Linköpings Universitet Studenter inom det Systemvetenskapliga programmet: Examen eller arbete? Kandidatexamen SVP.

Transkript

1 Studenter inom det : Examen eller arbete? Jobb SVP Kandidatexamen Magisterexamen Mastersexamen Sammanfattning I det här arbetet berör vi ämnet mastersprogram. Vi undersöker hur studenter ser på att eventuellt studera vid ett mastersprogram. Vår empiri är baserad på en enkät som besvarats av studenter på systemvetenskapliga programmets årskurs ett, två och tre. Utifrån denna empiri har vi formulerat en slutsats med de observationer vi har gjort. Vi hittade många intressanta faktorer som påverkat studenternas val av att läsa vid ett mastersprogram eller inte. Bland dessa är arbetsmarknaden och informationen kring mastersprogrammen påverkande faktorer.

2 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Metod... 2 Problemformulering och undersökningsplanering... 2 Perspektivval och objektivitet... 3 Datainsamling... 3 Databearbetning... 4 Teori... 5 Bolognaprocessen... 5 Arbetsmarknad... 6 Empiri... 6 Förklaring av påståenden på enkäten... 7 Resultat av enkätundersökningen... 8 Analys och diskussion... 9 Arbetsmarknaden kontra vidare studier... 9 Mastersprogrammets införande Andra påverkande faktorer Slutsats Referenslista Litteratur Elektroniska referenser Bilaga

3 Inledning Arbetsmarknaden inom IT-sektorn har de senaste åren haft en stor brist på kompetens. Samtidigt har ansökningarna till IT-utbildningarna som ges runtom i landet minskat (33 förstahandssökande till SVP Linköpings universitet HT 2007 mot 60st HT ). IT har blivit mer använt i den breda verksamheten och detta leder till ett ökat behov av personal som har kompetens, dels om verksamheter samt om IT. Under tiden som arbetsmarknaden har växt sig allt större för IT-studenter så har även en förändring i utformningen av utbildningarna börjat träda fram. En av dessa förändringar är den s.k. Bolognaprocessen, skapad inom EU för att få en standardiserad utbildningsnivå inom Europa. Denna innebär att de tidigare utbildningarna görs om för att innefatta antingen tre eller fem års studier. En treårig examen kallas för kandidatexamen och den femåriga kommer att kallas mastersexamen. Studenter på IT-utbildningarna har nu ett vägval, speciellt med rådande arbetsmarknad, antingen så tar man ut examen efter tre år och börjar arbeta nu när arbetsmarknaden är god och det finns arbete. Eller så studerar men två år extra för att få en examen som är internationellt gångbar och även kan skapa större valmöjligheter av arbete, samtidigt riskerar man att högkonjunkturen har lagt sig. Nyttan av en mastersutbildning är även okänd hos studenter samt hur arbetsgivare ställer sig till denna. Den här rapporten syftar till att visa på en generell uppfattning hos studenter på, Linköpings Universitet år 1-3 samt vad som påverkar deras val av utbildning. Rapporten skall genom en förklarande undersökning försöka få en uppfattning om de orsaker som spelar in i studenternas val. Rapporten syftar till att få en förståelse för de faktorer som påverkar studenternas val av utbildningslängd samt skapa en medvetenhet om dessa. Utredningen skall också visa på de orsaker som ligger bakom dessa åsikter. Om det finns ett gemensamt orsakssamband mellan de som inte är intresserade av att läsa ett mastersprogram kan detta skapa underlag för handlingar för att öka intresset för mastersprogrammet. De frågor som utredningen ämnar svara på är följande: Hur stor andel av studenterna på systemvetenskapliga programmet är intresserade att läsa vidare på ett mastersprogram kopplat till programmet? Vad är det enligt studenterna som kan påverka deras val (arbetsmarknad, studietid, relevans i utbildning, ekonomisk situation, informationstillgång)? Påverkar en god arbetsmarknad valet speciellt mycket? Skiljer sig inställningen till att läsa mastersprogram beroende på vilket stadium i utbildningen studenterna befinner sig? Vår målgrupp med rapporten är samtliga studenter på det systemvetenskapliga programmet samt programledningen. Vi ser även att studenter på liknande IT-relaterade utbildningar samt deras programledningar kan finna rapporten intressant. 1 VHS: Antagningsproduktion 1

