Vägledning behandlingar och kostnader i särskilt boende för äldre

Transkript

1 Vård- och omsorgskontoret Vård- och omsorgskontoret Sida 1 av 13 Ann-Mari Godeberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hälso- och sjukvård Riktlinje 10 Vägledning behandlingar och kostnader i särskilt boende för äldre Vägledning behandlingar och kostnader i särskilt boende för äldre Inledning Frågor om gränsdragningar kring vad särskilda boenden för äldre ska kunna klara när det gäller hälso- och sjukvårdsuppgifter dyker då och då upp. Frågor om vem som ska betala vad är vanligt förekommande. En del av den informationen som MAS har skickat ut under de senaste åren, men som inte finns i någon av de övriga riktlinjerna för hälso- och sjukvård, har samlats i den här riktlinjen. Informationen är utifrån gällande styrdokument, samverkan mellan landsting och kommun samt ställningstagande från medicinskt ansvarig sjuksköterska. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Kommunallag (1991:900) SFS 2003:193 Lag om ändring i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården SOSFS 2009:29 Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter SOSFS 2009:16 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner Patientsäkerhetslag (2010:659) Prioriteringsutredningen SOU 1995:5 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete PM Hemsjukvård - från Avdelningen för juridik, Sveriges kommuner och landsting daterat SKL Cirkulär 09:71 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sida 2 av 13 Meddelandeblad Nr 2/2010 Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder SOU 2004:112 Företrädarskap inom hälso- och sjukvården Överenskommelse om kostnadsfördelning av läkemedel och läkemedelsnära produkter i särskilt boende för äldre i Stockholms län Se även: Vårdhandboken: Hälso- och sjukvårdsansvar Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som bor i särskilt boende för äldre (SÄBO). Ansvaret avser hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå. Ansvaret omfattar även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Innefattar hälso- och sjukvård bedriven av sjuksköterskor, arbetsterapeuter/fysioterapeuter, sjukgymnaster och övrig vårdpersonal. Övrig vårdpersonal bedriver hälso- och sjukvård på delegation (se riktlinje 2 Delegering) och då de biträder legitimerad personal. Ansvaret omfattar inte läkarinsatser som är landstingets ansvar. Ansvaret omfattas dock av att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en brukares tillstånd fordrar det samt att läkares ordinationer fullföljs. Ordinationshandling/läkemedelslista Det har diskuterats om ordinationshandling/läkemedelslistan ska tillhöra den medicinska journalen eller omvårdnadsjournalen efter avslutad vård. Enligt Socialstyrelsen behöver de auktoriserade läkarorganisationerna inte journalföra den samlade ordinationshandlingen i den medicinska journalen. Det är för deras del tillräckligt att journalföra ordinationerna i den löpande texten i den medicinska journalen. Sjuksköterska Tillgång till sjuksköterska ska finnas dygnet runt på samtliga SÄBO. Några har sjuksköterska på plats dygnet runt och andra med en inställelsetid på 30 minuter vissa tider på dygnet (enligt avtal). Det förekommer att enheter som anledning till att inte kunna ta emot en person från slutenvården säger att man inte har sjuksköterska t.ex. nattetid. Så kan man inte uttrycka sig. Är det hälso- och sjukvårdsuppgifter (inom det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret) som kräver sjuksköterska på plats under tider då det normalt är en inställelsetid på 30 minuter så måste extraresurser sättas in. Oavsett avtal som anger en miniminivå av sjuksköterskebemanning, så är det brukarnas behov som styr resurserna. Behövs sjuksköterska periodvis

