Byggande av Kiitolaforsens vattenkraftverk i Lappo å samt reglering av Lappo å i Överjeppo by i Nykarleby stad

Transkript

1 Södra Finland Beslut Nro 94/2011/4 Dnro ESAVI/206/04.09/2010 Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE ANTECKNING Byggande av Kiitolaforsens vattenkraftverk i Lappo å samt reglering av Lappo å i Överjeppo by i Nykarleby stad Oy Herrfors Ab Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört Enligt 4 lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) övergick de ärenden, som var anhängiga vid miljötillståndsverken vid lagens ikraftträdande till det motsvarande regionalt behöriga regionförvaltningsverket. Södra Finlands regionförvaltningsverk har från och med fortsatt handläggningen av detta ärende som behörig myndighet, eftersom ärendet kungjorts vid syneförrättningen före Ylihärmä och Alahärmä kommuner har sammanslagits med Kauhava stad. ANSÖKAN Oy Herrfors Ab har med en ansökan som anhängiggjorts vid Västra Finlands miljötillståndsverk och som sedermera kompletterats och ändrats anhållit om tillstånd för ibruktagande och utbyggande av Kiitolaforsens vattenkraftverk i Lappo å i Överjeppo by i Nykarleby stad i enlighet med en av Fortum Power and Heat Oy uppgjord och daterad plan. Redogörelse över projektet Sökanden har för avsikt att ta i bruk och bygga ut det gamla vattenkraftverket i Kiitolaforsen i Lappo ås västra fåra i Jeppo. Kraftverket har inte varit i produktionsbruk sedan 1960-talet. Enligt sökanden har kraftverket ett giltigt tillstånd från av Kungliga Majestätets befallningshavare i Vasa län. Tillståndet har dock inte bevarats och det finns inte heller uppgifter om uppdämningsvillkoren. Guvernören i Vasa län har genom sitt utslag av bekräftat och bibehållit detta tillstånd. Kraftverkets turbinvattenföring har enligt sökanden varit 10 m 3 /s, fallhöjden har vid medelvattenföring varit ca 5,1 m (N 60 +9,9 15,0 m) och kraftverkets REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND tfn fax registratur.sodra@rfv.fi ANSVARSOMRÅDET FÖR MILJÖTILLSTÅND Verksamhetsstället i Helsingfors Bangårdsvägen 9, Helsingfors PB 115, Helsingfors ymparistoluvat.etela@avi.fi

2 Beskrivning av vattendraget effekt har varit ca 420 kw. Kraftstationen är belägen på åns västra strand. Uppströms denna har det funnits en cirka 55 m lång bottendamm med tröskelhöjden N ,85 m, vilken har fortsatt som jordbank och formats till en inflödesränna på åns västra strand. I inflödesrännan har det funnits luckor av trä. Inflödesrännan har fortsatt som en 50 m lång ränna av trä till kraftverket. På inflödesrännans sidor har det funnits två flodutskov, som har kunnat regleras med settplankor och från dessa har flodvattnet kunnat ledas till den gamla åfåran. För närvarande är bottendammen illa förfallen, liksom trärännan med sina flodutskov och luckor. Även maskinstationen, kanalen nedströms och jordbankarna förutsätter restaurering. Avsikten med projektet är att utvidga kraftverket så att dess effekt blir 950 kw och dess årsenergi MWh. Fallhöjden har planerats bli 6,1 m och den nominella utbyggnadsvattenföringen 19 m 3 /s. I projektet skulle tas i bruk vattenkraft som hör till Kiitolaforsens gamla kraftverk och en del av den uppströms belägna Lavastforsens vattenkraft. Uppdämningsnivån skulle höjas från N ,85 m till N ,10 m. Inflödeskanalen och kanalerna vid kraftverkets nedre lopp skulle rensas och muddras. Jordbanken som rasat vid kanalens nedre lopp skulle ersättas av en 50 m lång stödmur av betong mellan kanalen och den gamla forsfåran. 2 Allmänt Lappo å, som är ca 170 km lång, rinner upp vid Sapsalampi i Alavus och rinner via Alavus, Kuortane, Lappo, Kauhava och Nykarleby till Bottenviken. Åns avrinningsområde är km 2 och sjöprocenten är 2,9. De flesta sjöarna i vattendragsområdet är belägna vid Lappo ås övre lopp. De största sjöarna är Kuortaneenjärvi och Hirvijärvi konstgjorda bassäng. Cirka 4/5 av åns fallhöjd är belägen på sträckan ovanför Lappo. Nurmo å förenas med Lappo å vid Lappo stad ca 80 km från åns mynning och nedströms mynnar Kauhava å ut i Lappo å. Från Lappo börjar en lång, svagt sluttande sträcka som avbryts av forsarna i Jeppo. Efter Jeppo rinner Lappo å genom några forsar och svagt sluttande sträckor till Bottenviken utanför Nykarleby. På avrinningsområdet nära den nedersta delen av Lappo å finns inga sjöar. Forsarna i Jeppo bildar en ca 7 km lång forssträcka i Nykarleby. Här rinner Lappo å längs två fåror som förenar sig igen i centrum av Jeppo. Den översta forsen i västra eller Keppofåran är Keppoforsen och nedströms finns Lavastforsen och Kiitolaforsen. Den översta forsen i östra eller Jungarå fåran är Tollikkosforsen, och nedströms följer Gunnarsforsen, Mietolaforsen, Jungarforsen, Bösas stråkan och Silvastforsen. Fallhöjden på sträckan är över 10 m. Kiitolaforsen bildas av Mjölnars och Finskas forsarna till en enhetlig forssträcka. Kiitolaforsen är belägen i Finskas i Överjeppo by på ett avstånd om ca 20 km från Lappo ås mynning. Den nuvarande fallhöjden är 4,1 4,5 m.

3 3 Vattenstånd och vattenföringar Vattenstånds- och vattenföringsobservationer i Lappo å har gjorts vid fyra olika pegelplatser. Den nedersta av dessa, Keppo pegel, är belägen uppströms åns förgreningsställe. Mätningar som utförts under 1960-talet visar att vattenföringen delas relativt jämnt vid åns förgreningsställe mellan de båda åfårorna. På basis av detta har flödet i Kiitolaforsen uppskattats vara hälften av flödet som observerats vid Keppo pegel. De statistiska vattenföringsvärdena åren har varit följande: Keppo pegel Kiitolaforsen m 3 /s m 3 /s Högvattenföring HQ 350,0 175,0 Medelhögvattenföring MHQ 205,4 102,7 Medelvattenföring MQ 35,2 17,6 Medellågvattenföring MNQ 3,7 1,9 Lågvattenföring NQ 0,8 0,4 Vattenkraft och reglering av vattendraget Vattenkraften i Lappo å har utnyttjats i många kvarnar åtminstone fr.o.m talet. Numera är kraftverken i Stadsforsen, Hourukoski, Mäkeläkoski, Hirvikoski och Karsinakoski i bruk. Därtill finns Jylhänkoski kraftverk i Kauhava å, som mynnar ut i Lappo å. Av dessa är kraftverket i Hirvikoski det största med effekten 8,3 MW. Kraftverkens sammanlagda effekt är 14,5 MW och årsenergi 37,7 GWh. Kraftverket i Stadsforsen är beläget i Nykarleby ca 3 km från älvmynningen. Andra kraftverk som är i bruk är belägna i åns övre lopp. I Lappo ås övre lopp byggdes Hirvijärvi konstgjorda bassäng år Bassängens area är ca ha, regleringsamplituden enligt tillstånd 4,7 m och regleringsvolymen 40 milj. m 3. Bassängen används både vid kraftproduktion och för reglering av flödet. Bassängen regleras genom användning av Hirvikoski kraftverk. Vattennivån i Kuortane sjö regleras med Talinkalmas regleringsdamm. I centrum av Lappo stad regleras vattennivån i Lappo å med Pouttu damm. Regleringen av Hirvijärvi konstgjorda bassäng och av andra sjöar har förändrat vattenföringarna i Lappo å. Kiitolaforsens vattenkraftverk, som har utnyttjat vattenkraften från Mjölnars och Finskas forsarna dvs. Kiitolaforsen, är byggt i slutet av 1700-talet. Sin nuvarande form fick det under 1920-talet. Kraftverket är inte varit i bruk nuförtiden. Jeppo Kraft Andelslag planerar för närvarande att bygga kraftverk i de andra forsavsnitten i Jeppo i Lappo å. Andelslaget har för avsikt att utnyttja vattenkraften i åns västra gren ovanför Kiitolaforsen och Lavastforsen i ett kraftverk (Backforsen), och vattenkraften i östra grenen i två kraftverk (Gunnarsforsen och Silvastforsen).

