart färdigbyggda friggeboden. Text: ingela ösgård Foto: Ulrica Zwenger Frestande smörgåsar, bullar och bakverk i serveringsmontern. En liten kö fram till Linnéa Arnquist som sitter bakom disken och tar betalt tio kronor för en smörgås, en femma för en bulle och lika mycket för kaffe eller te. Just i dag rycker hon in tillfälligt i fredagskaféet tillsammans med klasskamraterna Zerdest Gök och Ümit Yarar. Annars är det på onsdagar som eleverna i årskurs 2 på handels- och administrationsprogrammet vid Kista gymnasiesärskola driver Café Classic. Då lagar de ordentlig lunch till minst 30 personer. Namnet Café Classic har eleverna själva bestämt och verksamheten drivs som ett företag. Kista gymnasiesärskola är med i den rikstäckande organisationen Ung företagsamhet. På tisdagar planerar vi vilken mat vi ska laga. Vi har haft rätter som soppa, paj, biff och amerikansk kålsallad, berättar Zerdest Gök. Råvarorna får inte kosta för mycket och det får inte ta alltför lång tid att laga, berättar Linnéa Arnquist och Kerstin Norberg nickar bekräftande. Hon är elevernas lärare i boende och finns alltid med i köket. Dessutom är hon företagets inköpare och leverantör. I driften av Café Classic ingår också sådant som att skriva prislistor och ordna schema över vem som ska göra vad rollerna skiftar hela tiden i de två lag som klassen har delat upp sig i. En gång i månaden har eleverna i Ung företagsamhet också personalmöte. Då diskuterar de vad som saknas, vad som kan förbättras i företaget och hur de kan göra reklam för verksamheten. Vid det senaste mötet var Ümit Yarar ordförande. Då bestämde vi bland annat att vi ska trycka tröjor med Café Classic på ryggen. De ska vara rosa. Med grå text, tillägger Linnéa Arnquist. Vinsten från kaféverksamheten går till eleverna som bland annat tänker använda pengarna till en resa när de går i årskurs 4. Men vi har inte bestämt ännu vart vi ska resa, säger Ümit Yarar. Johanna Eriksson är elevernas lärare i administration. Hon har god hjälp av kaféverksamheten i sin undervisning. Förut kändes det alltid som om jag hittade på, men nu kan jag relatera till elevernas eget företag. Samtidigt erkänner hon att både hon och hennes kolleger nog var lite skeptiska när skolans rektor kom med idén. Det tar lite tid innan det sätter sig hos oss lärare, men nu har det blivit en succé, säger hon och skrattar. Rektor Britt-Inger Lindgren betonar att ingen förväntar sig att eleverna ska starta eget företag när de går ut gymnasieskolan. Men genom Ung företagsamhet och kaférörelsen får de en uppfattning om hur företag, jobb och arbetsmarknad hänger ihop. De lär sig att ta egna initiativ och att genomföra projekt. Vi vuxna ser också hur de utvecklas och så småningom vågar stå upp och presentera idéer för varandra. Hela skoltiden på Kista särgymnasium går ut på att förbereda eleverna på att kunna leva ett självständigt vuxenliv. Arbete, boende och fritid är skolans tre huvudmål. I årskurs 1 får eleverna grundläggande färdigheter inom sina respektive program. På handels- och administrationsprogrammet handlar det om varor, distribution, inköp och ekonomi. Hela årskurs 2 ägnas sedan åt det egna företaget genom Ung företagsamhet och i årskurs 3 lär sig eleverna marknadsföring. De får göra broschyrer, spela in en film och göra presentationer vid ett årligt återkommande Öppet hus. Vi uppmuntrar eleverna att hålla kontakten med varandra efter skolan, säger Johanna Eriksson (till höger), lärare på handelsoch administrationsprogrammet. Här med rektor Britt-Inger Lindgren. 7

5 en skola i världsklass Fakta/Kista gymnasiesärskola En av Stockholms fem gymnasieskolor med särskoleverksamhet. Skolan är integrerad i Kista gymnasium och har närmare 100 elever. Tre specialutformade program på nationell nivå: bygg-, miljö- och fastighetsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet samt (sedan hösten 2009) service-, barnoch omvårdnadsprogrammet. Utbildningen är fyraårig och många elever har också gått längre tid i grundskolan. De flesta är drygt 20 år när de går ut gymnasiesärskolan. Många får lönebidragsanställning via Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade. Daniel Nordström på bygg-, miljö- och fastighetsprogrammet lyfter en byggpall med trucken. Många elever har möjlighet att skaffa truckförarlegitimation. På varje program är lärarna organiserade i arbetslag med både karaktärsämneslärare och kärnämneslärare i svenska, matematik och samhällskunskap. Också elevassistenterna ingår i arbetslaget. Lärarna i idrott, musik och bild undervisar också på de andra yrkesprogrammen på Kista gymnasium. Varje morgon klockan åtta träffas arbetslaget och går igenom dagen. En gång i veckan är det också temaplanering. Handels- och administrationsprogrammet arbetar i sjuveckorsteman där varje elev får ett temahäfte som beskriver mål, innehåll och betygskriterier för just det temat. Johanna Eriksson understryker att det, än mer än i den vanliga gymnasieskolan, är viktigt att kontakterna fun gerar bra inte bara mellan lärarna i arbetslaget utan också med elevhälsoteamet och inte minst med föräldrarna. Förutom utvecklingssamtal och föräldramöten kan det i början innebära föräldrakontakter varje vecka när det gäller en del elever. Sedan sker en utveckling och i de senare årskurserna blir många elever väldigt duktiga på att tala för sig själva. Med den större säkerheten kommer också mer reflexioner och diskussioner och en önskan om att vara en ännu mer integrerad del av Kista gymnasium. Eleverna vill byta ut orden gymnasiesärskola och särgymnasium och har kommit med alternativa förslag som Program med mindre grupper, Program med specialklasser, Individuell verksamhet, Fyraårigt program eller Program med extra hjälp. Fler klasser ska få komma med alternativa förslag. Sedan har vi lovat att skicka in dem till Skolverket, berättar Johanna Eriksson. Elevernas önskan att mer likna den vanliga gymnasieskolan gör också att de gärna vill ha fler betygssteg än bara G och VG som gäller för gymnasiesärskolan i dag. I regeringens förslag till ny gymnasieskola, Gy 2011, föreslås sex betygssteg, varav ett är icke godkänt. Förslaget för gymnasiesärskolan är att steget icke godkänt tas bort. Också för mig som lärare skulle det kännas bra att kunna sätta mer nyanserade betyg på eleverna, säger Johanna Eriksson. Hela det sista läsåret går under rubriken Leva livet och ägnas åt vad som kommer att hända efter skolan. Det handlar ju inte bara om arbete, utan också om att få fritid och boende att gå ihop. Vi försöker även uppmuntra eleverna att hålla kontakten med varandra efter skolan. De två sista åren gör eleverna den största delen av sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU). Alla kommer ut på en arbetsplats. Skolan har kontakt med livsmedelsaffärer, klädbutiker, sportbutiker, kaféer och byggmarknader, och med det nya omvårdnadsprogrammet blir det också förskolor. Framför allt på bygg-, miljö- och fastighetsprogrammet kan eleverna få utökad APU-tid efter företagets önskemål och om det kan leda till en anställning, säger Britt- Inger Lindgren. Skolans yrkesvalslärare, som också är specialpedagog, har ett vägledningssamtal med varje elev som slutar. Ofta är även föräldrarna med. Hon skriver också en remiss till Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade för de elever som kan klara av att jobba på arbetsmarknaden. Kafégästerna börjar troppa av och utanför fönstret ser vi några killar från byggprogrammet som trycker näsorna mot rutan och kikar in. Flera av dem har kommit till mig och frågat om inte de också kan få vara med och laga mat, säger Kerstin Norberg. Kanske ryms de eleverna i rektorns nästa projektidé som är att starta ett bageri. Tillsammans med Bo Borgström, lärare på bygg-, miljö- och fastighetsprogrammet, gör vi en rundvandring på byggården som ligger en liten bit ifrån skolan. Här snickrar eleverna i årskurs 2 gjutformar och bygger friggebodar, även det i Ung företagsamhets regi. De får också lära sig att köra truck och traktor och att sköta utemiljön. Delar av vinsten från friggebodarna går till en skolresa till Gotland, berättar Bo Borgström. Byggprogrammet har också ett uppskattat utbyte med en vänskola i Tyskland. Nyligen var elever och lärare därifrån på besök i Kista och kunde bo i byggfuttar på området som eleverna hade ställt i ordning. I det stora byggtältet med plats för tillverkning av många friggebodar står Torbjörn Johansson. Han gick ut gymnasiesärskolan våren 2009 och är på besök hos sina forna skolkamrater. Sedan i höstas har han jobb som lärling på väg- och anläggningsföretaget Svevia, där han snickrar formar för betonggjutning av bropelare. Hittills har jag varit med och byggt en och en halv bro, säger han och ler. Det känns inte helt fel att sluta med att citera Sven Segerlund från handelsprogrammets årskurs 1. Hans förslag vann förstapris i skolans slogantävling: Kista gymnasium där framtiden börjar. n Torbjörn Johansson gick ut skolan i fjol och jobbar nu som lärling på ett väg- och anläggningsföretag. 8 9

6 läxhjälp Foto: Ulrica Zwenger Chattande coacher ny möjlighet Mattecoach på nätet så heter den tjänst som utbildningsförvaltningen har startat tillsammans med KTH, Microsoft och Stockholms universitet. Här kan elever efter skoltid få hjälp med matteläxan genom att chatta med blivande lärare. Flera av eleverna har blivit helt sålda, säger matematikläraren Cecilia Tapani- Johansson. Tjänsten introducerades i höstas och Ärvingeskolan i Kista, med elever i årskurs 6 9, är en av pilotskolorna. Cecilia Tapani-Johansson har informerat och inspirerat både elever och föräldrar att använda tjänsten där blivande matematiklärare i realtid ställer upp och lotsar eleverna genom deras matteproblem. Allt som kan bidra till att eleverna förstår matematiken bättre är av godo. För mig som lärare känns det bra att coachningen på nätet ger lika möjligheter till alla. Det är inte bara de elever som har mattekunniga föräldrar som får hjälp. Cecilia Tapani-Johansson har cirka 50 elever i matematik och hon bedömer att drygt 40 av dem har utnyttjat coachningen åtminstone någon gång. Hon brukar försöka utmana eleverna att vända sig till coacherna genom att säga sådant som att sinus och cosinus ska vi inte gå in på ännu, det kommer senare. Det fungerar litet som namndroppande. De blir helt enkelt nyfikna och flera av dem som börjat chatta om matte har blivit helt sålda. Jag märker också att de tar till sig texten bättre när de kan gå in och själva skriva frågan och dessutom få skriftliga svar. Också elevernas användning av språk och begrepp i matematiken gynnas av coachningen. Eleverna kanske använder ordet plussar i sin fråga och coachen skriver i sitt svar i stället adderar. Hon har också märkt att eleverna använder sig av språk och begrepp som de lärt sig när de sedan chattar med varandra eller diskuterar matteproblem. Någon kanske säger den där runda saken och då kan en annan fråga: Menar du ett klot eller en cylinder?. Att tvingas skriva ner sin fråga bidrar också till bättre kunskap och förståelse, inte minst för elever med ett annat modersmål än svenska, anser Cecilia Tapani-Johansson. De har inga möjligheter att slarva över uppgiften utan måste tänka efter och formulera sig. I början var några elever irriterade över att de inte direkt fick svaret på frågan, men nu har alla insett att coachen inte är något facit utan är till för att handleda dem fram till lösningen. Och de flesta elever uppskattar också det genuina tilltalet, det vill säga att det sitter en vuxen person som enbart vänder sig till dem, menar Cecilia Tapani-Johansson. Det faktum att det blir ett samtal mellan coach och elev är dessutom en skillnad mot utbildningsförvaltningens två andra matematikresurser på nätet, webbmatte.se och läxhjälpen URsmart, anser hon. Att eleverna kan vara anonyma när de chattar med mattecoachen är också positivt. Då vågar de ta upp matteproblem som de inte vill fråga mig om eftersom de är rädda för att bli bedömda. Kanske kan det tyckas som ett underbetyg åt mig att de inte vågar fråga, men tyvärr är många elever rädda att det ska påverka betygsättningen. Samtidigt krävs både nyfikenhet och en vilja att förstå och lära för att våga ta sig in på chatten. Och alla har inte den inre motorn eller det självförtroendet, tillstår Cecilia Tapani- Johansson. Att få i gång de eleverna och ge dem bättre självförtroende är en stor utmaning för oss lärare. Stefan Knutsson är lärare på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och projektledare för Mattecoach på nätet. Han berättar att drygt 20 blivande matematiklärare för närvarande är coacher och att ytterligare några är under utbildning. Det är inga problem att rekrytera, eftersom studenterna ser en möjlighet att lära sig att coacha på nätet, något som de kommer att ha nytta av i sin utbildning. Tre coacher är i gång samtidigt måndag torsdag mellan klockan 16 och 19. Alla sitter i samma rum på KTH. Hittills har de i genomsnitt fått 22 frågor varje kväll, men coacherna skulle klara ända upp till 50 frågor utan att det blir för jobbigt, anser Stefan Knutsson. All konversation på nätet sparas och analyseras i efterhand. Tanken är att materialet också ska kunna användas till forskning. Bland annat kan vi se att en stor andel av frågorna, cirka 20 procent, handlar om algebra. Det kanske kan vara av intresse för politiker och för dem som leder matematikutvecklingen i landet, säger Stefan Knutsson. Under våren 2010 erbjuds tjänsten till skolor i hela Stockholms stad. Önskemål finns om att betydligt fler ska utnyttja mattecoacherna. Det är klart att vi mattelärare är en bra kanal för att sprida kännedom om den här möjligheten. Men den bästa reklamen gör eleverna själva genom att tipsa varandra, säger Cecilia Tapani-Johansson. n Ingela Ösgård Adressen till Mattecoach på nätet är Att eleverna tvingas skriva ner sina frågor bidrar till bättre kunskap och förståelse, säger Cecilia Tapani-Johansson, matematiklärare på Ärvingeskolan i Kista. 10

