OUWN Y tiiv of IOLIS. Pohjoismaisen filologian pääsykoe salissa. Humanistinen tiedekunta VALINTAKOKEEN SISÄLTÖ JA PISTEYTYS

Transkript

1 UWN Y tiiv of ILIS Humanistinen tiedekunta Pohjoismaisen filologian pääsykoe salissa L3 HAKIJAN HENKILÖTIEDT Suku nimi: Etunimet: (puhuttelunimi alle viivattava) Henkilötunnus: Pääainekoe LI Sivuainekoe LI VALINTAKKEEN SISÄLTÖ JA PISTEYTYS sa 1: uotsin kielen rakenne ja sanasto, yht. 10 p. Tehtävä 1: Täydennystehtävä Tehtävä 2: Sanojen taivuttaminen Tehtävä 3: Täydennystehtävä sa 2: uotsin kielen tuottaminen, yht. 10 p. Tehtävä 4: Kirjoitelrna sa 3: Kielen käyttöä ja tutkimusta kuvaavien käsitteiden hallinta, yht. 10 p. Tehtävä 5: ikein/väärin-väittämät Tehtävä 6: Määritelmätehtävä TUTUSTU HULELLA SEUAAVALLA SIVULLA LEVIIN HJEISIIN!

2 2. Skriv med tydlig handstii och med biyerts. 3. Ta inte ioss sidorna från varandra. 1. Skriv ditt namn och personnummer överst på varje svarspapper. PAKTISKA INSTUKTINE Ö TESTTAGAE 2 provsvaren till testövervakaren. 13. Testtagaren ska bevisa sin identitet genom att visa legitimation med foto när han iämnar in 12. Mohiiteiefoner ska vara avstängda och de får inte användas under provet. 11. Säkande får, vid behov, ett intyg på att de deitagit i provet av huvudövervakaren. b ö rj at. 10. m testtagaren avbryter provet får han iämna saien en haiv timme efter att provet har handen. 9. m testtagaren viii tala med provets ävervakare ska detta anmälas genom att räcka upp p rovet. 8. Samtliga papper iämnas in efter provet. Pappren Iämnas in även cm testtagaren avbryter 7. besvarade uppgifter eller delar av uppgifter räknas som fel. 6. Skriv inga aiternativa svar. 5. Skriv ingenting annat på svarspappren än svaren på uppgifterna. stä lie n a. 4. Läs noggrant igenom instruktionerna 1 början av varje uppgift. Skriv svaren på de angivna

3 3 DEL 1. STUKTU Namn: Personnummer: UPPGIT 1 yli 1 Iuckorna med rättform eller alternativ. Latinet lever post mortem 1 inland 1) d (sända) radio på latin, medan latinska ord är satta på undantag i Norge. Sverige går vi den gyllene medelvägen, eller aurea mediocritas, som romarna skulle ha sagt. Vad lier en svensk korsordslösare i vid ledordet okänd, två 2) (en bokstav)? Utan att tveka skriver nog de fiesta in N.N. ch en brevskrivare som har någtmer på hjärtat, efter sina 3) J?.fli (vänlig) 4) hälsning) läggertroligen lätt och ledigt till ett P.S., med tillhörande D.S. Sedan är det kanske av mindre 5) 1 (tyngd/plats/storlek/vikt) att veta att N.N. är en förkortning av latinets nomen nescio, som betyder jag vet inte namnet, att P5. står för post scriptum, efter det skrivna, och att D.S. står för deinde scriptum, det därefter skrivna. Latinet 6) &r / många spår i svenskan. De är otta lätt maskerade, som i lånord som vandrat genom andra språk. Men de kan också vara tydiiga, som i förkortningarna och 1 uttryck från litterära och historiska sammanhang: alea iacta est, tärningen är kastad (Caesar), carpe diem, fånga dagen (Horatius), cogito ergo sum, jag tänker, alltså finnsjag (Dcartes) med fiera. Men inställningen till latinska uttryck varierar kraftigt mellan olika länder i Europa. Inom Norden skulle man kunna säga att Sverige hamnar mitt emellan Norge och inland i fråga om hur man ser på det språkliga arvet efter romarna. 1 Sverige anses det fint med latin, men grannlandet inland är språket möjligen ännu mer 7) (respektera). Där är latinet fortfarande ytterst levande i vardagen. Det finns till exempel ett radioprogram, Nuntii latini, som sänder nyheter på latin. ch i Helsingfors erbjuds stadsrundvandringar på latin, parallelit mcd de vanliga turistguidningarna på engelska, franska och andra världsspråk. 1 Norge, däremot, kan man ana rakt motsatt tendens. Däryill man snarast aviatinifiera 8) (vårt/deras/sitt) 9) (ettspråk). Men latinet, i ord, ordkombinationer och förkortad form, tar hur som helst en ganska begränsad plats i de nordiska ordförråden om man jämför med hur det ser ut 1 andra moderna europeiska språk. Juristen Kristina Wollterärfödd i Sverige men bosatt i London. När hon talar engelska använder hon latinska uttryck på ett helt annat sätt än vad hon gör på svenska.