4 4 Vattenkvalitet Belastningen på Lappo å består huvudsakligen av diffus belastning och punktbelastningens betydelse för hela åns vattenkvalitet är minimal. Renat avloppsvatten från kommuncentra och från några industrianläggningar leds till Lappo å. Vattnet i ån är mörkt och näringsrikt. Markens höga humushalt och näringsbelastning försämrar vattenkvaliteten i hela vattendraget. I kontrollrapporten över samkontrollen av Lappo ås vattendrag år 2003 har vattenkvaliteten konstaterats vara nöjaktig. Växtlighet Under en inventering av naturen år 1997 konstaterades att vegetationen i nedre delen av Lappo å i allmänhet är blomstrande och riklig i åns västra fåra och att vegetationens natur och arter är likvärdiga i hela åfåran. På stränderna är rörflenflora vanligt förekommande och på vissa ställen förekom allmänt också vasstarr, rödsvingel, vass, strandlysing, fackelblomster, kråkklöver och svalting. Vegetationsutredningarna kompletterades under år 2005 bl.a. i Kiitolaforsens område. Då konstaterades att det inte fanns växter och inte heller naturtyper som kräver speciellt skydd. Strandfloran vid Kiitolaforsen var tämligen mångsidig och där förekom också områdesvis sällsynta mossarter. Fiskbestånd och fiske I Lappo å förekommer 23 fiskarter samt nejonögon och kräfta. Vid Jeppo förekommer dock inte kräftor i ån så vitt man känner till. De viktigaste fiskarterna vid åns mynning och i havsområdet är sik, vid övre loppet abborre och gädda. Nejonöga förekommer vid åns mynning och kräftor vid övre loppet. Kuortane sjö och mellersta delen av ån ovanför Lappo är de artrikaste områdena. Fiskens levnadsförhållanden begränsas av dammar som förhindrar vandringen samt av den dåliga vattenkvaliteten. Fisken i Jeppo forssträcka har undersökts genom experimentellt nätfiske under och 2000-talet. Fångsterna har varit små jämfört med andra områden i Lappo å. Karaktäristiska arter har varit abborre och gärs. Vattnets tidvisa surhet anses vara orsak till det dåliga fiskbeståndet. Bottenfaunans låga diversitet och individantal stöder också denna uppfattning. Elfiske har utförts av Kala- ja vesitutkimus Oy sommaren Man fick ingen fisk från Lavastforsen, Kiitolaforsen och Silvastforsen och även de andra Jeppoforsarna var i praktiken utan fisk. Elfisket sommaren 2005 i forsarna i västra fåran (Keppoforsen, Lavastforsen, Kiitolaforsen) gav ingen fångst. Med sparkhåv fångades i Kiitolaforsen ändå en 0-årig abborre. I östra fårans forsar fångades två abborrar och sju löjor. I Jeppo forssträcka i Lappo åns nedre lopp utövas inte yrkesfiske. Där fiskas huvudsakligen för privat bruk. De viktigaste fångstarterna inom hela Lappo ås vattendrag är abborre, gädda, mört och sik. De mest använda fångstredskapen är nät, katsa, kastspön, mätspön och pimpelspön.

5 De viktigaste metoderna för fiskevård är utplanteringar av fisk i åns övre lopp och mynningsområde samt i havsområdet. I åns övre lopp har det utförts fiskeriekonomiska restaureringar och vårdfiske. De mest betydande utplanterade arterna är sik, regnbågslax, öring och gös. 5 Anteckning Eftersom ansökan senare har ändrats, beskrivs projektets inverkan på miljön enligt den ändrade planen nedan under rubrikerna Ändring och preciseringar av ansökan och Projektets verkningar. HANDLÄGGNING AV ÄRENDET Handläggningens olika skeden Miljötillståndsverket har med stöd av 16 kap. 5 vattenlagen förordnat att ärendet skulle handläggas vid en syneförrättning i enlighet med 18 kap. vattenlagen. Miljötillståndsverket har på förslag av Västra Finlands miljöcentral förordnat ingenjör AA från Norra Österbottens miljöcentral till förrättningsingenjör för syneförrättningen. Syneförrättningen skulle slutföras senast Västra Finlands miljöcentral har förordnat specialplanerare BB till sakkunnig i naturhushållning att biträda vid förrättningen. Förrättningsingenjören AA har kallat CC från Kauhava stad och DD från Nykarleby stad till gode män. Sökanden har tillställt förrättningsingenjören en daterad ändring av ansökan och planen. I samband med syneförrättningen har sökanden även tillställt förrättningsmännen tilläggsutredningar angående vissa kompletterande åtgärder. Synesammanträdet har hållits i Jeppo i Nykarleby Ett kompletterande synesammanträde, som gällde den ändrade ansökan, hölls i Jeppo. Miljötillståndsverket har på förrättningsingenjörens begäran förlängt slutförandet av syneförrättningen först till och senare till Det av förrättningsmännen uppsatta syneinstrumentet har färdigställts Efter att syneförrättningen har slutförts, har förrättningsmännen tillkännagivit ansökan, ansökningshandlingarna och syneinstrumentet med en kungörelse i Nykarleby stad och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av dessa. ANTECKNING På förrättningsmännens begäran har professor EE givit ett utlåtande angående giltigheten av tillståndet från år 1762 som gäller Kiitolaforsens kraftverk samt rättigheterna till vattenkraften. Professor Hollo har kompletterat sitt utlåtande Sökanden har ingått ett avtal med Jeppo Kraft Andelslag i vilket sökanden bl.a. förbundit sig att frångå den i sökandens ursprungliga ansökningsplan för Kiitolaforsens kraftverk framförda uppdämningsnivån

