Främre korsbandsskada hos innebandyspelare på region - och förbundsnivå

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Rättad och godkänd efter granskning Institutionen för neurovetenskap Fysioterapeutprogrammet Vetenskapsmetodik IV Examensarbete 15 poäng, grundnivå Främre korsbandsskada hos innebandyspelare på region - och förbundsnivå - en enkätstudie Författare: Felicia Wallin Tove Lundqvist Redovisad Maj 2016 Handledare: Ann Sundbom Universitetsadjunkt fysioterapi Institutionen för neurovetenskap Uppsala Universitet

2 Sammanfattning Bakgrund: Innebandy är en idrott som medför tvära stopp, riktningsförändringar och kontakt med andra spelare. I tidigare studier har knä - och fotledsskador visats vara de mest förekommande skadorna inom innebandy samt en av de vanligaste anledningarna till främre korsbandsskada i Sverige. Syfte: Att kartlägga och undersöka skillnaden mellan män och kvinnor i förekomst av främre korsbandsskada hos innebandyspelare i Uppsala län. Samt om upprepade fotledsdistorsioner ipsilateralt och antalet utövade träningstimmar har någon betydelse för att drabbas av en främre korsbandsskada. Metod: Studien var kvantitativ med en deskriptiv och komparativ icke experimentell design. Innebandyspelande män och kvinnor över 18 år, på region - eller förbundsnivå i Uppsala län, tillfrågades genom ett bekvämlighetsurval. En egenkonstruerad enkät besvarades av 193 försökspersoner. Resultat: 10,4 % kvinnor och 4,8 % män hade drabbats av en främre korsbandsskada. Resultatet visade inga signifikanta skillnader vad gällde träningstimmar eller skillnaden mellan män och kvinnor vid förekomst av främre korsbandsskada. Konklusion: Ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor kunde ses. Antal träningstimmar visade sig inte ha en betydelse för att drabbas av främre korsbandsskada hos innebandyspelare. Ytterligare studier behövs göras för att kunna uttala sig om riskfaktorer för att ådra sig en främre korsbandsskada vid innebandy. Keywords: Floorball, epidemiology, anterior cruciate ligament injury, ankle sprain

3 Abstract Background: Floorball is a sport that involve accelerations, contact with other players and cutting - and pivoting movements. In previous studies, knee and ankle injuries proved to be the most common injuries in floorball and one of the most common reasons for anterior cruciate ligament (ACL) injury in Sweden. Aim: Was to investigate and compare the incidence of ACL injuries between men and women playing floorball. As well to investigate the impact of repeated ankle sprains ipsilateral and if exerted hours of exercise was significant in those who reported an ACL injury. Method: The study was quantitative with a descriptive and comparative non experimental design. Men and women over the age of 18, playing floorball at regional and national level in Uppsala County, were asked to participate using a convenience sample. The 193 participants answered a self-constructed questionnaire. Results: The incidence of ACL injury was in women 10,4 % and in men 4,8 %. The results showed no significant differences in terms of exerted hours of exercise or the difference between men and women. Conclusion: In this study no significant differences was showed between men and women. Exerted hours of exercise turned out not to be a risk factor for reporting ACL injury in floorball players. Further studies needs to be done with more participants to be able to describe risk factors causing ACL injury in floorball. Keywords: Floorball, epidemiology, anterior cruciate ligament injury, ankle sprain

4 Innehåll 1. Bakgrund Inledning Innebandy Främre korsbandsskada Samband mellan fotledsdistorsion och främre korsbandsskada Samband mellan träningstimmar och främre korsbandsskada Problemformulering Syfte Frågeställningar Metod Design Urval Bortfall Datainsamlingsmetod Genomförande Datanalys Etiska övervägande Resultat Beskrivning av undersökningsgruppen Förekomst av främre korsbandsskada Skillnad i förekomst av främre korsbandsskador mellan män och kvinnor Frekvens av upprepade fotledsdistorsioner ipsilateralt hos dem som rapporterat en främre korsbandsskada Skillnad i antalet utövade skattade träningstimmar hos de med respektive utan främre korsbandsskada Diskussion Resultatsammanfattning Resultatdiskussion Metoddiskussion Klinisk relevans Konklusion Referenslista Bilaga 1 - Informationsblad Bilaga 2 - Enkät... 21

5 1. Bakgrund 1.1 Inledning Innebandy är idag den näst största lagidrotten i Sverige och antalet utövare har under de senaste åren ökat (1). Idrotten består av ett snabbt spel med många tvära stopp, riktningsförändringar och kontakt med andra spelare, vilket kan medföra en risk för skador (5,6). I tidigare studier har knä- och fotledsskador visat sig vara de mest förekommande inom innebandy (5,6,28), samt en av de vanligaste orsakerna till främre korsbandsskada i Sverige (7). Forskningsunderlaget beträffande innebandy är begränsat (27). Att undersöka förekomsten av främre korsbandsskador och eventuella skillnader i förekomst av främre korsbandsskador mellan män och kvinnor, skulle vara av intresse för att hitta möjligheter för att förebygga och eventuellt hindra dessa skador. Det skulle också vara intressant att undersöka om det förelåg någon skillnad i förekomst av tidigare upprepad fotledsdistorsion ipsilateralt samt antalet träningstimmar hos innebandyspelare som drabbats av främre korsbandsskada i Uppsala län. 1.2 Innebandy Enligt Riksidrottsförbundets statistik från 2013 är innebandy den näst största lagidrotten i Sverige, efter fotboll (1). År 2014/2015 fanns det licensierade innebandyspelare i Sverige (2). Inom innebandy förekommer matchspel på olika tävlingsnivåer. Att spela på lokal nivå inom Upplands innebandyförbund innebär matchspel i Uppsala län. Vid tävling på regionnivå tävlar lagen med lag från andra innebandyförbund. På förbundsnivå motsvarar matchspel i Division I, Allsvenskan och Svenska Superligan. Vid tävling på förbundsnivå kan matchspel ske inom hela Sverige. I Uppsala län år 2015/2016 fanns lag på tävlingsnivå i samtliga serier, med undantag av Allsvenskan, som är serien under den högsta ligan, Svenska Superligan (3). Idrotten innebandy spelas inomhus på hårt underlag (4) och medför snabba stopp, vändningar, riktningsförändringar, hastiga accelerationer, oförutsedda kollisioner med motspelare och sargen som omger innebandyplanen, vilket kan medföra risk för skador (5,6). Enligt det svenska korsbandsregistret är innebandy en av de vanligaste orsakerna till främre korsbandsskada i Sverige (7). 1

