Pohjoismaisen filologian pääsykoe salissa L3

Transkript

1 Humanistinen tiedekunta Pohjoismaisen filologian pääsykoe salissa L3 HAKIJAN HENKILÖTIEDOT Sukunimi: Etunimet: Henkilötunnus: (puhuttelunimi alleviivattava) Pääainekoe Sivuainekoe VALINTAKOKEEN SISÄLTÖ JA PISTEYTYS Osa 1: Ruotsin kielen rakenne ja sanasto, yht. 10 p. Tehtävä 1: Täydennystehtävä Tehtävä 2: Sanojen taivuttaminen Tehtävä 3: Täydennystehtävä Osa 2: Ruotsin kielen tuottaminen, yht. 10 p. Tehtävä 4: Kirjoitelma Osa 3: Kielen käyttöä ja tutkimusta kuvaavien käsitteiden hallinta, yht. 10 p. Tehtävä 5: Oikein/väärin-väittämät Tehtävä 6: Määritelmätehtävä TUTUSTU HUOLELLA SEURAAVALLA SIVULLA OLEVIIN OHJEISIIN!

2 2 PRAKTISKA INSTRUKTIONER FÖR TESTTAGARE 1. Skriv ditt namn och personnummer överst på varje svarspapper. 2. Skriv med tydlig handstil och med blyerts. 3. Ta inte loss sidorna från varandra. 4. Läs noggrant igenom instruktionerna i början av varje uppgift. Skriv svaren på de angivna ställena. 5. Skriv ingenting annat på svarspappren än svaren på uppgifterna. 6. Skriv inga alternativa svar. 7. Obesvarade uppgifter eller delar av uppgifter räknas som fel. 8. Samtliga papper lämnas in efter provet. Pappren lämnas in även om testtagaren avbryter provet. 9. Om testtagaren vill tala med provets övervakare ska detta anmälas genom att räcka upp handen. 10. Om testtagaren avbryter provet får han lämna salen en halv timme efter att provet har börjat. 11. Sökande får, vid behov, ett intyg på att de deltagit i provet av huvudövervakaren. 12. Mobiltelefoner ska vara avstängda och de får inte användas under provet. 13. Testtagaren ska bevisa sin identitet genom att visa legitimation med foto när han lämnar in provsvaren till testövervakaren.

3 3 DEL 1. STRUKTUR UPPGIFT 1 Fyll i luckorna med rätt form eller alternativ. Latinet lever post mortem I Finland 1) (sända) radio på latin, medan latinska ord är satta på undantag i Norge. I Sverige går vi den gyllene medelvägen, eller aurea mediocritas, som romarna skulle ha sagt. Vad fyller en svensk korsordslösare i vid ledordet "okänd", två 2) (en bokstav)? Utan att tveka skriver nog de flesta in N.N. Och en brevskrivare som har något mer på hjärtat, efter sina 3) (vänlig) 4) (en hälsning) lägger troligen lätt och ledigt till ett P.S., med tillhörande D.S. Sedan är det kanske av mindre 5) (tyngd/plats/storlek/vikt) att veta att N.N. är en förkortning av latinets nomen nescio, som betyder 'jag vet inte namnet', att P.S. står för post scriptum, 'efter det skrivna', och att D.S. står för deinde scriptum, 'det därefter skrivna'. Latinet 6) (lämna) många spår i svenskan. De är ofta lätt maskerade, som i lånord som vandrat genom andra språk. Men de kan också vara tydliga, som i förkortningarna och i uttryck från litterära och historiska sammanhang: alea iacta est, 'tärningen är kastad' (Caesar), carpe diem, 'fånga dagen' (Horatius), cogito ergo sum, 'jag tänker, alltså finns jag (Décartes) med flera. Men inställningen till latinska uttryck varierar kraftigt mellan olika länder i Europa. Inom Norden skulle man kunna säga att Sverige hamnar mitt emellan Norge och Finland i fråga om hur man ser på det språkliga arvet efter romarna. I Sverige anses det fint med latin, men i grannlandet Finland är språket möjligen ännu mer 7) (respektera). Där är latinet fortfarande ytterst levande i vardagen. Det finns till exempel ett radioprogram, Nuntii latini, som sänder nyheter på latin. Och i Helsingfors erbjuds stadsrundvandringar på latin, parallellt med de vanliga turistguidningarna på engelska, franska och andra världsspråk. I Norge, däremot, kan man ana rakt motsatt tendens. Där vill man snarast avlatinifiera 8) (vårt/deras/sitt) 9) (ett språk). Men latinet, i ord, ordkombinationer och förkortad form, tar hur som helst en ganska begränsad plats i de nordiska ordförråden om man jämför med hur det ser ut i andra moderna europeiska språk. Juristen Kristina Wollter är född i Sverige men bosatt i London. När hon talar engelska använder hon latinska uttryck på ett helt annat sätt än vad hon gör på svenska.