6 ÄNDRING OCH PRECISERINGAR AV ANSÖKAN om N ,10 m och godkänt Jeppo Kraft Andelslags förslag om en uppdämningsnivå om N ,85 m. Jeppo Kraft Andelslag har bekräftat att det inte har några yrkanden beträffande denna vattenkraft. Sökanden har därmed avstått från sin plan att utnyttja även en del av Lavastforsens vattenkraft. På basis av dessa ändringar har sökanden ändrat den till ansökan bifogade planen för projektet. 6 Den ändrade planen Kraftverket Enligt den daterade ändrade planen skall det byggas ett nytt kraftverk i Kiitolaforsen i stället för det gamla. Det nya kraftverket är till sin konstruktion huvudsakligen likartat som de kraftverk Jeppo Kraft Andelslag har för avsikt att bygga vid Jeppoforsarna. I projektet skulle tas i bruk vattenkraft som hör till Kiitolaforsens gamla kraftverk. Tillstånd söks också för nödvändiga rensningar i åfåran samt rivning av gamla konstruktioner från åfåran. Kraftverksdammen med kraftstationen byggs över Lappo ås västra fåra i nedre delen av Kiitolaforsen. Kraftstationen placeras på västra sidan om åfåran. På östra sidan om den installeras två flodutskov. Över åfåran byggs jorddammar, vilkas krönhöjd blir N ,00 m. Den nedanför kraftverket belägna underfallskanalens bottenhöjd blir på nivån N 60 +8,00 m. Det planerade nominella volymflödet är 25 m 3 /s. Den övre uppdämningsgränsen skulle vara N ,85 m och den nedre N ,35 m. Fallhöjden som tas i bruk är 4,65 m (N ,20 14,85 m). Medelvattenföringen i Lappo ås västra fåra är 17,6 m 3 /s. Det nya kraftverket utrustas med två flodutskov, vilkas bredd är 6,5 m och tröskelhöjd N ,00 m. När flodutskovsluckorna är helt öppna avbördar de ca 190 m 3 /s vid den planerade övre uppdämningsgränsen N ,85 m. Detta motsvarar ungefär ett omkring en gång på femtio år återkommande högvattenflöde. När vattenföringen blir större än detta börjar vattenståndet vid dammen stiga. Vid en högvattenföring som återkommer i genomsnitt en gång på 500 år (245 m 3 /s), som skall användas vid dimensioneringen i enlighet med anvisningarna för dammsäkerheten, stiger vattenståndet vid dammen till höjden N ,58 m. Kraftverkets byggarbeten kommer att genomföras i två etapper som torrarbete. Under första etappen byggs kraftstationen och flodutskoven i skydd av en arbetsdamm. Efter det byggs jorddammen över åfåran i skydd av arbetsdammar. Nedströms kraftverket behövs rensningar i vattendraget. De gamla kraftverkskonstruktionerna rivs vid lågvattenföring mest som torrabete. Samtidigt ska träd röjas från jordvallarna. Under den första etappen byggs en arbetsdamm från åns västra sida omkring den kommande kraftstationen och flodutskoven. Massorna som behövs till arbetsdammen tas från åfåran. Vid behov tätas dammen med morän. Under tiden rinner Lappo å längs östra sidan av den gamla forsfåran.

7 Avtappningen Under den andra etappen rivs den första etappens arbetsdammar och byggs på nytt över huvudfåran så att kraftverksdammen kan byggas som torrarbete. Under tiden rinner vattnet via flodutskoven. Nedströms kraftverket rensas åfåran till bottennivån N 60 +8,00 m på en bottenbredd om ca 10 m. Därtill muddras bottnen vid landsvägsbron på en sträcka om ca 140 m uppströms och ca 150 m nedströms bron till samma bottennivå och på samma bottenbredd. Slammet från muddringen, ca m 3, lagras på ett markområde, som sökanden anser sig ha nyttjanderätt till och vars areal är ca m 2. Eftersom arbetet utförs i etapper och pga. avtappningsarrangemang har tiden för byggarbetet beräknats till månader. Det egentliga byggarbetet påbörjas under tjälfri tid. Kiitolaforsens kraftverk är planerat som ett typiskt älvkraftverk, där avtappningen på dygnsnivå motsvarar inflödet. Den största avtappningen genom kraftverket kan vara ca 25 m 3 /s. När tillrinningen överskrider maskinvattenföringen 25 m 3 /s öppnas flodutskoven och genom kraftverket avtappas jämn maskinvattenföring. Vid en vattenföring som är mindre än det nominella volymflödet kommer kraftverket att avtappa tillrinningen om den är åtminstone 7,5 m 3 /s. På grund av den dåliga verkningsgraden är det inte ändamålsenligt att använda kraftverket med mindre vattenföring, och därför stoppas avtappningen då periodvis helt. Vid inflöden under 7,5 m 3 /s avtappas periodvis en vattenföring om 7,5 m 3 /s. Längden på en avtappningsperiod avgörs av vattenmängden som avtappas och inflödet inom gränserna för den tillåtna uppdämningen. Om Backforsens kraftverk, som har planerats ovanför Kiitolaforsens kraftverk förverkligas, har man planerat att använda kraftverken i samma rytm. Då kommer Kiitolaforsens kraftverk att på dygnsnivå avtappa åtminstone vattenföringen från Backforsen. När Backforsens kraftverk påbörjar avtappning börjar vattenståndet med en kort tidsförskjutning stiga vid Kiitolaforsens kraftverk och kraftverket påbörjar då avtappning. Med en planerad variationsbredd om högst 0,5 m (N ,35 14,85 m) kan Kiitolaforsens kraftverk i praktiken inte nämnvärt självständigt idka korttidsreglering. Den ovanför kraftverket belägna bassängens volym är på en sträcka om ca 0,5 km ca m 3. Detta motsvarar endast ungefär en halv timmes avtappning med en vattenföring om 7,5 m 3 /s. När inflödet motsvarar minimitappningen (1,5 m 3 /s) vid Backforsens kraftverk tar det ungefär 2,5 timmar att fylla bassängen. 7