7 internationellt utbyte Krönika: patrik forshage Birgitta Flodén, Hässelbygårdsskolan, vann det europeiska e-twinningpriset med samarbetsprojektet The new Europeans The two wooden dolls project och fick resa till Portugal med sina elever. E-twinning ett sätt att leva Det var otroligt stimulerande att dela planering, arbete och ansvar med en lärare från ett annat land, men den största vinsten var nog att eleverna blev mer motiverade. De fick både större självförtroende och kände större delaktighet i sitt lärande. Så sammanfattar Birgitta Flodén, språklärare på Hässelbygårdsskolan, sina erfarenheter av e-twinning, en del av Europeiska kommissionens program Comenius som stöder digitala samarbetsprojekt mellan skolor i olika länder. Man kan påbörja ett samarbete när som helst under året och deltagarna bestämmer själva hur omfattande det ska vara och om det ska genomföras inom samma ämne eller ämnesövergripande. I dag finns cirka aktiva medlemmar och projekt i olika länder. I Birgitta Flodéns klassrum pryds väggarna av gula fina Powerpointbilder med foton på trädockor i olika kläder och på olika platser. Det är utskrifter från projektet The new Europeans The two wooden dolls project, ett samarbete mellan Hässelbygårdsskolans förberedelseklass i årskurs 7 9 och Siegerland Grundschule i Berlin. Trädockorna symboliserade två elever och porträtterades av eleverna under projektets gång. Genom att ge dockorna namn, ålder, familj, vänner, intressen och personlighet fick de också en själ. Dockorna har precis som de nyanlända eleverna i Birgitta Flodéns klass lämnat sina hemländer, sin släkt och sina vänner för att börja ett nytt liv i ett annat land. Dockan i Stockholm fick namnet Damla efter en av elevernas saknade vänner i Libanon. Genom att prata genom dockorna kunde man även samtala om svåra och känsliga saker. En av tankarna med projektet var att eleverna skulle reflektera över en ny situation i livet och uttrycka känslor kring det. Gemensamt för eleverna i de båda skolorna var att alla var relativt nyinflyttade till sina nya hemländer, men medan eleverna i Hässelbygårdsskolan var runt år var eleverna i Berlin bara 11 år. Det var inte något problem, snarare tvärtom, säger Birgitta Flodén. Det har gett en insikt om att det inte spelar så stor roll var man bor eller hur gammal man är. Det finns mycket som förenar oss människor ändå. Idén till projektet fick lärarna när de träffades på en konferens i Köpenhamn. Första delprojektet lade lärarna upp tillsammans, och sedan fick eleverna vara med och bestämma teman i delprojekt två. Bland annat tog de upp hur det är att flytta till ett annat land, hur det är att gå i skolan nu jämfört med tidigare, vad man äter i de olika länderna och vad man gör på sin fritid. Eleverna fick jobba både enskilt och i grupp på engelsklektionerna och sedan sammanfogade Birgitta Flodén deras arbeten. Historierna dokumenterades på svenska och engelska och eleverna och lärarna kommunicerade via Foto: Ulrica Zwenger e-post, bloggar, Powerpoint och videokonferenser. Varje tema diskuterades och jämfördes med egna erfarenheter och känslor. Eleverna förbättrade sina kunskaper i engelska och i informations- och kommunikationsteknik (IKT), säger Birgitta Flodén. De blev också mer intresserade av projektarbete och av att använda datorer. Eleverna har fått en europeisk och global dimension genom att samarbeta och kommunicera över gränserna och inte minst genom att reflektera och dela erfarenheter i en trygg miljö. Andra effekter av projektet är att eleverna har fått större självförtroende, personlig stimulans, gemenskap med varandra, stolthet över vad man presterat och delaktighet i sitt lärande. Projektet var lyckat inte bara vad gäller elevernas utveckling och lärande. Det vann också både det svenska och det europeiska e-twinningpriset. Priset i den europeiska tävlingen bestod av en resa för elever och lärare till det årliga E-twinning Camp som ägde rum i Vimeiro i Portugal. Och vinstsumman kunde Birgitta Flodén använda som en delbetalning av en interaktiv skrivtavla till skolan. Birgitta Flodén håller nu på att planera ett nytt e-twinningprojekt. Hon tycker att det är ett utmärkt redskap för att utbyta undervisningsoch skolerfarenheter och för att utveckla nya idéer. Att vara lärare är ett sätt att leva, och det är även e-twinning, säger hon. n Alexandra Hempel Svenonius Läs mer på där du också kan registrera din skola och gå med i programmet. Tips/Att tänka på inför ditt e-twinningprojekt Integrera projektet i läroplanen. Börja med ett färdigt projektkit från e-twinning och utvärdera det innan du gör en egen projektplan. Undvik att göra ett för stort projekt från början. Samarbeta gärna med andra lärare på din skola. Ha regelbunden kontakt med den andra skolan och besök den gärna. Man behöver inte vara så duktig på IT, det finns en särskild e-twinningsupport i Sverige. Använd inte för många digitala verktyg. Dator, uppkoppling och några få program är vad som behövs. Planera, planera, planera. Hurra, vi vann inte! o c h vi n n a r e n är Skolborgarrådet Lotta Edholm höll andan i en konstpaus så lång att man hann bli orolig för hennes hälsa. I allt annat var anspänningen i Blå hallen den där högtidliga kvällen i oktober redan över för alla oss uppklädda från Skarpnäcks skola. Eftersom hon redan hade läst upp vinnarmotiveringen hade vi förstått att vi inte varit i närheten av att tilldelas Stockholms stads kvalitetsutmärkelse i kategorin Skola Det fick oss att pusta ut och jubla: att inte vinna var en av de vinster vi hade hoppats på. Att jubla för att man inte vunnit? Det luktar lite surt sa räven, anmärker vän av ordning. Men när vi bestämde oss för att delta i kvalitetsutmärkelsen var inte seger något vi hoppades på. Faktiskt var den möjligheten, hur osannolik den än verkade, snarare en risk vi var tvungna att ta. d e t vi vi l l e få genom att delta var inte heder och prispengar, åtminstone inte i förstaläget. Nej, vi ville genomlysa vår verksamhet för att få bättre koll på våra styrkor och för att upptäcka våra utvecklingsmöjligheter (som svagheter och brister ganska träffande brukar kallas i sådana här sammanhang). Vi visste att vi redan i arbetet med att försöka beskriva vår verksamhet skulle upptäcka mängder av både strukturer och detaljer som vi dittills inte hade tänkt igenom tillräckligt. Vi visste också att vi skulle granskas av examinatorer med öga för att klä av alla våra skönmålningar, och att de skulle komma tillbaka med iakttagelser och reflektioner som skulle få oss att förstå vår egen verksamhet på ett helt annat sätt än vi skulle ha klarat internt. Att köpa in motsvarande konsultanalys hade varit en mycket dyr historia, men i den här formen skulle vi få det kostnadsfritt. Så varför ville vi inte vinna? Tja, helt enkelt för att Skarpnäcks skola inte var tillräckligt bra. Vi hade påbörjat en systematisk kvalitetsutveckling, men vi var fortfarande noviser på området. Det visste vi, och det visade vår kvalitetsbeskrivning med all önskvärd tydlighet. Om vi trots detta hade fått utmärkelsen (i sådana fall efter en domarskandal värre än OS-brottningens), skulle vi inte ha hunnit utveckla kvalitetsarbetet till något naturligt och kontinuerligt i verksamheten. Det skulle då ha funnits en risk att vi lutat oss tillbaka och förnöjt klappat oss själva på magen i stället för att fortsätta söka utveckling. alla våra förväntningar på Stockholms stads kvalitetsutmärkelse infriades, så 2010 deltar vi igen. Den här gången gör vi det med en kvalitet och en beskrivning av densamma som får förra årets att verka skrattretande. Men inte heller nu kommer vi att vara tillräckligt bra för att verkligen kunna konkurrera om utmärkelsen. Skolborgarrådet kommer alltså att ropa en annan skolas namn även 2010, och vi kommer återigen att jubla över att vi inte vann, innan vi gratulerar vinnaren och bokar in ett första studiebesök hos dem däremot är saken i ett annat läge. Vid det laget kommer vi nämligen, utan att rodna, att kunna kalla oss En skola i världsklass. Vill ni vara med och fajtas om kvalitetsutmärkelsen det året så lovar Skarpnäcks skola att bjuda ett kvalificerat motstånd. Ses i Stadshuset då? Patrik Forshage är rektor vid Skarpnäcks skola och musikkritiker i Nöjesguiden 12 13

8 samtalet vi måste ingripa tidigt Ungdomsbrottsligheten blir bara värre och värre för varje år som går, våldet i skolan ett större och större problem. Eller? LÄRA Stockholms Tomas Bannerhed och Ulrica Zwenger har träffat Jerzy Sarnecki professorn som ständigt hamnar i blåsväder för att han håller sig till sanningen. Text: tomas bannerhed Foto: Ulrica Zwenger Jerzy Sarnecki är professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet, flitigt anlitad som expert och föreläsare i Sverige och utomlands, författare till ett stort antal forskningsrapporter och böcker och dyslektiker. Hemma i Polen trivdes han aldrig i skolan. Han kunde inte stava och lyckades bara med nöd och näppe och tack vare familjens kontakter komma in på gymnasiet. Han utbildade sig till lantmätare och kunde bara drömma om att slå sig in på den samhällsvetenskapliga banan. Men när Jerzy Sarnecki som 21-åring kom till Sverige 1969 förväntade sig ingen att han skulle lära sig felfri svenska vilket kanske blev hans smala lycka. Han pluggade sociologi, pedagogik och psykologi och lyckades till slut, med ansenlig möda, ta sin filosofie kandidatexamen. Parallellt med studierna arbetade han på olika ungdomsgårdar i Stockholms stad, en verksamhet som han sedan återvände till i sin doktorsavhandling i sociologi ( Ungdomsgårdarna i Stockholm, 1978). I dag är den dyslektiske invandraren Jerzy Sarnecki en av Sveriges ledande kriminologer (och för övrigt den forskare vid Stockholms universitet som oftast framträder i massmedierna). Hur skulle du beskriva dagens situation i Sverige när det gäller ungdomsvåldet? Enligt polisstatistiken ökar våldsbrottsligheten bland ungdomar och allt fler döms till hårdare straff, men bakom dessa siffror döljer sig en omfattande selektion både i fråga om vilka brott som anmäls och vilka som klaras upp. Endast en liten del av alla brott kommer till polisens kännedom, och av dessa leder bara 15 procent till att en misstänkt kan pekas ut. Använder man i stället dödsorsaksstatistiken som ofta fungerar bra som indikator på våldets omfattning i stort visar det sig att det dödliga våldet till och med har minskat något under de senaste två decennierna. Inte heller Brottsförebyggande rådets skol undersökningar tyder på att ungdomar begår eller utsätts för fler våldsbrott i dag än på eller 90-talet. Och samma slutsats måste man dra om man studerar sjukhusstatistiken eller SCB:s brottsofferundersökningar. Men detta innebär naturligtvis inte att ungdomsvåldet bör negligeras. Ungdomsvåldet är ett omfattande samhällsproblem. Konflikter löses ofta med våld och ungdomars frustration tar sig ofta uttryck i våld, framför allt bland pojkar. Till exempel uppger sex procent av 15-åringarna i Sverige att de under det senaste året har blivit utsatta för så mycket våld att de behövt uppsöka sjuk- eller tandvården. Det rör sig sammanlagt om fall i en enda årskull. Uppskattningsvis utsätts av åringarna årligen för någon form av våld, och det är nästan alltid ungdomar som utsätter andra ungdomar för våld. Så våldet är väldigt omfattande men det ökar inte. Det polisanmälda våldet ökar men inte det faktiska våldet? Just det. Fler anmäler våldshändelser i dag. Toleransen mot våld minskar, vilket också stämmer väl överens med samhällsutvecklingen historiskt sett. Om vi blickar flera hundra år bakåt i tiden har våldet minskat dramatiskt, vilket kan förklaras av ett slags civiliseringsprocess. Vi har successivt blivit alltmer beroende av varandra och då också måst ta mer hänsyn. Vi har efter hand tvingats äta med kniv och gaffel, gå på toaletten, tvätta händerna och låta bli att slå varandra på käften. Den här civiliseringsprocessen omfattar även staten, som genom historien har kommit att använda allt mindre våld mot sina medborgare. Vårdpersonalen slår ofta på stora larmtrumman, senast för några veckor sedan då Södersjukhuset hävdade att antalet våldsskadade åringar har fördubblats på åtta år. Detta är oerhört märkligt! Därför att det stämmer helt enkelt inte. De går ut i pressen med liknande uppgifter ett par gånger om året, och det börjar faktiskt bli ett bekymmer eftersom de tillmäts en sådan oerhörd trovärdighet. Men all tillgänglig statistik, även deras egen, visar att antalet ungdomar som uppsöker sjukhus till följd av våld inte har ökat på senare år. Mest av allt illustrerar det här kanske hur journalisternas brist på kritisk granskning kan forma människors uppfattning. Samtidigt går det helt i linje med den allmänna bilden att våldet i samhället bara ökar och ökar. De flesta verkar inte ens ha tänkt tanken att det skulle kunna vara på något annat sätt. Varför är denna missuppfattning så spridd? Nyhetsmedierna har sin egen logik, ett behov av att spetsa till och förvränga proportioner, göra krigsrubriker av hårdragna statistiska tolkningar. I medievärlden är goda nyheter inga nyheter: forskning som visar att ungdomsvåldet inte har ökat väcker inte så stort intresse. Sedan verkar det också finnas ett behov att fylla när det gäller människors oro, en allmän undergångsstämning att spela på. Varje tid har sin oro, vi har varit rädda för pesten, för Sovjetunionen och så vidare, och just nu är det stort fokus på brott. Även om ungdomsvåldet inte har ökat så är det som sagt ett stort problem. Vad borde samhället göra för att stävja våldsutvecklingen? Det är inte så lätt. Våld är något väldigt mänskligt, vi har i alla tider använt förskräckligt mycket våld för att driva igenom vår vilja. Tvååringar i sandlådan slår varandra med spaden i huvudet för att de vill ha en hink, vilket är vad vi på vuxenspråk skulle kalla ett rån. Det man borde inrikta sig mer på är att verkligen prata om våldet och därigenom försöka påverka varandras attityder. Om vuxensamhället visar att vi inte accepterar någon form av Föräldrarna har alltid det största ansvaret för sina barn och deras utveckling. Däremot har skolan stora möjligheter att upptäcka problemen. 15