4 Rapporten avgränsas till att omfatta det systemvetenskapliga programmet på Linköpings Universitet samt årskurserna 1-3. Detta p.g.a. tiden samt att de i årskurs 4 redan har haft chansen att välja mastersprogram. Utredningen omfattar alla studenter i de aktuella årskurserna. Rapporten är uppbyggd enligt traditionell rapportstruktur med inledningskapitel följt av en förklaring av metoder som använts vid utförandet. Sedan följer Referensram samt empiri som mynnar ut i en analys och slutsats. Metod Detta kapitel beskriver hur vårt arbete har gått tillväga. Vi har även med lite om olika synsätt och hur dessa kan ha påverkat oss. Vi har även med vilka val vi har gjort och varför dessa har skett. Hermeneutiken grundar sig i att man som forskare tolkar texter, insamlade data eller liknande material. Hela grundidén med hermeneutiken är att man skapar sig en personlig förståelse för ett eller flera fenomen. Denna förståelse ligger sedan till grund i både analysen och slutsatsen. Eftersom det handlar om tolkning blir slutsatserna ofta färgade av egna åsikter och värderingar. Sådant som kan spela in är bland annat tidigare erfarenheter. Hela vårt arbete har präglats av ett hermeneutiskt synsätt då vi har tolkat alla resultat och tagit fram beroenden efter vad vi själva tror är sanning. Användningen av hermeneutik vid datainsamlingen har varit fördelaktig då den gett oss en närhet till det insamlade materialet. Positivismen däremot tar ett mer avstånd till material för att mer se det som en helhet där inga enskilda fall sticker ut. En annan sak som är särpräglat för positivismen är dess grund som ligger i fakta, vilket tag bort den egna tolkningen. En positivist ser endast saker som sanning då de inte går att motbevisa. Problemformulering och undersökningsplanering Syftet med vår utredning, som är av en kvantitativ art, är att mäta. Mätningen använder vi sedan för att beskriva samt förklara våra fenomen som vi tidigare stadgat. Grovt sätt delas vår undersökning in i tre faser och fyra undersökningssteg 2 : Hypotesformulering Undersökningsplanering Datainsamling Bearbetning och analys av data Planeringsfasen Datainsamlingsfasen Analysfasen 2 Ulf Lundahl & Per-Hugo Skärvad Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Sid 95, figur 9.1 2