8 Sökanden har framfört att kraftverkets minimiavtappning skulle minskas från 7,5 m 3 /s till 6,0 m 3 /s och högvattenståndets variation skulle istället för 50 cm vara 40 cm vintertid och 30 cm sommartid. Nyttan av projektet Kraftverkets effekt blir 950 kw och den årliga energiproduktionen MWh. Utgående från ett energipris om 38 euro/mwh beräknat enligt vattenlagen (den årligen producerade energins värde multiplicerat med 20) uppgår nyttan av projektet till 3,5 milj. euro. Som förnybar och utsläppsfri energiform är vattenkraft till nytta för miljön i allmänhet när denna energimängd inte behöver produceras med någon annan, mera miljöbelastande produktionsform. Företaget är till större nytta för miljön jämfört med byggande av helt ny vattenkraft, eftersom inverkan i en redan tidigare utbyggd fors blir mindre än i en fors i naturtillstånd. 8 Vattenkraften Kungliga Majestätets befallningshavare i Vasa län har beviljat dåvarande ägaren av Mjölnarshemman tillstånd att i Mjölnarsforsen (åns västra gren) bygga en så stor kvarn som vattnets tillräcklighet medgav. Tillståndsbeslutet har dock inte bevarats och man känner inte till uppdämningsbestämmelserna i det. Guvernören i Vasa län har på ansökan av Carl Jonathan von Essen genom sitt utslag av bekräftat och vidhållit det förstnämnda tillståndet och de däri fastställda uppdämningsbestämmelserna. Anders Vilhelm Finskas m.fl. har sålt sina andelar i Kaup eller Finskas såg- och mjölkvarn jämte kvarnställe i Finskas fors till Carl Jonathan von Essen. Fastigheterna och vattenområdena Sökanden har bifogat ytterligare ett antal köpebrev och övriga handlingar till sin ansökan, enligt vilka nyttjanderätten till vattenkraften överlåtits vidare upprepade gånger. Enligt sökanden påvisar dessa handlingar att sökanden har bestående nyttjanderätt till vattenkraften i Kiitolaforsen. Professor EE har varit av samma åsikt i utlåtandena, som han givit och Kiitolaforsens kraftverk och de därtill hörande konstruktionerna byggs på ett vattenområde, som hör till den i Nykarleby stad i Jungar by belägna fastigheten Lappo å RNr 29:0, som ägs av Jeppo Kraft Andelslag. De markområden som behövs för konstruktioner på åns västra strand hör till de av sökanden ägda fastigheterna Strand RNr 5:31 (200 m 2 ) och Bäck RNr 5:103 (3 910 m 2 ), båda i Överjeppo by samt 340 m 2 av fastigheten Karlsborg RNr 5:77 i Överjeppo by i Nykarleby stad, som ägs av sökanden eller FF, GG, HH och II. Ägaren till området är fastighetstekniskt oklar. På åns östra strand anläggs dammkonstruktioner på den i Överjeppo by i Nykarleby stad belägna fastigheten Högfors RNr 4:47, som ägs av JJ. Mellan den nya kraftverksdammen och den gamla bottendammen på åns östra strand kommer markområden, som hör till den av KK ägda, i Överjeppo by i Nykarleby stad belägna fastigheten Mjölnars

9 RNr 4:41 och till fastigheten Högfors RNr 4:47 att bli vattenområden. På åns västra strand äger sökanden områdena, som blir vattenområden. Sökanden har ansett att eftersom tillståndet för det gamla Kiitolaforsens kraftverk inte är upphävt, har sökanden bestående nyttjanderätt till de områden som blivit täckta av vatten på basis av det nämnda tillståndet. För nya kraftverkskonstruktioner behövs bestående nyttjanderätt till ett m 2 stort vattenområde av fastigheten Lappo å RNr 29:0 och ett 730 m 2 stort markområde av fastigheten Högfors RNr 4:47. Därtill behövs bestående nyttjanderätt för att ändra 55 m 2 av fastigheten Mjölnars RNr 4:41 och 805 m 2 av fastigheten Högfors RNr 4:47 till vattenområden. Sökanden har för avsikt att ingå avtal om nyttjanderätterna med fastighetsägarna. Sökanden har meddelat att den dessutom har bestående nyttjanderätt till det för projektet behövliga m 2 stora deponeringsområdet. 9 Tilläggsutredningar Sökanden har i samband med den daterade ändringen av ansökan tillställt en vattendrags- och fiskeriutredning, en granskning av vatten- och strandväxtligheten i Jeppo och en utredning om förekomsten av flygekorre, utter och strömstare i Lappo å vid Jeppo, alla tilläggsutredningar från år Vattendrags- och fiskeriutredningen Den mänskliga verksamheten har enligt utredningen inverkat i betydande grad på vattnets tillstånd i Lappo ås huvudfåra. Verkningarna syns speciellt i vattnets näringsämnes- och klorofyllhalter samt i ph-värdena. Den diffusa belastningen och delvis också punktbelastningen, främst bosättningens avloppsvatten, har gjort ån eutrof. I Lappo å finns flere vandringshinder för fisken och andra vattenorganismer och även annars är åns naturtillstånd förändrad genom vallbyggen och muddringar. Lappo ås nedre och mellersta delar samt Kauhajoki å är belägna i ett område med sura lermarker. I Lappo ås nedre lopp förekommer tidvis mycket surt vatten. Speciellt problematisk är surheten på våren och vid tider för störtregn, då ph-värdet är under 5. I Lappo ås nedre lopp, Kauhava ås nedre lopp och Nurmo å har den ekologiska klassen bedömts vara dålig. I Lappo ås nedre del (havet Piri bro) är fiskbeståndet knappt och vid provfiske har man fått lite fisk jämfört med områdena ovan- och nedanför. Enligt vattenramdirektivets preliminära klassificering för Lappo ås nedre del har det ekologiska tillståndet för åns fiskbestånd bedömts vara dåligt. För strömlekande fiskar kunde Jeppoforsarna utgöra potentiellt lämpliga förökningsområden, men den dåliga vattenkvaliteten hindrar förökningen och delvis även fiskens trivsel i forsområdena. De vårlekande arterna såsom abborre, gädda och mörtfiskar kunde föröka sig i de långsamt strömmande områdena eller i sidodikena. Vattnets tidvisa surhet begränsar dock dessa arters förökning. Hos de känsligaste fiskarterna, såsom mört och laxfiskar, börjar förökningen störas redan vid ph-värden som sjunker till ca 5,5. Känsligast är fiskens rom och yngel. Kräftan är ännu känsligare för surhet. För fiskar är ph under 4,5 i allmänhet ödesdigra.

10 10 Vid Stadsforsens kraftverk vid Lappo ås mynning har man ett åläggande att årligen flytta nejonögon förbi kraftverksdammen. Avsikten med åläggandet är att nejonögonen skulle kunna föröka sig i strömvattenområdena ovanför Stadsforsens damm. Enligt undersökningar år 2005 har man trots överflyttningarna inte observerat nejonögonlarver ovanför Stadsforsens damm. Den sannolika orsaken till detta är åvattnets tidvisa surhet samt den därtill anslutna rikliga förekomsten av den för fiskar giftigaste formen av aluminium i vattnet. Nejonögonynglens livsmiljö består under de första levnadsåren av åarnas sand- och dybottenvallar. Genom rensningar av åar avlägsnas hindren för strömningen, varvid de för ynglen viktiga organiska ämnena inte sedimenteras. Korttidsreglering inskränker också ynglens levnadsmöjligheter. Bottendjurens förekomst i bl.a. Kiitolaforsen har utretts år Enligt utredningen var bottendjursbeståndet i Jeppoforsarna knappt och individmängderna små. I bottendjursbeståndet syntes vattnets tidvisa surhet i form av en avsaknad av blötdjur. I forsarna hittades dock några arter, vilka föredrar vatten i relativt gott naturtillstånd. Granskningen av vatten- och strandväxtligheten Vid växtlighetsutredningarna i de undersökta områdena påträffades inte några arter eller naturtyper som kräver särskilt skydd. Vatten- och strandväxtligheten är knapp i åområdena. På många ställen utgör ån en genom leran inskuren fåra med relativt branta stränder i vilken det knappt finns någon vattenväxtlighet. Strandväxtligheten är rikligast i de delar av fåran där strändernas lövträdsbuskage inte når fram till stranden eller där det finns öppningar i dessa. Till exempel vid åkrar och bebyggelse var stränderna ställvis öppnare och också växtbeståndet i strandzonen mångsidigare. Strandväxtligheten vid Kiitolaforsen var tämligen mångsidig och där påträffades också regionalt sällsynta mossor. Utredningen om förekomsten av flygekorre, utter och strömstare Flygekorre förekommer på två områden i en öster om Konttila belägen brant sluttning, där det finns rikligt med aspar och granar. Vid Prästas nära den mellan ågrenarna belägna öns södra ända förekommer flygekorre på ett smalt område med blandskog. Det har inte utretts om flygekorre förekommer i öns mellersta delar men det är sannolikt, eftersom där verkar finnas lämpliga livsmiljöer. På basis av utförda spårinventeringar och lokalbefolkningens iakttagelser besöker uttrar vintertid forsarna i området. Det finns också sommartida observationer av utter från kvarnen i Silvastforsen. Några observationer av utterungar har inte gjorts. Åns grumliga vatten och den tidvisa fiskbristen tyder på att området sommartid inte lämpar sig väl för uttern. På vintern söker uttern eventuellt musslor eller grodor i forsområdena. Den rör sig