9 samtalet våld så kan vi forma de kommande generationerna. Men man ska vara medveten om att vi jobbar mot något som är väldigt djupt förankrat hos människan som naturvarelse. Samtidigt är jag övertygad om att tidiga insatser med adekvata metoder kan få stor effekt på individer som är i riskzonen. Under flera årtionden har vi i Sverige gjort ungdomsvåldet till ett kriminalpolitiskt problem, men det är i minst lika hög grad ett socialpolitiskt problem som kräver riktade insatser inom mödra- och barnhälsovården och inom förskolan och skolan. Vår forskning visar att det är svårt att stävja brottslighet när individen har kommit upp i tonåren och redan har allvarliga problem. Om vi i stället satte in åtgärder i förskoleåldern skulle vi ha betydligt större förutsättningar att lyckas vilket naturligtvis även skulle innebära stora ekonomiska vinster för samhället. En annan aspekt har med våra alkoholvanor att göra. Sambandet mellan alkoholanvändning och våldsbrott är väldigt starkt, inte minst bland ungdomar. Om vi till exempel införde alkoholrestriktioner av det slag som vi hade i början av 1900-talet, skulle våldet minska dramatiskt. Generellt kan man ändå säga att vi är på rätt väg när det gäller att motverka ungdomsvåldet, men att det går väldigt långsamt. Hur tidigt kan man identifiera presumtiva våldsverkare? Man kan se förhöjda risker väldigt tidigt, i en del fall redan innan barnet är fött. På dagis och i de tidiga skolåren är det särskilt viktigt att vara uppmärksam och sätta in åtgärder. Föräldrar med sociala eller andra allvarliga problem är en väldigt stor riskfaktor. Du beskriver i din bok Skolan och brottsligheten (Carlssons, 1987) hur viktig skolan är för den sociala kontrollen av våra barn och ungdomar. Vad kan skolan eller den enskilde läraren göra när det gäller våldsbenägna elever? Klassföreståndarna har i allmänhet väldigt goda kunskaper om vilka elever som ligger i riskzonen, men de har ytterligare elever att ägna sig åt och kan egentligen mest observera vad som händer, rapportera till skolledningen och tala med föräldrarna. Lärarna måste kunna agera som vuxna bland de unga och se till så att de sociala relationerna fungerar, men i övrigt är deras möjligheter begränsade. Det krävs ofta professionella insatser för att nå varaktiga resultat hos de ungdomar som riskerar en negativ utveckling. Här behöver skolan hjälp från socialtjänsten, som å sin sida helst inte vill ingripa för tidigt. Samtidigt vet vi som sagt att ju tidigare vi ingriper, desto större förutsättningar att lyckas. Barn i familjer med sociala problem lyckas bättre i livet om familjen får adekvat hjälp redan från början, till exempel i form av hembesök från sjukvården och socialtjänsten när barnen är små. Det kan räcka med att en barnsköterska besöker socialt utsatta familjer några gånger om året och därigenom skapar en social förankring där man också kan hänvisa till andra institutioner i samhället. Redan vid tio års ålder visar det sig att barnen i familjer som har fått sådana besök är betydligt mindre utsatta för barnmisshandel. Vid 20 års ålder begår de betydligt färre våldsbrott. Det behövs ofta inte så stora insatser från samhällets sida. Man borde helt enkelt gå in i förskolan eller i de tidiga skolåren och erbjuda föräldrarna hjälp. När barnen är små är föräldrarna ofta motiverade och öppna för att ta emot stöd. Väntar man tills barnet börjat begå sina första brott är det ofta mycket svårare. Är lärarna rädda för att kontakta socialtjänsten? Ja, i hög grad. Och det tror jag att alla är, inte bara lärarna. Vi lever i ett land där vi har ganska bra koll på våra ungar, vi vet egentligen ganska väl vilka som är ovanligt olydiga och vilka som ovanligt lätt hamnar i konflikter. Och vilka som har det svårt hemma. Problemet är att när vi väl har identifierat dem så saknar vi ofta reella instrument att göra något. Det är en mycket lång och plågsam väg att gå om man vill uppnå bestående förändringar. Är det en resursfråga? I viss mån, men det handlar också om en rädsla för att stämpla människor. Det innebär en stigmatisering att koppla in socialtjänsten. Hur ser lärare och rektorer på risken att drabbas av repressalier? En hel del känner att de inte vill lägga sig i för mycket. Sedan finns det också en utbredd ambition att alla elever ska få chans till samma undervisning, att även de svaga måste få sin chans. Men framför allt saknas det fortfarande väl fungerande system och rutiner för att hantera de här problemen både i och utanför skolan. Hur ska man egentligen se på skolans ansvar när det gäller brottsbenägna ungdomar? Även om de tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan, är det min bestämda uppfattning att skolan faktiskt har ganska liten möjlighet att påverka de här ungdomarna. Föräldrarna har alltid det största ansvaret för sina barn och deras utveckling. Däremot har skolan stora möjligheter att upptäcka problemen. Innebär inte skolans kunskapsfixering att många elever särskilt killar marginaliseras ytterligare med ökade risker för brottslighet som följd? Absolut! Skolan är perfekt anpassad för de duktiga flickorna. Här tror jag att det är oerhört viktigt att skolan blir bättre på att möta varje elevs behov. Alla behöver få känna att de gör något som de klarar av och som upplevs Skolan är alldeles för benägen att blanda in polisen! Det är fullkomligt nonsens att skolan ska anmäla varje våldshändelse till polisen. som meningsfullt. Alla människor behöver känna sig behövda. Jag har aldrig förstått varför skolan inte ger de teoretiskt mindre intresserade andra uppgifter i stället för att tvinga dem att sitta av lektioner som bara får dem att känna sig ännu mer värdelösa. Låt dem hjälpa till med underhållet av skolan, med snöskottningen, i serveringen, med administrationen eller i vaktmästeriet vad som helst! Människor blir lyckliga av att ha en uppgift som de klarar av, av att få känna att de duger någonting till. Det talas ju mycket om vikten av samverkan mellan skola och övriga samhällsinstitutioner. Hur borde den se ut? Vi måste hitta ett system där skolan kan ge socialtjänsten uppgifter om elever i riskzonen ju tidigare desto bättre. Det är inte skolans uppgift att bedöma hur allvarliga riskerna är, men informationen måste komma därifrån. Däremot ska skolan inte tipsa polisen i tid och otid såvida det inte är fråga om allvarlig brottslighet. Skolan är alldeles för benägen att blanda in polisen! Det är fullkomligt nonsens att skolan ska anmäla varje våldshändelse till polisen. Vad ska polisen göra åt att några snorungar slåss på skolgården? Polisen är inga experter på barn och ungdomar och deras konfliktlösningsmetoder, vilket däremot den pedagogiska personalen bör vara. Skolan måste själv kunna hantera våld och konflikter som vilken arbetsplats som helst. Man kan inte bara vältra över sociala problem på andra. Inblandningen av polisen innebär också att man tar till den allra grövsta resursen först. Dessutom undergräver det skolpersonalens auktoritet ganska rejält. Men det hindrar ju inte att man samarbetar med polisen, till exempel när det gäller förebyggande insatser och information. Men generellt tror jag mycket mer på att försöka skapa en meningsfull skoltillvaro för alla, inte bara när det gäller ren kunskapsutveckling. Här finns gigantiska möjligheter att motverka våld och brottslighet i skolan! Och ett bra samarbete med föräldrarna är kanske det allra viktigaste för att skolan ska kunna fungera. Ju mer de kan involveras, desto större chans till minskande sociala problem. Om skolan i stället agerar mot föräldrarna så går det ofta illa. Finland ligger ju ofta i topp i internationella kunskapsmätningar. Kan det finnas något samband mellan deras starka kunskapsfokus och de grova våldsbrott bland annat skolskjutningar som har ägt rum på senare år? Jag tänker på exkluderingen av de kunskapssvaga Det tror jag inte. Finland har den högsta våldsbrottsligheten i Norden, det är inget specifikt för just skolan. Det handlar om tillgång till vapen och om att Finland har en 16 17

10 samtalet vi var där stark våldstradition och har genomlidit både inbördeskrig och förödande ockupationer. Däremot är det klart att det kan finnas en koppling till de hierarkiska strukturer som finns inte bara i den finska skolan utan i samhället i stort. Ungdomar som inte blir sedda löper större risk att begå allvarliga brott. Har nedskärningarna inom elevvården i Sverige haft någon effekt på våldsutvecklingen i skolan? Det finns inga studier som visar på något sådant samband. Tvärtom sammanföll den kraftiga ökningen av ungdomsbrottsligheten i Sverige fram till 1980-talet med att resurserna i skolan ökade. När den offentliga sektorn på 90-talet drabbades av kraftiga nedskärningar så minskade också ungdomsbrottsligheten. Det låter mer som en tillfällighet? En väl fungerande elevvård är naturligtvis alltid viktig, men det är inte alltid så enkelt att fastställa vad som är hönan och ägget. Det är bra med många kuratorer, men det är ännu bättre att precisera vad de egentligen ska ägna sig åt. Kanske har deras kompetens inte alltid utnyttjats på bästa sätt och deras verksamhet har inte heller alltid byggt på vetenskapligt beprövad erfarenhet. Det finns flera exempel på kurativa åtgärder som ger negativa effekter, och man kan inte veta vilka åtgärder som fungerar om man inte utvärderar verksamheten. Skolan har helt enkelt varit för dålig på att utvärdera och vidareutveckla de elevvårdande funktionerna. Forskning visar att det inte är skolor med många kuratorer utan skolor med en väl fungerande pedagogik och mål som alla samarbetar kring som får bäst resultat både när det gäller kunskaper och att förebygga sociala problem. Är så kallad gängbildning ett problem för skolan? Begreppet gäng leder ofta tankarna fel, till grupperingar med gemensamma symboler och kläder, med starka ledare och strikta hierarkier. Det finns inte mycket sådant när det gäller ungdomar i Sverige. Ofta rör det sig i stället om löst sammansatta nätverk, och sådana har alltid funnits. Om sådana nätverk triggar sina medlemmar till våld och brottslighet, vad kan skolan göra? Nätverken har stor betydelse för kriminaliteten bland de yngre, och skolan bör helt enkelt se till så att de splittras. Det är aldrig bra om många med sociala problem finns på samma skola eller över huvud taget umgås. Skulle en förbättrad integration i samhället leda till mindre ungdomsvåld i skolan? Det är jag övertygad om. Det skulle leda till minskad friktion mellan olika grupper. Tyvärr diskrimineras ofta invandrare även av företrädare för det offentliga Sverige, vilket i sin tur kan föda brott. Särskilt stort är problemet med motsättningar mellan polisen och vissa grupper av invandrarpojkar. Motverkas integrationen av uppdelningen i kommunala och fristående skolor? Mycket svår fråga. Friskolorna bidrar ju på sätt och vis till en större segregation, men de skapar också en trygghet för vissa grupper, till exempel etniska minoriteter. På kort sikt bidrar friskolorna till mindre friktion genom att olika grupper inte möts lika mycket, men på längre sikt kan nog en del av dem, inte minst de religiösa, vara ett problem. Jag tror inte på segregering på religiös grund. Har det någon betydelse för våldsutvecklingen att så få män undervisar inom förskolan och i de tidiga skolåren? Ja, en del kvinnor har till exempel svårare att hantera våldsituationer eller konflikter och är mer benägna än männen att överlåta problemen på andra aktörer än skolan själv. Det är också självklart att barn mår bra av att ha både manliga och kvinnliga förebilder. Det talas mycket om behöriga och obehöriga lärare, men en del människor är snudd på födda till pedagoger, de kommer in i klassrummet, ler mot eleverna och klassen tystnar. Andra lärare har ingen chans, de får aldrig elevernas förtroende, och de som saknar den här karisman har ofta svårare att hantera konfliktsituationer. Och detta är inte könsrelaterat. Varför blir folk så upprörda när du konstaterar att ungdomsbrottsligheten inte ökar? Många tror inte på det, de blir helt enkelt förvirrade eftersom de under lång tid har matats med en felaktig bild. Det är säkert frustrerande att få sina föreställningar om hur världen är beskaffad kullkastade. Farligast är de som gör politiska vinningar på det förment ökande våldet. Det förekommer i flera politiska läger, men allra farligast är naturligtvis de som har främlingsfientliga och xenofobiska föreställningar och är övertygade om att våldet ökar till följd av den ökade invandringen. Ungdomar exponeras i dag för våld även grovt våld på ett helt annat sätt än tidigare, till exempel via teve och datorspel. Vilken betydelse har det? Det finns tyvärr väldigt lite forskning på det. Man vet helt enkelt inte riktigt vilka effekter det här skärmvåldet har. För att det inte finns något parallellt samhälle utan medier och datorer? Precis. Det är nästan omöjligt att hitta kontrollgrupper som inte exponeras för medier. Men jag är ganska övertygad om att medievåldet har en väldigt liten effekt på det faktiska ungdomsvåldet, i synnerhet om man jämför med sådant som sociala bakgrundsfaktorer och alkoholanvändning. De allra flesta psykiskt friska människor även barn och ungdomar har faktiskt en mycket god förmåga att skilja mellan fiktion och verklighet. Från din kriminologiska horisont, vilka är de största utmaningarna för 10-talets svenska skola? Att hantera de barn och ungdomar som av olika skäl inte är tillräckligt mogna eller studiebegåvade för att passa in i skolan. Allteftersom kraven i samhället ökar finns en risk att allt fler elever inte kan svara upp mot dessa förväntningar. Det är en stor utmaning för skolan att erbjuda alternativ för dessa individer. Alla måste bli sedda och få känna att de behövs, annars finns det en risk att de kommer att leva ett liv i konflikt med samhället. n Stockholms stad är pilotkommun i ett projekt om hot och grövre våld i skolan. Läs mer på sidan 35. var vaksam på varningssignaler Våga se! Det är ett sätt för lärare att förebygga hedersförtryck. Men hur ser man? Genom att vara frågvis och föra en dialog med eleverna, menar socionomen Dilek Baladiz. Om en ung människas frihet begränsas av en familj som vill skydda sig från elaka rykten, då är det fråga om hedersförtryck. Ibland slår det över i våld. Hedersrelaterat våld är ett av de största samhällsproblemen vi har, sa landshövding Per Unckel när han inledde länsstyrelsens och Operation Kvinnofrids seminarium om hedersförtryck den 26 januari. Per Unckel visade på hedersförtryckets omfattning med hjälp av statistik från Stockholms stad och Stockholms universitet: 23 procent av flickorna i årskurs 9 får inte ha ett förhållande eller ha sex före äktenskapet, 16 procent får inte bestämma vem de ska gifta sig med, 11 procent får inte delta i skol- och fritidsaktiviteter som anses omoraliska och 7 procent utsätts för hot, våld och kränkningar med kopplingar till hederstänkande. Det är de kalla siffrorna. En mer känslomässig förankring i problemet fick seminariedeltagarna genom pjäsen Den fjärde månaden. En syster besöker sin bror i fängelset där han avtjänar ett straff för att bland annat ha misshandlat henne. Några lösryckta repliker kan illustrera handlingen: Ångrar du dig? Jag älskade honom. Ibland får man ge fan i vad man känner. Gud skapade människan, han gjorde inte någon mer värd än någon annan. Farbröderna ringde hela tiden, det var omöjligt att säga emot. Ångrar du dig? Jag vaknade indränkt i mitt eget blod. Sådana sår läker. Anna Hoffsten, rektor på Stockholms hotell- och restaurangskola vid Globen, tyckte att det var intressant att få se konflikten från båda sidorna. Någonstans kunde man förstå även honom, det trycket som fanns på honom från familjen. Anna Hoffsten har aldrig sett hedersförtryck vare sig på sin nuvarande arbetsplats eller på sin tidigare som rektor på Teknikgymnasiet i Södertälje. Kan hon ha mött det utan att se det? Absolut. Man är dålig på att se de tecken som finns. Det händer att man möter elever där man känner att något i familjen är fel, men man vet inte hur man ska gå vidare. Pjäsen är inte helt svartvit systern är visserligen bara offer men brodern är inte bara förövare, han är också ett offer för sin släkts krav på att han ska bevaka sin syster och straffa henne. Killar kan också vara offer, sa socionomen Dilek Baladiz som har skrivit boken I hederns skugga de unga männens perspektiv. Hon är ansvarig för länsstyrelsens projekt Hedra som ska hjälpa bland annat skolor att förebygga hedersvåld. Det viktigaste är, sa hon efter seminariet, att lärare vågar se varningssignaler som att elever inte får vara med på klassfester, idrott eller sex- och samlevnadsundervisning, eller att de inte klarar skolarbetet för att de måste ta hand om småsyskon. Snoka! Ställ frågor. Och våga ta en dialog med föräldrarna. Två frågor Dilek Baladiz tycker att lärare kan ställa till elever är: Vad får du göra som jag älskade h o n o m I bland får man ge f a n i vad man känner du inte vill göra? Och vad vill du göra som du inte får göra? Fast svaren är naturligtvis inte lätta att bedöma. De flesta ungdomar, oavsett bakgrund, vill göra saker som de inte får. Om infödda svenska föräldrar säger nej kallas det gränssättning, om föräldrarna har sin bakgrund i till exempel Mellanöstern kan det kallas hederstänkande. Hur vet man skillnaden? Hedersförtryck är när begränsningarna är kopplade till kvinnors sexualitet och bottnar i föräldrarnas rädsla för ryktesspridning. Det är det kollektivistiska synsättet som gör skillnad, sa Dilek Baladiz. Ett annat tecken på att det rör sig om hedersförtyck är att syskon behandlas olika; att pojkar får mycket större frihet än sina systrar. Utbildning kan vara en väg till frihet. Dilek Baladiz berättade om några flickor som skulle tvingas gifta sig direkt efter gymnasiet om de inte fick så fina betyg att de kunde läsa vidare. När skolledningen fick reda på det satte de in specialundervisning så att tjejerna höjde sina betyg. Socialt stöd är också värdefullt. På en skola inledde kamratstödjare en dialog med brodern till en hotad flicka och gav honom stöd så att han vågade försvara sin syster mot föräldrarnas hot. n KATARINA BJÄRVALL Projektet Hedra kan du komma i kontakt med genom [email protected]. Operation Kvinnofrids aktionsplan mot hedersvåld hittar du via Björn Boströms pjäs Den fjärde månaden, i regi av Alejandro Vivanco och med Tuvalisa Rangström och Anders Berg i rollerna, spelas av Odysséteatern. När den ges för elever följs den av en expertledd dialog med publiken