4 4 DEL 1. STRUKTUR - Mitt 10) (åsikt/mening/intryck/intresse) är att latinet på det hela taget spelar en större roll i vardagsspråket här än hemma, säger hon. På ett plan handlar det om att hon som jurist använder många latinska uttryck i sitt arbete generellt, till exempel status quo, som används för att beskriva ett oförändrat läge. Dessutom förekommer de latinska förkortningar som används på svenska även på engelska, men i ett större antal. De engelska orden för 'förmiddag' och 'eftermiddag', a.m. och p.m., är 11) (tagen) direkt från latinets ante meridiem, 'före dagens mitt', och post meridiem, 'efter dagens mitt', och används i både tal och skrift. Mindre vanliga i tal men väl förekommande i det skrivna språket är e.g. för exempli gratia, 'till exempel', i.e. för id est, 'det vill säga', liksom N.B. för nota bene, som motsvarar det svenska 'obs!'. På många håll förekommer också översättningar av moderna böcker till latin. Hester Schadee, från Rotterdam i Nederländerna, har pluggat i Oxford och berättar om den 12) (anrik) 13) (en bokhandel) Blackwell's. 14) (Här/Där/Var) är latinöversättningarna av Asterixalbum, Nalle Puh och Harry Potter stående storsäljare. I många länder i Europa 15) (det är/är det) också vanligt att man börjar läsa latin väldigt tidigt i skolan, till skillnad från i Sverige, där man kan läsa det först på gymnasiet. I Storbritannien finns skolböcker på latin för sjuåringar, och pek- och ritböcker på latin för ännu 16) (liten) barn. Med en sådan skolgång blir det vanligare med en bredare kunskap om språket även i vardagligt tal, utöver i bildat skriftspråk. I Nederländerna börjar skolbarn läsa latin i sjätte klass, och språket har en helt annan status än i Sverige. Kanske är det en av förklaringarna till att visdiktaren Cornelis Vreeswijk ofta 17) (referera) till latinska författare i sina alster. Han kom ursprungligen från Nederländerna, och trots sin svidande kritik mot kapitalet och borgerskapet 18) (besitta) han en gedigen kunskap om något så synbart överklassmässigt som latin och den romerska litteraturen. Quantum satis betyder 'den mängd som behövs'. Frasen myntades som mängdangivelse i fråga om tillverkning av läkemedel, och används med den utvidgade betydelsen 'använd den mängd av ingrediensen som behövs för att uppnå det önskade resultatet, men inte mer'. Men allra störst plats tar förstås latinet 19) (hos/från/i) de länder där man talar romanska språk - de moderna ättlingarna till latinet - som i Frankrike, Spanien och Italien. I Italien är latinet så klart lite extra påtagligt, eftersom det var där romarriket hade sitt fäste, i staden Rom. Alla skolbarn läser minst sju år latin i skolan, och ofta dyker spridda ord upp här och var i tidningar, på tv och i samtal utan att någon höjer så värst mycket på 20) (ett ögonbryn). Källa: Språktidningen, juni Skriven av Karin Tikkanen. Förkortad av KL. /20p.

