Kursplan. Genusvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå.

Transkript

1 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2018 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Genusvetenskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies, Basic Course, 30 Credits Kurskod: GE001G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Huvudområde: Genusvetenskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Genusstudier Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2017 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs kunna - redogöra för centrala genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och diskussioner, och - redogöra för hur kön/genus, i samspel med andra identitets- och maktdimensioner, organiserar och har organiserat arbete, familj, sexualitet och politik. Färdighet och förmåga Den studerande ska efter avslutad kurs kunna - jämföra genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat, - tillämpa genusvetenskapliga begrepp, perspektiv och forskningsresultat på olika empiriska områden, och - använda sig av vetenskaplig referensteknik på en grundläggande nivå. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att - diskutera hur genusforskning skiljer sig från åsiktsbildning om kön/genus, - utifrån olika kriterier kunna skilja mellan god och mindre god vetenskaplig argumentation, och - söka och värdera information som grund för kunskapsbildning och förståelse.

2 Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet, 7,5 högskolepoäng Delkursen introducerar grundläggande begrepp och teoribildningar inom det genusvetenskapliga ämnesområdet med betoning på kön, makt och politik. I delkursen behandlas särskilt feministiska idétraditioner och kritisk mansforskning. Delkurs 2 Arbetets villkor, 7,5 högskolepoäng Varför betraktas lönearbete som arbete medan hemarbete, hushållsarbete och omsorgsarbete ofta ses som en annan typ av aktivitet? På vilka sätt har fördelningen av lönearbete respektive hemarbete betydelse för ojämlika förhållanden i människors liv? Varför är vissa yrken kvinnodominerade och andra mansdominerade? Hur har migration påverkat arbetskraften och den numer transnationella arbetsmarknaden? Delkursen ger en orientering i villkoren för människor på arbetsmarknaden i Sverige historiskt och idag. Den visar att arbetsmarknaden bland annat är utformad utifrån människors köns-, klass, och etnicitetsbakgrund. Delkursen problematiserar hur kön, etnicitet, klass och sexualitet villkorar och görs i arbetsorganisationer och hur detta får konsekvenser för människors utvecklingsmöjligheter på arbetet och i det övriga livet. Delkursen undersöker också hur hemarbetet förhandlas och fördelas i parrelationer, och hur fördelningen av hemarbetet både kan utmana och återskapa samhälleliga könsmaktrelationer. Delkurs 3 Kön, makt och sexualitet, 7,5 högskolepoäng Sexualitet uppfattas ofta som något naturligt och privat. Samtidigt är sexualitet något som regleras och normeras juridiskt, politiskt, socialt och kulturellt. Sexualitet inbegriper maktordningar som ofta underordnar kvinnor och som normaliserar vissa praktiker och identiteter medan andra ses som avvikande. Inte sällan är sexualitet förknippat med våld. Delkursen ger en översiktlig orientering i hur sexualitetens praktiker, diskurser och institutioner både formar och formas av könade maktrelationer, historiskt och i nutid. Här beaktas även hur kön och sexualitet kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv, med hänsyn till bland annat klass och etnicitet. Delkurs 4 Kön, makt och politik, 7,5 högskolepoäng Vad som räknas som politik eller ett politiskt problem är inte självklart. Ett exempel på detta är hur synen på mäns våld mot kvinnor har förändrats från ett privat (icke)problem till att ses som ett akut och globalt folkhälso- och jämställdhetsproblem. Delkursen problematiserar politikbegreppets och politikens gränsdragningar: vad är och vem gör politik? Den tar upp jämställdhetsprojektets framväxt - från jämställdhet till mångfald till institutionaliseringen av intersektionalitet - och feministisk kritik av detta. Vidare behandlas könsmärkningen av policyområden och representation, det vill säga frågor om vem och vad som (kan) representeras politiskt. Slutligen behandlas kvinnors organisering, från gräsrötter till EU-tjänstemän till hashtags. Genomgående används intersektionella perspektiv för att problematisera kön, makt och politik. Delkursen ger därmed exempel på hur grundläggande feministisk teori kan användas som analysverktyg för att förstå och kritiskt granska aktuell politik. Delkursernas ordning kan komma att ändras. Studieformer Undervisning kan ske genom föreläsningar, grupparbeten, seminarier samt individuell och gruppvis handledning. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0102) Ett individuellt författat arbete och ett samförfattat arbete som försvaras vid seminarium; opponering på ett annat arbete. (Delkurs 1) Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet II (Provkod: 0103) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier och gruppövningar. (Delkurs 1) 2(6)

3 3(6) Arbetets villkor I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202) Ett individuellt arbete och ett samförfattat arbete som försvaras vid seminarium, opponering på ett annat arbete. (Delkurs 2) Arbetets villkor II (Provkod: 0203) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier och gruppövningar. (Delkurs 2) Kön, makt och sexualitet I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0302) Individuell PM. (Delkurs 3) Kön, makt och sexualitet II (Provkod: 0303) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier, gruppövningar och skriftliga seminarieuppgifter. (Delkurs 3) Kön, makt och politik I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0402) Individuell PM. (Delkurs 4) Kön, makt och politik II (Provkod: 0403) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier, gruppövningar och skriftliga seminarieuppgifter. (Delkurs 4) Tid för examination Om tidpunkten för examinationen inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till lärare inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet I Introduktion till det genusvetenskapliga forskningsfältet II Arbetets villkor I Arbetets villkor II Kön, makt och sexualitet I Kön, makt och sexualitet II