6 1.3 Främre korsbandsskada Främre korsbandet, ligament cruciatum anterius, utgår från den mediala tibiacondylen och fäster medialt på den laterala femurkondylen. Det består av två delar: den anteriomediala delen och den posteriolaterala delen. Främre korsbandets funktion är att förhindra anterior translation och ge rotatorisk stabilitet av knät under medial och lateral rotation, det förhindrar varus och valgusvackling i knät samt deltar i att förhindra hyperextension av knät (8). En isolerad skada av den posteriolaterala delen kan uppstå när knät är i hyperextension. En isolerad skada på den anteriomediala delen kan ske vid landning när knät är positionerat i ett flekterat och utåtroterat läge. Då ligamentet (lig.) är som mest uppspänd vid graders flexion (9). De flesta korsbandsskador diagnostiseras med hjälp av en grundläggande anamnes och fysisk examination (10). Främre korsbandsskada sker vanligtvis i samband med idrott genom ett vridvåld som drabbar knäleden när foten är låst mot underlaget eller i samband med landning efter hopp. Den vanligaste orsaken i Sverige är bollidrott. Efter en främre korsbandsskada kan den drabbade uppleva att knäleden ger vika vid belastning. Detta klassiska symtom benämns giving-away och är ett tecken på instabilitet (11). De stabilitetstest som kan användas för att kliniskt verifiera en främre korsbandsskada är Lachmans test, främre draglåda samt pivot shift. Ett positivt Lachmans test kan säkerställas med magnetröntgenundersökning, vilket kan vara värdefullt inför operation (12). Ett annat sätt att fastställa diagnosen främre korsbandsskada är genom artroskopi, en titthålsoperation (13). I % av fallen är främre korsbandsskada kombinerad med andra skador såsom menisk -, ledbrosk - och kollateralligament (11). Hälften av de som skadat främre korsbandet eller fått en skada på menisk riskerar att få artros i knäleden, år efter skadetillfället. Detta kan innebära smärta och funktionsnedsättning i knäleden (14). Tidigare studier har påvisat ett antal riskfaktorer som kan tänkas påverka utfallet av att drabbas av en främre korsbandsskada. En smal intrakondylär notchbredd, personer med en ökad Q-vinkel, minskat djup på den mediala tibiaplatån, ökad laxitet i ligamentet, högt BMI, tidigare korsbandsskada, hormonella faktorer som menstruationscykeln hos kvinnor samt ärftliga orsaker är exempel på sådana riskfaktorer. Yttre faktorer som exempelvis sko, vilken 2

7 nivå idrotten utövas på samt spelunderlag har visats påverka risken för främre korsbandsskada (15). Ungefär 70 % av alla främre korsbandsskador sker utan kontakt med annan spelare (16). Att främre korsbandsskada är vanligare hos kvinnor än män är känt, men resultaten skiljer sig en del mellan studier. Svensk idrottsforskning anger att det är 5-9 gånger vanligare hos kvinnor än män, men att detta kan skilja sig åt beroende på idrott (17). En annan studie har visat på att det är 3-5 gånger vanligare hos kvinnor än män, vid idrotter som basket och fotboll (18). Reduktion av främre korsbandsskada har visats hos kvinnor som inte utsätter sig för högriskpositioner som tvära vändningar och hopp (15,18). 1.4 Samband mellan fotledsdistorsion och främre korsbandsskada Fotledsdistorsion, eller -stukning, orsakas av att fotledens normala rörelseomfång överskridits och är en av de vanligaste skadorna inom idrottsvärlden (19,20). Ingen skillnad mellan män och kvinnor har kunnat påvisas (20). Den mest förekommande skadeorsaken är att foten forcerats in i ett supinerat läge, med samtidig belastning, vilket innebär en skada på fotens laterala ligament (11). Lateralt om fotleden finns tre ligament: lig. Talofibulare anterior som har störst betydelse för stabiliteten på fotledens utsida, lig. Calcaneofibulare samt lig. Talofibulare posterior. Lig. Deltoideum som finns medialt i fotleden skadas i 10 % av alla diagnostiserade fotledsdistorsioner (21). Då många som drabbas av fotledsdistorsion vid idrottsutövande oftast omhändertas av idrottslagets sjukvårdare och ej söker hälso - och sjukvård, kan antalet registrerade skador vara osäkert. (19). Tejpning och fotledsskydd är vanliga åtgärder som används för att öka stabiliteten kring fotleden, och på så sätt möjliggöra återgång till idrotten snabbare efter en fotledsdistorsion (11, 22). Risken för återupprepad fotledsdistorsion är ungefär 70 % (25). Av dem som tidigare haft en akut ligamentskada i fotleden drabbas % av kronisk instabilitet i leden (19). Efter en akut ledbandsskada följer svullnad, smärta och rörelseinskränkning (21). Vid lateral distorsion har dorsalflexion i fotleden visat sig vara begränsad (23). En tidigare studie har även visat att styrkenedsättning, påverkan på balansen tillsammans med nedsatt rörlighet kan 3