5 Perspektivval och objektivitet Objektivitet kan ses på olika nivåer. På den relativt låga och enkla nivån av begreppet gäller det att återge data korrekt, ej medvetet utelämna viktiga uppgifter, inga vinklingar, inga redigeringsknep med mera 3. Detta strävar vi givetvis efter med största ambition. Men när det gäller objektivitet på högre nivå blir frågan mer komplicerad. Det finns olika huvudståndpunkter beträffande sambandet mellan värderingar och kunskap och vi har valt följande: Fullständig objektivitet är inte möjligt, men största möjliga saklighet bör eftersträvas. Saklighet innebär bl a att utredaren bör redovisa sina antaganden och perspektiv öppet och tydligt. 4 Vårt synsätt och perspektiv på objektivitet är i huvudmål att skilja på fakta och värderingar. Vår uppgift som utredare blir därmed att fastställa fakta som de är, och inte hur de bör vara. Vår slutliga analys av teori och empiri kommer sålunda tolkas utifrån vår subjektiva bedömning. Vi har full medvetenhet i att det finns värderingar och förutsättningar som kan komma att styra vårt utredningsarbete, detta då vi är påverkade av samma fenomen som vi undersöker. Dessa påverkande faktorer identifierar vi och redovisar på ett så öppet sätt som möjligt i rapporten. Datainsamling Vår datainsamling kommer att basera sig på intervjuer. Det går att skilja mellan olika typer av intervjuer då man ser till graden av standardisering. Vår frågeställning är av hög standardisering då både frågeformuleringen och ordningsföljden av frågorna sker på samma sätt vid utfrågning av olika personer i vår undersökning. Det viktigaste syftet med denna standardisering av intervjuer är att skapa förutsättningar för en kvantitativ bearbetning av svaren 5. Vi har valt standardiserad intervjuform då enligt metodteori passar denna bra för hypotes- och teoriprövande studier vilket denna undersökning vinklar sig emot. Våra intervjuer kommer också att vara av strukturerad karaktär. Detta då såväl våra frågor som uppföljningsfrågor har formulerats i förväg för att stödja en systematisk genomgång. Även våra svarsalternativ är helt strukturerande så respondenter endast kan välja mellan de svarsalternativ som ställts upp i förhand. Vi har också i förväg klart fastställt intervjuns målsättning. Identifiering av de vi skall intervjua har varit tämligen enkel (samtliga ifrån systemvetenskapliga programmet): Studenter ifrån årskurs 3 då dessa står inför valet i vår. Studenter ifrån årskurs 2 som har ett år kvar till sitt val. 3 Ulf Lundahl & Per-Hugo Skärvad Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Sid 74 4 Ulf Lundahl & Per-Hugo Skärvad Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Sid 75 5 Ulf Lundahl & Per-Hugo Skärvad Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Sid

6 Studenter ifrån årskurs 1 som är helt inne i det nya systemet och därmed förhoppningsvis har reflekterat mer angående valet om mastersutbildningen är övriga årskurser. Personlig kontakt har skett då vi ansett att kunna informera om undersökningen och därmed får ett högre deltagarantal har varit viktigt. Den typ av respondenter som nämns ovan är av typen direkta intressenter. Detta för att de själva är en del av det område som utredningen handlar om. Då våra intervjuer sammanställts tillämpas avrapportering av resultaten i form av tabeller och statistiska bearbetningar. Detta för att kunna ställa dessa resultat till våra tidigare angivna hypoteser om fenomenet i sig. Databearbetning All databearbetning sker utan hänsyn till vem som svarat på enkäten, detta för att se till att bevara anonymiteten. Insamlade enkäter gås igenom för hand för att kontrollera att samtliga är besvarade på rätt sätt. Vi delar även in enkäterna efter respondenternas årskurs för att lättare kunna registrera värdena vi har fått in. Eftersom vi inte har använt oss av några öppna frågor behöver vi inte ägna oss åt gruppering av sådana svar. Sammanställningen sker i tabeller liknande följande: Fråga X Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Totalt Mycket dåligt Dåligt Neutral Bra Mycket bra Detta för att få en bättre översikt över resultaten samt spridningen däremellan. Därefter kommer vi att börja söka samband mellan våra variabler för att kunna hitta svar på vår undran 6. Dessa samband tror vi kommer att visa sig ganska tydligt eftersom vi tror att det finns ett tydligt samband på programmet, speciellt mellan årskurserna. Sambanden mellan hur informerade personerna är om Bolognaprocessen och deras sannolikhet att söka till ett mastersprogram är något vi verkligen kommer att titta på, framför allt hur det ser ut uppdelat på årskurserna. En annan sådan fråga är läget på arbetsmarknaden och hur många som känner att de har påverkat deras val. Eventuella fel som kan leta sig in i våra resultat kan bland annat bero på att respondenter helt enkelt inte förstår frågan eller inte tänker igenom innan de svarar, Vid surveyundersökningar kan det naturligtvis i sämsta fall bli på det sättet att respondenterna inte lämnar sitt sanna svar. Detta behöver inte bero på att de avsiktligt ljuger utan kan vara en följd av att respondenterna minns fel eller inte riktigt förstår frågan.. Detta kan leta till att vår slutsats färgas att felaktigheter på grund av 6 Ulf Lundahl & Per-Hugo Skärvad Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Sid 178 4