11 sannolikt långa sträckor längs ån från ett isfritt ställe till ett annat och byter ibland över till närområdets bäckar på sin jakt efter föda. Strömstarar har observerats vintertid vid Tollikkosforsen, Gunnarsforsen, Keppoforsen, Kiitolaforsen, Silvastforsen och Lassila stråkan. 11 Projektets verkningar Inverkan på vattenföringar och vattenstånd Bottendammen och kanalens jordvallar som hörde till det gamla Kiitolaforsens kraftverk har förfallit, vilket har ändrat vattenstånden jämfört med den situation, då kraftverket var i funktion. Vattenstånden i Kiitolaforsen och därifrån knappa 3 km uppströms är numera lägre än vad tillståndet medger. Omedelbart nedanför den gamla anläggningen är vattenståndet högre än om anläggningen vore i drift. De i projektet behövliga rensningarna nedanför Kiitolaforsen sänker vattenstånden nedanför Kiitolaforsen. Det område som påverkas sträcker sig drygt 0,5 km nedströms från anläggningen till nedre sidan av landsvägsbron. Vid medelvattenföring sjunker vattenståndet strax nedanför anläggningen ca 0,1 m från nuläget. Projektets inverkan på vattenstånden har granskats med en endimensionell strömningsmodell. De kalkylerade vattenstånden (N 60 + m) vid medelvattenföring (17,6 m 3 /s) i Kiitolaforsen samt ovanför och nedanför forsen är följande: Gamla anläggningen, läget enligt tillståndet Nuvarande läge Nya anläggningen Planerat läge Hakolaforsen 9,40 9,90 9,90 Kiitolaforsen nya anläggningen, underfallsvatten 10,20 10,10 Kiitolaforsen nya anläggningen, uppströmsvatten / Gamla anläggningen underfallsvatten 10,20 10,70 14,85 Kiitolaforsen gamla anläggningen, uppströmsvatten 15,02 13,91 Uppströms från gamla anläggningen: 500 m 15,05 14,37 14, m 15,07 14,42 14, m 15,07 14,44 14, m 15,08 14,45 14, m 15,08 14,45 14,9 Lavastforsen, underfallsvatten 15,33 15,28 * Lavastforsen, uppströmsvatten 16,74 16,74 * Keppoforsen, underfallsvatten 16,83 16,83 * * Vattenståndet beror på de rensningar som ska göras nedanför Backforsanläggningen. Underfallsvattennivån vid Kiitolaforsens anläggning varierar enligt tappningsrytmen. Vid en långvarig avtappning på 25 m 3 /s är anläggningens underfallsvattenyta på nivån N ,20 m. Vid avtappningar över 6,0 m 3 /s

12 ökar anläggningens drift inte vattenståndsvariationen nedanför anläggningen i någon nämnvärd grad jämfört med den naturliga variationen. Vid vattenföringar som är mindre än detta ökar vattenståndsvariationen nedanför Kiitolaforsen till följd av den periodiska avtappningen. Variationen till följd av de små avtappningarna är omedelbart nedanför anläggningen av storleksordningen några tiotal cm och dämpas i riktning nedströms. Kiitolaforsens kraftverk har ingen inverkan på vattenstånden nedanför Hakolaforsen, utan de beror på avtappningen vid Stadsforsens kraftverk. Vattenståndsvariationen till följd av korttidsregleringen begränsar sig i verkningsområdet, dvs. mellan Kiitolaforsen och Lavastforsen, till den nuvarande strandbrinken. Vattenståndsvariationen omedelbart ovanför anläggningen är som störst 0,5 m. Inverkan sträcker sig ca 2,5 km uppströms. Den nuvarande Kiitolaforsen ändras till följd av uppdämningen så att den blir en lugnvattenliknande övre bassäng för kraftverket. Vattenståndet i forsen och ovanför den nuvarande förfallna bottendammen stiger till den höjd som det enligt det gamla tillståndet får uppdämmas till ovanför bottendammen. Genom projektet höjs således vattenstånden i området ovanför Kiitolaforsen och bottendammen i jämförelse med nuläget. I jämförelse med situationen i enlighet med tillståndet behålls vattenstånden ovanför bottendammen oförändrade, men på avsnittet mellan den nya kraftverksdammen och den gamla bottendammen stiger vattenstånden på en sträcka om knappt 100 m. Inverkan på jord- och vattenområden Medelvattenståndet i åavsnittet ovanför Kiitolaforsens gamla bottendamm ändras inte genom projektet i jämförelse med situationen enligt det gamla tillståndet. Till följd av projektet omvandlas mark till vattenområde bara i åavsnittet mellan det nya kraftverket och den gamla bottendammen. Under vattnet och konstruktionerna hamnar sammanlagt m 2 jordoch vattenområden inklusive det m 2 stora deponeringsområdet. Enligt vad sökanden meddelat äger sökanden eller har bestående nyttjanderätt till sammanlagt m 2 dvs. ca 80 %. Den nya anläggningen förutsätter således bestående nyttjanderätt till ett sammanlagt m 2 stort mark- och vattenområde. För att hindra ras vid åbrinken är sökanden beredd att planera skydd av stranden i samarbete med de berörda fastigheternas ägare samt att skydda stranden till behövliga delar i samband med byggarbetena vid kraftverket. 12