3 Sida 3 av 13 mer för att kunna ge en god och säker vård så måste det ordnas (som exempel kan ges situationer vid palliativ vård). Åtgärder innan akut kontakt med läkare Innan kontakt tas med läkare för bedömning per telefon eller ett akut oplanerat hembesök ska sjuksköterskan göra en första undersökning och bedömning för att förbereda underlag för medicinska insatser av läkare. Den undersökningen ska inkludera puls- blodtryck- och tempkontroll samt övriga motiverade undersökningar i det enskilda fallet. Läkare Tillgång till läkare finns enligt landstingets uppdragsbeskrivning dygnet runt årets alla dagar. Läkaren ska ha fasta besökstider varje vecka. Samverkansmöten med de auktoriserade läkarorganisationerna sker två gånger per år och lokal överenskommelse om samarbetsrutiner upprättas/följs upp. Samarbetsrutinerna ska följas så att brukare får medicinsk vård enligt landstingets uppdrag. Den medicinska vården på SÄBO är öppen hälso- och sjukvård (primärvård) och ska inte innefatta hälso- och sjukvård som kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens (5 HSL). Övertagande av det medicinska ansvaret från slutenvården till ansvarig läkare Övertagandet av det medicinska ansvaret är en förutsättning för att flytta in på SÄBO. Informationsöverföring och justering av vårdplan är en förutsättning för att ansvarig läkare ska kunna ta över det medicinska ansvaret. Detta gäller både vid nyinflyttning och för att återta det medicinska ansvaret efter tillfällig vård inom slutenvården då betydande förändringar i medicinskt status har skett (respektive enhet ansvarar då för att det medicinska ansvaret övertas enligt lokal rutin). Se bilaga 1 Blankett/rutin för ställningstagande av övertagande av det medicinska ansvaret från slutenvården till ansvarig läkare i Sollentuna kommuns särskilda boenden. Vägledning behandlingar En god och säker vård Förutsättning för alla behandlingar som genomförs på SÄBO är att kompetens finns dygnet runt. Verksamhetschefen ansvarar för att kontinuerligt se till att personalen utbildas i de behandlingar som kan uppkomma i kommunens hälso- och sjukvård. Om en brukare är utskrivningsklar och en behandling har påbörjats inom slutenvården som ska fortsätta på SÄBO och den kompetensen saknas är det

4 Sida 4 av 13 verksamhetschefens ansvar att skyndsamt säkra kompetensen. Ett sätt kan då vara att höra efter om avdelningen inom slutenvården kan instruera sjuksköterska/sjuksköterskor. Om det inte är möjligt att hinna säkerställa kompetensen innan kommunens betalningsansvar inträder ska medicinskt ansvarig sjuksköterska kontaktas. Vårdhygien, Stockholms län Sollentuna kommun har avtal om vårdhygienisk service med Vårdhygien Stockholms län, Hygiensjuksköterskan Elisabet Almqvist nås på telefon och via e-post elisabet.almqvist@sll.se I avtalet ingår bl.a. utbildning, information och rådgivning till personal angående smittspridning, blodburen smitta, förebyggande av urinvägsinfektioner, sårinfektioner, gastroenteriter och andra vårdrelaterade infektioner samt allmänna hygieniska aspekter på hantering av livsmedel, tvätt och avfall hygienrond bistånd vid utredning av befarad eller konstaterad smittspridning rådgivning vid om/nybyggnation rådgivning vid upphandling och inköp av medicintekniska produkter. Följsamhet till hygienrutiner Följsamhet till gällande styrdokument (se Vårdhygien Stockholms län). Det är verksamhetschefens ansvar att se till att all personal på enheten, både internt och utifrån kommande, följer gällande styrdokument för att förhindra smittspridning. Det kan också finnas behov av att utarbeta gemensamma rutiner som möjliggör följsamhet t.ex. vid behov rengöring av instrument i enhetens diskdesinfektor och klädskåp för förvaring av egna kläder vid besök på enheten. Kraven på att följa basala hygienrutiner gäller alla (vårdpersonal anställda på enheten, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter, läkare, tandhygienister, tandläkare, utförare av den medicinska fotvården etc.). Handlingsprogram vid Legionella Enligt handlingsprogrammet (se Vårdhygien Stockholms län) ska duschslangar och duschhuvuden årligen bytas ut. Respektive enhets verksamhetschef ansvarar för beställning, utbyte samt den årliga kostnaden. Observera att duschhuvuden ska ha stora hål som minskar aerosolbildningen. När det årliga utbytet har skett ska redovisas i enhetens årliga patientsäkerhetsberättelse.