7 felkällor i respondenternas svar. För att minimera chansen för ett snett utfall ska vi försöka fråga lika många personer i alla årskurser och på så sätt minskar även påverkan från felaktiga svar. Teori Bolognaprocessen Målen med Bolognaprocessen är att få examina som är jämförbara och tydliga och för att öka möjligheten att jämföra mellan olika länder har en gemensam referensram skapats. Det finns tre utbildningsnivåer som bygger på varandra och är en förutsättning för varandra. Poängsystemet blir gemensamt för att studenter lättare ska kunna byta universitet eller högskola. Rörligheten för studenter och personal ökar då erkännandet av studier och yrkesverksamhet blir ömsesidigt. Ett europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring, och detta görs till exempel genom gemensamma riktlinjer och standarder 7. Arbetet med Bolognaprocessen har pågått i Sverige, både centralt och på lärosätena, sedan det påbörjades Regeringen beslutade i februari 2006 om en indelning av den högre utbildningen i grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den 1 januari 2007 trädde den nya utbildnings- och examensstrukturen i kraft och gäller utbildning som ges från 30 juni Regeringen har en nationell strategi för att internationalisera den högre utbildningen och den innefattar målen: Sverige ska vara ett attraktivt studieland för utländska studenter. De högskoleutbildade ska vara attraktiva på arbetsmarknaden nationellt och internationellt. Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet och förståelse för andra länder och internationella förhållanden. Hinder för internationaliseringen ska undanröjas såväl nationellt som internationellt. Uppföljningen av högskolans internationella verksamhet ska utvecklas och förbättras. 9 Dahlgren och Fejes (2005) skriver att i Bolognaprocessen förordas det att ECTS-systemet (European Credit Transfer System) införs i Sverige. I Sverige har högskolan alltid använts sig av målrelaterade betyg, medan ECTS-systemet är av den relativa typen. Dahlgren och Fejes (2005) anser att om ECTSsystemet införs finns en risk att lärarna kommer att behöva lägga mer energi på att fundera kring betyg än på pedagogiska frågor. Det skulle bli fler skriftliga examinationer, eventuellt med en renässans för flervalsfrågor inriktade mot faktafrågor. Studenterna kan komma att tänka mer på betygen än på själva lärandet, detta på grund av betygssättningen. Risken finns att lärandet blir yt inriktat istället för djupinriktat och förståelseinriktat Högskoleverket: Bolognaprocessen ( ) 8 IBID 9 IBID 10 Dahlgren, L. O., Fejes, A.(2005) ECTS-skalan Att mäta eller mota lärande?. sid