8 finnas kvar i flera veckor efter en fotledsdistorsion. För en del drabbade fortsätter denna nedsättning i dorsalflexion finnas trots rehabilitering (24). Nedsatt dorsalflexion i fotleden är associerad med påverkad pronation i fotleden, vilket kan leda till en ökad abduktion av knät (25). Ökad abduktion av knät har visat sig vara en riskfaktor för främre korsbandsskada (15). Ett signifikant samband mellan tidigare fotledsdistorsion och risk för att drabbas av främre korsbandsskada har påvisats i en studie gjord på kvinnliga idrottare (26). 1.5 Samband mellan träningstimmar och främre korsbandsskada Få studier är gjorda inom idrotten innebandy (27). I Finland, år 2008, undersöktes förekomsten och svårighetsgraden av skador hos 374 kvinnliga innebandyspelare under en säsong, vilket uppfyllde sex månader. Försökspersonerna tävlade inom de tre högsta divisionerna. Resultatet visade att de kvinnliga innebandyspelarna utövade i genomsnitt 122 träningstimmar och 5,9 intensiva matchtimmar per spelare, under sex månader. Skadeincidensen var 1,8 per 1000 träningstimmar och 40,3 per 1000 matchtimmar. Fot - och knäled var det vanligaste skadeområdet, där 46 % av knäskadorna var allvarliga och inkluderade tio främre korsbandsskador. Av de 374 kvinnor som deltog i undersökningen drabbades 2,7 % av en främre korsbandsskada (5). År 2001 publicerades en studie om förekomst och svårighetsgrad av skador hos 295 innebandyspelande män och kvinnor i Finland. Männen tävlade inom de fem högsta divisionerna och kvinnorna inom de två högsta divisionerna. Resultatet visade att männen utövade 413 träningstimmar och nio matchtimmar i genomsnitt per spelare under ett år. Kvinnorna utövade 317 träningstimmar och 8,5 matchtimmar i genomsnitt per spelare under ett år. Skadeincidensen var 1.0 per 1000 träningstimmar för män respektive kvinnor gällande alla skador. En analys av skadeincidensen visade att det var högre risk att skadas under match än under träning, för män var det 23,7 per 1000 matchtimmar och kvinnor 15,9 per 1000 matchtimmar. Knäskador och fotledsdistorsioner var de mest förekommande skadorna. Av samtliga knäskador bedömdes 38 % som allvarliga, varav sju av tio, var skada på främre korsbandet (6). En studie gjord i Sverige undersökte förekomsten och svårighetsgraden hos svenska elitinnebandyspelare under ett år. Under den del av året där seriespel sker, var skadeincidensen 3,8 för kvinnor samt 3,0 för män per 1000 match och träningstimmar. 4

9 Resultatet visade att männen drabbades övervägande av överbelastningsskador och kvinnorna av traumatiska skador, framför allt i fot - och knäled. Enligt studien drabbades elva (6 %) kvinnor och två (1 %) män av en främre korsbandsskada under året studien pågick (28). 1.6 Problemformulering Innebandy är en av de vanligaste orsakerna till att en individ ådrar sig en främre korsbandsskada (7). Studier har visat att kvinnor drabbas i större utsträckning än män (15,17,18). Även på vilken nivå som idrotten utövas, har visats sig ha betydelse för förekomsten av främre korsbandsskada (15). Tidigare studier har visat att fot- och knäledsskador är vanligt förekommande hos innebandyspelare. I samma studier har skadeförekomst, antalet träningstimmar samt antalet matchtimmar undersökts (5,6,28). Resultaten visade att männen utövade i genomsnitt fler tränings- och matchtimmar än kvinnorna, men att skadeförekomsten var lika stor hos respektive kön. På grund av avsaknaden av studier på innebandyspelare var det av intresse att kartlägga och undersöka skadefrekvensen på region - och förbundsnivå i Uppsala län, samt undersöka om det var någon skillnad i förekomst mellan män och kvinnor gällande främre korsbandsskador. Det var även av intresse att undersöka om upprepade fotledsdistorsioner i samma sidas fotled samt antalet utövade träningstimmar var eventuella riskfaktorer för främre korsbandsskada. Detta då tidigare studier har visat på resultat som antyder att det kan finnas ett samband mellan dessa faktorer, men vidare undersökningar behöver göras. 1.7 Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga förekomsten av främre korsbandsskador och jämföra förekomsten av främre korsbandsskador mellan män och kvinnor hos innebandyspelare på region och förbundsnivå i Uppsala län. Vidare var syftet att undersöka om tidigare upprepade fotledsdistorsioner ipsilateralt och antalet utövade träningstimmar hade någon betydelse för främre korsbandsskador hos innebandyspelare, i Uppsala län. 5

