Byggande av Gunnarsforsens, Silvastforsens och Backforsens vattenkraftverk i Lappo å samt reglering av Lappo å i Nykarleby stad

Transkript

1 Södra Finland Beslut Nro 93/2011/4 Dnro ESAVI/287/04.09/2010 Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE ANTECKNING Byggande av Gunnarsforsens, Silvastforsens och Backforsens vattenkraftverk i Lappo å samt reglering av Lappo å i Nykarleby stad Jeppo Kraft Andelslag Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört Enligt 4 lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) övergick de ärenden, som var anhängiga vid miljötillståndsverken vid lagens ikraftträdande till det motsvarande regionalt behöriga regionförvaltningsverket. Södra Finlands regionförvaltningsverk har från och med fortsatt handläggningen av detta ärende som behörig myndighet, eftersom ärendet kungjorts vid syneförrättningen före Ylihärmä och Alahärmä kommuner har sammanslagits med Kauhava stad. ANSÖKAN Jeppo Kraft Andelslag har med en ansökan som anhängiggjorts vid Västra Finlands miljötillståndsverk och som sedermera kompletterats och ändrats ansökt om tillstånd för byggande av Gunnarsforsens och Silvastforsens vattenkraftverk samt Keppo regleringsdamm i Lappo å och för reglering av Lappo å i Nykarleby stad i enlighet med en av Oy Vesirakentaja uppgjord och daterad plan. Redogörelse över projektet Sökanden har för avsikt att bygga två vattenkraftverk vid Jeppoforsarna i Lappo ås nedre lopp. Lappo å förgrenas vid Jeppo och kraftverken byggs vid Gunnarsforsen och Silvastforsen i den östra grenen, den s.k. Jungarågrenen av Lappo å. Vid Keppoforsens nacke i den västra grenen, den s.k. Keppogrenen nedströms förgreningsstället byggs en regleringsdamm. Uppdämningshöjden vid Gunnarsforsens kraftverk samt Keppo regleringsdamm är N ,50 m och vid Silvastforsens kraftverk N ,00 m. Kraftverkens volymflöde är 30 m 3 /s. Vattenföringen skall delas så att minimitappningen 2 m 3 /s leds till den västra fåran och resten via kraftverken i REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND tfn fax registratur.sodra@rfv.fi ANSVARSOMRÅDET FÖR MILJÖTILLSTÅND Verksamhetsstället i Helsingfors Bangårdsvägen 9, Helsingfors PB 115, Helsingfors ymparistoluvat.etela@avi.fi

2 Beskrivning av vattendraget den östra fåran. Vid stora ( 60 m 3 /s) och små ( 4 m 3 /s) vattenföringar delas vattnet såsom för närvarande jämnt mellan fårorna. Planen innefattar inte rensningar i åfåran, utan arbetena består enbart av byggandet av kraftverken och regleringsdammen inklusive för detta behövliga grävnings-, sprängnings- och jorddammarbeten. 2 Allmänt Lappo å, som är ca 170 km lång, rinner upp vid Sapsalampi i Alavus och rinner via Alavus, Kuortane, Lappo, Kauhava, Ylihärmä, Alahärmä och Nykarleby till Bottenviken. Nurmo å förenas med Lappo å vid Lappo stad och Kauhava å 10 km nedströms Lappo stad. Den 50 km långa sträckan mellan Lappo och Keppo är mycket svagt sluttande, fallet är i medeltal ca 5 m. Vid Jeppo omedelbart nedströms Keppo pegel förgrenas Lappo å i två fåror, den östra och den västra. Den östra fåran är ca 6,7 km lång och den västra ca 7,3 km. Nedströms Jeppo rinner ån vidare svagt sluttande mot Stadsforsens kraftverk i Nykarleby stad. Åns avrinningsområde är vid dess mynning ca km 2 och sjöprocenten är 2,9. Lappo å är till sin hydrologi en typisk österbottnisk älv, i vilken vattenföringsvariationerna är stora. Avvikande från andra österbottniska vattendrag finns det rikligt med sjöar vid det övre loppet. De mest betydande sjöarna är Kuortaneenjärvi (16,4 km 2 ) och Kuorasjärvi (12,2 km 2 ) samt de konstgjorda sjöarna Hirvijärvi (15,5 km 2 ) och Varpula (5,2 km 2 ). Det finns totalt 27 sjöar, som är större än 1 km 2. Alltsedan 1700-talet har det tidvis utförts rensningar i Lappo å. Grundligare rensningar har utförts år mellan Keppoforsen och Lappo samt år nedströms Kuortaneenjärvis utlopp. Lappo ås vattenståndsreglering, som förverkligades åren , omfattade även invallningar och rensningar samt byggandet av de konstgjorda sjöarna Hirvijärvi och Varpula. Rensningarna och vattenståndsregleringarna som utförts på 1900-talet har märkbart ändrat åns vattenstånd i synnerhet i övre delen av Keppogrenen och åfåran uppströms förgreningen. Vattenståndet vid Keppo pegel, som före rensningarna vid medelvattenföring varit ca N ,20 m, är numera på nivån N ,70 m. Stadsforsens kraftverk byggdes år 1926 vid Lappo ås mynning. Dess uppdämningshöjd var på nivån N 60 +5,5 m, men har höjts till N 60 +9,15 m i samband med en ombyggnad av kraftverket i mitten av 1980-talet. Vid Lappo ås övre lopp finns Mäkelänkoski och Hourunkoski kraftverk, vilka har byggts på talen. Vid Nurmo å finns Hirvikoski kraftverk, som färdigställdes på 1970-talet i samband med byggandet av Hirvijärvi bassäng. Det gamla Jylhänkoski kraftverket vid Kauhava å har tagits i bruk på nytt år Jeppoforsarna utgör ett ca 2,5 km långt, till arealen ca 11,8 hektar stort forsavsnitt inom det till Nykarleby hörande området av Lappo å, som i Jep-