4 exempel status quo, sam används för att beskriva ett aförändrat läge. Dessutom förekommer de latinska På ett pian handlar det om att hon sam jurist använder många latinska uttryck i sitt arbete generelit, till en stärre roll i vardagsspråket här än hemma, säger hon. - Mitt 10) VV+( LfC \ (åsfkt/mening/intryck/intresse) är att latinet på det hela taget spelar Pe rso n n u mm e r: DEL 1. STUKTU Namn: 4 /20p. Källa: Språktidningen, juni Skriven av Karin Tikkanen. ärkortad av KL. och i samtal utan att någon höjer så värst mycket på 20)!,flQ \ (ett ögonbryn). Alla skolbarn läser minst sju år latin i skalan, och afta dyker spridda ord upp här och var i 1 många länder i Europa 15)! d (det är/är det) också vaniigt att man börjar läsa 1 Nederiänderna börjar skolbarn läsa iatin 1 sjätte klass, och språket har en heit annan status än i Sverige. 1 itaiien är latinet så klart lite extra påtagligt, eftersom det var där ramarriket hade sitt fäste, i staden om. tidningar, på tv romanska språk - de moderna ättlingarna till latinet - sam i rankrike, Spanien och Italien. Men allra stärst piats tar förstås latinet 19) (hos/från/i) de länder där man talar sam behövs för att uppnå det önskade resuitatet, men inte mer. tillverkning av läkemedel, och används med den utvidgade betydelsen använd den mängd av ingrediensen Quantum satis betyder den mängd sam behövs. rasen myntades sam mängdangiveise i fråga om Nederiänderna, och trats sin svidande kritik mot kapitalet och borgerskapet 17) rerlc(. (referera) till latinska författare i sina alster. Han kom ursprungiigen från 18) (besitta) han en gedigen kunskap am något så synbart överklassmässigt sam Kanske ärdet en av förklaringarna till att visdiktaren Cornelis Vreeswijk afta latin och den romerska litteraturen. am språket även i vardagligt tai, utöver i biidat skriftspråk. 16) I flc( Y (liten) barn. Med en sådan skalgång blir det vanligare med en bredare kunskap Starbritannien finns skolböcker på latin för sjuåringar, och pek- och ritböcker på latin för ännu iatin väldigt tidigt i skolan, till skiilnad från i Sverige, där man kan läsa det först på gymnasiet. 1 IatinöversättningariAsterixaIbum, Nalie Puh och Harry Potter stående starsäljare. 13) bq\ &ft-t f (en bokhandel) Biackwell s. 14) (Här/Där/Var) är otterdam i Nederiänderna, har pluggat i xfard och berättar am den 12) (anrik) På många håil förekammer också översättningar av moderna böcker till latin. Hester Schadee, från Mindre vanliga i tai men väi förekammande i det skrivna språket är e.g. för exempli gratia, till exempel, i.e. ante meridiem, före dagens mitt, ach past meridiem, efter dagens mitt, ach används i både tai ach skrift. förmiddag ach eftermiddag, a.m. ach p.m., är 11) 1 för id est, det viii säga, iiksom N.B. för nata bene, som motsvarar det svenska abs!. (tagen) direkt från latinets förkortningar sam används på svenska även på engelsja, men i ett större antal. De engeiska arden för

5 5 DEL 1. STUKTU UPPGIT2 Namn: Personnummer: Yo ( 1r fio 1.. Böjföljande ord. bservera att orden ärfrån olika ordklasser! 1. ett hjärta 2. enstuderande 3. välja ic(, U (/ hjv) 4. söka 5. grov (komparera) r(e j-} -. -I c /5 p. UPPGIT3 yil 1 med pronomen. m du biir kallad till en anställningsintervju har 1) lyckats skriva ep ansökan som intresserar rekryteraren. Då gäller det att lyfta fram dina egenskaper och 2) 1 (\ kunskappå bästa sätt under själva intervjun. obert Samueisson, gruppchef för rekrytering på Adecco, vet hur du gör. Varje månad gör han nämligen dussintals anställningsintervjuer till tjänster inom marknad, försäljning, H och administration. 3)V\ förklarar att det inte bara är den sökandes svar som har betydelse, utan även det sociala samspelet som sker under intervjun. Jag tror många kandidater tänker att frågorna och svaren är avgörande, men även dialogen ger mig information. Det handlar om sättet att uttrycka sig, hur pass säker den sökande verkar vara situationen och vad personen frågar. Adecco brukar börja med att fråga om gymnasiet och sedan gå framåt 1 tiden inom områdena studier, arbetslivserfarenhet, fritid, egenskaper och framtid. De sökande uppmanas också beskriva olika situationer 4) il varit med om. Det kan till exempel vara ett möte eller det senaste grupparbetet i s ko 1 a n. Ja lyssnar på hur du agerat i situationen och samtidigt vilket resultat du uppnått. Sen ställer 5) följdfrågor utifrån svaren, säger obert Samueisson. Källa: Texten är bearbetad av KL. /5 p.