13 13 Inverkan på byggnader och konstruktioner På uppströmssidan av det planerade kraftverket ca 50 m nedströms från den gamla bottendammen går vägmyndighetens bro över den nuvarande Kiitolaforsen. När flodutskovsluckorna är helt öppna avbördar de ca 190 m 3 /s vid den planerade övre uppdämningsgränsen (N ,85 m). När vattenföringen blir större än detta börjar vattenståndet vid dammen stiga. Vid en högvattenföring som återkommer i genomsnitt en gång på 500 år (245 m 3 /s), stiger vattenståndet vid dammen till nivån N ,58 m. Brolockskonstruktionerna är ovanför nivån N ,5 m, varför inte ens dylika flödesvatten hotar den gamla bron. Projektet kan förutsätta en förstärkning av brons landfäste och mellanstöd om man vid avlägsnandet av gamla konstruktioner blir tvungen att rensa fåran vid brons vänstra broöppning. Vid behov förstärks broöppningen, genom vilken kraftverkets tilloppskanal går, så att den håller för det strömmande vattnets kraft trots att vattenståndet stiger. Högre upp inom det område som påverkas av uppdämningen är åns strandbrinkar branta och höga. En höjning av vattenståndet inverkar därför inte på byggnader, konstruktioner eller anordningar. Inverkan på vattentrafik och flottning Den trafik i vattendraget som sker inom regleringens verkningsområde är lokal småbåtstrafik och paddling. Under tider då det finns lite vatten är forsställena svårframkomliga. Till följd av höjningen av vattenytan underlättas trafiken i vattendraget på sträckan Kiitolaforsen Lavastforsen. Det har inte bedrivits flottning i vattendraget på tiotals år och det kommer inte heller att bedrivas inom en överskådlig framtid. Inverkan på vattenkvaliteten Kraftverkets byggarbeten utförs huvudsakligen som torrarbeten i skydd av arbetsdammar och inverkar därmed inte på vattendraget. Byggandet och rivandet av arbetsdammarna orsakar kortvarig lokal uppgrumling av vattnet. I samband med rensningen av åfåran nedanför Kiitolaforsens kraftverk uppstår det ca m 3 rensningsmassor. Rensningen utförs genom grävning i ån, vilket orsakar tillfällig uppgrumling. Arbetet kan förläggas till en tidpunkt med liten vattenföring, då de av uppgrumlingen orsakade verkningarna blir möjligast små. Under tider med liten vattenföring är det möjligt att rensningen till stor del görs som torrarbete i skydd av arbetsdammar. Den byggtida uppgrumlingen sträcker sig till övre bassängen vid Stadsforsens kraftverk. Den avtagande strömningen i ån ovanför Kiitolaforsens kraftverksdamm förändrar området från ett strömvatten i riktning mot en eutrofierad sjö,

14 varvid möjligheten för att vattenmassan skiktas och syresituationen försämras ökar i lugnvattenområdet. Det är ändå osannolikt att syresituationen skulle försämras så mycket att detta skulle orsaka upplösning av fosfor ur bottensedimentet eller betydligt försämra vattenorganismernas levnadsförhållanden i området. Under kraftverkets drifttid avtar strömningshastigheterna ovanför dammen och detta ökar sedimenteringen av suspenderat material i uppdämningsområdet. Detta kan förändra de nu hårda bottnarna till mjuka sedimentationsbottnar. Strömningshastigheternas avtagande kan göra det möjligt för planktonalgerna att dröja kvar längre i vattnets produktiva skikt, vilket medför en ökning av vattnets klorofyllhalt. Det är möjligt att redan vattnets nuvarande näringsnivå orsakar något mera alger än förut i det lugnvatten, som bildas ovanför kraftverksdammen. Om ökningen i vattnets klorofyllhalt i lugnvattenområdet förblir liten, är det inte troligt att algblomningarna ökar markant. Inverkan på växtlighet och djur Vatten- och strandväxtligheten i området är inte i den mån betydande att den skulle utgöra ett hinder för byggandet av kraftverket. Byggandet av kraftverksdammarna medför att forsavsnitten förändras till dammbassänger eller att forsavsnitten förkortas, varvid de för strömstararna lämpliga födoområdena minskar. Kraftverksprojektet i Kiitolaforsen minskar de för strömstaren lämpliga områdena i Kiitolaforsens område. Förekomsten av strömstarar och deras antal i området påverkas sannolikt dock lika mycket av åns vattenkvalitet och mängden bottendjur. Kraftverksprojektet i Kiitolaforsen inverkar inte på en enda av flygekorren koloniserad fläck och projektet kommer inte att inverka mera vittgående på flygekorrbeståndet i området. På den eventuella förekomsten av flygekorre vid Lavastforsen inverkar projektet inte, eftersom höjningen av vattennivån vid Lavastforsen är obetydlig och inte inverkar på strandskogen. Kraftverksprojektet i Kiitolaforsen minskar de isfria ställena i Kiitolaforsens område. Nedanför kraftverket torde det på vintern bildas ett isfritt ställe som uttrarna kan utnyttja. Sannolikt stör inte Kiitolaforsens försvinnande i någon betydande grad de uttrar som på vintern rör sig i området, om ersättande platser och isfria ställen återstår nedanför kraftverken. Projektets genomförande försämrar dock sannolikt uttrarnas födomöjligheter i området i någon mån. Inverkan på fiskbestånd och fiske samt bottendjur Byggandet och rivandet av arbetsdammar orsakar kortvarig lokal uppgrumling av vattnet, vilket kan orsaka fördrivning av fisken från området. Rensningen av åfåran nedanför Kiitolaforsens kraftverk orsakar en uppgrumling av vattnet som sträcker sig till den övre bassängen vid Stadsforsens kraft- 14

15 verk. I och med att vattnet i Lappo å redan är grumligt, orsakar uppgrumlingen sannolikt inte tilläggsmen för bottendjur och fiskar. Projektet kommer sannolikt inte att ha betydande verkningar på fiskevattnens värde så länge vattenkvaliteten i Lappo å är dålig. Projektet kommer dock att begränsa fiskeriekonomiska och vattenkvalitetsmässiga utvecklingsåtgärder i ån. Byggandet av Kiitolaforsens kraftverk skulle hindra fiskens vandringsmöjligheter i Lappo ås östra fåra. Om de planerade två kraftverken byggs i åns västra fåra skulle fiskens vandring helt förhindras om det inte i samband med kraftverken byggs konstruktioner som möjliggör vandring förbi kraftverken. De av kraftverkets användning orsakade verkningarna på fiskens förökning beror på vattennivåns korttidsvariationer under tiden för fiskleken och rommens utveckling. De nuvarande lekområdena försvinner från de områden i vilka vattennivån stiger i betydande grad pga. uppdämningen, men istället kan det uppstå nya lekområden. En förutsättning för att yngelproduktionen skall lyckas är att vattenytan inte ens tillfälligt sjunker så lågt att rommen torrläggs. Kontinuerliga variationer i vattenståndet minskar strandvattenväxtligheten och därmed också skyddsplatserna för små fiskyngel. Detta kan vara en begränsande faktor för yngelproduktionen. Projektet påverkar inte strömlekande fisk i den nuvarande situationen, eftersom dessa pga. den rådande vattenkvaliteten inte förökar sig i området. Vid Jeppoforsarna är det sannolikt andra faktorer, speciellt de under våröversvämningarna förekommande surhetstopparna och de stora halterna tungmetaller och fasta partiklar, som inverkar mer på fisken och dess förökning än korttidsregleringen. Korttidsregleringen jämnar ut forsarnas naturliga instabila vattenrörelser, varvid verkningarna på fisken till en del också kan vara positiva. På basis av gjorda undersökningar minskar korttidsreglering bottendjursfaunan. Bottendjursfaunan i Jeppoforsarna är dock redan liten och till individantalet obetydligt. Verkningarna är artvisa och beror på vattenföringens hastighetsförändring, förändringens ytterligheter och regleringsperiodens tidpunkt i förhållande till bottendjurens kritiska livsskeden. Kritiska för många bottendjursarter är perioderna med lågvattenföring, då korttidsregleringens verkningar är som störst. Under sådana förhållanden, särskilt vintertid, blir det svårt eller omöjligt för många arter att stanna på gynnsamma födo- eller skyddsplatser. Det är omöjligt att förutsäga korttidsregleringens inverkan på knotten. Knottlarvernas regleringstålighet är i allmänhet god, medan knottens naturliga fiender som utsätts för korttidsreglering under sin kritiska larvperiod kan försvinna helt eller delvis. Speciellt på försommaren skulle en lindrigare regleringspraxis förbättra förökningsmöjligheterna för knottens naturliga fiender. Drastiska minskningar och ökningar av vattenföringarna samt ofta 15