8 Arbetsmarknad I en artikel i Computer Sweden ( ) står att läsa att efterfrågan på IT-arbetskraft ökar lavinartat. Har man rätt kompetens ser arbetsmarknaden väldigt god ut. Några områden där marknaden ser väldigt bra ut är webb- och programutvecklare, databasadministratörer och nätverksexperter. 11 Bristen på kompetens möts av nya utbildningar inom data och systemvetenskap, och nya IT-proffs examineras, det är ändå svårt för en stor del av IT-cheferna att få tag i den kompetens de söker. 12 Även om arbetsmarknaden ser god ut i dagsläget kommer rapporter på att den om några år kan förändras åt det sämre. En artikel i Computer Sweden ( ) skrivs att om tre år kommer efterfrågan på IT-utbildade vara väsentligt mindre än i dagsläget, detta enligt en undersökning från högskoleverket. Att påbörja en IT-utbildning till hösten 2008 kan få ett helt annat läge vid jobbsökning när denne är klar än vad man i dagsläget har. Dock så bestrids uppgifterna och ses som rent teoretiska. 13 Arbetsförmedlingen har dock en annan åsikt som saken. I en artikel i Computer Sweden ( ) står att läsa att IT fortfarande är hetast på marknaden och kommer att vara mycket eftertraktat ett bra tag framöver. Behovet av IT-utbildade kommer att vara stort även om 10 år. 14 Att arbetsmarknaden är bra märks om man läser en artikel i Computer Sweden ( ) där det står att många IT-studerande hoppar av utbildningen eller avslutar den tidigare än de tänkt, enbart för att istället börja jobba då efterfrågan är stor bland företagen. Det nämns som sagt att många avslutar utbildningen tidigare och t.ex. nöjer sig med en kandidatexamen istället för något högre som de tänkt då de påbörjade utbildningen. Detta har och göra med den goda arbetsmarknaden och att många studerar för att få ett jobb och inte för att få en viss examen. 15 Enligt en rapport från Högskoleverket (2008) är det beräknade förhållandet mellan nyexaminerade och rekryteringsbehovet av personer inom programmering och systemering balanserat de närmast kommande åren. Efter detta kommer behovet antalet examinerade att vara större än rekryteringsbehovet. 16 Empiri Empirin är utförd med hjälp av en enkätundersökning som vi delade ut till studenter på Systemvetenskapliga Programmet på Linköpings Universitet. Här kommer vi först att förklara de 11 Computer Sweden: Här är efterfrågan på it-proffs högst IBID 13 Computer Sweden: Dyster framtid för studenter Computer Sweden: It fortsatt hetast på arbetsmarknaden Computer Sweden: Studenter nobbar examen för jobb Högskoleverket (2008) Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden 6

9 frågor som ställts till studenterna så att läsaren får en god bild av vilka frågor som ligger till grund för undersökningen. Förklaring av påståenden på enkäten Den enkät som lämnades ut till studenterna innehöll ett antal påståenden som studenterna valde hur pass väl som de stämde in på dem. En förklaring för att En masterutbildning känns aktuell för dig. Vill ge svar om en masterutbildning är aktuell eller inte överhuvudtaget för de tillfrågade. En god arbetsmarknad skulle leda dig till att inte söka ett mastersprogram. Skulle den tillfrågade hellre välja att arbeta istället för att gå mastersutbildningen om arbetsmöjligheterna är stora. Om föregående påstående stämde på dig. En dålig arbetsmarknad skulle leda dig att söka ett mastersprogram. Föregående påstående lyfte fram om det var just arbetsmarknaden som påverkade valet. Här frågas om de tillfrågade skulle studera masters om arbetsmarknaden inte var god, brist på arbetsmöjligheter. Kunskapen eller brist på kunskap om Bolognaprocessen har påverkat ditt val. Att vilja veta vad det är man ska ge sig in i och hur det påverkar ens studier är av vikt och är något man vill veta studenternas åsikt om. Antal år du har studerat på universitetet har påverkat ditt val. Studenterna kan ha läst något annat program eller kurser innan SVP och således kan de känna att ytterligare år inte är lika lockande. Relevansen i utbildningen mot framtida arbete har påverkat ditt val. Känner studenterna att det de studerar motsvarar deras bild av ett framtida arbete? Har utbildningen koppling till yrkesvärlden? Din ekonomiska situation har påverkat ditt val Att studera är inget som inbringar mycket pengar medan ett arbete gör det motsatta. En sådan sak kan påverka valet. Informationen från programmet angående mastersprogrammet har varit god. Anser de tillfrågade att programmet informerat om vad en mastersutbildning innebär och vad de mastersutbildningar som är aktuella för systemvetare innehåller? Har informationstillgången påverkat ditt val negativt eller positivt? Känner studenterna att informationen som getts ut har fått de att ta ställning åt ett positivt eller negativt håll? 7