11 INTERNATIONELLT Foto: Ulrica Zwenger Dagens skola måste utbilda eleverna till blivande världsmedborgare. Det är så den kommande generationen kommer att kunna nå framgång, säger nationalekonomen Jeffrey Sachs. utbildning viktigare än någonsin Distansutbildning som dominerande undervisningsform och globala klassrum med elevdiskussioner i realtid över nationsgränserna. Så ser framtidens skola ut enligt professor Jeffrey Sachs från USA. Fler människor måste få tillgång till kvalificerad utbildning och yrkesträning. Det är en av de viktigaste nycklarna till en hållbar global utveckling, säger han i en exklusiv intervju för LÄRA Stockholm. Jeffrey Sachs är fattigdomsbekämpare och miljö- och hållbarhetsexpert med hela världen som arbetsfält, han är chef för The Earth Institute vid Columbia University i New York och rådgivare åt FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon. På Kunskapens dag i höstas tog han emot Kunskapsprisets internationella hederspris för sitt enastående och framgångsrika sätt att sprida kunskap i viktiga ekonomiska frågor, främst om hur fattigdomen på jorden kan utrotas och om hur vi kan åstadkomma en hållbar utveckling. Att utbilda världens kommande ledare är kanske det allra viktigaste steget för att vi ska kunna få slut på extrem fattigdom och uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. Problemen vi står inför måste lösas i samförstånd mellan regeringar, företag och det civila samhället. Men våra politiska ledare kommer inte att agera om inte allmänheten vill att det ska hända saker. Ska världen nå framgång hänger det helt på allmänhetens acceptans och förståelse för vad som måste göras, säger Jeffrey Sachs. Ett centralt problem är att de fattigaste människorna helt saknar resurser för att skaffa sig de hjälpmedel som krävs för att de ska kunna bli produktiva i en världsekonomi. De har inga egna besparingar och är inte kreditvärdiga. Resultatet är en fattigdomsfälla där familjer varken kan ge sina barn utbildning eller skaffa sig nödvändig, ibland till och med livräddande, teknik. Enligt Jeffrey Sachs går dock problemet att lösa med offentlig finansiering. Med utbildning och rätt utrustning tilltar produktiviteten, vilket i sin tur ökar inkomsterna och gör det möjligt att spara och investera. På så sätt bryts fattigdomsfällan och här kan länder som USA och Sverige delta som finansiärer. Hur var och en agerar framöver är viktigt. Svenska skolchefer kan exempelvis skapa utbildningar som är inriktade på hur de fattiga länderna ska kunna förbättra levnadsstandarden samtidigt som dagens rika länder får utrymme att fortsätta sin utveckling. Förändringen måste dessutom ske på ett miljömässigt klokt sätt om vår planet ska klara befolkningstillväxten. Det här är en verkligt tuff utmaning som kräver att vi tänker och agerar systematiskt. I länder som USA och Sverige har skolorna många valmöjligheter, tillgång till bra hjälpmedel och information och få elever per klass, konstaterar Jeffrey Sachs. Det är ett privilegium som måste användas på bästa sätt. I fattiga länder kan upp till 100 elever få samsas i ett trångt klassrum utan elektricitet. Att ge bra undervisning med en sådan resursbrist är svårt. Därför måste rika och fattiga länder hjälpas åt att överbrygga den digitala klyftan. En unik förändring i vår tid är att även utvecklingsländernas skolor med hjälp av elektricitet, en dator och trådlöst bredband kan ge eleverna tillgång till en hel värld med informa- tion. Det skapar stora möjligheter, inte minst till samarbete. Jeffrey Sachs menar att utbildning och yrkesträning för fler är en av nycklarna till en hållbar global utveckling. Distansutbildning kommer snart att vara den dominerande undervisningsformen för många skolor och lärosäten. Vi kommer att få se lektioner i globala klassrum med elevdiskussioner i realtid över nationsgränserna. Lärare och elever på fattig landsbygd kan tränas i IT-lärande via Internet eller videokonferenser. På liknande sätt används redan telemedicin i Indien, där storstadsläkare hjälper patienter på landsbygden via Internet. Samarbeten har också startats för att indiska läkare ska kunna hjälpa patienter i Afrika och sjukvårdspersonal på den afrikanska landsbygden kommer att få vidareutbildning, träning och återkoppling via nätet. Den IT-infrastruktur som krävs för den här utbildningsrevolutionen är på god väg även i de fattigaste länderna. Särskilt flickors skolgång har visat sig vara viktig vid fattigdomsbekämpning i den så kallade tredje världen. Flickor som får utbildning börjar skaffa barn betydligt senare och får en starkare ställning som unga kvinnor när det gäller viktiga beslut, inte minst dem kring familjeplanering. Långsiktigt ger utbildningen kvinnorna ett högre värde på arbetsmarknaden. Det bidrar till att de väljer att föda färre barn, bland annat eftersom männen visat sig gå med på färre barn när deras fruar kan tjäna pengar genom lönearbete. Enligt Jeffrey Sachs måste dagens skola utbilda eleverna till blivande världsmedborgare. Det är så den kommande generationen kommer att kunna nå framgång. Dagens elever måste, så gott de kan, lära sig känna sanningen både tekniskt och etiskt. På vägen framåt ingår en breddad vetenskaplig förståelse kombinerad med empati som gör det möjligt att förstå de fattiga folkens situation, förstå de unga utan hopp och landsbygdens situation i en värld som snabbt förändras. Även här spelar utbildning en synnerligen viktig roll. Eleverna måste exempelvis lära sig mer om miljö, ekonomisk utveckling, klimatförändringar samt hälso- och sjukvårdsfrågor. Det är viktigt att hänga med i vad som händer inom vetenskapen. Här kan skolor ta hjälp av de många bra populärvetenskapliga tidskrifter och webbplatser som finns i dag. Elevers resande bör också uppmuntras i den mån det är ekonomiskt möjligt. Att själv få se och uppleva andra kulturer på plats är det bästa sättet att förstå de gemensamma intressen som binder världens folk samman, liksom de olika utmaningar som är unika för olika delar av världen. Allt fler unga ordnar med ett eget utlandsår innan de börjar på universitet, vilket innebär en fantastisk chans till ökad förståelse. Olika utbytesprogram erbjuder också möjligheter för elever att studera utomlands. Det här ger ofta livsförändrande upplevelser för individen och bör uppmuntras av skolor och vuxna närhelst det är möjligt. Men om alla i en värld med 8 10 miljarder människor ska kunna ha en rimlig levnadsstandard år 2050 krävs stora politiska och sociala ansträngningar, ett starkt ledarskap från världsliga och religiösa ledare samt ett långtgående internationellt samarbete kring den kommande tidens ödesfråga: effektiv global fattigdomsbekämpning kombinerad med en ekologiskt hållbar utveckling, avslutar Jeffrey Sachs. n Olof Engfeldt Kunskapspriset delas ut av Nationalencyklopedin med bland andra Stockholms stad som partner. Läs mer om Jeffrey Sachs och hans forskning på

12 illustration: hans von corswant LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Pedagogiskt hantverk med fingertoppskänsla Cathrin Hafströms kartläggning av inlärningssvårigheter hos personer med svenska som andraspråk bygger på teoretiska kunskaper och lång erfarenhet. Men hennes metod bör inte skrivas ned i någon manual. Då går den personliga känslan förlorad. Jag tackar min lyckliga stjärna för mina teoretiska kunskaper och min långa erfarenhet från vuxenutbildning. Kanske låter det lite kaxigt, men det är just kombinationen som gör att jag vågar ge mig in på det här svåra området. Jag har många olika trådar att dra i, förklarar Cathrin Hafström när hon tar emot på Vuxenutbildning Stockholm på Södermalm. Cathrin Hafström är testpedagog, vilket innebär att hon testar kunskaper hos personer som saknar behörighetsgrund för studier inom komvux. Hon arbetar också med elever som behöver särskilt stöd för att klara av studierna och rådfrågas ofta av lärare, arbetsförmedlare och psykologer. Men Cathrin Hafström är tydlig med att hon inte ställer några diagnoser. Det är logopedernas jobb. Jag använder mycket grövre instrument. Det handlar om att skilja personer som har en naturlig andraspråksutveckling från dem med specifika inlärningsproblem. Jag har inga standardiserade tester utan arbetar med den personliga bakgrunden och den skrivna texten. Efter ett inledande telefonsamtal bokar Cathrin Hafström in ett möte med personen. Besöket tar omkring en timme. Hon inleder med att fråga: Hur många år gick du i skolan i hemlandet? Gick du varje dag? Hade du svårt att lära dig på ditt eget språk? Ställer man rätt frågor bubblar det upp. Det kan vara så att personen har gått i skolan i två, tre år och befinner sig i en normal skrivinlärningsprocess. Men om någon berättar att det var svårt med bokstäverna på det egna språket eller att hon eller han ofta kastar om siffror, då blir jag stärkt i tron att det kanske kan handla om dyslexi. Cathrin Hafström menar att många kopplar svårigheter med språket direkt till dyslexi, även när det kan finnas andra förklaringar. De tänker inte på att det finns analfabeter, semianalfabeter och människor med traumatiska upplevelser bakom sig. Ibland händer det att hon låter en person skriva en kort text på sitt modersmål. Det spelar ingen roll att hon inte kan förstå texten Cathrin Hafström studerar den tekniska sidan av skrivandet. Hon lyssnar även till hur personen läser en text högt. Om någon har svårt med långa ord frågar hon om det beror på att de är svåra att förstå, eller om det alltid brukar vara svårt att läsa längre ord. Ibland ber hon om högläsning på modersmålet för att kunna lyssna efter stakningar och tveksamheter. Då kan jag få en uppfattning om hur automatiserat läsandet är på modersmålet. Hon erbjuder också ett datoriserat test för att avgöra nivån i svenskutvecklingen. Cathrin Hafström förklarar att hon måste hålla tre bollar i luften: läs- och skrivutveckling, andraspråksinlärning och specialpedagogisk kunskap. Att nå fram till de verkliga orsakerna liknar hon vid att skala av blad för blad på en kronärtskocka. Det finns många förklaringar till inlärningssvårigheter: syn- och hörselnedsättning, Efterfrågad kompetens. Testpedagog Cathrin Hafström är erfaren som få när det gäller att kartlägga inlärningssvårigheter hos vuxna med svenska som andraspråk. Foto: Ulrica Zwenger talsvårigheter, tinnitus, traumatiska upplevelser med påträngande minnesbilder, medicinering och övergrepp. Längst ner på listan sätter Cathrin Hafström begåvning. I de fall hon misstänker att det verkligen handlar om dyslexi, erbjuder hon eleverna att läsa en särskild kurs i svenska som andraspråk. Den innehåller stöd, både i grupp och individuellt, med hjälpmedel som talsyntes och särskilda träningsprogram på dator. Cathrin Hafström poängterar hur viktigt det är att plocka ut rätt individer till kurserna. De som har kort skolbakgrund behöver en helt annan metodik än de som är vana vid att studera men har de här problemen. Hos många lärare finns ett sug efter den kunskap som Cathrin Hafström besitter och just nu är hon med och planerar en stor fortbildningsinsats för lärare inom vuxenutbildningen om andraspråksinlärare med inlärningsproblem. Hon har även föreläst på lärarutbildningen och rest runt i landet tillsammans med Sios (Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige). Responsen har genomgående varit positiv och många har efterfrågat en checklista men hon tror inte på en sådan. Jag vill absolut inte att detta skrivs ned i någon bok och blir en form av manual, då går den extra känslan förlorad. Jag tror på learning by doing i kombination med nödvändiga teoretiska kunskaper. Man skulle kunna likna det vid att väva en matta eller sy ett lapptäcke. Det är helheten som är det viktiga. Skulle ditt arbetssätt kunna överföras till andra pedagogiska verksamheter? Absolut. Jag tycker mig se att det finns ungdomar som har gått högstadiet och gymnasiet här och kommer till mig närmast som analfabeter. De har inte fått rätt stöd. Då har man kanske förklarat svårigheterna på något annat sätt, när det i grunden handlar om dyslexi eller kort skolbakgrund. n Annelie Drewsen Ny avhandling om tvåspråkiga elever med dyslexi läs mer på sidan