6 UPPGIT 4 (UPPSATS) PÄNG LÄSBAHET CH SPÅKBUK UTTYCKSÖMÅGA CH BEHANDLING AV ÄMNET SPÅKIKTIGHET 10 Uppsatsen angenäm 3tt läsa. Språket ikt och mångsidigt språk. rigineli, mångsidig och fiytande och idiomatiskt. Texten är Några lapsusar kan genomtänkt behandling av Iogisk och koherent. förekomma. ämnet. 8-9 Lättläst, fiytande språk. Klar Lagom stort uttrycksförråd. ätt mångsidig och disposition. ätt varierande strukturer. genomtänkt behandling av Enstaka grammatikfel och ämnet. oidiomatiska uttryck. 6-7 Tämiigen Iättläst. ätt naturligt språk. Genomsnittligt förråd av ord rdinär behandling av ämnet. och strukturer. Basstrukturer ramställningen logisk och behärskas. Iäsbar. 4-5 Tillfredsställande fiyt. Innehållet Begränsat förråd av ord och Ytlig/enkel behandling av förmedlas, men någon punkt kan för- strukturer. el även i amnet. bii okiar. basstrukturer. Interferens. 2-3 Svårläst. Störande brister i Mycket begränsat förråd 3V Elementär behandling av språkbehärskningen ord och strukturer. ikligt med ämnet p grund av svag språkliga fel. språkkunskap. Innehållet begripligt framställt. 0-1 Mycket svårläst. Texten saknar röd Mycket begränsat förråd av Lösryckta satser eller icke tråd. Budskapet förmedias inte. ord och strukturer. ikligt med genomförd uppgift. språkliga fel. Blandning av olika språk.

7 8 DEL 3. LINGVISTIK Namn: Personnummer: UPPGIT5 ätt ellerfel? Markera svaren 1svarsrutan nedan Traditionelia jordbrukssamhälien brukar vara språkligt mycket homogena. Övergången mellan grannspråken finska och svenska är diskret. Språklig purism kan betyda att man viii undvika användning av lånord i det egna språket. Massmedia bidrar till att göra språket i samhället mer splittrat. Dagens svenska är formrikare än fornsvenskan. Traditionella dialekter tenderar att försvinna till förmån för regionala riksspråksvarianter. Språket är det viktigaste kriteriet när man definierar etnicitet. ormeil och informell språkanvändning har att göra med situationell språklig variation. Meänkieli är ett offlciellt språk i Sverige. inlandssvenskar är en bofast språklig minoritet i inland. Svenska språket används som Iinguafranca i Skandinavien. inlandssvenskan är ett pidginspråk. U-ljudet i orden hus och hund låter olika 1 Sverige. Prosodi är en sammanfattande beteckning för ett språks böjningssystem. Stavningen i svenskan återspeglar en tidigare periods uttal. rdformen skolelevernas består av fyra morfem. Ett analytiskt språk har många bundna markeringar och en nk böjningsmorfologi. Possessivkonstruktionen Pelles bok innehåller en bunden grammatisk markering. Svenskan har fler kasusformer än finskan. Adjektiv i svenska språket kongruerar med substantivets genus och numerus. Preteritum är en tempusform. rätt = fel = /21 p.

8 9 DEL 3. LINGVISTIK Namn: Pe rso n n u mm e r: UPPGIT6 örkiara och exempliflera följande begrepp: a. onematisk skillnad mellan två språkljud En fonematisk skillnad mellan två olika språkljud är betydelseskiljande. m t.ex. u-ijudet i ordet hund byts ut mot ett a-ijud, så får vi ett ord med en annan betydelse, hand. Alla uttalsskillnader mellan språkljud är inte fonematiska. b. Tempus Tempus är en grammatisk kategori som gäller verb. Verben kan böjas 1 anger när handiingen eller tillståndet som verbet uttrycker har skett: olika tempusformer, som Jag spingerfort. (presens) Jag sprangfort. (preteritum/imperfekt) Jag har sprungitfort. (perfekt) Jag hade sprungitfort. (pluskvamperfekt) iag kommer att springafort. (futurum) c. SV-språk SV-språk är språk vars neutrala grundordföljd 1 transitiva påståendesatser är subjekt (S), verb (V) och direkt objekt (0). inskan och svenskan är exempel på SV-språk: Minä (5) rakastan (V) sinua (0). Jag (5) älskar (V) dig (0).