10 1.8 Frågeställningar Försökspersonerna var innebandyspelande män och kvinnor över 18 år, på region eller förbundsnivå i Uppsala län. 1. I vilken omfattning förekom främre korsbandsskador? 2. Vilken skillnad förelåg i förekomst av främre korsbandsskada mellan män och kvinnor? 3. Vilken frekvens förelåg i förekomst av upprepade fotledsdistorsioner ipsilateralt hos dem som rapporterat en främre korsbandsskada? 4. Vilken skillnad förelåg i andelen innebandyspelare med respektive utan främre korsbandsskada vad gäller utövade skattade antal träningstimmar i genomsnitt per vecka de senaste tre månaderna? 2. Metod 2.1 Design Undersökningen var kvantitativ, icke experimentell med deskriptiva och jämförande inslag. Icke experimentell då ingen intervention genomfördes. Deskriptiv då förekomst av främre korsbandsskada bland innebandyspelare på region - och förbundsnivå beskrevs och frekvens av ipsilaterala fotledsdistorsioner hos innebandyspelare med en främre korsbandsskada. Jämförande då skillnader i förekomst av främre korsbandsskada mellan män och kvinnor samt antal träningstimmar undersöktes (29). 2.2 Urval Innebandyspelande män och kvinnor över 18 år, på region - eller förbundsnivå i Uppsala län tillfrågades om deltagande i undersökningen. Ett bekvämlighetsval användes. Totalt tillfrågades elva herrlag och sju damlag om deltagande. För att försökspersonernas främre korsbandsskada skulle inkluderas i studien krävdes det att skadan tidigare verifierats av vårdpersonal, magnetröntgenkamera eller genom artroskopi. Detta angav försökspersonerna i enkäten. Definitionen av upprepade fotledsdistorsioner, i denna studie, innebar att försökspersonen skall ha stukat samma fot minst två gånger. 6

11 Inklusionskriterier: Ålder över 18 år, spela innebandy på region - eller förbundsnivå i Uppsala län. Exklusionskriterier: Svårigheter att förstå svenska i tal och skrift Bortfall Totalt tillfrågades 18 lag om att delta i undersökningen, ett lag valde att inte delta. I samband med en av lagets träningar fyllde försökspersonerna i enkäten. Då tre av lagen inte hade möjlighet att fylla i enkäten på något träningstillfälle, skickades en länk till den webbaserade versionen av ordinarie enkät ut via epost till tränarna som vidarebefordrade den till spelarna. Svar samlades in från två av de tre lagen som tackat ja till att delta i undersökningen via den webbaserade versionen av ordinarie enkät. I två av de insamlade enkäterna besvarades inte enkätfråga fyra och fem, gällande antal innebandytimmar respektive annan form av träning i genomsnitt per vecka. 2.3 Datainsamlingsmetod I studien användes en egenkonstruerad enkät (bilaga 2). Enkäten bestod av tolv frågor. De tre inledande frågorna gällde bakgrundsfakta om försökspersonen. Deltagarna i studien som hade drabbats av en främre korsbandsskada svarade på samtliga frågor. De försökspersoner som inte hade en främre korsbandsskada besvarade enbart de sju första frågorna. Första frågeställningen, angående vilken omfattning främre korsbandsskador förekom, besvarades av enkätfråga sju till nio. Andra frågeställningen, angående skillnaden i förekomst av främre korsbandsskador mellan män och kvinnor, besvarades med fråga ett och sju till nio i enkäten. Tredje frågeställningen, angående om försökspersonerna haft tidigare upprepade fotledsdistorsioner på samma sida som sin främre korsbandsskada, besvarades av enkätfråga tio till tolv. Fjärde frågeställningen, angående antal träningstimmar i genomsnitt per vecka de tre senaste månaderna, besvarades av enkätfråga fyra till sex. 2.4 Genomförande Innebandyspelande män och kvinnor över 18 år, på region - eller förbundsnivå i Uppsala län 7

12 deltog i undersökningen. Att delta i denna undersökning var frivilligt och försökspersonernas deltagande var anonymt. Studien inleddes med att tillfråga tränarna skriftligt eller muntligt om deltagande i studien. Kontaktuppgifter till respektive lag togs fram genom Upplands innebandyförbunds hemsida. Tränarna för respektive lag kontaktades främst genom telefonsamtal. De tränare som ej kunde nås via telefonsamtal kontaktades via epost eller sms. I samband med detta bokades tid för träff med respektive lag för insamling av enkätsvar. Datainsamling skedde personligen av författarna i samband med ett träningstillfälle för respektive lag. För de lag där datainsamling i samband med träning inte var möjlig, konstruerades en webbaserad version av ordinarie enkät En länk till den webbaserade versionen av ordinarie enkät skickades ut via epost till tränarna som vidarebefordrade den till spelarna. Två påminnelser skickades ut till de tre lag som tillfrågades med hjälp av webbversionen av enkäten. 2.5 Datanalys 1. I vilken omfattning förekom främre korsbandsskador? Resultatet sammanställdes och redovisades genom att ange antal främre korsbandsskador hos män och kvinnor i förhållande till hela undersökningsgruppen. Resultatet redovisades i antal och procent. 2. Vilken skillnad förelåg i förekomst av främre korsbandsskada mellan män och kvinnor? Den statistiska analysmetod som användes för att beskriva om det förelåg någon skillnad i förekomst av främre korsbandsskador mellan män och kvinnor var Chi2-test med en signifikansnivå på p 0,05. Signifikansnivån p 0,05 valdes då den ger måttliga belägg mot nollhypotesen och är en av de vanligaste signifikansnivåerna att använda vid redovisning av resultat (29,30). Resultatet beräknades i Microsoft Excel (30). 3. Vilken frekvens förelåg i förekomst av upprepade fotledsdistorsioner ipsilateralt hos dem som rapporterat en främre korsbandsskada? 8