16 upprepad variation borde minskas och lågvattenföringarna borde oberoende av årstiden hållas så stora som möjligt. Fastän den begränsade korttidsregleringens verkningar på knottbeståndet sannolikt inte är stora är det skäl att följa upp situationen i fråga om knotten. 16 SYNEINSTRUMENTET Förrättningsmännens förslag till ändringar i planen Förrättningsmännen har föreslagit att sökandens plan ändras på så sätt att vattenytan ovanför Kiitolaforsen bör hållas vid nivån N ,85 m om vattenföringssituationen så tillåter, också i det fall att det av Jeppo Kraft Andelslag uppströms planerade Backforsens kraftverk inte byggs. Förrättningsmännen har också föreslagit att det alltid bör tappas minst 1,5 m 3 /s genom Kiitolaforsens kraftverk när vattenföringssituationen så tillåter. Samma bestämmelse har föreslagits också i fråga om Backforsens kraftverk. Med nuvarande maskinerilösning kan man inte utnyttja en så liten vattenföring. Förrättningsmännen har därför i den tillståndsbestämmelse som gäller konstruktionerna föreslagit att kraftverksmaskineriet vid behov kan ändras från det planerade på så sätt att det är möjligt att köra också små vattenföringar genom anläggningen. En eventuell ändring av maskinerilösningen får inte inverka negativt på vattenförhållandena, användningen av vattendraget eller vattnet och inte på allmänt eller enskilt intresse. Förrättningsmännen har motiverat sina förslag med att korttidsreglering är menlig för vattendraget på många sätt. Enligt förrättningsmännens bedömning skulle den nytta som fås i pengar av möjligheten till separat korttidsreglering mellan Kiitolaforsen och Lavastforsen vara obetydlig i jämförelse med de men som den orsakar. Enligt förrättningsmännen föreligger det således inte grunder i enlighet med vattenlagen för beviljande av tillstånd för en separat korttidsreglering mellan Kiitolaforsen och Lavastforsen. Förrättningsmännens utlåtande om projektets verkningar Inverkan på vattenföringar och vattenstånd Användningen av Kiitolaforsens kraftverk ändrar inte dygnsmedelvärdena för vattenföringarna i Lappo å vid korttidsreglering, vilken enligt förrättningsmännens förslag är tillåten under tiden ifall Backforsens kraftverk byggs. Sommartid ( ) avtappas endast tillflödet genom kraftverksdammarna dvs. vattenföringen regleras inte alls. Förrättningsmännen har anfört att vattennivåerna inte stiger under högvattenperioderna. Vattenstånden under högvattenperioderna höjs inte heller av de flodutskov som planerats vid kraftverken. Flodutskoven är dimensionerade för en högvattenföring på 245 m 3 /s/ågren, som återkommer en gång per 500 år. Denna dimensionerade vattenföring är ca 1,5 gånger

17 större än den hittills observerade största högvattenföringen 160 m 3 /s/ågren. Således avbördar kraftverksdammarna i alla situationer inom överskådlig framtid de vattenmängder som kommer från den övre sidan utan att orsaka någon extra vattenstigning. Höjningen av vattenståndet i Kiitolaforsen till nivån N ,85 m höjer vattenståndet på en sträcka om ca 2,5 km ända till Lavastforsens nedre del. Vattenståndet ovanför kraftverket kommer enligt förrättningsmännens förslag att hållas så exakt som möjligt vid nivån N ,85 m om bara vattenföringssituationen tillåter det. Nedanför kraftverket varierar vattenföringarna och vattenstånden vid korttidsreglering i enlighet med de variationer som sker vid Backforsens kraftverk. Vattenföringen både ovanför och nedanför Kiitolaforsens kraftverk är på miniminivå 1,5 m 3 /s och variationen i vattenståndet nedanför kraftverket är på maximinivå av storleksordningen 0,5 m. Strandområdena har emellertid redan anpassat sig till stora vattenståndsoch vattenföringsvariationer, eftersom den naturliga variationen är stor (ågrenarnas minimivattenföring 0,8 m 3 /s och maximivattenföring 160 m 3 /s). Vattenstånden i lugnvattnet nedanför Hakolaforsen beror på avtappningen vid Stadsforsens kraftverk. Eftersom avtappningsrytmen för Stadsforsens kraftverk i praktiken är ungefär densamma som vid kraftverken i Jeppoforsarna, kommer korttidsregleringen vid kraftverken i Jeppoforsarna enligt förrättningsmännens uppfattning också i regel att minska vattenståndsvariationerna i bassängen ovanför Stadsforsen. Enligt kalkylerna förblir vattenståndsvariationen i bassängen ovanför Stadsforsen vid maximal dygnsreglering såsom den nu är, dvs. maximivariationen är ca 0,5 m. Syftet med den av förrättningsmännen föreslagna avtappningsstadgan för kraftverken är, med beaktande av bl.a. 2 kap. 3 1 mom. vattenlagen, att variationen i vattenföringar och vattenstånd skulle medföra så lite skada eller men som möjligt. Inverkan på övriga kraftverk Förrättningsmännen har anfört att enligt den föreslagna avtappningsstadgan skall avtappningarna vid Kiitolaforsens kraftverk skötas så att de inte medför skada för Stadsforsens kraftverk. Regleringens inverkan på Stadsforsens kraftverk bör följas upp särskilt under regleringens första tid. Inverkan på jord- och vattenområden Förrättningsmännen har anfört att sökanden har bestående nyttjanderätt till de områden som i enlighet med det gamla tillståndet blir under uppdämningen och anläggningskonstruktionerna. Enligt det gamla tillståndet får vattenytan ovanför Kiitolaforsen höjas till nivån N ,85 m. Sökanden äger eller har nyttjanderätt till största delen dvs. ca 80 % av de nu behövliga nya jord- och vattenområdena som blir under vatten och konstruktioner. Sökanden har tillsvidare inte ingått avtal med sakägarna om de 17