13 STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Niondeklassaren Linda Söderstam, Gubbängsskolan, började fundera över gymnasievalet tidigt i höstas och kände att hon fick mycket hjälp av Britt-Marie Rasque. Det hade varit mycket svårare att välja om det inte hade funnits någon SYV-are, säger hon. Hjälper Sveriges framtid välja väg Det är bråda dagar för studievägledaren Britt-Marie Rasque. Niondeklassarna i Gubbängsskolan och Rågsvedsskolan står inför ett stort val. Gymnasiet ska vara en rolig tid. Det ska inte vara för svårt eller för lätt och absolut inte en plåga i tre års tid, säger hon och bokar en tid med en tjej som helst vill träffa henne direkt. Huvuduppgiften är att vägleda inför gymnasiet och Britt-Maries Rasques dörr är öppen för elever som behöver ett bollplank i sitt val. Men en studievägledares arbete består också av många planerade inslag. Den första kontakten med eleverna har jag i åttan då jag informerar i klasserna om de olika gymnasieprogrammen. I början av årskurs 9 håller hon sedan en längre information i klasserna och förmedlar att nu är det dags att tänka till. Dessutom kallar hon alla elever till ett vägledningssamtal. En del har fullständig koll över vad de vill läsa och i vilken skola de ska gå. Andra behöver mer vägledning. Det finns ett stort utbud av program, inriktningar och skolor så det är inte så konstigt. Vilken skola är bäst? är en vanlig fråga. Det kan jag naturligtvis inte svara på. I stället uppmanar jag eleverna att gå på gymnasiernas öppna hus och studera programmen på Under de individuella samtalen får eleverna bland annat berätta vad de är bra på och vad de är intresserade av. Det är viktigt att de känner att de hamnar på en skola eller ett program som passar dem. Många är nervösa inför valet så jag försöker Foto: Ulrica Zwenger avdramatisera det och berättar att de under sin livstid kommer att ställas inför mycket större val. Ett annat viktigt tillfälle för elevernas gymnasieval är den årliga Gymnasiemässan i november. Studievägledarna är naturligtvis representerade och får en hel del frågor. Britt-Marie Rasque har uppfattningen att de flesta elever finner sig till rätta under sin gymnasietid och gillar läget. Ibland stöter hon på gamla elever och får direkt återkoppling från dem. Vi får ingen formell återkoppling från gymnasierna, det hinns nog inte med. Men visst vore det bra. Britt-Marie Rasque delar sin tjänst mellan Rågsvedsskolan och Gubbängsskolan. Dessutom administrerar hon praoplatser och är med i skolornas elevhälsoteam och antimobbningsgrupper. Vi har en hel del bra praoplatser att erbjuda men många elever fixar också platserna på egen hand. De är inte alltid synkade med yrkesdrömmarna och jag tycker inte heller att de behöver vara det. Det kan vara kul att prova på något helt annat. Erfarenheter från arbetslivet är viktiga i rollen som studievägledare. De flesta studievägledare har det. Själv arbetade jag länge som journalist. Men jag har alltid varit intresserad både av att arbeta med unga i tonåren och av utbildningsfrågor. Så jag har hamnat helt rätt, säger Britt-Marie Rasque som har goda minnen av sin egen studievägledare på gymnasiet. Han var tillgänglig och gick att bolla frågor med. Så försöker jag också jobba. En studievägledare måste också vara strukturerad och ha ordning på alla papper. Jag har råkoll på att eleverna har gjort sina val och att de är realistiska. Det kan finnas elever som är väldigt skoltrötta men jag uppmanar dem att ändå välja. Läget kan ju ha ändrat sig fram till skolstarten. Även föräldrarna får en informationsdragning av Britt-Marie Rasque. Dessutom har hon telefon- och mejlkontakt med dem. Jag sitter ofta och diskuterar med föräldrarna och eleven tillsammans, vilket är jättebra. En del elever behöver mer hjälp eftersom de inte får så mycket stöd hemifrån. Det kan till exempel handla om att de har föräldrar som inte är så bra på svenska. Men ibland räcker inte tiden till. Jag önskar att jag i större utsträckning hade möjlighet att följa med eleverna på personliga Vem var din bästa lärare? Lennart Norström, som jag hade i samhällskunskap på gymnasiet. Han var mycket engagerande och fick oss att läsa tidningarna och ifrågasätta. Britt-Marie Rasque studiebesök på gymnasierna. Men också att jag kunde ge ännu mer inblick i olika yrken. Dessutom hinner jag inte själv göra studiebesök på alla skolor som finns utan får gå på det som finns skrivet. Något som upprör henne är de gömda barnens beskurna rätt till utbildning. Svensk lag borde följa barnkonventionen som säger att alla barn ska ha rätt till skolgång. I dag kan de inte välja på samma sätt som de andra eleverna. I stället få vi studievägledare i de här sällsynta fallen ringa runt och har vi tur hittar vi skolor som har hjärtat på det rätta stället. Men många säger också nej. Studievägledarna i sydöstra Stockholm träffas regelbundet och utbyter erfarenheter. Det är ett väldigt bra stöd. Det är också viktigt att ha bra relationer till pedagogerna och övrig skolpersonal. Jag är ingen isolerad ö på skolan. När det gäller elevernas val är det sig ganska likt mellan åren. Samhällsvetenskapsprogrammet brukar ligga i topp, men många är också intresserade av hantverksprogram i dag. Däremot är pratet om att alla unga vill bli programledare eller syssla med medier överdrivet. Det finns dock tydliga skillnader i popularitet mellan skolorna. Där spelar marknadsföringen en stor roll, tror Britt-Marie Rasque. Det är också vanligare att eleverna väljer de kommunala skolorna framför friskolorna. Det händer att gymnasieskolor vill komma hit och informera, men det är jag restriktiv med. Vad är det roligaste med att vara studievägledare? Att få träffa och vägleda alla olika elever. Det är en väldigt rolig ålder. Alla förhoppningar, drömmar och visioner finns kvar. Många elever är självgående och har en otroligt bra koll. De är jätteduktiga och på hugget. Jag får träffa Sveriges framtid. n Monika Sidén Mer information om studie- och yrkesvägledning på skolorna får du av Kristina Björkegren Linder, grundskoleavdelningen, , och Sirpa Wahlberg Borgström, gymnasieavdelningen, Färre felval med utbildad SYV Studie- och yrkesvägledare (SYV) har en viktig roll i att ge unga människor förståelse för arbetsmarknadens behov. De som ska välja utbildning måste få rätt signaler om vilka utbildningar som kan leda till ett arbete. Det slår Framtidsutredningen fast i den tredje och avslutande rapporten från i fjol. Där presenteras framtidens utmaningar för Stockholms arbetsmarknad och för staden som arbetsgivare. Vi arbetar för att kvalitetssäkra studie- och yrkesvägledningen så att alla elever kan få en bra och likvärdig vägledning. Det gör vi tillsammans med grundskolan. Felvalen och studieavbrotten ska minska, säger Sirpa Wahlberg Borgström på gymnasieavdelningen. Samtliga rektorer och studievägledare i grundskolan och på gymnasiet kommer att samlas under året för gemensamma tema dagar med föreläsare från Finland och Göteborg och från Skolverket. I Göteborg har studie- och yrkesvägledningen samordnats, vilket har resulterat i färre felval till gymnasiet. I våra nordiska grannländer är tiden som varje elev får vägledning fastställd i skollagen. Finland har 70 timmar studievägledning i årskurs 7 9. Dessa erfarenheter och exempel är nyttiga i vårt arbete, säger Kristina Björkegren Linder på grundskoleavdelningen. Det är rektor som ansvarar för att alla elever får studie- och yrkesvägledning. På gymnasieskolorna i utbildningsförvaltningens regi finns närmare 50 studie- och yrkesvägledare och på grundskolorna cirka 70, men alla är inte behöriga. Det förekommer att rektorer eller lärare har vägledning för elever i sina arbetsuppgifter. En rapport från utbildningsförvaltningen 2007 om övergången från grundskola till gymnasieskola visade att studie- och yrkesvägledning har en väsentlig roll för den enskilde eleven och att det var påfallande fler omval eller orealistiska val från grundskolor utan utbildad SYV. Vikten av studie- och yrkesvägledning poängteras även i förslaget till ny skollag, som också betonar att de studie- och yrkesvägledare som anställs måste vara behöriga. Skolorna beslutar själva om hur studievägledningen organiseras. n Monika Sidén 24 25

14 profilen ett lyft med gemensam IT Mariella Ballardini är IT-chef på utbildningsförvaltningen. Hon är också maskören och tvåbarnsmamman med starka band till Buenos Aires som hänförs av matematikens elegans. Den stora uppgiften för året är att bidra till införandet av GS IT (gemensam IT-service) i skolorna. Text: Monika Sidén Foto: Robert Blombäck Stockholm ligger vitt utanför fönstret på Samuel Owens gränd alldeles vid Norr Mälarstrand. Mariella Ballardini kastar en blick på snön som vräker ner och utvecklar sina tankar om IT i skolan. Det finns en skillnad mellan hur våra elever använder IT i vardagen och skolans IT-användning. IT borde vara en självklar del av vårt arbete. Det gäller att öka tillgängligheten till IT i skolarbetet och förhoppningen är att GS IT skapar förutsättningarna för det, säger hon. Hennes stora uppdrag under året är att bidra i arbetet med att införa GS IT i skolorna. Men också att bygga upp den samverkansmodell som kommer att behövas mellan utbildningsförvaltningen och serviceförvaltningen, där GS IT-avtalet kommer att förvaltas. GS IT innebär att stadens IT-miljö centraliseras och samtliga bolag, förvaltningar och skolor överförs till en gemensam IT-miljö med Volvo IT som leverantör. Jag är säker på att vi vinner på att ta ett stadsövergripande grepp om stadens IT, det blir ett standardlyft framför allt när det gäller verksamheternas IT-utrustning, säger Mariella Ballardini som också ser stora möjligheter att utveckla IT som hjälpmedel för det pedagogiska arbetet. Något som IT-strategen Mats Östling bland annat arbetar med. I lokalerna på Samuel Owens gränd finns även utbildningsförvaltningens IT-enhet som ska avvecklas när GS IT är infört. De gör ett fantastiskt jobb och bidrar enormt till införandet av GS IT. Det är verkligen helt otroligt att de har ett sådant engagemang och tålamod trots att de går en oviss framtid till mötes. Det är riktigt stort, säger Mariella Ballardini. Hon fick av en kollega höra att även hon är engagerad. Dessutom passionerad och utåtriktad. Ja, latinsk helt enkelt, sa kollegan. Det är inget som jag är uppmärksam på själv. Jag känner mig väldigt svensk, säger hon. Och svensk är hon ju också men med argentinskt påbrå, farfars far var italienaren som for till Argentina. Banden till Buenos Aires är fortfarande starka. 27