13 Resultatet sammanställdes och redovisades genom att ange antal upprepade fotledsdistorsioner ipsilateralt hos personer med främre korsbandsskada, i jämförelse med ingen förekomst av upprepade fotledsdistorsioner. Resultatet redovisades i antal och procent. 4. Vilken skillnad förelåg i andelen innebandyspelare med respektive utan främre korsbandsskada vad gäller utövade skattade antal träningstimmar i genomsnitt per vecka de senaste tre månaderna? Vi valde att jämföra gruppen 0-6 skattade timmar per vecka i genomsnitt de senaste tre månaderna med de som skattat att de tränat sju timmar eller mer av de som hade rapporterat att de hade främre korsbandsskada eller inte. Den statistiska analysmetod som användes för att beskriva om det förelåg någon skillnad var Chi2-test med en signifikansnivå på p 0,05. Signifikansnivån p 0,05 valdes då den ger måttliga belägg mot nollhypotesen och är en av de vanligaste signifikansnivåerna att använda vid redovisning av resultat (29,30). Resultatet beräknades i Microsoft Excel (30). 2.6 Etiska övervägande Deltagandet i studien var frivilligt och har skett anonymt via en enkätundersökning. Syftet med studien presenterades för försökspersonerna såväl muntligt som skriftligt. Försökspersoner i studien hade möjlighet att när som helst avbryta sin medverkan i undersökningen utan att behöva ange orsak. I redovisning av resultat utlovades försökspersonerna konfidentialitet. Då försökspersonerna ej varit möjliga att identifiera har data förvarats i skåp hos författarna och har ej överlåtits. 3. Resultat 3.1 Beskrivning av undersökningsgruppen Åldersfördelningen av kvinnor och män som deltog i undersökningen beskrivs i tabell I. Medeltalet för hur länge, försökspersonerna som deltog i undersökningen, hade spelat innebandy var 14,9 år (median 15 år). Kvinnorna hade ett medelvärde på 13,3 år (median 13 år). Männen hade ett medelvärde på 15,7 år (median 16 år). 9

14 Tabell I. Åldersfördelningen hos undersökta innebandyspelande män och kvinnor, över 18 år, på region - och förbundsnivå i Uppsala län. n= 193. Kvinnor (n=67) Män (n=126) Totalt (n=193) Ålder, medelvärde ± SD (år) 23 ± 2,75 24 ± 3,68 24 ± 3,48 Ålder, median Min-Max (år) Förekomst av främre korsbandsskada Av de 193 försökspersonerna som besvarade enkäten hade 13 (6,7 %) (sex män 4,8% och sju kvinnor 10,4 % ) drabbats av en främre korsbandsskada. 3.3 Skillnad i förekomst av främre korsbandsskador mellan män och kvinnor Ingen skillnad i förekomst av främre korsbandsskada förelåg mellan män och kvinnor som besvarat enkäten (p = 0,13). 3.4 Frekvens av upprepade fotledsdistorsioner ipsilateralt hos dem som rapporterat en främre korsbandsskada Av samtliga försökspersoner som drabbats av en främre korsbandsskada, angav fem personer (38 %) att det drabbats av upprepade fotledsdistorsioner ipsilateralt, sex personer (46 %) angav att de inte haft någon upprepad fotledsdistorsion ipsilateralt. Två (16 %) angav att de hade drabbats upprepade fotledsdistorsioner kontralateralt. 3.5 Skillnad i antalet utövade skattade träningstimmar hos de med respektive utan främre korsbandsskada Det var ingen skillnad mellan om försökspersonerna hade rapporterat en främre korsbandsskada eller inte vad gällde hur många skattade träningstimmar i genomsnitt per vecka de hade tränat de senaste tre månaderna (p=0,40). 10

15 Fördelningen av antal träningstimmar innebandy per vecka, som försökspersonerna i denna studie har angivit, beskrivs i tabell II. En försöksperson besvarade ej denna fråga. Tabell II. Antal personer som har angett hur många timmar de utövar innebandy i genomsnitt per vecka de tre senaste månaderna fördelat på de som rapporterat korsbandsskada och de som ej rapporterat korsbandsskada. n = 192 Antal timmar innebandy i genomsnitt per vecka Personer med främre korsbandskada Personer utan främre korsbandsskada > Försökspersonerna som ådragit sig en främre korsbandsskada tränade innebandy 7-8 timmar i median per vecka. De som inte drabbats av en främre korsbandsskada tränare 5-6 timmar i median per vecka. De försökspersoner som drabbats av främre korsbandsskada tränade någon annan form av träning 3-4 timmar i median per vecka. Försökspersonerna som inte drabbats av en främre korsbandsskada tränade annat än innebandy 0-2 timmar i median per vecka. Utav deltagarna i undersökningen hade 13 personer en främre korsbandsskada. Av dessa 13 tränade samtliga på gym och tre av de sex män (50 %) som drabbats av en främre korsbandsskada tränade löpning utöver innebandyträning. Andra träningsformer som förekom var fotbollsträning, tennis, golf, badminton, rehabilitering, promenader, skolidrott, cykling/spinning, cross, boxning, crossfit, ishockey, padeltennis, amerikansk fotboll och yoga. 4. Diskussion 4.1 Resultatsammanfattning Var tionde kvinna som deltog i undersökningen hade drabbats av en främre korsbandsskada och ungefär var tjugonde man. 11