10 Resultat av enkätundersökningen Antalet svarande var i åk 1 4st, i åk 2 21st och i åk 3 15st. Även om vi gärna hade sett en större mängd svarande från åk 3 och speciellt 1 så anser vi att dessa data är användbara för att kunna peka på visa tendenser som finns i de olika årskurserna. Vi har valt att sammanfoga de data vi fått från undersökningen och tagit fram ett medelvärde för varje fråga. Detta gör att årskurserna kan jämföras på ett bra sätt. På första frågan, om en mastersutbildning känns aktuell för studenten, blev svaret för årskurs tre i genomsnitt 1,93, det vill säga att det inte känns så aktuellt. I årskurs två blev svaret i genomsnitt 2,90, vilket innebär att en mastersutbildning känns någorlunda aktuell. I årskurs ett blev svaret i genomsnitt 3, vilket även det innebär att mastersutbildning känns någorlunda aktuell. På andra frågan ligger alla tre årskurser kring ett genomsnitt av 4, treorna ligger något högre än ettorna och tvåorna. Detta innebär att en god arbetsmarknad skulle leda till att många skulle avstå att söka mastersutbildningen. Detta är något som är genomgående i alla de årskurser som ingår i undersökningen. På fråga 2b, om en dålig arbetsmarknad skulle leda till att studenterna skulle söka en mastersutbildning, ligger svaret i genomsnitt på 3,35 3,75, vilket innebär att det är ganska troligt att studenterna skulle välja att läsa vidare om arbetsmarknad var dålig. På tredje frågan, om kunskap eller brist på kunskap kring Bolognaprocessen har påverkat valet, svarade ettorna i genomsnitt 1,5, tvåorna 2,47 och treorna 2,13. Detta innebär att kunskapen eller bristen på kunskap inte har påverkat valet mycket. Antalet studerade år på universitet har påverkat treorna mer än ettor och tvåor. Treorna svarade i genomsnitt 3, medan ettorna svarade i genomsnitt 1 och tvåorna svarade i genomsnitt 2,61. Relevansen i utbildningen har påverkat ettorna lite, tvåorna något mer och treorna ganska mycket. Studenternas ekonomiska situation har påverkat ettorna mer är treorna, dock anser ingen att det har påverkat valet till stor del. Ettorna svarade i genomsnitt 2,5, tvåorna 2,42 och treorna 2,33. På frågan om informationen från programmet har varit god, instämmer treorna någorlunda, medan tvåor och ettor instämmer mindre. På frågan om tillgången på information har påverkat studenten negativt eller positivt, har ettorna påverkats positivt, eller inte alls. Tvåorna har påverkats lite, 10 blanksvar, antalet positiva och negativa är ganska lika, fem respektive sex stycken. Treorna har påverkats både positivt, inte alls och negativt, fem, fyra respektive 6 stycken. 8