3 po flyter fram i två grenar. Den översta forsen i den västra ågrenen, Keppogrenen, är Keppoforsen på ca 23,5 kilometers avstånd från åmynningen. Efter Keppoforsen följer bl.a. Lavastforsen och Kiitolaforsen. Ca 1,5 km nedströms Kiitolaforsen förenas ågrenarna igen. Den översta forsen i den östra Jungarågrenen är Tollikkoforsen. Efter den följer Gunnarsforsen, Kvarnforsen, Jungarsforsen, Bösas-stråkan och Silvastforsen. Efter det ställe där den västra och östra grenen flyter samman finns ett nästan tre km långt lugnvatten. Nedanför Hakola bro finns ett litet strömt ställe, som följs av ett lugnvatten som sträcker sig till Stadsforsens kraftverk vid å- mynningen. Den sammanlagda fallhöjden i Jeppoforsarnas båda ågrenar är 20,7 m. Vattenstånd och vattenföringar Vattenstånds- och vattenföringsobservationer har gjorts vid Keppo pegel från år Vattenstånden har även observerats regelbundet fram till år 1992 vid Pappilankari pegel ca 16,5 km uppströms Keppo pegel. De statistiska vattenståndsvärdena har vid Keppo pegel åren och vid Pappilankari pegel åren varit följande: Keppo pegel Pappilankari pegel HW N ,76 m N ,86 m MHW N ,13 m N ,91 m MW N ,61 m N ,26 m MNW N ,96 m N ,26 m NW N ,73 m N ,06 m Vattenståndsobservationer har med undantag av Pappilankari pegel inte utförts regelbundet uppströms Keppo pegel. Vid medelvattenföring (MQ 35 m 3 /s) är vattenståndet vid Keppo pegel ca N ,7 m, vid Voltti bro ca +21,2 m, vid Pappilankari ca +22,2 m, vid Piri bro ca +22,5 m och vid Liinamaa bro ca +23,2 m. Vattenstånds- och vattenföringsobservationer har inte heller regelbundet utförts nedströms Keppo pegel förutom vid Stadsforsens kraftverk nära åmynningen. Fallhöjden mellan Keppo pegel och stället, där åns grenar flyter samman, är 10,4 m fördelat på flere olika forsar. Vattenståndet vid sammanflödet är vid medelvattenföring ca N ,2 m. I den västra grenen koncentreras fallet om 10,4 m huvudsakligen till Keppo och Kiitola forsarna, då varderas fallhöjd är ca 3,5 m. I den östra grenen finns flere forsar med mindre fallhöjd, såsom Tollikko och Silvast, vilkas fallhöjd är 2 3 m. Vattenföringarnas extrem- och medelvärden vid Keppo pegel har åren varit följande: Högvattenföring (HQ) 320 m 3 /s Medelhögvattenföring (MHQ) 205 m 3 /s Medelvattenföring (MQ) 35 m 3 /s Medellågvattenföring (MNQ) 3,7 m 3 /s Lågvattenföring (NQ) 0,8 m 3 /s 3

4 4 Reglering av vattendraget Vattenkvalitet Fiskbestånd och fiske Vattenföringsvariationerna är mycket stora och långa torra perioder är typiska särskilt sommartid. Vid åns förgrening fördelas vattenföringen relativt jämnt mellan grenarna. De mest betydande vattendragsarbetena inom Lappo ås vattendrag påbörjades under senare hälften av 1800-talet. Arbetena bestod närmast av sjösänkningar och forsrensningar. Inom vattendraget sänktes år sammanlagt 31 sjöar. Invallningar och projekt som omfattade reglering av sjöar och byggande av konstgjorda sjöar koncentrerades till talen. Regleringen äger rum i sjöar i åns övre lopp samt i konstgjorda sjöar inom Nurmonjoki vattendrag. Med hjälp av regleringen minskas Lappo ås högvattenflöde och lågvattenföringen ökas. Korttidsreglering utövas vid Hirvikoski (Nurmo å) och Stadsforsens kraftverk och i någon mån även vid Mäkelänkoski och Hourunkoski kraftverk. Inverkan av korttidsregleringen vid Hirvikoski kraftverk utjämnas med hjälp av Hippi bassäng (0,5 km 2 ) nedströms från kraftverket. Inverkan av korttidsregleringen vid Stadsforsens kraftverk begränsas till den drygt 10 km långa åsträckan mellan kraftverket och Hakolaforsen. Närmare Jeppo centrum kan inverkan från Stadsforsens reglering inte mera iakttas. På Lappo ås vattendragsområde bor ca personer. Huvuddelen av den till Lappo å inkommande belastningen består av diffus belastning från avrinningsområdet. Då hela avrinningsområdet beaktas kommer ca 50 % av fosforbelastningen och ca 75 % av kvävebelastningen från lantbruket. I området finns även flere pälsdjursfarmer. Till ån kommer därtill avloppsvatten från 11 avloppsvattenreningsverk, av vilka 10 är belägna uppströms Jeppo. Belastningen från Nurmo å och Kauhava å samt de stora flödesvariationerna syns i vattenkvaliteten i Lappo ås nedre lopp. Åns surhet ökar särskilt nedströms Pouttu. Lappo ås vatten är mörkt och mycket näringsrikt. Vattnet är tidvis surt och ph-värdet kan sjunka under 6. Vattnets syrehalt har varit på god eller nöjaktig nivå. Mängden kolibakterier i vattnet har varit hög. Vattenkvaliteten är tydligt försämrad, vilket minskar områdets rekreationsvärde. I vattenkvaliteten förekommer dock stora årliga variationer. Fiskbeståndet i Lappo å mellan Alahärmä och Hakolaforsen består huvudsakligen av gädda, abborre, mört, braxen, gärs och lake. Därtill har det lokala fiskelaget planterat ut regnbåge och öring i forsområdena. I denna del av ån finns på grund av den dåliga vattenkvaliteten inga betydande lekom-