5 5 DEL 1. STRUKTUR UPPGIFT 2 Böj följande ord. Observera att orden är från olika ordklasser! 1. ett hjärta 2. en studerande 3. välja 4. söka 5. grov (komparera) /5p. UPPGIFT 3 Fyll i med pronomen. Om du blir kallad till en anställningsintervju har 1) lyckats skriva en ansökan som intresserar rekryteraren. Då gäller det att lyfta fram dina egenskaper och 2) kunskap på bästa sätt under själva intervjun. Robert Samuelsson, gruppchef för rekrytering på Adecco, vet hur du gör. Varje månad gör han nämligen dussintals anställningsintervjuer till tjänster inom marknad, försäljning, HR och administration. 3) förklarar att det inte bara är den sökandes svar som har betydelse, utan även det sociala samspelet som sker under intervjun. Jag tror många kandidater tänker att frågorna och svaren är avgörande, men även dialogen ger mig information. Det handlar om sättet att uttrycka sig, hur pass säker den sökande verkar vara i situationen och vad personen frågar. Adecco brukar börja med att fråga om gymnasiet och sedan gå framåt i tiden inom områdena studier, arbetslivserfarenhet, fritid, egenskaper och framtid. De sökande uppmanas också beskriva olika situationer 4) varit med om. Det kan till exempel vara ett möte eller det senaste grupparbetet i skolan. Jag lyssnar på hur du agerat i situationen och samtidigt vilket resultat du uppnått. Sen ställer 5) följdfrågor utifrån svaren, säger Robert Samuelsson. Källa: Texten är bearbetad av KL. /5p.

6 6 DEL 2. PRODUKTION UPPGIFT 4 Skriv en uppsats på ord där du diskuterar dig själv som svenskstuderande vid Uleåborgs universitet. Markera antalet ord på angivet ställe. Vad vill du nå med dina blivande svenskstudier på universitetet? Hurdana saker kommer att bli intressantast och/eller viktigast för dig i studierna? Hur uppnår man avancerade färdigheter i svenska språket på ett effektivt sätt? Hurdana starkheter och svagheter har du som språkinlärare? Svenskstudier med framgång!

7 7 Antal ord: /10 p.

8 8 DEL 3. LINGVISTIK UPPGIFT 5 Rätt eller fel? Markera svaren i svarsrutan nedan. 1. Traditionella jordbrukssamhällen brukar vara språkligt mycket homogena. 2. Övergången mellan grannspråken finska och svenska är diskret. 3. Språklig purism kan betyda att man vill undvika användning av lånord i det egna språket. 4. Massmedia bidrar till att göra språket i samhället mer splittrat. 5. Dagens svenska är formrikare än fornsvenskan. 6. Traditionella dialekter tenderar att försvinna till förmån för regionala riksspråksvarianter. 7. Språket är det viktigaste kriteriet när man definierar etnicitet. 8. Formell och informell språkanvändning har att göra med situationell språklig variation. 9. Meänkieli är ett officiellt språk i Sverige. 10. Finlandssvenskar är en bofast språklig minoritet i Finland. 11. Svenska språket används som lingua franca i Skandinavien. 12. Finlandssvenskan är ett pidginspråk. 13. U-ljudet i orden hus och hund låter olika i Sverige. 14. Prosodi är en sammanfattande beteckning för ett språks böjningssystem. 15. Stavningen i svenskan återspeglar en tidigare periods uttal. 16. Ordformen skolelevernas består av fyra morfem. 17. Ett analytiskt språk har många bundna markeringar och en rik böjningsmorfologi. 18. Possessivkonstruktionen Pelles bok innehåller en bunden grammatisk markering. 19. Svenskan har fler kasusformer än finskan. 20. Adjektiv i svenska språket kongruerar med substantivets genus och numerus. 21. Preteritum är en tempusform. rätt = R fel = F F R R F F R F R R R F F R F R F F R F R R /21 p.

9 9 DEL 3. LINGVISTIK UPPGIFT 6 Förklara och exemplifiera följande begrepp: a. Fonematisk skillnad mellan två språkljud En fonematisk skillnad mellan två olika språkljud är betydelseskiljande. Om t.ex. u-ljudet i ordet hund byts ut mot ett a-ljud, så får vi ett ord med en annan betydelse, hand. Alla uttalsskillnader mellan språkljud är inte fonematiska. b. Tempus Tempus är en grammatisk kategori som gäller verb. Verben kan böjas i olika tempusformer, som anger när handlingen eller tillståndet som verbet uttrycker har skett: Jag spinger fort. (presens) Jag sprang fort. (preteritum/imperfekt) Jag har sprungit fort. (perfekt) Jag hade sprungit fort. (pluskvamperfekt) Jag kommer att springa fort. (futurum) c. SVO-språk SVO-språk är språk vars neutrala grundordföljd i transitiva påståendesatser är subjekt (S), verb (V) och direkt objekt (O). Finskan och svenskan är exempel på SVO-språk: Minä (S) rakastan (V) sinua (O). Jag (S) älskar (V) dig (O).

10 10 /9 p.