5 Sida 5 av 13 Behandlingar med risk för överkänslighetsreaktioner Läkare/sjuksköterska ska, innan behandling med läkemedel eller andra medel, ta reda på om patienten tidigare haft symtom på överkänslighet och i så fall mot vilka ämnen. Enligt SOSFS 2009:16 ska det där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktioner utförs finnas - personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner - akutbricka eller akutväska Vid behandling av patienter med ökad risk för överkänslighetsreaktion ska - en läkare som kan ordinera läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner finnas tillgänglig på plats, och - Syrgas och utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask samt andningsblåsa finnas att tillgå. Blodtransfusion Blodtransfusion ska i möjligaste mån undvikas på särskilda boenden för äldre i Sollentuna kommun. Om det utförs så ska hanteringen följa SOSFS 2009:29 Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter och SOSFS 2009:16 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. Akut- och buffertförrådets Akutläkemedel vid allergi/anafylaxi ( akutasken ) ska finnas tillgänglig liksom, vid ökad risk för överkänslighetsreaktioner, syrgas och utrustning för att kunna ge konstgjord andning med andningsmask samt andningsblåsa. Se även Vårdhandboken : avsnitt Transfusion av blodkomponenter. Eventuella blodtransfusioner ska inte vara av akut karaktär utan ska planeras in i det löpande arbetet. Enhetens läkare ska ha ansvaret för blodtransfusioner vilket ska dokumenteras. Inför transfusionen ska den som är ansvarig kontrollera enligt SOSFS 2009:29 4 kap. 2. Tillsynen under behandlingen ska vara tillgodosedd. En sjuksköterska ska finnas hos brukaren hela tiden (se även Vårdhandboken avsnitt Transfusion av blodkomponenter ) och ansvarig läkare ska finnas på enheten under transfusionen. Intravenös antibiotikabehandling Förutsättningen för att ge intravenös infusion av antibiotika på enheten är att rätt kompetens finns och att tillsynen under behandlingen är tillgodosedd.

6 Sida 6 av 13 Vid eventuell intravenös infusion av antibiotika bör behandlingen vara påbörjad på sjukhuset och inte vara av akut karaktär. Ansvarig läkare ska finnas på enheten. Behandlingen ska kunna planeras in i det löpande arbetet. Akut- och buffertförrådets Akutläkemedel vid allergi/anafylaxi ( akutasken ) ska finnas tillgänglig. I övrigt enligt SOSFS 2009:16. Vaccinationer Kan utföras när ansvarig läkare finns i huset. Akut- och buffertförrådets Akutläkemedel vid allergi/anafylaxi ( akutasken ) ska finnas tillgänglig. I övrigt enligt SOSFS 2009:16. Rapportera biverkningar Redan misstanken om en läkemedelsbiverkning ska rapporteras, den behöver inte vara utredd eller bekräftad. För ytterligare information och blankett för att rapportera biverkningar alternativt rapportera via E-tjänst gå in på och klicka vidare på Hälso- och sjukvård/rapportera biverkningar. Hantering av Heminevrin Hållbarhet i bruten förpackning är 1 månad. Detta är baserat på klinisk erfarenhet från vården där man konstaterat att smaken blir mer framträdande efter den tiden, vilket tyder på att något har hänt i lösningen. Heminevrin ska förvaras i kylskåp (obruten och bruten förpackning) Dosering i plastmugg Heminevrin mixtur löser ut ämnen i plast och därför avråder fabrikanten från att ha lösningen i en plastmugg. Det är omöjligt att göra studier på olika plaster. Rekommenderar därför iordningställande i direkt anslutning till administrering. Narkotikajournal Heminevrin är narkotika och även den flytande beredningen ska journalföras. Öronspolning Utförs inte av kommunens personal. Information från smittskyddsläkare om misstanke om urinvägsinfektion Se bilaga 2 Rensugning i munhåla och svalg Rensugning i munhåla och svalg (övre luftvägar) kan utföras och uppgiften kan delegeras.