5 råden för fisk. De vårlekande fiskarna, som gäddan, abborren och mörtfiskarna kan föröka sig i åns långsamt strömmande områden eller i utfallsdiken, men vattnets tidvisa surhet tycks dock begränsa dessa arters förökning. Den dåliga vattenkvaliteten förhindrar de höstlekande laxfiskarnas förökning i åns fors- och strömområden i Jeppo. Stadsforsens kraftverksdamm har sedan år 1926 förhindrat fiskens vandring från havet till Lappo å. Uppströms Stadsforsen kan fisken hinderfritt vandra ända upp till den i Lappo belägna Lankilaforsens damm 83 km från åmynningen. Fisket i Lappo ås nedre lopp består närmast av fritidsfiske. De mest fångade fiskarterna är gädda och abborre. De i ån utplanterade laxfiskarna fiskas ivrigt vid ström- och forsplatserna i ån. Det finns ca 150 hushåll i Alahärmä och ca 90 hushåll i Jeppo, vilka idkar fiske. Fångsten uppgick år 1996 i Alahärmä-området till ca kg och i Jeppo-området till kg. Fiskets ekonomiska betydelse är som en helhet bedömd ganska liten, men utgör för många en trivselfaktor och en hobby. Åns dåliga vattenkvalitet begränsar fritidsfisket av lax i forsarna, eftersom laxfiskarna av den orsaken inte kan föröka sig i ån. Byggnader och konstruktioner Bosättningen på Lappo ås strandområden är spridd över kraftverksprojektets hela verkningsområde. Det finns dock inte bostäder i omedelbar närhet av stranden, utan byggnaderna är mestadels placerade vid vägar längs åstranden. I områden där det finns bosättning i närheten av strandbanken, rinner ån i en djup fåra. Fritidsbebyggelsen är huvudsakligen belägen i Alahärmä. Vid det ifrågavarande åavsnittet finns ett flertal broar av varierande kategorier. På Kiitolaforsens västra strand finns ett gammalt kraftverk, som varit ur bruk flera årtionden. Kraftverkets konstruktioner och vattenvägar är till en stor del obrukbara. På Silvastforsens östra strand finns Silvastforsens gamla kvarnbyggnad som ägs av sökanden. Kvarnen är inte i drift. Inom kraftverksprojektets verkningsområde finns inga nämnvärda fasta bryggor eller råvattentäkter. 5 Anteckning Eftersom ansökan senare har ändrats, beskrivs projektets inverkan på miljön enligt den ändrade planen nedan under rubrikerna Ändring och preciseringar av ansökan och Projektets verkningar. Miljökonsekvensbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvenserna av projektet har utretts vid ett bedömningsförfarande och över dessa har gjorts en daterad miljökonsekvensbeskriv-

6 ning. I samband med miljökonsekvensbedömningen har det utretts olika möjligheter att utnyttja Jeppoforsarnas vattenkraft. Vid miljökonsekvensbedömningen utreddes fem alternativ för förverkligandet av målsättningen. Den ifrågavarande ansökan motsvarar i huvuddrag alternativ 2 (VE 2). De nedan beskrivna, i miljökonsekvensbeskrivningen framförda konsekvenserna var gemensamma för fyra av de fem alternativen, eftersom det femte alternativet var att avstå från byggandet av vattenkraftverk. På basis av miljökonsekvensbedömningen skulle kraftverksprojektet inte inverka på den till Lappo å kommande belastningen. Vid användning av kraftverken skulle vattenkvaliteten i åns västra gren kunna försämras om vattenföringen i denna skulle bli mycket liten (0 1 m 3 /s), vilket inte sker vid nuvarande minimivattenföringar (1,5 2 m 3 /s). Kraftverken skulle bedriva dygnsreglering, vilket skulle orsaka variation i vattenståndet i åns östra gren samt uppströms kraftverken. Kraftverken skulle i viss mån medföra förändringar i isförhållandena, men menen som orsakas av isdammar har inte bedömts öka. Stränderna vid Lappo åns förgreningar i Jeppo är på sina ställen mycket branta. Växtligheten på strandbankarna är för det mesta riklig genast från och med vattenlinjen. På området har inte hittats sådana sällsynta växter, vilka skulle vara föremål för särskilt skydd. På sådana områden på vilka vattenståndet tydligt skulle stiga, måste strandbankarnas trädbestånd och buskarna röjas och låglänta områden isoleras genom invallning. På dessa områden skulle växtlighetszonerna bli smalare. I samband med byggandet av kraftverken skulle arbetena i vattendraget kunna inverka på det lokala fiskbeståndets förökning och trivsel, då den fasta substansen som frigörs vid muddringarna kan täcka in rommen och uppgrumlingen kan fördriva fisken. Vid användningen av kraftverken skulle fiskens existensmöjligheter i åns västra gren, vars vattenföring blir liten, försämras då vattenmängden och -området minskar. Förändringarna skulle sannolikt ändå förbli små, eftersom situationen ungefär skulle motsvara perioder med undervattenföring. Om avtappningen skulle minskas till ca 0,5 m 3 /s och detta skulle orsaka en försämring av vattenkvaliteten, skulle även fiskbeståndets existensmöjligheter försämras. Dygnsregleringen och de snabba förändringarna i vattenföringen skulle orsaka stranderosion och utarmning av fiskens näringssituation samt minskning av lekområden. Vattenståndet skulle å andra sidan tack vare bottendammarna inte sjunka så lågt och det skulle därmed alltid finnas vatten i fårorna. Jämfört med den nuvarande situationen skulle menen och nyttan av projektet delvis kompensera varandra. Projektet skulle i någon mån försämra fiskemöjligheterna i och med att forsområdenas areal minskar. Projektet skulle inverka på fåglarna främst genom att antalet forsområden samt växtlighetszonerna på strandbankarna skulle förändras. Därtill skulle vattenarealerna förändras på grund av uppdämningarna och avtappningsmängderna. De fåglar, som skaffar sin näring från forsarna skulle lida men 6