18 jordområden som hamnar under kraftverkskonstruktionerna. Av fastigheten Högfors RNr 4:47 blir m 2 under vatten och dammkonstruktionen och av fastigheten Mjölnars RNr 4:41 blir 55 m 2 under vatten. Förrättningsmännen har föreslagit att detta skall ersättas. Inverkan på strändernas stabilitet Förrättningsmännen har anfört att regleringen medför behov av att förstärka stränderna åtminstone i närheten av kraftverket både uppströms och nedströms. Förrättningsmännen har i sitt förslag till tillståndsbestämmelser föreslagit att stränderna på vissa fastigheter skulle förstärkas i samband med byggarbetena vid kraftverket. Strändernas stabilitet ska kontrolleras efter att regleringen har inletts inom hela det område som påverkas av projektet. Eventuella ras och eroderingar vid stränderna ska ersättas i första hand med åtgärder i samarbete med strandägaren. Inverkan på byggnader och konstruktioner Förrättningsmännen har anfört att gamla Kiitola bro finns inom projektets verkningsområde. Förrättningsmännen har föreslagit en särskild tillståndsbestämmelse om att brons stabilitet bör kontrolleras och bron vid behov förstärkas i samarbete med vägmyndigheten. Förrättningsmännen har inte under syneförrättningen fått vetskap om några andra byggnader, konstruktioner eller anordningar som projektet skulle kunna inverka på. Det är dock möjligt att sådant framkommer senare och därför har förrättningsmännen i tillståndsbestämmelserna föreslagit att tillståndshavaren efter att regleringen har inletts ska utreda regleringens inverkan fastighetsvis på bl.a. byggnader, konstruktioner och andra anordningar. Vid behov ska skador och men förebyggas samt ersättas i första hand med åtgärder. Inverkan på vattentrafik och flottning Förrättningsmännen har anfört att trafiken i vattendraget underlättas på sträckan Kiitolaforsen Lavastforsen. Å andra sidan utgör kraftverket ett passagehinder för båtar och kanoter. När man beaktar att trafiken i vattendraget är obetydlig och lokal samt att den inte i den nuvarande situationen har någon ekonomisk betydelse, har förrättningsmännen inte ansett att det funnits behov att föreslå lösningar som underlättar trafiken i vattendraget vid kraftverken. Eftersom flottning inte bedrivs och inte heller torde komma att bedrivas åtminstone inom en överskådlig framtid, har projektet ingen inverkan på flottning. 18

19 19 Inverkan på vattenkvaliteten Förrättningsmännen har anfört att projektets verkningar i de av sökanden tillställda utredningarna har granskats utgående från att separat korttidsreglering skulle bedrivas på sträckan Kiitolaforsen Lavastforsen. Förrättningsmännen har dock ansett att tillstånd till det inte kan beviljas med stöd av vattenlagen. Vattenytan ovanför kraftverket bör kontinuerligt hållas så exakt som möjligt vid nivån N ,85 m. På så sätt är verkningarna av projektet mindre än vad man har uppskattat i utredningarna. Förrättningsmännen har anfört att enligt förhandsbedömning begränsar sig kraftverksprojektets inverkan på vattenkvaliteten närmast till en arbetstida ökning i halten suspenderade partiklar och i grumligheten. Under korttidsregleringen kan belastningen av suspenderat material och vattnets grumlighet tidvis öka något, särskilt i situationer med plötsliga och stora förändringar i vattenföringen. Avtappningsstadgan för Kiitolaforsens kraftverk har uppgjorts så att plötsliga variationer i vattenföringen ska kunna undvikas. För att precisera projektets inverkan på vattenkvaliteten har förrättningsmännen föreslagit en tillståndsbestämmelse som gäller kontroll av vattenkvaliteten. Inverkan på växtlighet och djur Om kraftverken i Backforsen och Kiitolaforsen byggs, kan korttidsreglering enligt förrättningsmännens förslag bedrivas vid Kiitolaforsens kraftverk under tiden Också därvid ska vattenytan hållas så exakt som möjligt vid nivån N ,85 m. En begränsning av korttidsregleringen till tiden hindrar en ökning av knottbeståndet och således blir kraftverksprojektets inverkan på knottbestånden liten enligt förhandsbedömning. Enligt förrättningsmännen bör det utföras kontroll av projektets inverkan på knottbestånden. Förrättningsmännen har anfört att det vid växtlighetsutredningarna inte påträffades några växter eller naturtyper som kräver särskilt skydd i de undersökta områdena. Bottendjurens artbestånd är i nuläget knappt och individantalen små. Förrättningsmännen har ansett att det bör utföras kontroll av projektets inverkan på växtligheten, naturtyperna och bottenfaunan enligt den tillståndsbestämmelse som gäller kontroll. Angående uttern har förrättningsmännen hänvisat till ett utlåtande av FD Risto Sulkava daterat , enligt vilket varje fors i Lappo å hör till någon utterindivids revir liksom även de mindre bäckarna längs Lappo å. Eftersom uttern inte kan göra hål i is som är tjockare än 2 3 cm, är det nödvändigt för uttern att det i vattendraget finns isfria områden, genom vilka uttern kan ta sig under isen för att söka föda. Det finns inga forskningsresultat i Finland om vattenkraftverkens direkta inverkan på uttrarna, men Sulkava har ansett det sannolikt att inverkan på uttern är menlig om kraftverket förintar en fors som tidigare hållits isfri på vintern. Å andra sidan kan uttrarna utnyttja tunnlar, som uppstår under isen till följd av regleringen.

20 20 Förrättningsmännen har konstaterat att utter har observerats i forsområdet i Jeppo både sommar- och vintertid. Området kan därmed anses vara en plats där uttern äter och vilar. Projektet ändrar området ovanför Kiitolaforsen ända till Lavastforsen till ett lugnvattenområde. Nedanför kraftverket bildas ett isfritt område. I den västra ågrenen kvarstår Lavastforsen. På dessa ställen liksom omedelbart nedanför Backforsens kraftverk kan uttern söka föda i vattnet. Enligt förhandsbedömning ändras inte näringssituationen i ån i den mån att det skulle ha betydande inverkan på utterns tillgång till föda. Enligt förrättningsmännens uppfattning förstör eller försämrar projektet inte på ett i lagen avsett sätt på förhand bedömt de områden där uttern förökar sig eller vilar. Således hindrar inte förekomsten av utter i forsområdet i Jeppo beviljandet av tillstånd för projektet och miljöcentralens tillstånd till undantag behövs inte heller. Förrättningsmännen har motiverat sin uppfattning bl.a. på följande sätt: 1) I området har inte observerats bobyggande uttrar, utan man har gjort enstaka syn- och spårobservationer, 2) trots att forsområdena i Jeppo förändras i huvudsak till lugnvattenområden kvarstår det tillräckligt med möjligheter för uttern att komma under isen och söka föda, 3) för uttern lämplig föda finns fortfarande att tillgå i tillräcklig grad, 4) en gynnsam bevarandestatus för uttern äventyras inte och 5) förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelse är uppbyggt så att skador och men för olika arter skall kunna minimeras. Beträffande flygekorren har förrättningsmännen anfört att projektet inte försämrar de områden där flygekorrarna bygger bo eller vilar och beträffande strömstararna att projektet har en minskande inverkan på strömstararnas födoområden, men att antalet strömstarar och förekomsten av strömstarar sannolikt påverkas lika mycket av åns vattenkvalitet och mängden bottendjur. Inverkan på fiskbestånd och fiske Förrättningsmännen har anfört att utlåtandet från den sakkunnige i naturhushållning utgör en saklig grund för bedömningen av fiskeriekonomiska skador och men. I förrättningsmännens förslag till tillståndsbestämmelser har förrättningsmännen också till sakinnehållet beaktat de synpunkter som den sakkunnige har framfört. Inverkan på användning av vattendraget för rekreationsändamål Förrättningsmännen har anfört att den mest betydande förändringen till följd av projektet är förändringen av Kiitolaforsen och de småforsarna uppströms till lugnvattenområden samt de förändringar detta medför i vattenmiljön. Förändringarna kan från rekreationssynpunkt anses vara både positiva och negativa. Positiva förändringar torde vara ökningen av vattenvolymen i lugnvattenområdet ovanför Kiitolaforsen och att vattenståndet hålls jämnt mellan Kiitolaforsen och Lavastforsen. Den mest betydande negativa