7 Sida 7 av 13 Syrgasbehandling/koncentrator Kan utföras på SÄBO. Uppgiften kan inte delegeras. Peritonealdialys Kan utföras under förutsättning av gemensamt (slutenvården och SÄBO) tagna rutiner utifrån genomförd vårdplanering. Slutenvårdens sjuksköterska, patientansvarig sjuksköterska och verksamhetschefen på det SÄBO som ska utföra behandlingarna genomför vårdplaneringen. Vid vårdplaneringen klargörs: - Patientansvarig läkare - Skriftliga instruktioner - Skriftliga ordinationer (dialysordination/läkemedelslista) - Telefonnummer/faxnummer till avdelningen/mottagningen. PDsjuksköterskorna - Telefonnummer/faxnummer till ansvarig sjuksköterska i kommunen - Provtagningstider och rutiner - Återbesökstider - I vilka lägen njurmedicin alltid ska kontaktas - Övriga omvårdnadsbehov kopplade till sjukdom o/e behandling - Undervisning; vilka ska få undervisning och av vem (sjuksköterskorna i kommunen samt i förekommande fall berörd övrig vårdpersonal) och hur detta ska organiseras. Enteral nutrition/sondmatning Nasogastrisk sond Förutsättning är att enhetens sjuksköterskor innan utskrivning från slutenvården vid behov fått utbildning i skötseln av nasogastrisk sond. Kommunens sjuksköterska och slutenvårdens enhet ska planera och dokumentera åtgärder om sonden åker ut. Ska brukaren då åka till akutmottagning eller direkt till utskrivande vårdavdelning för att sätta ny sond? Matning genom nasogastrisk sond ska utföras av sjuksköterska (se riktlinje 2 Delegering ). Witzelfistel, PEG eller Gastrostomiport Witzelfistel, PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) eller Gastrostomiport, så kallad Knapp är andra sätt att sondmata. Se enteral.

8 Sida 8 av 13 Delegering kan förekomma i dessa fall och delegeringsbeslutet ska då innehålla uppgift om vilken typ av sond det gäller. I fall där flera infartsvägar förekommer bör uppgiften inte delegeras. En förväxling av sonder och katetrar kan medföra mycket allvarliga komplikationer. Parenteral nutrition CVK (central venkateter) nej, ska inte förekomma på SÄBO i Sollentuna på grund av att användandet av CVK är förenat med risk för komplikationer. Se venkateter. PVK (perifer venkateter) - ja Port-a-cath ja PICCline ja Se parenteral Respiratorvård Vid beslut om plats på SÄBO enligt SoL för brukare som vårdas i respirator och har hälso- och sjukvårdsbehov både enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen och sjukvård enligt 5 hälso- och sjukvårdslagen som kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens måste ansvarsförhållandena och kostnader klargöras innan inflyttning. Respiratorvård är inte en del av primärvården och kommunens hälso- och sjukvårdspersonal och ansvarig läkare på SÄBO har inte ansvar för respiratorn och de respiratoranknutna arbetsuppgifterna (se 2 kap. 1 kommunallagen och bilaga 3 från SKL, Avdelningen för juridik, daterad ). Då landstinget ska stå för kostnaderna för den direkta respiratoranknutna vården (inklusive anställning av personal) måste kommunen och landstinget i varje enskilt fall räkna ut hur stor andel som den vården tar i anspråk av den totala hälso- och sjukvården. Delegering av dessa arbetsuppgifter från landstinget till kommunens personal är inte juridiskt möjligt (se SKL Cirkulär 09:71). Skydds- och begränsningsåtgärder får inte bli tvångsåtgärder Följande föreskrifter och allmänna råd upphävdes 2010: Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad. Det innebär att även ändringsföreskriften SOSFS 1997:16 upphävdes.