16 Ingen skillnad i förekomst av främre korsbandsskada fanns mellan män och kvinnor. Ingen skillnad kunde påvisas i förekomst av tidigare upprepade ipsilaterala fotledsdistorsioner mellan de försökspersoner som angett att de drabbats av en främre korsbandsskada. Det fanns ingen signifikant skillnad i antalet utövade timmar i genomsnitt per vecka mellan gruppen som angett en främre korsbandsskada och gruppen som inte drabbats av en främre korsbandsskada. 4.2 Resultatdiskussion Främre korsbandsskada förekom hos 13 av 193 tillfrågade innebandyspelare i Uppsala län. Liknande resultat har tidigare presenterats i andra studier, med en något lägre skadeincidens gällande främre korsbandsskador. I en nyligen presenterad studie som undersökte förekomsten och svårighetsgraden av skador vid innebandy hos svenska elitinnebandyspelare, under ett år, visade att 11 (6 %) kvinnor och 2 (1 %) män drabbats av främre korsbandsskada (20). Ytterligare en studie som undersökte förekomsten och svårighetsgraden av skador hos kvinnliga innebandyspelare under en säsong visade att 10 (2,7 %) kvinnor drabbats (5). Efter en främre korsbandsskada följer en lång rehabilitering som innebär avbrott från idrotten (17). Detta innebär även en stor kostnad för samhället (31), och är en anledning till att vilja minska risken att drabbas av en främre korsbandsskada (17). Resultatet av denna undersökning var att det inte var någon skillnad i förekomst av främre korsbandsskada mellan män och kvinnor, vilket skiljer sig från de resultat som redovisats i liknande studier (16,17). I tidigare studier, som undersökt förekomst av främre korsbandsskada inom andra idrotter, har resulterat i en tydlig skillnad i förekomst mellan män och kvinnor. Främre korsbandsskador var upp till nio gånger vanligare hos kvinnor (16,17). De idrotter som beskrivits i andra studier innehåller liknande moment som innebandy, exempelvis kontakt med andra spelare, tvära stopp och vändningar. En möjlig förklaring till att resultatet i denna undersökning skiljer sig från tidigare studiers resultat kan vara antalet försökspersoner. För att få veta vilka faktorer som har betydelse för risken för att drabbas av främre korsbandsskada, krävs studier med ett större antal försökspersoner. 12

17 Ingen signifikant skillnad förelåg mellan upprepade fotledsdistorsioner ipsilateralt hos de som drabbats av en främre korsbandsskada. Ett intressant fynd var att av männen som drabbats av en främre korsbandsskada, hade fem av sex (83 %) ådragit sig upprepade ipsilaterala fotledsdistorsioner. Ingen av kvinnorna hade drabbats av detta. En studie gjord på kvinnliga idrottare har tidigare visat ett signifikant samband mellan främre korsbandsskada och upprepad fotledsdistorsion (26). Gällande antalet utövade träningstimmar kunde ingen signifikant skillnad påvisas, mellan personerna som drabbats av en främre korsbandsskada och de som inte drabbats. Personer med främre korsbandsskada utövade fler timmar av någon annan träningsform i jämförelse med personer utan främre korsbandsskada. I denna studie var frågeställningen att ta reda på hur mycket försökspersonerna tränat i genomsnitt per vecka de senaste tre månaderna. Detta resulterade i att det är oklart hur mycket personerna med en främre korsbandsskada utövat innan skadetillfället. Detta hade kunnat vara av intresse att undersöka i vidare. Vi valde att ej undersöka detta då det kan vara svårt, om det var så att försökspersonen skadade sig för ett par år sedan, att komma ihåg hur mycket träningstimmar som utövades. 4.3 Metoddiskussion Datainsamlingen genomfördes i samband med lagens träningstillfällen i Uppsala län. För att få en högre svarsfrekvens, valde vi att dela ut enkäterna personligen istället för att skicka ut samtliga enkäter via . Vid datainsamling borde vi tagit reda på hur många innebandyspelare som var aktiva i respektive lag, för att kunna veta mer exakt hur stort bortfallet gällande antal försökspersoner var i denna studie. Respektive lag hade innebandyspelare som ej var på plats vid insamling av data. Totalt elva giltiga svar samlades in via den webbaserade enkätversionen. Två påminnelser skickades ut till de tre lag som tillfrågades med hjälp av webbversionen av enkäten, trots det blev svarsfrekvensen låg. Ett damlag och ett herrlag deltog. I en nyligen presenterad studie hade de undersökt 12 lag inom innebandy (20). I en större studie hade de tillfrågat 30 lag att 13

18 delta i studien, där 28 av dem valt att delta (5). Deltagandet i denna studie var relativt högt, där 16 av 18 tillfrågade lag svarade på enkäterna. Antalet kvinnliga försökspersoner var lågt. Detta kan tänkas bero på att ett av damlagen valde att inte medverka i studien och ett flertal kvinnor i damlagen var under 18 år och exkluderades därför ur undersökningen. I tidigare studier som kartlagt skadeförekomst hos kvinnor som spelat innebandy, i de tre högsta divisionerna, har antalet försökspersoner varit högre. I denna studie deltog 67 kvinnor i undersökningen och i de tidigare studierna har antalet varit 96, 166 och 374 kvinnor (5,6,20). Ofta krävs stora grupper för att upptäcka små skillnader i utfall (30), vilket skulle kunna vara en orsak till att inga signifikanta skillnader kunde påvisas i undersökningen. Frågeformulär och datainsamlingsmetoder som använts i tidigare studier skulle inte tagit fram tillräckligt med information för att besvara frågorna i denna studie. I tidigare undersökningar inom innebandy har lagets fysioterapeut eller sjukvårdare rapporterat förekomst och svårighetsgrad av skada till ansvarig av studien (5,6 20). Svenska korsbandsregistret använder sig av frågeformulären KOOS och EQ5-D vid rapportering av främre korsbandsskada. KOOS är knäspecifikt frågeformulär och EQ5-D riktar sig mot livskvlité (7). Därför valdes en egenkonstruerad enkät med deskriptiva värden. Frågeformuläret testades ej innan undersökningen påbörjades och resulterade i data som ej kom till användning i resultatdelen. Detta gäller enkätfråga åtta, angående vilket år försökspersonerna med en främre korsbandsskada gjort sig illa. Försökspersonerna i denna studie tillfrågades att delta i undersökningen genom muntlig och skriftlig information. Frågeformulären som delades ut till deltagande saknade personuppgifter och identifikationsnummer. Detta medförde att försökspersonerna inte kunde avbryta studien efter att de fyllt i enkäten. 4.4 Klinisk relevans Resultatet i denna studie gällande skadeförekomsten av främre korsbandsskador hos innebandyspelare har visats sig vara högre än i tidigare studier. Detta kan vara en indikation på behov av skadeförebyggande träning inom innebandyn för att minska risken att drabbas av en främre korsbandsskada. 14