4 4(6) Kön, makt och politik I Kön, makt och politik II Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Grundläggande behörighet. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida. Kurslitteratur och övriga läromedel Referenslitteratur Språkrådet (2008) Svenska skrivregler Stockholm: Liber Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Ambjörnsson, Fanny (2011) Rosa - den farliga färgen Stockholm: Ordfront Gemzöe, Lena (2014) Feminism Stockholm: Bilda, (2:a upplagan) Gottzén, Lucas & Jonsson, Rickard (2012) Andra män. Maskulinitet, normskapande och jämställdhet Malmö: Gleerups Mellström, Ulf, Hearn, Jeff & Pringle, Keith (2014) "Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning". Bilaga 21 till SOU 2014:6 Män och jämställdhet Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria (2014) Feministisk teori i rörliga bilder Stockholm: Liber, (2:a upplagan) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur

5 5(6) På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet Stockholm: Statistiska Centralbyrån (SCB), (2014), PDF Blomberg, Eva & Niskanen, Kirsti (red) (2013) Arbete & Jämställdhet Stockholm: SNS Förlag Eriksson-Zetterqvist, Ulla & Styhre, Alexander (2007) Organisering och intersektionalitet Malmö: Liber förlag Magnusson, Eva (2006) Hon, han och hemmet: genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer Stockholm: Natur och kultur Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Ambjörnsson, Fanny (2006) Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur Arnberg, Klara, Laskar, Pia & Sundevall, Fia (red) (2015) Sexualpolitiska nyckeltexter Stockholm: Leopard, (valda delar) Crenshaw, Kimberlé (1991) "Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence against Women of Color", Stanford Law Review 43(6): Eldén, Åsa (2001) "'Om hon lever vill människor se mer och mer'. Rykten, splittrad kvinnlighet och heder bland svenska kvinnor från Mellanöstern" Sociologisk Forskning, 38(3/4): Gondouin, Johanna (2012) "Adoption, Surrogacy and Swedish Exceptionalism", Critical Race and Whiteness Studies 8(2): Gruber, Sabine (2011) "Nationella föreställningar och gränser i skolans insatser mot 'hedersrelaterat' våld", Nordic Studies in Education 31(3): Gunnarsson, Lena (2015) "Bekräftelsetörstande kvinnor och oberoende män? Om kärlekens osynliga ojämställdheter", Offentlig föreläsning, Örebro universitet Hirdman, Anja (2000) "Lustar och olustar", Tidskrift för genusvetenskap 21(3): Jackson, Stevi (2007) "Män och kvinnor som har sex med varann - heteronormativiteten och makten" Socialistisk Debatt 1/2007: s Kitzinger, Celia & Frith, Hannah (2000) "'Det är bara att säga nej': Feministiska perspektiv på avvisande av sexuella förslag", Tidskrift för genusvetenskap 21(3): Lundström, Catrin (2009) "Vit respektabilitet: den svenska nationens könade symbolik och unga kvinnors kulturella praktiker", Tidsskrift för kjønnsforskning 33(4): Malmberg, Denise (2014) "'Jag gör henne bara en tjänst': Betydelsen av kroppsnormativitet i förståelsen av kön, kroppslighet och sexualitet vid våld mot kvinnor med funktionshinder" Tidskrift för genusvetenskap, 35(4): 75-99

6 6(6) Norrhem, Svante, Rydström, Jens & Markusson Winkvist, Hanna (2015) Undantagsmänniskor: en svensk HBTQ-historia med utblickar i världen Lund: Studentlitteratur, (2:a upplagan) SOU 2005: 66 (2005) Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål. Kapitel 10, "Mäns våld mot kvinnor": Stockholm: Socialdepartementet, Westerstrand, Jenny (2012) "'Prostitutionsfrågan': perspektiv och nycklar till en grumlig debatt", Tidskrift för genusvetenskap 23(3): Delkurs 4: Obligatorisk litteratur SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål, (2005), Stockholm: Fritzes, (valda delar läses) SOU 2015: 86 Mål och myndighet: En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Stockholm: Fritzes, (2015), (valda delar) Dahlerup, Drude & Freidenwall, Lenita (2008) Kvotering Stockholm: SNS förlag Freidenvall, Lenita & Jansson, Maria (red) (2011) Politik och kritik. En feministisk guide till statsvetenskap Lund: Studentlitteratur Hammarlin, Mia-Marie & Jarlbro, Gunilla (2014) Kvinnor och män i offentlighetens ljus Lund: Studentlitteratur, (valda delar läses) Rönnblom, Malin & Eduards, Maud (2013) Genusperspektiv på statsvetenskap Stockholm: Högskoleverket, Strid, Sofia, Åberg, Magnus & Holth, Line (2014) "Våld som postdisciplinärt forskningsfält", Tidskrift för genusvetenskap, 35(2-3): Wendt, Maria & Jansson, Maria (2006) "Heja Uffe!": så legitimeras mäns överordning, Kvinnovetenskaplig tidskrift 27(4): Tillägg och kommentarer till litteraturlistan De tidskriftsartiklar där ingen länk anges finns att ladda ner via universitetsbiblioteket alternativt som papperstidskrift. Delkurs 1-4: Litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.