7 av förlusten av Keppoforsen och forsarna i Lappo ås östra gren. Vattenfåglarnas näringssituation skulle kunna försämras i uppdämningsbassängerna till följd av strändernas erosion och utarmning. Uttern behöver öppna forsområden för att klara sig på vintern. Då forsarna i åns östra gren skulle försvinna, skulle uttern inte längre klara sig där. Uttern skulle eventuellt flytta till forsområdena som blir kvar i åns västra gren eller försvinna ur djurbeståndet. Landskapet skulle förändras mest i åns östra gren. I området finns dock inte några på riksnivå betydande naturobjekt som borde skyddas. Beroende på byggalternativ varierar arealen landområden som skulle bli under vatten mellan 21 och 33 ha. Kraftverksprojektets inverkan på lantbruket skulle bestå i att de åkerområden som blir under vatten inte skulle kunna odlas, användningen av maskiner skulle försvåras i zonen som blir våt och skörden skulle minska. Som mest skulle 4 5 ha åker bli under vatten. De av kraftverksprojektet orsakade verkningarna på lantbruket skulle dock bli ganska små. Höjningen av vattennivån skulle inte direkt inverka på något bostadshus, eftersom husen huvudsakligen är belägna vid vägen som går längs ån. Utlåtande med anledning av miljökonsekvensbeskrivningen HANDLÄGGNING AV ÄRENDET Handläggningens olika skeden Västra Finlands miljöcentral har i egenskap av kontaktmyndighet avgett sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöcentralen har konstaterat att miljökonsekvensbeskrivningen i skälig utsträckning innefattar de uppgifter som lagen och förordningen föreskriver, men att utredningarna också varit bristfälliga till många delar. Tillräcklig utredning saknades bl.a. beträffande naturtyperna vid Lappo å och Jeppoforsarna, fågelbeståndet, flygekorren och uttern, projektets inverkan på nejonögonens levnadsmöjligheter i Lappo ås nedre lopp, projektets inverkan på områdets grundvatten och den planerade stamvattenledningen, vattennivåhöjningens inverkan på åkrarna och odlingen av dem samt strandbankarnas hållbarhet vid fortgående dygnsreglering. Miljöcentralen har ansett att utredningarna till dessa delar bör kompletteras i samband med tillståndsförfarandet. Miljötillståndsverket har med stöd av 16 kap. 5 vattenlagen förordnat att ärendet skulle handläggas vid en syneförrättning i enlighet med 18 kap. vattenlagen. Miljötillståndsverket har på förslag av Västra Finlands miljöcentral förordnat ingenjör AA från Norra Österbottens miljöcentral till förrättningsingenjör för syneförrättningen. Syneförrättningen skulle slutföras senast

8 ÄNDRING OCH PRECISERINGAR AV ANSÖKAN Västra Finlands miljöcentral har förordnat specialplanerare Tommi Seppälä till sakkunnig i naturhushållning att biträda vid förrättningen. Förrättningsingenjören AA har kallat BB från Alahärmä kommun och CC från Nykarleby stad till gode män. Sökanden har tillställt Västra Finlands miljötillståndsverk en ny daterad ändring av ansökan och daterad ändring av planen. Miljötillståndsverket har förordnat att den ändrade planen skulle handläggas vid den syneförrättning som skulle förrättas i det ifrågavarande kraftverksprojektet i enlighet med 18 kap. vattenlagen och till vars förrättningsingenjör AA utsetts. I samband med syneförrättningen har sökanden även tillställt förrättningsmännen tilläggsutredningar angående vissa kompletterande åtgärder. Synesammanträden har hållits i Alahärmä kommun och i Jeppo i Nykarleby stad Ett kompletterande synesammanträde, som gällde den ändrade ansökan hölls i Jeppo i Nykarleby stad. Miljötillståndsverket har på förrättningsingenjörens begäran förlängt tiden för slutförandet av syneförrättningen först till och senare till Det av förrättningsmännen uppsatta syneinstrumentet har färdigställts Efter att syneförrättningen har slutförts, har förrättningsmännen tillkännagivit ansökan, ansökningshandlingarna och syneinstrumentet med en kungörelse i Kauhava och Nykarleby städer och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av dessa. 8 Den ändrade planen Enligt den daterade ändrade planen skall det byggas kraftverk i Gunnarsforsen och i Silvastforsen i den östra, den s.k. Jungarågrenen av Lappo å som förgrenar sig i Jeppo. I den västra, den s.k. Keppogrenen byggs ett kraftverk i Backforsen nedanför Keppoforsen. Alla kraftverkens volymflöden är ca 20 m 3 /s. Kraftverken kan utrustas med två turbiner av vilka den ena också lämpar sig för körning av små vattenföringar (1,5 m 3 /s). Vattenfördelningen vid Keppo förändras inte från nuläget då den är nästan jämn mellan ågrenarna. Alla höjder i planen baserar sig på N 60 - höjdsystemet. Kraftverken Gunnarsforsens kraftverk Kraftstationen och flodutskoven byggs på en liten udde vid Jungarågrenens västra strand utanför den egentliga åfåran vid påle Kraftverkets inloppsöppning är 6,5 m bred och tröskelhöjden ca på nivån +12,5 m. Åfåran uppströms kraftverket fördjupas på en sträcka om ca 40 m, så att kanalens bottenhöjd blir ca +12,0 m framför kraftverket och den stiger sedan uppströms med en lutning om 1:7 till åns naturliga bottennivå. Nedströms kraftverket grävs en 50 m lång kanal till en bottenhöjd om +9,0 m