19 4.5 Konklusion Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor med en främre korsbandsskada. Antal träningstimmar visade sig inte ha en betydelse för att drabbas av främre korsbandsskada hos innebandyspelare. Ytterligare studier behövs göras för att kunna uttala sig om riskfaktorer för att ådra sig en främre korsbandsskada vid innebandy. 15

20 Referenslista 1. RF verksamhetsberättelse Idrotten i siffror [internet] [citerad 19 Oktober 2015] Hämtad från: 2. Svenska innebandyförbundet. Innebandyn i siffror [internet]. Solna: Svenska innebandyförbundet. [citerad 19 Oktober 2015] Hämtad från: 3. Upplands innebandyförbund. Spelschema [internet]. Uppsala: Upplands innebandyförbund, [Citerad 19 Oktober 2015] Hämtad från: 4. Internationella innebandyförundet, regel och tävlingskomittén. Svenska innebandyförbundets regelhandbok - regler och tolkningar [internet]. Svenska innebandyförbundet, juli 2014 [citerad 19 Oktober 2015]. Hämtad från: 5. Pasanen K, Parkkari J, Kannus P, Rossi L, Palvanen M, Natri A, Järvinen M. Injury risk in female floorball: a prospective one-season follow-up. Scand J med Sci sports Feb; 18(1): Snellman K, Parkkari J, Kannus P, Leppälä J, Vuori I, Järvinen M. Sports injuries in floorball: a prospective one-year follow-up study. Int J Sports Med Oct;22(7): Kvist J, Kartus J, Karlsson J, Forssblad M. Results From the Swedish National Anterior Cruciate Ligament Register. Arthrosc J Arthrosc Relat Surg Jul;30(7): Levangie PK, Norkin CC. Joint Structure and Function a comprehensive analysis 5th ed. Philadelphia; F.A Davis co, Samuelsson K. Antatomic anterior cruciate ligament reconstruction - current evidence and future directions. Institute of clinical sciences at Sahlgrenska Academy University of Gothenburg, Micheo W, Hernández L, Seda C. Evaluation, management, rehabilitation, and prevention of anterior cruciate ligament injury: current concepts. PM R Oct;2(10): Holmström E, Ulrich M. Rörelseorganens funktionsstörningar - klinik och sjukgymnastik. 3d ed. Lund; studentlitteratur, LaBella CR, Hennrikus W, Hewett TE, Council on Sports Medicine and Fitness, and Section on Orthopaedics. Anterior cruciate ligament injuries: diagnosis, treatment, and prevention. Pediatrics May;133(5):e

21 13. Khan HA, Ahad H, Sharma P, Bajaj P, Hassan N, Kamal Y. Correlation between magnetic resonance imaging and arthroscopic findings in the knee joint. Trauma Mon Feb;20(1):e Lohmander LS, Englund PM, Dahl LL, Roos EM. The long-term consequence of anterior cruciate ligament and meniscus injuries: osteoarthritis. Am J Sports Med Oct;35(10): Acevedo RJ, Riviera-Vega A, Miranda G, Micheo W. Anterior Cruciate ligament injury: identification of riskfactors and prevention strategies. Curr Sports Med Rep Jun; 13 (3): Griffin LY, Agel J, Albohm MJ, Arendt EA, Dick RW, Garrett WE, et al. Noncontact anterior cruciate ligament injuries: risk factors and prevention strategies. J Am Acad Orthop Surg Jun;8(3): Sernert N. Könsaspekter på främre korsbandsskador. Svensk Idrottsforskning. 2010;3 : Prodromos CC, Han Y, Rogowski J, Joyce B, Shi K. A Meta-analysis of the Incidence of Anterior Cruciate Ligament Tears as a Function of Gender, Sport, and a Knee Injury Reduction Regimen. Arthroscopy: The Journal of Arthroscopic & Related Surgery Dec;23(12): e Lindgren U, Svensson O. Ortopedi. 4th ed. Liber; 760 p. 20. Jon Karlsson. Ligamentskador i fotleden. Svensk Idrottsforskning. 2007(2): Thomée R, Swärd L, Karlsson J. Nya motions - och idrottsskador och deras rehabilitering. 1st ed. SISU idrottsböcker, Hubbard TJ, Hicks-Little CA. Ankle Ligament Healing After an Acute Ankle Sprain: An Evidence-Based Approach. J Athl Train. 2008;43(5): Effects of a Proximal or Distal Tibiofibular Joint Manipulation on Ankle Range of Motion and Functional Outcomes in Individuals With Chronic Ankle Instability. J Orthop Sports Phys Ther Feb 1;42(2): Basnett CR, Hanish MJ, Wheeler TJ, Miriovsky DJ, Danielson EL, Barr JB, et al. Ankle dorsiflexion range of motion influences dynamic balance in individuals with chronic ankle instability. Int J Sports Phys Ther Apr;8(2): Cronström A, Creaby MW, Nae J, Ageberg E. Modifiable Factors Associated with Knee Abduction During Weight-Bearing Activities: A Systematic Review and Meta-Analysis. Sports Med Apr 5; 17