15 profilen BEDÖMNING OCH BETYG Det är en underbar stad men jag är också vansinnigt kär i Stockholm. Fast jag är inte så förtjust i kylan, säger hon och nickar mot fönstret där snön fortfarande vräker ner. IT kom in ganska sent i Mariella Ballardinis yrkesliv. Efter gymnasiet satsade hon på masköryrket och jobbade bland annat med den legendariska operauppsättningen av Carmina Burana i Hammarbyhamnen. Sedan kom de två barnen Malcolm och Elvira i snabb följd. Efter några år längtade jag efter att få använda huvudet och läste in matten på komvux. Det gick väldigt bra och jag uppskattade det eleganta i matematiken. Studieframgången bättrade på självförtroendet och hon sökte och kom in på systemvetarprogrammet. Det var 1998 och alla med någon form av IT-erfarenhet var eftertraktade på arbetsmarknaden. Fem år och 170 universitetspoäng senare hade IT-bubblan spruckit och det fanns inga jobb. Det var så klart lite deppigt men jag började arbeta på timme med administrativa göromål på Språkcentrum. Efter något år fick jag fast anställning som assistent. I och med utbildningsförvaltningens stora omorganisation 2004 fick den dåvarande IT-chefen Else-Marie Karlsson upp ögonen för Mariella Ballardini och hennes kompetens. Hon blev IT-samordnare och styrde upp ITleveransen till skolorna och stöttade skolor som inte alltid fick vad de förväntade sig av leverantörerna. Jag läste avtal, gjorde studiebesök och lärde mig mycket om tekniken. Under den här tiden ändrade vi också rutinerna för elevkontohanteringen och rensade upp i de många systemen, berättar hon. Ännu större utmaningar väntade. Efter valet 2006 blev utbildningsförvaltningen huvudman även för grundskolorna och alla skolor flyttades över från stadsdelarna till utbildningsförvaltningens administrativa nät. Ett jätteprojekt som Mariella Ballardini ledde. Fakta/Mariella Ballardini Aktuell: Ny IT-chef på utbildningsförvaltningen. Bor: Södermalm. Familj: Malcolm, 14, och Elvira, 13. Gillar: Kastanjer. Ogillar: Att frysa. På lediga stunder: Njuter. Läser: Dödgrävarens dotter av Joyce Carol Oates. Lyssnar på: Luis Miguel. Använder Internet privat: Lagligt. Bästa skolminnet: När jag för ett år sedan, på väg in på Hantverkargatan 2F, gick förbi min gamla studierektor Sven-Erik Tunerholt (numera rektor på Högalidsskolan) och skämdes över att han ertappade mig med att röka. Jag slutade sedan röka i augusti. Det gick fantastiskt bra, inte minst tack vare alla kompetenta medarbetare. Hon fortsatte som projektledare när GS IT drog i gång 2008 och blev tillförordnad IT-chef våren 2009 när Else- Marie Karlsson slutade. En tjänst som blev fast i höstas. Om att vara kvinna i en mansdominerad bransch säger hon: Det är absolut mest män i IT-världen. Men på utbildningsförvaltningens IT-enhet är det en ganska jämn fördelning mellan män och kvinnor. Mansdominansen har blivit tydligare ju högre upp i hierarkin hon har kommit. Då har hon också sett skillnader i förhållningssätt gentemot män och kvinnor. Jag tror att många, såväl män som kvinnor, har en teoretisk uppfattning om att de är väldigt jämställda och inte medvetna om sitt förhållningssätt. Vi har ett gammalt patriarkaliskt arv att brottas med. För mig är det lika mycket en fördel som en nackdel att vara kvinna i en mansdominerad bransch. Jag syns och man minns mig. Ibland kan jag bli lite lilla gumman-behandlad. Det bemöter jag med att hålla mig till fakta och se till att veta vad jag pratar om, säger hon. Att vara IT-chef är en stor uppgift. Svaret på frågan om vad som är svårast kommer utan betänketid. Att hinna. Jag kan prioritera och jag gör det bra men det är svårt att acceptera att jag inte hinner allt som är viktigt. Det är något jag brottas med. Samtidigt är jag hyfsat bra på att släppa jobbtankarna. De försvinner inte minst när jag läser läxor med barnen. Det tycker jag är riktigt roligt. Men det finns naturligtvis mycket som är roligt och givande även i arbetet. Jag ser fram emot att vara med och bygga upp utbildningsförvaltningens nya IT-organisation. Det är spännande och det finns stora möjligheter att göra något riktigt bra av det, säger Mariella Ballardini och tar till slut den ivrigt vibrerande telefonen. n Nytt stöd för tusentals pedagoger Goda exempel på hur man som lärare formulerar bra och lärande bedömningar och ett sätt att tydliggöra för eleverna hur de kan arbeta för att uppnå målen. Fördelarna med utbildningsförvaltningens nya kommentarsbanker och lokala pedagogiska planeringar i Stockholm Skolwebb är många. Tack vare kommentarsbanken får våra pedagoger bättre verktyg i sitt bedömningsarbete allt för att höja kvaliteten på de skriftliga omdömena och understödja elevernas kunskapsutveckling. Det sa projektledaren Pernilla Lundgren när hon inledde den sista träffen med de pedagoger som deltagit i nätverket Bedömning med digitala verktyg. Denna vinterdag kom ett 30-tal pedagoger till utbildningsförvaltningen, rustade med både exempel på elevarbeten och bedömningskommentarer från de olika ämnesområden de representerade. Under en intensiv eftermiddag diskuterades och finslipades bedömningsmatriser och lokala pedagogiska planeringar. Nätverket Bedömning med digitala verktyg arbetade under 2009 med två olika projekt kopplade till bedömning och skriftliga omdömen: kommentarsbank och lokala pedagogiska planeringar (LPP). Projektet är en satsning inom utbildningsförvaltningens övergripande utvecklingsprojekt Bedömning och betyg. Under våren 2009 arbetade ett 70-tal pedagoger med att ta fram bedömningskommentarer till kommentarsbanker som kan användas vid bedömning av elevernas kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Dessa kommentarsbanker finns sedan i augusti tillgängliga för alla pedagoger via Stockholm Skolwebb. Under hösten fortsatte sedan hälften av deltagarna arbetet i nätverket med målet att skapa lokala pedagogiska planeringar. Till planeringarna tas även bedömningsmatriser, elevexempel och en lärarinstruktion fram, vilka tillsammans bildar ett pedagogiskt paket som läggs ut på Stockholm Assessment Bank i Stockholm Skolwebb. Pernilla Lundgren betonade att innehållet i bedömningsmatriserna på ett utmärkt sätt även tydliggör för eleverna hur de ska arbeta för att nå strävansmålen. En matris med tydliga och bra formuleringar är ett stöd för eleverna. Den ger en känsla för vad god kvalitet på ett arbete är och hjälper dem att fokusera det som är viktigt. Målet är att visa exempel som gynnar både pedagoger och elever. Med stor iver startade sedan de olika ämnesgrupperna sitt arbete. En av grupperna bestod av fyra idrottslärare från olika skolor i staden. Och alla var överens om att det varit oerhört värdefullt att delta i nätverksarbetet under våren och hösten: Bodil Johansson, Sundbyskolan, Heidi Grundén, Åsö grundskola, och Olle Hjalmarsson, Katarina Norra skola, arbetar med lokala pedagogiska planeringar i slöjd. Projektet är ett led i utbildningsförvaltningens satsning på bedömning och betyg. Foto: Ulrica Zwenger 28 29

16 enkät Foto: Ulrica Zwenger Hur arbetar du med skriftliga omdömen? Marie Sellgren, lärare årskurs 1, Hammarbyskolan Det är en process att lära sig kombinera elevernas individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, vilket beslutsfattarna borde ha tagit hänsyn till. Vi arbetar nu aktivt med detta, så jag tror att vårens omdömen kommer att bli tydligare än tidigare. Christer Rönngren, lärare årskurs 7 9, Adolf Fredriks musikklasser Den information som förmedlas via de skriftliga omdömena ska inte komma som en överraskning för elever och vårdnadshavare. Det är viktigt att kontinuerligt föra en dialog med eleverna om var de befinner sig och vilka kunskapskvaliteter de kan utveckla. Sofia Rahme, lärare årskurs 5, Enskede skola Jag använder dokumentationen för att precisera vad eleverna kan och vad de ska öva mer på. Även de som når målen med god marginal får veta vad de kan öva mer på för att nå strävansmålen. Jag använder sedan dokumentationen för att skriva individuella utvecklingsplaner tillsammans med elever och vårdnadshavare. Lärarna har fått skapa bedömningsmatriser utifrån autentiska elevexempel. Projektet Bedömning med digitala verktyg har resulterat i kommentarsbanker och lokala pedagogiska planeringar som ska stödja arbetet med individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Som idrottslärare arbetar man oftast ensam ute på skolorna. För mig har det varit inspirerande och lärorikt att få nätverka med andra idrottslärare i staden. En värdefull fortbildning samtidigt som vi genom arbetet med de lokala pedagogiska planeringarna och kommentarsbankerna också har utvecklat ett verktyg som verkligen underlättar vårt arbete, sa Charlotte Thuné från Långbrodalsskolan i Älvsjö och fick medhåll av sin grupp som bestod av Göran Holmberg och Miriam Grosin från Karlbergs skola och Nadja Nordmyr från Västertorpsskolan. Genom att kunna använda exempel på färdiga formuleringar i kommentarsbanken, som vi sedan kan komplettera med egna kommentarer utifrån de lokala pedagogiska planeringarna, där varje elevs kunskapsutveckling synliggörs, sparar vi helt enkelt mycket tid. Dessutom höjer vi kvaliteten på bedömningarna. Bra för både elever, föräldrar och oss pedagoger, sa Göran Holmberg. I svenskgruppen arbetade bland andra Carolin Heyer, 1 7-lärare på Mälarhöjdens skola, med att formulera kommentarer utifrån några sagor som elever i årskurs 3 skrivit. Det finns flera fördelar med bedömningsmatriser och lokala pedagogiska planeringar. För eleverna blir det tydligare vad de ska sträva mot, vilket också betyder att de kan sikta högre och komma längre. Jag har redan använt matriserna i skolan och märker att de elever som vanligtvis behöver mycket stöd klarar sig bättre på egen hand. De får en bättre struktur och kan själva se vad de ska prestera. Ska eleverna kunna utvecklas optimalt måste vi skapa tydlighet kring vad de ska lära sig utifrån målen i läroplanen. Carolin Heyer betonade också att arbetet med projektet i nätverksgrupperna har gett mycket inspiration. Vi har arbetat i ämnesgrupper, men pedagogerna har kommit från olika skolor och undervisat i olika årskurser. Det berikar arbetet i gruppen samtidigt som det är spännande att få tillfälle att utbyta erfarenheter, konstaterade hon. I förlängningen kommer skolornas arbete med de lokala pedagogiska planeringarna och bedömningsmatriserna att höja kvaliteten på de skriftliga omdömena och göra eleverna mer medvetna om sin kunskapsutveckling, sa Pernilla Lundgren. Projektledare Erika Isaksson, som även arbetar med Stockholm Skolwebb, ser också många fördelar för både pedagoger och elever med att skapa digitala verktyg och nätverk för bedömning och betyg. Med kommentarsbanken kan vi sprida många goda exempel på hur man formulerar bra och lärande bedömningar. Nu behöver inte pedagoger sitta var för sig och formulera sig. I stället finns det här lättillgängliga digitala verktyget, som kontinuerligt kommer att revideras och förbättras. Samtliga kommentarer som läggs in i kommentarsbanken ska kopplas tydligt till de nationella målen och differentieras för årskurs 3 (svenska och matematik) samt årskurs 5 och 9, berättade Erika Isaksson. Banken består i sin tur av två delar: en för den summativa och en för den formativa bedömningen. Hon såg också positivt på att flera skolor redan börjat använda de generella kommentarerna i kommentarsbanken och fyllt på utifrån skolornas egna lokala pedagogiska planeringar. Vid en kort återsamling och summering, som även innefattade en uppskattad diplomutdelning, passade Pernilla Lundgren och Erika Isaksson på att tacka alla pedagoger för ett fantastisk roligt och lärande arbete: Det här blir aldrig till ett helt färdigt material, utan tanken är att ni ute på respektive skola fortlöpande ska komplettera och revidera med kommentarer och exempel utifrån respektive LPP, sa Pernilla Lundgren. n Agneta Berghamre Heins Den summativa bedömningen summerar elevens kunskaper vid ett visst tillfälle, medan den formativa identifierar styrkor och svag heter och syftar till att få eleven att gå vidare i sin kunskapsutveckling. Utbildningsförvaltningens arbete med att ta fram exempel på lokala pedagogiska planeringar fortsätter under Ulla Wennerlund, lärare årskurs 3, Enskede skola Jag gör ofta anteckningar om eleverna efter lektioner och när arbeten är avslutade. På vissa elevarbeten skriver jag också kommentarer till eleverna. Med stöd av anteckningarna och kommentarerna gör jag sedan de skriftliga omdömen som skrivs på Skolwebben. Marita Lundqvist, lärare årskurs 4, Hammarbyskolan Skriftliga omdömen ger mina elever och deras föräldrar en bild av nuläget, en formativ bedömning inför utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen. Ett sätt för eleven att ta ett steg till i sin utveckling av sina förmågor och färdigheter. text och foto: Anta Ahlström 30 31

17 KOMMUNIKATION En av skolans verkliga utmaningar är att hela tiden ha en bra dialog med sin omvärld, säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim, kommunikationschef på utbildningsförvaltningen. Foto: Björn Tesch Berätta om er verksamhet! Vi ska vara stolta över det jobb vi gör och våga tala om det! Och det ska vi göra med hjälp av tydliga och konsekventa budskap. Som ett sätt att ytterligare stödja cheferna i deras kommunikationsansvar kommer vi nu att erbjuda mätningar av det kommunikativa ledarskapet. Det säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim, som är utbildningsförvaltningens kommunikationschef sedan Hon har arbetat med kommunikation sedan 1973 bland annat på fackförbundet SKTF och vid Polismyndigheten i Stockholms län och har en tydlig bild av hur man kan utveckla en verksamhet med hjälp av strategiskt kommunikationsarbete. Inte minst betonar hon chefernas betydelse för en framgångsrik kommunikation på alla nivåer i organisationen. Och sättet att kommunicera påverkar både bilden vi har av oss själva och omgivningens bild av skolans verksamhet. De som arbetar inom skolan gör ett otroligt bra arbete. Det måste vi berätta om! Ett bra sätt att bygga upp ett förtroende för våra skolor och för staden som helhet är att visa värdet av vår verksamhet, säger Agnetha Styrwoldt- Alfheim. Vi måste vara lite kaxiga och våga berätta om allt spännande nytänkande som pågår i vår verksamhet. Utbildningsförvaltningen är den största utbildningsanordnaren i Sverige och med hjälp av en samordnad kommunikation och tydliga budskap kan vi ytterligare förstärka varumärket Stockholms stad och tydliggöra vår egen verksamhet. En strukturerad och samordnad kommunikation underlättar också för alla inom förvaltningen och på de enskilda skolorna att arbeta mot samma mål, menar Agnetha Styrwoldt-Alfheim. Här är chefer, rektorer och skolledare nyckelpersoner och särskilt viktiga för att sprida budskapet till våra medarbetare och till omgivningen om vart vi är på väg. De har ett särskilt kommunikationsansvar kring Vision 2030 om Ett Stockholm i världsklass och En skola i världsklass. Hon understryker att medarbetarnas kompetens är en av de viktigaste tillgångarna inom skolan. Minns anekdoten om mannen som ligger på knä och slipar stenar vid en byggarbetsplats. En förbipasserande frågar: Slipar du stenar? Mannen svarar: Nej, jag bygger en katedral. Det är så jag ser det. Vi är alla små kuggar i byggandet av En skola i världsklass. Därför är det viktigt att som ledare ha en ständigt pågående intern dialog om verksamheten och dess förutsättningar. Medarbetarna blir motiverade och engagerade och omvärlden får en positiv bild av den enskilda skolan och av Stockholms stad. Kommunikationen i vår verksamhet ska vara aktiv, trovärdig och tillgänglig, slår Agnetha Styrwoldt-Alfheim fast. Därför finns det nu möjlighet för alla chefer, rektorer och skolledare att få hjälp av förvaltningens kommunikatörer med att se över kommunikationen. Det kan handla om allt från att ta fram en kommunikationsstrategi till att planera en ny webbplats. Vi kommunikatörer är ett av utbildningsförvaltningens verktyg för att utveckla ledarskapet. Chefer, rektorer och skolledare kan utifrån den egna verksamheten diskutera strategier med oss om hur de ska kommunicera. Ett arbete som är både utvecklande och roligt och som ger resultat, konstaterar Agnetha Styrwoldt-Alfheim. Alla medarbetare på utbildningsförvaltningen ska få stöd i att agera utifrån visionen om Ett Stockholm i världsklass och En skola i 32 33