9 vid sugrörets mynning och den stiger sedan med en lutning om 1:7 till åns naturliga bottennivå. Kanalernas bottenbredd är 7,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. Vid kraftstationen på den östra sidan byggs två flodutskov, vilkas bredd är 6,25 m och tröskelhöjd på nivån +17,40 m. Vid vattennivån +21,00 m är utskovens avbördningsförmåga 164 m 3 /s, vilket ungefär motsvarar den högvattenföring som upprepas en gång per 20 år i Lappo ås ena gren (hela Lappo å 324 m 3 /s). Dammens dimensionerade högvattenföring dvs. den högvattenföring som upprepas en gång per 500 år är 245 m 3 /s, vilket motsvarar utskovens avbördningsförmåga vid vattennivån +22,10 m. Kraftverks- och utskovskonstruktionerna sammanfogas med de naturliga strandbräddarna med jorddammar. Jorddammarnas krön blir på nivån +23,50 m, krönets bredd blir 4,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. På den östra sidan blir jorddammens längd ca 45 m och på den västra sidan ca 50 m. Silvastforsens kraftverk Kraftstationen och flodutskoven byggs vid Jungarågrenens östra strand vid påle Kraftverkets inloppsöppning är 6,5 m bred och tröskelhöjden ca på nivån +7,5 m. Åfåran uppströms kraftverket fördjupas på en sträcka om ca 35 m, så att kanalens bottenhöjd är ca +7,0 m framför kraftverket och den stiger sedan uppströms med en lutning om 1:7 till åns naturliga bottennivå. Nedströms kraftverket grävs en 40 m lång kanal till en bottenhöjd om +4,0 m vid sugrörets mynning och den stiger sedan med en lutning om 1:7 till åns naturliga bottennivå. Kanalernas bottenbredd är 7,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. På västra sidan om kraftstationen byggs två flodutskov, vilkas bredd är 6,25 m och tröskelhöjd på nivån +11,00 m. Vid vattennivån +14,60 m är utskovens avbördningsförmåga 164 m 3 /s, vilket ungefär motsvarar den högvattenföring som upprepas en gång per 20 år i Lappo ås ena gren. Dammens dimensionerade högvattenföring är 245 m 3 /s, vilket motsvarar utskovens avbördningsförmåga vid vattennivån +15,70 m. Kraftverks- och utskovskonstruktionerna sammanfogas med de naturliga strandbräddarna med jorddammar. Jorddammarnas krön blir på nivån +17,00 m, krönets bredd blir 4,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. På den östra sidan blir jorddammens längd ca 10 m och på den västra sidan ca 40 m. Backforsens kraftverk Kraftstationen och flodutskoven byggs vid Keppogrenens östra strand utanför den egentliga åfåran vid påle Kraftverkets inloppsöppning är 6,5 m bred och tröskelhöjden ca på nivån +12,5 m. Åfåran uppströms kraftverket fördjupas på en sträcka om ca 15 m, så att kanalens bottenhöjd 9

10 är ca +12,0 m framför kraftverket och den stiger sedan uppströms med en lutning om 1:7 till åns naturliga bottennivå. Nedströms kraftverket grävs en 40 m lång kanal till en bottenhöjd om +9,0 m vid sugrörets mynning och den stiger sedan med en lutning om 1:7 till åns rensningsnivå +14,50 m. Kanalernas bottenbredd är 7,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. Därtill rensas åfåran nedströms kraftverket på en sträcka om ca 350 m. Rensningens bottenhöjd är på nivån +14,50 m, bottenbredden är 18 m och sidoslänternas lutning 1:2. Mängden massor uppgår till ca m 3. Vid kraftstationen på den östra sidan byggs två flodutskov, vilkas bredd är 6,25 m och tröskelhöjd på nivån +17,40 m. Vid vattennivån +21,00 m är utskovens avbördningsförmåga 164 m 3 /s, vilket ungefär motsvarar den högvattenföring som upprepas en gång per 20 år i Lappo ås ena gren. Dammens dimensionerade högvattenföring är 245 m 3 /s, vilket motsvarar utskovens avbördningsförmåga vid vattennivån +22,10 m. Vattnet leds till flodutskoven via en kanal som grävs i strandslänten. Kanalens bottenhöjd blir på nivån +16,50 m och dess längd blir ca 80 m. Kraftverks- och utskovskonstruktionerna sammanfogas med de naturliga strandbräddarna med jorddammar. Jorddammarnas krön blir på nivån +23,50 m, krönets bredd blir 4,0 m och sidoslänternas lutning 1:2. På den östra sidan blir jorddammens längd ca 25 m och på den västra sidan ca 50 m. Byggarbetena Alla byggarbeten utförs som torrarbeten i skydd av arbetsdammar. Arbetsdammarna rivs efter att jorddammarna färdigställts. Den sammanlagda mängden massor som behövs för arbetsdammarna är ca m 3. Flödesfördelningen i Keppo mellan ågrenarna förändras inte under arbetenas gång. Fiskvägen vid Backforsens kraftverk Sökanden har enligt en daterad komplettering av ansökan för avsikt att i samband med de övriga kraftverksarbetena bygga en fiskväg förbi Backforsens kraftverk. Fiskvägen möjliggör fiskens vandring och lek uppströms Backforsen. Fiskvägen blir ca 480 m lång och utgörs huvudsakligen av en naturenlig fåra i två delar om 370 m och 80 m med en 30 m lång teknisk del bestående av en fisktrappa emellan. Då fiskvägens övre ända är nära uppdämningsnivån +21,50 m och dess utlopp är vid Lavastforsens tröskel, vars bottenhöjd är +15,00 m, blir hela fiskvägens höjdskillnad ca 6,5 m. Fiskvägens medellutning blir då 1,4 %. Fiskvägens byggnadskostnader har uppskattats till euro. Den naturenliga fiskvägen följer älvens stigning förbi kraftverket. Fårans bredd varierar mellan 0,5 och 1,5 m, men kan vid rikliga avtappningar vara ännu större. Fårans ytbeläggning består av grus och naturstenar, vilkas diameter är mm. Med hjälp av stenar och växtlighet skapas en 10