11 Analys och diskussion Arbetsmarknaden kontra vidare studier Att det finns ett samband mellan en god arbetsmarknad och valet om vidare studier ser vi klart via vår enkätundersökning. Vi, likt övriga studenter, ser nog som största syftet med utbildningen att få ett stimulerande och bra jobb inom IT-branschen. Nu när läget på marknaden ser ut som den gör då systemvetare är efterfrågade vill studenter ta chansen att komma ut till en god marknad. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 intresse av att studera mastersprogram en god arbetsmarknad gör att man vill tidigt ut en sämre arbetsmarknad gör att man hellre studerar vidare 0,5 0 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Figur 1 Mastersprogrammets påverkan för vidare studier Där 3 är medel och 5 är max ser vi tydligt bekräftelse på vår analys ovan. Studenter i årskurs 1 och 2 vet ej hur de kommer att göra angående valet om mastersprogram eller inte. De studenter som läser årskurs 3 kommer sannolikt att ta ut en kandidat eller en magisterexamen inom de närmaste 1-2 åren. De känner också starkare än någon annan grupp att den goda arbetsmarknaden påverkar deras val att inte söka. Studenterna i årskurs 3 är även de som minst anser att en sämre arbetsmarknad skulle leda dem att söka mastersprogrammet. Alltså är det inte bara goda arbetsmöjligheter som spelar in här. Vi anser att något som också kan påverka årskurs 3 studenternas val här ovan kan vara att de antogs till en 4-årig utbildning och var således inställda på detta ifrån början. Det är först under deras senare studier som det har börjat informeras om masterspåbyggnad. Att då ha tänkt sig börja jobba efter fyra år och när arbetsmarknaden i det läget ser bra ut är något som gör att inställningen inte ändras. Studenter i årskurs 1 och 2 har i ett tidigare skede av deras utbildning fått information om mastersprogrammet och har därmed en längre tid att reflektera över valet, vilket syns i undersökningen. Med det vill vi dock understryka att deras inställning om kommande val ändå kan 9

12 komma att svänga åt både positivt eller negativt, vi har inte inblick i detta då det ligger en tid fram. Då arbetsmarknaden påverkade valet för många i 3:an så kan finns det en stor chans att densamma påverkar även för de andra årskurserna då valet att plugga vidare eller börja arbeta kommer upp för dem. Mastersprogrammets införande De studerande i 1:an och 2:an tyckte att informationen från programmet angående mastersprogrammet hade brister medan de i 3:an tyckte att den hade varit mer god. Dock var det mer motsatt vad gällde viljan att studera vidare eller börja arbeta. De i 3:an kände mer drag åt arbetslivet än mastersprogram men hade ändå som sagt fått bättre information. Frågan som vi ställer oss då är om informationen i sig påverkade valet, har den förts fram på fel sätt, eller ligger påverkan helt och hållet på just arbetsmarknaden. Andra påverkande faktorer 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Antal år du har studerat har påverkat ditt val Din ekonomiska situation har påverkat ditt val Information om masters har varit god 0,5 0 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Figur 2 Andra påverkade faktorer för val om vidare studier De andra faktorer som vi har tagit upp är huruvida antalet år man studerat på universitet och den ekonomiska situationen har påverkat valet att studera vidare på en mastersutbildning. När man ser till hur antalet studerade år påverkat valet hos studenterna kan man se att de i årskurs ett inte har påverkats alls av detta medan studenter i årskurs tre har påverkats ganska mycket. Detta kan bero på att man som tredjeårsstudent vill komma ut och jobba och man är eventuellt trött på att studera och när det dessutom är en god arbetsmarknad finns det en större möjlighet att få jobb. Att studenter från årskurs ett inte är påverkade av detta tror vi beror på att de nyligen påbörjat sin utbildning och är mer intresserade av att fortsätta studera och ta en examen. Eftersom de har två år kvar innan de ska göra sitt riktiga val kan det även vara så att många av de i ettan skjuter detta val 10