18 kommunikation vi var där världsklass och enkelt kunna hitta den information de söker. Om varje medarbetare kan slippa en timmes onödigt letande efter information varje vecka skulle förvaltningen spara 144 miljoner kronor per år. Och få värdefull tid över till annat! (En timme per vecka, 40 veckor per år, 225 kronor per timme och medarbetare = 144 miljoner kronor.) Därför behöver vi nu prioritera den interna kommunikationen, säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim. Vi ska tydligt och konsekvent förmedla vad vision, verksamhetsmål och beslut betyder för alla medarbetare. Det är viktigt att de får information via våra interna kanaler, till exempel intranätet och sin närmaste chef, och inte via nyhetsmedierna. Och att bygga en rättvisande bild av verksamheten kräver ett målmedvetet arbete. Man får den bild i allmänhetens ögon som man förtjänar. En skola som inte kommunicerar med sin omvärld missar möjligheten till dialog. En av de verkliga utmaningarna för skolan i dag är just att hela tiden ha en bra dialog med elever, föräldrar, politiker, opinionsbildare, myndigheter, kringboende, leverantörer och massmedier. Det gäller att ligga steget före sina konkurrenter, säger Agnetha Styrwoldt- Alfheim. Om t.ex. gymnasieskolorna lyckas i sin kommunikation leder det till fler elever på den egna skolan, vilket blir allt viktigare när elevkullarna minskar framöver. Stadsledningskontorets kommunikationsstab och personalstrategiska avdelningen har nu tagit fram en modell för individuell återkoppling till alla chefer. Syftet är att mäta resultatet av det kommunikativa ledarskapet. Mätningen ska ge stadens chefer vägledning till fortsatt utveckling av sitt ledarskap och av sin kommunikativa förmåga. Att regelbundet mäta resultaten är självklart, men nu får vi också möjlighet att visa hur framgångsrik kommunikation kan leda till ökad lönsamhet också för Stockholms stad, säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim. n Marie-Hélène Sund Läs mer på intranätet om stadens kommunikationspolicy och om utbildningsförvaltningens kommunikativa plattform, personella resurser och kompetenser. Kommunikationsgruppen når du på Alla lärare är språklärare Hur kan lärare stötta elever med svenska som andraspråk i skolans naturvetenskapliga ämnen? Det var den övergripande frågan på Språkforskningsinstitutets seminarium som lockade drygt 130 lärare en torsdagseftermiddag i januari. Det stora dragplåstret var John Polias, utbildningskonsult från Australien som föreläser världen över om andraspråksinlärning och genrepedagogik. Med många exempel från verkligheten visade han hur undervisningen kan utformas i samklang med skolans genrer, det vill säga språkliga uttryckssätt som har vuxit fram under lång tid. Skolans uppgift är att hjälpa eleverna att gradvis utvidga sin språkliga repertoar, vilket i praktiken handlar om att röra sig från det konkreta till det abstrakta. Med kunskap om hur skolans genrer fungerar och hur de hör ihop kan lärare stötta sina elever både kunskapsmässigt och språkligt. Han visade att en naturlig utveckling går från instruktioner, via återberättelser, mot förklarande och argumenterande texter. En instruktion om hur man odlar persilja kan så småningom bli en återberättande text om hur klassen odlade persilja och sedan beskrivningar av växten persilja. Därefter skrivs en text om örter och sist av allt försöker man sig på att förklara hur frön gror. De ska ta två steg framåt och ett tillbaka, sa John Polias och förklarade att det handlar om att utveckla en rörlighet i tänkandet, mot det mer vetenskapliga, men utan att förlora kontakten med det vardagliga. Rent praktiskt kan det handla om att ställa frågor till eleverna, frågor som leder dem in på vetenskapliga sätt att tänka och formulera sig. Det kan man börja med tidigt. Eleverna måste påminnas om att ta på sig sina små hattar som det står Minivetenskapsman på, sa John Polias och visade en text som ett barn hade skrivit om ett djur och där läraren anmärkt på orden bajs och rumpa. En vetenskapsman går inte omkring och säger bajs och rumpa! Men det handlar inte bara om ordval. Forskarna Monica Axelsson och Britt Jakobson från Stockholms universitet har undersökt hur lärare stöttar yngre andraspråkselevers språkoch kunskapsutveckling inom naturvetenskapliga ämnen. De har bland annat kommit fram till att eleverna inte har så stora problem med orden i sig, utan att det är relationen mellan olika begrepp som är svår att förstå. De visar hur viktigt det är att illustrera dessa sammanhang. John Polias var inne på samma bana. Inför den svåra uppgiften att förklara naturvetenskap för elever som ännu inte behärskar språket till fullo rådde han: Förenkla inte vetenskapen, visa i stället strukturer tydligt i ord och bild. Han visade hur viktigt det är att en text följer det vetenskapliga innehållets struktur. Det måste finnas en logisk följd både i text och i bild. Alla lärare är egentligen språklärare, menade Britt Jakobson. Men ofta är det vattentäta skott mellan de olika ämnena. Läraren i svenska som andraspråk kan handleda NO-läraren när det gäller språket, föreslog Monica Axelsson. Skolspråket är ingens modersmål, därför måste även ämnesundervisningen vara språkutvecklande. n Annelie Drewsen Lästips: Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons (Hallgren & Fallgren studieförlag). Foto: Björn Tesch Hallå där... Gitte Klingspor, hälsostrateg. Du har funnits på utbildningsförvaltningen sedan i höstas och kommer närmast från Värmdö kommun där du också jobbade som hälsostrateg. Vad gör en sådan? Jag arbetar hälsofrämjande och är ett stöd för chefer och för enheternas hälsocoacher och hälsogrupper. Syftet är att öka frisknärvaron och jag tar även upp goda exempel på friska arbetsplatser och ger tips på hur man kan använda friskvårdstimmen. Hälsa är mer än den fysiska konditionen, eller hur? Det finns flera friskfaktorer i arbetslivet. Det handlar bland annat om delaktighet, bra stämning och högt i tak. Men också om hur närvarande chefen är, om det finns utrymme för sociala aktiviteter och om det ges möjlighet till friskvård. Stockholm pilotkommun om våld i skolan Utbildningsförvaltningen har fått kronor från Skolverket för ett pilotprojekt om grövre våld i skolan. Syftet är att samla in information och föra ut kunskap för att kunna stödja skolorna i deras arbete mot hot och våld, inklusive dödligt våld. Satsningen ska ses mot bakgrund av de grova våldsbrott som har förekommit i skolor på senare år. I Finland har till exempel elever och personal skjutits ihjäl. Trots att grovt våld är förhållandevis ovanligt i skolan så behöver kunskapen och beredskapen om allvarliga hot och händelser vara goda även i Sverige, heter det i projektplanen. Det finns alltid en risk att mobbning och trakasserier leder till fysiskt våld som trappas upp till grövre våld, säger projektledaren Roger Adolfsson, handläggare och säkerhetsansvarig på utbildningsförvaltningen. För att motverka våld och kränkningar är det viktigt att skolan skapar en trygg miljö. Skolarbetet ska grunda sig på respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Hur ser det ut på utbildningsförvaltningens arbetsplatser? Det är naturligtvis olika. Majoriteten av våra verksamheter är skolor och där har de schemalagd arbetstid. Det kan därför vara svårt att få in gemensamma aktiviteter. Å andra sidan finns det många olika yrkeskategorier som gör att de anställda kan vara ett stöd för varandra. Hur hög är sjukfrånvaron? Den är 5,5 procent totalt på utbildningsförvaltningen, att jämföras med 6,8 procent totalt i Stockholms stad. Procentsatsen är relativt låg men det finns stora variationer mellan arbetsplatserna. En del verksamheter har procents sjukfrånvaro och andra bara 1,5 procents. Sjukfrånvaron kostar mycket, eller hur? Den är enormt dyr. Korttidsfrånvaron kostade utbildningsförvaltningen 80 miljoner kro- Det förebyggande arbetet ska struktureras utifrån skolans likabehandlingsplan, riktlinjerna för trygghet och studiero och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det ska också finnas tydliga rutiner för krishantering när något händer. Pilotprojektet, där Stockholms stad är först ut i landet, ska öka insikten och beredskapen hos ansvariga inom skolan. Det ska mynna ut i ett nytt stödmaterial för förebyggande arbete och hotbedömning, nya rutiner vid hot- och våldssituationer samt kompetensutveckling för rektorer och elevhälsoteam. Ett annat syfte är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan exempelvis skolan, chefssamråden och polisen. Vi ska däremot inte ta fram några lokala handlingsplaner för hur skolorna ska agera före, under och efter hot och grövre våld. Det är varje skolas ansvar inom den lokala planen för säkerhetsarbetet, säger Roger Adolfsson. Projektet pågår under det första halvåret n Tomas Bannerhed Foto: ulrica zwenger nor förra året. Det är vår ambition att undersöka orsakerna till sjukfrånvaron. Varför är den högre på vissa ställen, varför är andra arbetsplatser friskare? Vad menas med att ha ett hälsofrämjande perspektiv? Det gäller att se möjligheterna. Att gemensamt på en arbetsplats komma fram till när det är som bäst och vad som krävs för att komma dit. Min uppgift är bland annat att få chefer att se nyttan av ett hälsoarbete som i förlängningen också kommer eleverna till del. Vi måste ha en god hälsa för att kunna göra ett bra jobb. Men också för att orka vara lediga. Alla kan fundera över hur de kan bidra till en god arbetsmiljö och en god hälsa. Kom ihåg att vi är varandras arbetsmiljö. Hur påverkar personalens hälsa Stockholms elever? Det finns en tydlig koppling mellan personalens hälsa och elevernas lärande. Att lärarna är i skolan borgar både för kontinuitet i undervisningen och för trygghet. Men att ha en bra hälsa är väl inte bara arbetsgivarens ansvar? Nej, det är allas vårt ansvar, men arbetsgivaren kan vara ett stöd. Att utbildningsförvaltningen blir en rökfri arbetsplats under våren är ett led i den riktningen. Ett 70-tal kommuner i landet är redan rökfria och det har gått väldigt bra. För många är det en puff i rätt riktning. n Monika Sidén Samlad spetskompetens för skolan uppdragsavdelningen 34 35