11 forsmiljö lik den i naturliga bäckar. Vid branta strandpartier måste fiskvägen stödas med stensättningar för att inte strandbanken ska rasa till följd av den av vattnet orsakade erosionen. Längs fåran byggs fem vilobassänger för fisken på lämpliga platser i terrängen på ca meters avstånd från varandra. Vilobassängerna är som mest 1,1 m djupa och 4 10 m breda. Bassängernas bottnar förses med stenar för att dämpa strömmen och erbjuda viloställen för fiskarna. Fiskvägens tekniska del byggs intill kraftverket. Där konstrueras en 30 m lång och 1,0 m bred fisktrappa med vattenspringor. Bassängernas vattendjup är 1,2 m. Trappan byggs av trä och betong längs jorddammens sida. Fisktrappan är indelad i sex bassänger, som var och en är ca 4,9 m lång. Fisktrappans nedersta del blir på nivån +20,5 m och dess övre ända på nivån +21,2 m. Höjdskillnaden blir följaktligen 0,7 m och lutningen 2,3 %. Ovanför fisktrappan fortsätter fiskvägen som en naturenlig fåra ca 80 m. Fiskvägens övre tröskel måste hållas tillräckligt låg för att vattenföringen i fåran skall hållas jämn. Den övre ändan av fiskvägen förses därför med en justerbar lucka med vilken tröskelns höjd kan regleras enligt åns vattenföring, vattenstånd och fiskens vandringstider. Avtappningen i fiskvägen är beroende av den naturliga vattenföringen, men anpassas till fiskens vandringstider. Avtappningen hålls högre under våren och sommaren än under vintern. Vårens och sommarens minimiavtappning skulle vara 0,25 m 3 /s och under övriga tider 0,10 m 3 /s. Förslag till uppdämnings- och avtappningsstadga Sökanden har med en och daterad komplettering av ansökan ändrat sin plan av till den del det gällde förslaget till uppdämnings- och avtappningsstadga. Nedan beskrivs det ändrade förslaget. Avtappningen vid Gunnarsforsens kraftverk och Backforsens kraftverk ska skötas så att vattenståndet vid Keppo pegel nr inte överskrider höjden +21,50 m och inte underskrider höjden +21,30 m när den totala vattenföringen i Lappo å är högst 120 m 3 /s. När den totala vattenföringen överstiger 120 m 3 /s får vattenståndet vid Keppo pegel stiga i enlighet med pegelns naturliga avbördningskurva. Genom kraftverken ska alltid tappas minst 1,5 m 3 /s. När den totala vattenföringen i Lappo å vid förgreningsstället i Keppo är mindre än 3 m 3 /s, avtappas genom kraftverken ett tillflöde som motsvarar flödesfördelningen. Fördelningen av vattenföringen mellan Keppogrenen och Jungarågrenen förblir som i nuläget. Vid Gunnarsforsens och Backforsens kraftverk får korttidsreglering bedrivas så att vattenståndet vid Keppo pegel håller sig mellan ovannämnda övre och nedre gräns för uppdämningen. Avtappningen vid Silvastforsens kraftverk sköts så att vattenståndet ovanför kraftverket inte överskrider höjden +15,00 m och inte underskrider höjden +14,80 m. När tillflödet är större än 190 m 3 /s får vattenståndet stiga 11