9 Sida 9 av 13 Skydds- och begränsningsåtgärder som t.ex. övervakningsutrustning, låsta dörrar, sänggrindar, bälten, brickbord får inte bli tvångsåtgärder. Tidigare läkarordinationer gällande skydds- och begränsningsåtgärder upphörde då att gälla och inga nya läkarordinationer gällande detta får göras. Socialstyrelsen gick ut med följande förtydligande: - att ta bort åtgärder som larm, sänggrindar och bälten utan individuella bedömningar kan strida mot hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård. Dessa medel får inte användas i syfte att frihetsberöra en person men däremot som skydd eller hjälpmedel då den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. Man förtydligade att det måste fattas beslut i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker. Samtycke Samtycke kan uttryckas på olika sätt. Skriftligt Muntligt eller med jakande nick. Presumerat samtycke: personalen kan då tänkas anta presumera att patienten skulle ha samtyckt, om han hade tillfälle att ta ställning. Något faktiskt samtycke föreligger alltså inte. Konkludent samtycke: med detta ska förstås att patienten genom sitt agerande visar att han samtycker till åtgärden t.ex. genom att underlätta att åtgärden sätts in. Ett konkludent samtycke tillhör kategorin tysta samtycken. Återkalla samtycke Om den enskilde i ett senare skede återkallar sitt samtycke enligt ovan får begränsningsåtgärden inte längre användas (blir då en tvångsåtgärd). Dokumentation Samtycke ska dokumenteras både enlig HSL och SoL. Skyddet i svensk grundlag Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande. Med påtvingat kroppsligt ingrepp avses i första hand våld, men hit hör även läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccineringar, blodprovstagning och tvångsmedicinering. Med frihetsberövande avses att någon faktiskt är förhindrad att förflytta sig utanför ett rum eller annat relativt starkt begränsat område.

10 Sida 10 av 13 Nödrätt Ansvarsfrihet för handlingar som företagits i nödvärn. Vid allvarlig fara för liv och eller hälsa kan man ingripa fysiskt (inte rutinmässigt). Ex. Hindra att någon kastar sig ut genom ett fönster eller en balkong eller att den enskilde allvarligt skadar någon annan. Andra exempel kan vara att den enskilde är på väg ut i en starkt trafikerad gata eller ger sig ut i tunna kläder och riskerar att frysa ihjäl. Kodlås eller på annat sätt låst ytterdörr På en fråga från Sollentuna kommun om man fick ha kodlås på SÄBO svarade Socialstyrelsen följande (Dnr /2010) Det är tillåtet med en låst ytterdörr och man kan använda kodlås. Däremot är det förbjudet att låsa in någon. När man ska ta ställning till om någon är inlåst eller inte är det avgörande om den enskilde faktiskt är förhindrad att avlägsna sig från ett område. Det innebär att det är hur den låsta dörren fungerar för den enskilde som avgör om han eller hon är inlåst eller inte. Den enskilde måste antingen själv kunna öppna dörren eller om han eller hon av någon anledning inte kan det utan dröjsmål få hjälp av personalen med att öppna den. Det är den som ansvarar för verksamheten som måste ta ställning till vilken form av lås man ska ha i de aktuella lokalerna. Vilka som bor eller vistas i lokalerna, bemanning, arbetssätt och lokalernas utformning är några viktiga faktorer att ha med vid ett sådant ställningstagande. Det är också viktigt att ha kontakt med räddningstjänsten för att försäkra sig om att den lösning man väljer fungerar även vid situationer som kräver utrymning. Vägledning kostnader Läkemedel och läkemedelsnära produkter Se bilaga 4 Överenskommelse om kostnadsfördelning av läkemedel och läkemedelsnära produkter i särskilt boende för äldre i Stockholms län. Kostnader för av läkare ordinerade läkemedelsnära förbrukningsartiklar som inte ingår i läkemedelsförmånen Den läkare som ansvarar för ordinationen (det kan t.ex. handla om speciellt förbandsmaterial ordinerat av läkare inom specialistsjukvården) vänder sig till avdelningen för Individuella Vårdärenden (IVÄ på HSNf) och motiverar varför just det aktuella materialet är det enda behandlingsalternativet för berörd patient. Faktureringsadress vid feldebitering till SÄBO Det har hänt att ni har fått räkningar som istället ska betalas av landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning. Exempel på det har varit läkemedel till akut- och buffertförrådet. Faktureringsadress är då:

11 Sida 11 av 13 Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Ref: Box Stockholm Kostnadsansvar för vissa transporter till och från särskilda boenden Akut transport av läkemedel som läkare ordinerat och som inte finns i akutoch buffertförrådet SÄBO står för transportkostnaderna. Blodprovstransporter och transporter av blodpåsar Landstinget/auktoriserad läkarorganisation står för kostnaderna. Se bilaga 5. Kostnader för blodprovstagning Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Av läkare ordinerade blodprover inom sjuksköterskans kompetensområde ska tas på respektive enhet. Om läkaren ordinerar blodprover som ska tas av en biomedicinsk analytiker så ingår det inte i kommunens ansvar och kommunen står inte för dessa kostnader. Exempel på det är kapillära blodprover som inte ingår i färdighetsprövning för sjuksköterskor (undantag är att ta plasmaglucos). Förtydligande angående landstingets regler för bidrag till nutritionsprodukter Landstinget beviljar inte bidrag till personer boende i kommunens särskilda boendeformer (se bilaga 6). Betalas av SÄBO. Förbrukningsartiklar för stomi Landstinget beviljar inte bidrag till personer boende i kommunens särskilda boendeformer. Betalas av SÄBO. Kommunens betalningsansvar och frågan om en patient är utskrivningsklar vid utbrott av calici En patient som drabbats av calici under vistelsen på sjukhus är inte att betrakta som medicinskt färdigbehandlad och är därmed inte utskrivningsklar till särskilt boende. Vid kohortvård ska utskrivning från avdelning stoppas tills det har gått 48 timmar efter sista symtom. Särskilt boende för äldre ska i detta sammanhang betraktas som en del i vårdkedjan. Dessa patienter är inte medicinskt färdigbehandlade (se bilaga 7)

12 Sida 12 av 13 Kommunens betalningsansvar och frågan om en patient är utskrivningsklar vid palliativ vård men enligt bedömning inte i behov av slutenvårdens resurser Hantering av utskrivningsklara döende patienter när det ur etiskt perspektiv är ovärdigt att förflytta en döende patient. Vem ska stå för kostnaden? I Prioriteringsutredningen SOU 1995:5 framgår att det är oacceptabelt att inte erbjuda lindring för svår smärta eller att döende patienter hotas att mot sin vilja skrivas ut från sjukhus, i synnerhet om garantier saknas för att de närstående eller kommunen kan ge en fullgod palliativ vård. Denna patientgrupp hänförs till Prioriteringsgrupp 1. Kostnaden belastar slutenvården den tid patienten vistas där. Se bilaga 7 Sjuksköterskans basutrustning på särskilt boende för äldre Följande medicintekniska produkter för undersökning och behandling ska sjuksköterska ha tillgång till och respektive verksamhet betala och ansvara för: blodsockermätare och teststickor för akut bruk (personer med diabetes ska ha egen blodsockermätare och teststickor förskrivna) blodtrycksmätare manuell stetoskop pulsklocka termometer med tillhörande skydd (boende tar med egen termometer vid inflyttning dock inte kvicksilvertermometer) ficklampa sittvåg eller liknande droppställning för infusion förbandssaxar peanger pincetter suturkniv (engångs) Önskar de auktoriserade läkarorganisationerna ytterligare utrustning på enheten (t.ex. otoskop med tillbehör, suturmaterial, saturationsmätare, bladderscanner) får man komma överens om vem som gör vad gällande t.ex. beställning, faktureringsrutin, ansvar för skötsel och underhåll. SÄBO står inte för dessa kostnader. Verksamhetschefen ansvarar för att det upprättas lokal rutin för hantering och kontroll av den medicintekniska utrustningen som finns på enheten.

13 Sida 13 av 13 Angående tillämpning av vårdprogram och riktlinjer vid virusorsakad gastroenterit Se bilaga 8