13 framför sig. Även på grund av de tidigare förändringar som skett de senaste åren så är det heller inte säkert att de mastersprogram som går att söka till nu finns kvar då eller att studenterna är begränsade till dessa. En aspekt som inte påverkar valet så mycket som man kan tro är studenternas ekonomiska situation. Svaren ligger här i den undre delen av skalan och anses på så sätt inte påverka valet enligt undersökningen. Det kan också finnas påverkande förhållanden som ligger utanför undersökningens omfattningsområde men påverkan av dessa har inte gått att få fram av undersökningen. Något som skulle kunna påverka studenternas vilja att studera vidare kan även vara hur aktiva företagen är med sina rekryteringar inom universitetsvärlden. Vi har de senaste åren sett en ökning i antalet företag som intresserar sig för studenter från det systemvetenskapliga programmet. Detta vet vi främst från att flera i gruppen är aktiva i studentsektionen som har kontakt med ett antal företag. Ett samarbete mellan programmet och dessa företag skulle kunna resultera i att öka kunskapen om mastersprogrammet i förhållande till arbetsmarknaden. Även kunna bestämma hur man skall förhålla sig till masters examina. En annan punkt rörande ekonomi som vi hade kunnat ta upp är påverkan av en framtida ekonomi. Detta eftersom det är allmänt känt att akademiker, speciellt de inom IT-området tjänar mer pengar än de utan en högskoleexamen. Många vill idag leva ett tryggare liv med större jobbsäkerhet där de även tjänar tillräckligt med pengar att det går att spara till framtiden. Slutsats Intresset bland studenterna för att studera ett mastersprogram var svalt bland de i årskurs tre, medan de i årskurs ett och två var betydligt fler som kände sig positiva till att studera detsamma. Dessa ansåg dock att informationen hade varit bristfällig, vilket bör betraktas på om man vill behålla intresset som finns bland studenterna i de tidigare årskurserna. Detta beror också på om man accepterar den låga svarsfrekvensen från åk1 och antar att denna är talande för hela årskursen. Värdet för åk3 är inte högt över 3 utan ligger snarare precis på gränsen vilket kan ses som att dessa är har en neutral inställning gentemot andel information de fått. Värdet är dock mycket högre än det är för åk 1. Den betydligt starkast lysande orsaken till att inte studera vidare till en master var arbetsmarknadssituationen, som vi innan trodde var något som påverkade valet och således bekräftades här. Utöver arbetsmarknaden så var det även antalet år som studenterna studerat som speciellt påverkade valet. Studenter i årskurs tre anser att detta har större påverkan på valet, vilket andra undersökningar på studenter också visat. Detta beror nog främst på att dessa inte var förberedda på att läsa fem år när de började utbildningen utan var förberedda på tre till fyra år. Då man kan se att studenterna i årskurs ett och två har en mer positiv inställning kan detta bero på att dessa har känt till Bolognaprocessen när de sökte eller för åk2 fått information tidigt i åk1 om denna. 11

14 Referenslista Litteratur Ulf Lundahl & Per-Hugo Skärvad Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Studentlitteratur, Tredje upplagan, ISBN: Dahlgren, L. O., Fejes, A.(2005) ECTS-skalan Att mäta eller mota lärande? Pedagogisk Forskning i Sverige 2005 årg 10 nr 1. ISBN: Högskoleverket (2008) Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 2008/09, Rapport 2008:2 R. Elektroniska referenser VHS Antagningsproduktion, Computer Sweden, ( ) Här är efterfrågan på it-proffs högst hämtat Computer Sweden, ( ) Dyster framtid för studenter hämtat Computer Sweden, ( ) It fortsatt hetast på arbetsmarknaden hämtat Computer Sweden, ( ) Studenter nobbar examen för jobb hämtat Högskoleverket, Bolognaprocessen c html, hämtat

15 Bilaga 1 Enkät En kvantitativ undersökning hos studenter på det systemvetenskapliga programmet. Vilket år på SVP läser du? Hur väl passar följande påståenden in på dig? 1 - inte alls, 5 - väldigt mycket 1. En mastersutbildning känns aktuell för dig a. En god arbetsmarknad skulle leda dig till att inte söka ett mastersprogram b. Om föregående påstående stämde på dig; En dålig arbetsmarknad skulle leda dig att söka ett mastersprogram Kunskapen eller brist på kunskap om bolognaprocessen har påverkat ditt val Antal år du har studerat på universitetet har påverkar ditt val Relevansen i utbildningen mot framtida arbete har påverkat ditt val Din ekonomiska situation har påverkad ditt val a. Informationen från programmet angående mastersprogrammet har varit god b. Har informationstillgången påverkat ditt val positivt eller negativt Negativt Positivt 13