19 NÄMND & NYTT Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, , Monika Sidén, , NÄMND & NYTT Alla ska ha rätt till utbildning Kulan på webben Kulan mötesplats Kultur och Skola är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen som pågår för fullt. Syftet är att alla barn och unga i Stockholms skolor ska ha likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och likvärdiga möjligheter till eget skapande. Kulan erbjuder former för enklare och bättre relationer mellan skolan och kulturlivet. Det gör man bland annat genom mötesplatser och nätverk. Nu finns Kulan också på webben. Du hittar oss på säger Sofia Balic, koordinator för Kulan. På webbplatsen finns ett samlat kulturutbud med upplevelser och resurser för skapande som riktar sig till barn och unga i Stockholms skolor. Förskolor och skolor kan också presentera sig och initiera samarbeten med kulturlivet och andra skolor. Det finns massor av inspiration och goda exempel i form av skräddarsydda tips, smakprov på arran gemang, film, bilder, ljudklipp och inspirerande artiklar. Inte minst från projekt inom Skapande skola som får ett särskilt utrymme på Kulan, säger Sofia Balic. Dyslexi på två språk Forskning om dyslexi ur ett andraspråksperspektiv är sällsynt, men i höstas disputerade logopeden Christina Hedman vid Stockholms universitet på avhandlingen Dyslexi på två språk. Efter att ha studerat en grupp tvåspråkiga ungdomar med misstänkt dyslexi drar hon slutsatsen att man får mest tillförlitliga resultat om testning sker på båda språken, i detta fall svenska och spanska. Hon visar också att det är viktigt att ta hänsyn till elevernas skriftspråksanvändning samt balansförhållandet mellan språken. Tvåspråkiga elever med dyslexi behöver samma stöd resurser som enspråkiga elever, men de måste också få stöd att utveckla sitt modersmål. Christina Hedman förespråkar att specialpedagogiken integreras i undervisningen i modersmål och svenska som andraspråk. Även barn som vistas i Sverige utan tillstånd bör få gå i förskola och skola. Det föreslår regeringens utredare Margareta Åberg, som i februari överlämnade betänkandet Skolgång för alla barn till utbildningsminister Jan Björklund. Alla barn, oavsett om de befinner sig i eller utanför asylprocessen, bör ha rätt till barnsomsorg och utbildning, säger hon i ett pressmeddelande. Undantag bör göras endast om vistelsen i landet är helt tillfällig. Kommuner och skolhuvudmän som tar emot ett barn i förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg ska få statlig ersättning i form av schablonbelopp. Skolverket bör ansvara för beslut och utbetalning av dessa statsbidrag. Dessutom föreslår utredaren att rapporteringsskyldigheten för socialnämnden och skolan avskaffas, vilket kan leda till att fler av de berörda barnen och ungdomarna tar tillvara sin rätt till skolgång. Tillgång till förskola, skola och skolbarnsomsorg ger möjlighet till utveckling och ökad stabilitet i tillvaron, säger Margareta Åberg. Genom de här förslagen torde den svenska lagstiftningen dessutom stämma bättre överens med FN:s barnkonvention. n Tomas Bannerhed I pedagogbanken finns personer med pedagogisk och/eller konstnärlig kompetens inom kulturområdet som vill jobba i förskola och skola. Ibland vill en skola ha en konstnär hos sig under längre tid och ibland behövs en pedagog som kommer in och medverkar i ett tema eller projekt. Sofia Balic Kulan är ett stöd för lärare att välja i Stockholms mångfasetterade kulturutbud. Att använda konst och estetik i pedagogiken kan vara en väg till högre måluppfyllelse. Dels för att förbättra inlärningen, dels för att problematisera kunskapen som kan leda till en ökad förståelse och insikt av ett fenomen. Konsten och kulturen har naturligtvis också ett eget värde i sig, säger Sofia Balic. n Vilka reaktioner har du fått på din avhandling? Intresset är mycket stort. Såväl lärare, logopeder och psykologer som språkvetare och lärarutbildare är intresserade av ämnet. Avhandlingen var länge den mest nedladdade på Skolporten. Ämnet uppfattas uppenbarligen som högst relevant på fältet. Du visar att testning på båda språken är mest tillförlitlig. Hur kan man gå till väga om den möjligheten saknas? Man kan till exempel använda tolk eller informera sig om elevens språkinlärningshistoria och språkanvändningsmönster på båda språken. I Norge har man utvecklat fler tester på ett antal minoritetsspråk, vilka sannolikt snart kommer att kunna användas i Sverige. n Foto: Anna Berglund monika sidén Annelie Drewsen Notiser Stockholm satsar på undervisning Nyligen presenterade Lärarnas riksförbund en undersökning om hur mycket av kommunernas anslag till skolan som går till undervisning. Genomsnittet för landets kommuner är 50,1 procent, medan motsvarande siffra för OECDländerna är 63,6 procent. Stockholms stad utmärker sig dock och ligger bland de bästa i landet. Stockholm anslår kronor per grundskoleelev, varav kronor går till undervisning. Det innebär att 61,1 procent går till undervisning, vilket alltså nästan är i paritet med OECD-genomsnittet och långt över rikssnittet för Sverige. Naturligtvis måste man ta denna typ av undersökningar med en nypa salt, men Stockholm har arbetat mycket målmedvetet med att lägga ut så mycket resurser som möjligt på skolorna. Den centrala utbildningsförvaltningen i Stockholm är förhållandevis slimmad och rektorerna har stora möjligheter att styra resurserna inom den egna skolan, skriver skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) på sin blogg. Friskare medarbetare Sjukfrånvaron på utbildningsförvaltningen har minskat från 6,7 procent (2006) till 5,5 procent (2009). Kommunfullmäktiges årsmål för 2009 var en sjukfrånvaro på 6,5 procent och för 2010 är målet 5,0 procent. Kulturnatt i Stockholm Snart är det premiär för Stockholms kulturnatt. Stockholmarna kommer då att kunna besöka Kulturhuset, Operan, Bonniers Konsthall, Orionteatern och en rad andra kulturplatser i staden. Planera in den 24 april mellan klockan 18 och 00 i kalendern. Precis som Kulturfestivalen är Kulturnatten ett sätt att göra kulturen ännu mer tillgänglig för stockholmarna. Alla som vill delta kommer att kunna köpa ett kulturkort till överkomligt pris som ger tillträde till attraktionerna, skriver kultur- och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) på sin blogg. Förbättrade skolresultat i Stockholms gymnasier Sedan läsåret 2006/07 har andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan ökat från 87 till 91 procent i Stockholms stad. Under samma tid har betygsresultatet ökat från i genomsnitt 14,8 till 15,1 i Stockholm. I landet ligger betygsresultatet på 14,1 i genomsnitt. Även antalet elever som har godkänt i svenska, engelska och matematik har ökat. För tabeller och fakta se Elever på omslaget Lillholmsskolans elever i Skärholmen/ Vårberg har bläddrat i och läst ett brett urval av svenska tidskrifter. De har valt varsin tidskrift, fantiserat, skrivit, agerat framför kameran och sökt bakgrundsbilder. Med hjälp av grafiska formgivare från Konstfack har de satt samman alla beståndsdelarna till omslag. Dessa omslag kan nu ses i utställningen Cover Story som visas från 18 mars till 13 maj på Internationella Barnkonstmuseet i Vårby Gård. Projektet Cover Story är ett samarbete mellan Lillholmsskolan, skolans medieverkstad Fantasifabriken och branschorganisationen Sveriges Tidskrifter. VG för Stockholms skolor Andelen grundskoleelever som nått målen i samtliga ämnen har ökat med två procentenheter. Behörigheten för att få börja gymnasieskolan har också ökat sedan förra året. Det innebär att fler elever ges chansen att komma in på ett nationellt program. Även det genomsnittliga merit värdet har ökat, med 1,5 poäng till 223 poäng. Stockholm ligger över genomsnittet för landet, som är 207 poäng. Det skriver skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) på sin blogg med anledning av utbildningsnämndens års redovisning för Även vad gäller gymnasiet ligger betygen mycket bra till i Stockholm. Betygsmedelvärdet steg från 15,02 procent till 15,07. Roligt vad gäller Stockholms gymnasieskolor är också att ingen av dem går med underskott. De positiva ekonomiska resultaten gäller alla Stockholms skolformer. Idag är det ytterst få skolor som går med underskott, avslutar Lotta Edholm. Utbildningsnämnden Ny gymnasieorganisation för döva och hörselskadade Utbildningsförvaltningen ska under 2010 utreda organisationen av den gymnasiala utbildningen för hörselska- Livets hårda skola dade och döva. En eller två huvudskolor med hörselgrupper ska utses. De ska ha hörselkompetent personal, teckenspråkskompetens, hörselanpassade lokaler och erfoderlig teknisk utrustning. Dessutom ska samverkan med övriga gymnasieskolor med hörselskadade eller döva elever samt hörselutbildningen i grundskolan utredas. Det gäller även möjligheterna till samverkan med Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro, Stockholms läns landsting och specialpedagogiska skolmyndigheten. Samverkan för barn och ungdomar som far illa Nu finns det riktlinjer för hur skola och socialtjänst ska samverka i arbetet med barn och ungdomar som far illa eller riskerar att göra det. Det är utbildningsförvaltningen, socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen som står bakom dem. Syftet är att samverkan ska ske på ett liknande sätt över hela staden. Detta för att alla involverade, från barn och föräldrar till enskilda socialsekreterare, biståndshandläggare och lärare ska känna igen sig och veta vart man ska vända sig. Det ska ge ett bemötande och resultat som är bra och likvärdigt för alla. Kvalitetsredovisningar för 2008/2009 Det har gjorts kvalitetsredovisningar för Stockholms stads grundskola, gym nasieskola och vuxenutbildning läsåret 2008/2009. De bygger på utbildningsförvaltningens sammanställningar och värderingar av det arbete som gjorts under läsåret. Du hittar dem på utbildning.intranat. stockholm.se. Elevens väl säkrat Elever ska få en skolverksamhet i enlighet med skollagens kvalitetskrav. Det säkerställer utbildningsnämnden genom klagomålshantering, tillsynsinspektioner, tillsynsbeslut och i samverkan med stadsdelsnämnderna. Om det upptäcks brister i verksamheten kan utbildningsförvaltningen förelägga att de måste åtgärdas inom en viss tid. Om bristerna inte åtgärdas eller om missförhållandena är mycket allvarliga kan utbildningsnämnden återkalla tillståndet. Detta är utbildningsförvaltningens svar på en skrivelse från Rogert Mogert (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) där de vill veta hur utbildningsförvaltningen tar ansvar för barn och elever i enskilt drivna verksamheter vars tillstånd är föremål för prövning eller indragning. av Linus Wallin Ramavtalsupphandling av elevhälsoarbete Arbetet med ramavtalsupphandlingar för skolläkare, skolsköterskor och psykologer har påbörjats. Ett förslag till kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet i Stockholms skolor presenterades för utbildningsnämnden i januari Det innehåller ledningssystem för skolhälsovård och skolpsykologverksamhet samt kvalitetssystem för kurators- och specialpedagogisk verksamhet. Kvalitetsprogrammet kommer att vara utgångspunkt för förfrågningsunderlaget vid denna ramavtalsupphandling. Ombyggnaden av S:t Eriks gymnasium fortsätter Det är nu dags att påbörja etapp två av ombyggnaden av S:t Eriks gymnasium. Det handlar om en ombyggnad och upprustning av aulan, komplettering av den trätekniska avdelningen, förbättrad tillgänglighet och en ny placering av en sopcontainer. På nya jobb Ulrika Kocken, enhetschef på psykologenheten, uppdragsavdelningen. Carina Hallqvist, biträdande grundskolechef. Foto: Björn Tesch 36 37

20 NÄMND & NYTT sista ordet Lästips Delaktighet avgörande för resultaten Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i doktorsavhandlingen Detta ideliga mötande En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik som hon lade fram vid Högskolan i Jönköping. Läs mer på Du är så jävla ful en bok om barns utsatthet i skolan Tiotusentals elever går till skolan rädda för att bli mobbade, slagna, hotade och utfrysta. Omkring 500 barn och elever anmäler varje år till barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen att de blivit kränkta i skolan och att skolan inte gjort tillräckligt för att få stopp på kränkningarna. I boken Du är så jävla ful en bok om barns utsatthet i skolan (Skolinspektionen) finns några av de utsatta barnens berättelser. Där kan du också läsa mer om vad lagen säger och vad BEO har gjort i de olika fallen. Boken om pedagogerna Boken om pedagogerna med Anna Forsell som redaktör (Liber) beskriver vårt pedagogiska arv och dagens skolverklighet. Frågor som rör utbildningens innehåll, form och mål har fått en särskilt framträdande plats. Även de pedagogiska klassikerna som Sokrates, Vygotskij, Steiner, Montessori, Freinet, Malaguzzi och Gardner presenteras i den här antologin, liksom pedagogiska metoder med rötter hos just dessa tänkare. Det sociala livet i skolan Både elever och lärare är intensivt involverade i sociala interaktioner och gruppsammanhang. Det sociala livet i skolan (Liber) av Robert Thornberg ger lärare begrepp och redskap för att hantera grupper och belyser lärares värdepedagogiska praktik, det vill säga deras arbete med värden och normer och den påverkan de har på eleverna. Nollnolltalet! Vad hände egentligen? Vilken är kopplingen mellan Usama bin Ladin, Zlatan och Tony Soprano? Vad har Mat-Tina gemensamt med Ernst Kirchsteiger? Basshunter med Barack Obama? Svaret är att de alla kom att definiera nollnolltalet. I Noll noll (Volante QNB) summerar några av Sveriges främsta författare och journalister det här seklets första tio år på 15 olika områden. Från fotboll till familjeliv. Från Facebook till finanskris. Från Sofi Fahrman till Fredrik Reinfeldt. Om lattemammor, kändiskockar, modebloggare, klimatkris och färdigmat. Noll noll väver historien om ett decennium som förändrade oss mer än vi minns. Om vad som var övergående trender och vad som innebar verkliga förändringar. Redaktörer är Tobias Nielsén och Anders Rydell. Vi gratulerar Heja Inger Nyrell! Inger Nyrell, rektor på Ross Tensta gymnasium, har vunnit Rektorsakademiens pris Heja rektorn en utmärkelse för skolledare som har vågat och lyckats. Hon tog emot priset vid Rektorsakademiens nätverksträff i mitten av februari. I motiveringen heter det att Inger Nyrell är en dynamisk person med en aldrig sinande energi och med ett stort mått av empati. Hon har arbetat målmedvetet för att Tensta gymnasium skulle bli en ackrediterad Ross-skola, ett arbete som kröntes med framgång när skolan den 1 juli 2009 kunde byta namn till Ross Tensta gymnasium. Rektorsakademien är Sveriges ledande chefsnätverk med drygt ledare från skola och näringsliv. Stockholmslärare nominerade till matematikstipendium Flera av de slutnominerade till Gleerups matematikstipendium 2009 var Stockholmslärare: Stavros Louca på Rinkebyskolan, Lotta Däumichen- Nordgren på Östra Real, Lili Kapper, Claes Eriksson och Patrik Hellerstedt på Klastorpsskolan samt Ann-Charlott Wallgren och Kristina Strömbeck på Ärvingeskolan. Det var dock Per Cederstam på NTI-gymnasiet i Malmö som tilldelades stipendiet. Läs mer på matematikstipendiet.se. Satsning på Jämför service ger resultat Stockholms stads uttalade satsning på ökad konkurrens och synliga kvalitetsredovisningar för välfärdstjänsterna har nu gett positiva resultat. Stockholm har satsat ambitiöst på Jämförare (Jämför service) av all kommunal service. Det menar Svensk Näringsliv i rapporten Kvalitet i välfärden så bra är kommunerna på att informera medborgarna Stockholm kommer på delad tredjeplats i undersökningen. Läs mer på Klastorpsskolan prisad igen Klastorpsskolan i Marieberg har tilldelats kronor för Årets teknikprojekt. Bakom utmärkelsen står arbetsgivar organisationen Teknikföretagen. Se även reportaget om Klastorpsskolan i LÄRA Stockholm nummer 6/2009. Flera resultat de bästa hittills g r u n d s k o l a n ha r sammantaget visat på resultatförbättringar jämfört med 2008 på nästan alla mätpunkter när det gäller elevernas lärande. I många fall är resultaten de högsta någonsin. Gymnasieskolan, som har haft en positiv utveckling under flera år, ligger 2009 kvar eller förbättrar sig på de olika resultatmåtten. Även här är flera resultat de bästa hittills. Det är samtidigt för få elever som avslutar sina studier i gymnasieskolan. Även i vuxenutbildningen finns en positiv trend när det gäller lärandemålen jämfört med föregående år, men det återstår arbete för att nå de bästa resultaten som uppvisats tidigare år. Samtidigt ökar avbrotten inom vuxenutbildningen. Jämfört med övriga storstäder är resultaten bättre på de flesta mätpunkterna. I förhållande till alla kommuner är resultaten både högre och lägre. Till exempel är meritvärdet i grundskolan bland de bästa i landet samtidigt som andelen med behörighet till gymnasieskolan ligger under genomsnittet. Inom gymnasieskolan kan nämnas den höga genomsnittliga betygspoängen, medan andelen invånare som är 20 år och har grundläggande behörighet till högskolan ligger under rikssnittet (samtidigt är den faktiska övergången till högskolan betydligt större än för övriga kommuner). Inom vuxen utbildningen är avbrotten färre (och fullföljandet av kurs högre) jämfört med övriga kommuner, samtidigt som betygsresultaten är lägre. om man ser årets läranderesultat i förhållande till de uppsatta årsmålen är bilden mindre ljus. Ambitionen har varit att nå ännu högre resultat än vad som blev fallet. Det beror delvis på att de satta årsmålen av olika skäl inte varit realistiska men också på att verksamheten inte lyckats fullt ut i sin ambition. När det gäller brukarundersökningarna så är resultaten svårtolkade till följd av att antalet svarsalternativ ändrades. Jämförelsen över tid visar på fortsatt höga värden från brukarna, men det finns samtidigt en negativ trend. Det finns skäl att se på resultaten med skepsis, men samtidigt måste vi följa utvecklingen noggrant. Ekonomiskt uppvisar utbildningsförvaltningen totalt ett positivt resultat om 64 miljoner kronor. Det är en avvikelse mot budget med en halv promille. Den viktigaste orsaken till avvikelsen är att enheterna gör ett bättre resultat än förväntat. Prognossäkerheten har förbättrats men det finns fortfarande enheter där prognoserna behöver bli bättre. n u gä l l e r de t att vi tar med oss dessa resultat in i det nya året att vi förvaltar våra framgångar men också funderar på hur vi ska ta ytterligare steg i strävan efter att alla elever ska nå så långt som möjligt. Att förverkliga visionen om en skola i världsklass. Eller med andra ord: kvalitetsarbetet på skolor och i förvaltning fortsätter. Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad Bli volontär hos polisen Kanske finns du i skolans värld och vill ge lite av din fritid för att skapa ett tryggare närsamhälle? Polisens volontärer arbetar brottsförebyggande och brottsofferstödjande. Nu söker vi nya blivande volontärer till Stockholmsområdet! Nyfiken? Läs mer på Särskilda satsningar VI BEKLAGAR I förra numret av LÄRA Stockholm skämtade vi om skolmaten i serien Livets hårda skola. Avsikten var att driva med våra fördomar om skolmaten, men några läsare har i stället tolkat det som kritik. Vi vill därför framföra en ursäkt till dem som tog illa vid sig och understryka att ni som arbetar med att laga och servera maten i våra skolor gör ett utmärkt jobb! LÄRA STOCKHOLM I nästa nummer... Skolan där andelen gymnasiebehöriga har ökat mest. Allt du behöver veta om den nya sajten Pedagog Stockholm. Vi besöker anrika Frans Schartaus handelsinstitut. Vad kännetecknar en riktigt bra skolledare? och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 23 april

21 pmochco.se UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN? Vilken skola i mitt område har flest nöjda elever? + Hitta och jämför skolor på stockholm.se