12 Miljöanpassningsåtgärder motsvarande flodutskovens avbördningsförmåga. Genom kraftverket ska alltid tappas minst 1,5 m 3 /s. När den totala vattenföringen i Lappo å vid förgreningsstället i Keppo är mindre än 3 m 3 /s, avtappas genom kraftverket tillflödet i den östra grenen. Vid kraftverket får korttidsreglering bedrivas så att vattenståndet håller sig mellan ovannämnda övre och nedre gräns för uppdämningen. Ändringar i avtappningarna ska göras så att de inte orsakar skadliga flodvågor i vattendraget nedströms eller annan skada eller annat men. Ytmaterialet på Silvastforsens kraftverksbyggnad kommer att bestå av träpanel, vilket minskar kraftverkets synlighet i landskapet. På dammsluttningen nedströms planteras bergtallar och ängsväxter. Vid Gunnarsfors görs kraftverksbyggnadens ytmaterial i trä av stående bräder som målas röda. Nedströms kraftverket planteras bergtallar och dammen ytbeläggs med naturstenar. Backforsens kraftverksbyggnad anpassas till landskapet genom att brädbeslå väggarna med grånat virke. På slänten nedströms planteras bergtallar och skapas förutsättningar för ängsartad vegetation. Dammen ytbeläggs med naturstenar. 12 Nyttan med projektet Vattenkraften Den genomsnittliga fallhöjden är vid Gunnarsforsens kraftverk ca 5,5 m och vid Silvastforsens kraftverk och Backforsens kraftverk ca 5,0 m. Den genomsnittliga vattenföringen som utnyttjas vid kraftverken är 11,5 m 3 /s. Kraftverkens sammanlagda effekt är ca kw och den årliga energiproduktionen är i medeltal ca 12,8 milj. kwh. Utgående från ett energipris om 34 euro/mwh är den årliga nyttan euro. Den enligt vattenlagen kapitaliserade totalnyttan är ca 8,7 milj. euro. Jeppo Kraft Andelslag har köpt alla Jeppo storskifteslags oskiftade vattenområden i Lappo å av delägarna i Jeppo storskifteslags oskiftade vattenområden med ett daterat köpebrev, av Finska staten/forststyrelsen med ett daterat köpebrev och av Finska staten/väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med ett daterat köpebrev. Av områdena har bildats fastigheterna Lappo å RNr 29:0 i Jungar by i Nykarleby stad och Lapuan joki RNr 28:0 i Heikkilä by i Alahärmä kommun, fr.o.m Kauhava kommun. Det av sökanden köpta vattenområdet börjar upptill från Vuoskivi i Vuoskoski och tar slut nedtill i Ytterjeppo, Bjons. I samband med projektet tas vattenkraften mellan Gunnarsforsens uppdämningshöjd +21,50 m och Silvastforsens underfallsvatten på nivån ca +10,00 m i bruk i Lappo ås östra gren och vattenkraften mellan Backforsens uppdämningshöjd +21,50 m och Backforsens underfallsvatten på nivån ca +16,00 m i bruk i Lappo ås västra gren. Vattenkraften är i sin helhet belägen inom det av sökanden ägda vattenområdet. Sökanden äger sålunda i sin helhet den vattenkraft som tas i bruk i kraftverkena.

13 13 Fastigheterna och vattenområdena Gunnarsfors kraftverk och de därtill hörande konstruktionerna byggs på den i Nykarleby stad i Jungar by belägna fastigheten Forsvall Rnr 10:100, som ägs av sökanden. Silvastfors kraftverk och de därtill hörande konstruktionerna byggs på fastigheterna Mejeriet RNr 3:16 och Kraft RNr 3:63, som ägs av sökanden samt på fastigheterna Elvbrant RNr 3:64, som ägs av DD och Kvarnbacken RNr 3:140, som ägs av EE och FF. Samtliga fastigheter är belägna i Nykarleby stad i Jungar by. Sökanden har genom ett daterat avtal fått bestående nyttjanderätt till ett område av fastigheten Elvbrant RNr 3:64. Backfors kraftverk och de därtill hörande konstruktionerna byggs på fastigheterna Lund RNr 7:56, som ägs av GG och HH och Ribacken RNr 8:81, som ägs av II:s dödsbo, JJ och KK. Båda fastigheterna är belägna i Nykarleby stad i Överjeppo by. Sökanden har genom ett ingått föravtal avtalat om köp av ett outbrutet område om ca m 2 av fastigheten Lund RNr 7:56. Sökanden har genom ett ingått föravtal avtalat om köp av ett outbrutet område om ca 780 m 2 av fastigheten Ribacken RNr 8:81. Slutliga avtal om köp av områdena ingås då beslut om tillstånd för utbyggnad av vattenkraften i Backforsen vunnit laga kraft. Båda föravtalen är i kraft 10 år efter undertecknandet av avtalen. De vattenområden som behövs för projektet hör till fastigheterna Lappo å RNr 29:0 i Jungar by i Nykarleby stad och Lapuan joki RNr 28:0 i Heikkilä by i Alahärmä kommun, fr.o.m Kauhava stad, vilka ägs av sökanden. De nämnda fastigheternas gränser mot övriga fastigheter utgörs av strandlinjen enligt den medelvattennivå, som var rådande under tiden för storskiftet. Tilläggsutredningar Sökanden har i samband med den daterade ändringen av ansökan tillställt tilläggsutredningar om vatten- och strandväxtligheten i forsområdena i Jeppo, bottendjuren i forsområdena, eventuella svämskogar, förekomsten av strömstare, flygekorre och utter, fiskbeståndet och behovet av förstärkning av stränder. Sökanden har ytterligare kompletterat utredningarna i samband med syneförrättningen. I samband med växtlighetsutredningarna i de undersökta områdena påträffades inte några växter eller naturtyper som kräver särskilt skydd. Vattenoch strandväxtligheten är knapp i åområdena. På många ställen utgör ån en genom leran inskuren fåra med relativt branta stränder i vilken det knappt finns någon vattenväxtlighet. Strandväxtligheten är rikligast i de delar av fåran där strändernas lövträdsbuskage inte når fram till stranden eller där det finns öppningar i dessa. Till exempel vid åkrar och bebyggelse var stränderna ställvis öppnare och också växtbeståndet i strandzonen mångsidigare. Strandväxtligheten vid Kiitolaforsen var tämligen mångsidig och där påträffades också regionalt sällsynta mossor. Vid terrängunder-