22 26. Kramer LC, Denegar CR, Buckley WE, Hertel J. Factors associated with anterior cruciate ligament injury: history in female athletes. J Sports Med Phys Fitness Dec;47(4): Tervo T, Nordström A. Science of floorball: a systematic review. Sports med Oct; 20;5: Tranaeus U, Götesson E, Werner S. Injury Profile in Swedish Elite Floorball: A Prospective Cohort Study of 12 Teams. Sports Health. 28 januari 2016; 29. Polit DF, Beck CT. Essentials of nursing reasearch appraising evidence for nursing practice. 7 ed. Philadelphia: Wolters Kluwer health and Lippincott William & Wilkins, Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa.1st ed. Stockholm: Liber AB, De Loës M, Dahlstedt LJ, Thomée R. A 7-year study on risks and costs of knee injuries in male and female youth participants in 12 sports. Scand J Med Sci Sports Apr;10(2):

23 Bilaga 1 - Informationsblad Främre korsbandsskador hos innebandyspelare på region och förbundsnivå i Uppsala län Hej! Vi, Tove Lundqvist och Felicia Wallin, går sista terminen på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet och håller just nu på att skriva vårt examensarbete inom ämnet. Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av främre korsbandsskador som skett i utövandet av innebandy, bland innebandyspelare i Uppsala Län över 18 år på region - och förbundsnivå samt jämföra förekomsten mellan män och kvinnor. Ruptur av främre korsbandet ska ha diagnostiserats av vårdpersonal, magnetröntgen kamera eller artroskopi för att skadan skall kunna räknas med. Studier har visat på att fotled och knäskador är de vanligaste skadorna inom idrotten, och därför vill vi undersöka om tidigare upprepade fotledsdistorsioner kan vara en riskfaktor hos dem som drabbats av en främre korsbandsskada. Vidare skall även antalet träningstimmar undersökas om det kan vara en riskfaktor för skada. Vi hoppas på att arbetet kan bidra till att kunna förbygga fler främre korsbandsskador hos innebandyspelare, då denna skada ur klinisk perspektiv är relativt vanlig och medför flera månaders avbrott från idrotten. Studien vänder sig till alla innebandylag i Uppsala län från division 2 till Svenska Superligan och omfattar ca 110 kvinnor och 170 män. Om du är över 18 år och spelar innebandy i ett lag inom Uppsala län uppfyller du kriterierna för att delta i denna studie. Frågeformuläret fylls i anonymt och för dig som inte har drabbats av en främre korsbandsskada tar den ungefär 2-3 minuter att fylla i. För dig som haft en främre korsbandsskada tar den cirka 5 minuter. Efter insamling av enkäterna är det endast vi som kommer ha tillgång till materialet och analysera detta. Resultatet kommer sedan redovisas i ett examensarbete. Att delta i studien är frivilligt och du har när som helst möjlighet att avbryta utan särskild förklaring. Hör av dig om du har några frågor eller vill ta del av resultatet. 19

24 Felicia Wallin Tove Lundqvist Ann Sundbom Handledare Förfrågan om medverkan i examensarbete: Jag godkänner medverkan i examensarbetet om främre korsbandsskador hos innebandyspelare på region och förbundsnivå i Uppsala län Underskrift Namnförtydligande 20

25 Bilaga 2 - Enkät Främre korsbandsskada hos innebandyspelare på region - och förbundsnivå Vänligen läs igenom frågorna noga. Ringa in ett alternativ där det finns flera möjligheter till svar samt fyll i svar på de frågor där det krävs. Tack! 1. Är du? a.) Man b.) Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Hur länge har du spelat innebandy? 4. Hur många timmar har du spelat innebandy i genomsnitt per vecka de senaste 3 månaderna? a.) 0-2 timmar b.) 3-4 timmar c.) 5-6 timmar d.) 7-8 timmar e.) Mer än 8 timmar 21

26 5. Hur många timmar har du lagt ned på annan träning, utanför innebandyn, i genomsnitt per vecka de senaste 3 månaderna? a.) 0-2 timmar b.) 3-4 timmar c.) 5-6 timmar d.) 7-8 timmar e.) Mer än 8 timmar 6. Vad utför du för träning då (Exempel gym, löpning, fotboll)? 7. Har du någonsin drabbats av en främre korsbandsskada när du spelat innebandy? a.) Ja b.) Nej Om ja, fortsätt svara på fråga 8. Om nej, stort tack för din medverkan! 8. Vilket år skadade du dig? 9. Har din skada verifierats? (Av vårdpersonal, magnetröntgen och/eller titthålsoperation) a.) Ja b.) Nej 22

27 10. I vilket knä har du haft en främre korsbandsskada? a.) Vänster b.) Höger c.) Båda 11. Har du haft upprepade stukningar (minst två gånger) av någon av dina fotleder? a.) Ja b.) Nej 12. Om ja, är det på samma ben som du drabbats av din främre korsbandsskada? a.) Ja b.) Nej 23