14 sökningar år 2005 konstaterades det att det fanns tydliga tecken på översvämningar i skogsområdet norr om Kvarnforsen. Eftersom översvämningarna inte verkade ha stor betydelse för växtligheten, är skogens representativitet som svämskog dock inte betydande. Artbeståndet av bottendjur i forsarna var fattigt i augusti 2005 och individantalen i allmänhet små. Bara vattengråsuggor och knottlarver finns det rikligt av i vissa forsar. Blötdjuren representeras bara av dammsnäckor som påträffades vid det nedre provtagningsstället i Keppoforsen. Detta tyder på att surheten i ån tidvis är stor. Organismerna i Jeppo-områdets forsar är långt ifrån populationerna i en naturlig strid fors beträffande både artantal och sammansättning. Strömstarar har observerats vintertid vid Tollikkoforsen, Gunnarsforsen, Keppoforsen, Kiitolaforsen, Silvastforsen och Lassila-stråkan. Flygekorre förekommer på två områden i en öster om Konttila belägen brant sluttning, där det finns rikligt med aspar och granar. Vid Prästas nära den mellan ågrenarna belägna öns södra ända förekommer flygekorre på ett smalt område med blandskog. Det har inte utretts om flygekorre förekommer i öns mellersta delar men det är sannolikt, eftersom där verkar finnas lämpliga livsmiljöer. På basis av utförda spårinventeringar och lokalbefolkningens iakttagelser besöker uttrar vintertid forsarna i området. Det finns också en sommartida observation av utter från kvarnen i Silvastforsen. Några observationer av utterungar har veterligen inte gjorts. Åns grumliga vatten och den åtminstone tidvisa fiskbristen tyder på att området sommartid inte lämpar sig väl för uttern. På vintern söker uttern eventuellt musslor eller grodor i forsområdena. Den rör sig sannolikt långa sträckor längs ån från ett isfritt ställe till ett annat och byter ibland över till närområdets bäckar på sin jakt efter föda. Enligt en utredning om behovet av förstärkning av stränder daterad behöver sannolikt vissa strandpartier huvudsakligen uppströms kraftverken förstärkas. Därtill finns strandområden på vilka regleringen kan orsaka erosion. Det slutliga behovet av förstärkning avgörs på basis av vad som händer i praktiken. Ca ett halvt år efter att regleringen inletts granskas stränderna med avseende på deras hållbarhet, varefter nödvändiga åtgärder vidtas. Förstärkningen görs med användning av stenar, vilkas diameter är cm. Stenarna läggs i ett cm tjockt lager på en filterduk. 14 Projektets verkningar Inverkan på vattenföringar och vattenstånd Kraftverksprojektet har betydande inverkan på vattenstånd och vattenföringar. Kraftverksplanen ändrar inte dygnsvärdena för vattenföringarna i Lappo å. Korttidsregleringen som ska bedrivas vid kraftverken utgör dygns-

15 reglering, vid vilken en vattenmängd motsvarande tillflödet under dygnet tappas under samma dygn. Korttidsreglering kan bedrivas bara när det råder vattenföringar under 40 m 3 /s (vid pegeln i Keppo). Under större tillflöden är tappningen vid kraftverken lika stor som tillflödet, dvs. 20 m 3 /s körs genom maskinerna och resten genom flodutskoven och den fiskväg som eventuellt ska byggas i Backforsen. Vid dygnsreglering kan den största vattenföring som ska tappas genom kraftverken vara 20 m 3 /s och den minsta ca 1,5 m 3 /s. Vattenföringen i Lappo å är över 40 m 3 /s ca 25 % av tiden. För att utreda ändringarna i vattenstånd och vattenföringar har det upprättats en numerisk strömningsmodell över ån. Med modellen har Lappo å beskrivits från Liinamaa bro (pl ) till Stadsforsens kraftverk (pl ), dvs. på en över 51 kilometers sträcka. Höjningen av vattenstånden i olika vattenföringssituationer jämfört med nuläget i åfåran ovanför Keppo pegel vid dämningshöjden N ,50 m är: 15 Vattenföringssituation Höjning av vattenytan på olika ställen i åfåran Keppo Voltti Pappilankari Liinamaa pegel bro pegel bro (cm) (cm) (cm) (cm) 15,5 m 3 /s cm 35 m 3 /s (MQ) m 3 /s Vid vattenföringen 120 m 3 /s är vattenståndet vid Keppo pegel nuförtiden +21,50 m, varför den planerade uppdämningen inte höjer de nuvarande vattenstånden vid större vattenföringar. Vid Gunnarsforsens kraftverk vid påle i den östra grenen är vattenståndet nuförtiden vid medelvattenföring ca +16,2 m, vilket också har varit den gamla naturenliga vattennivån på det stället. Vattenståndet stiger således 5,3 m vid kraftverket med anledning av uppdämningen. Det vattenstånd som motsvarar uppdämningshöjden +21,50 m har i naturtillståndet varit ungefär vid påle 62+50, varför uppdämningen, jämfört med naturtillståndet, sträcker sig drygt 700 m uppströms från kraftverket. Vid Backforsens kraftverk vid påle i Lappo å är vattenståndet vid medelvattenföring nuförtiden ca +16,9 m. En uppdämningshöjd i enlighet med planen höjer det nuvarande vattenståndet ca 4,6 m vid medelvattenföring. Nedanför Backforsens kraftverk kommer vattenstånden att sjunka beroende på rensningen (350 m) nedanför kraftverket. Omedelbart nedanför kraftverket sjunker vattenståndet ca 0,9 m vid medelvattenföring. Efter

16 det ställe där rensningen tar slut (pl ) i Lappo å kommer vattenstånden att förbli som i nuläget. Vid Silvastforsens kraftverk vid påle 8+00 i den östra grenen är vattenståndet nuförtiden ca +11,0 m. Den planerade uppdämningen +15,00 m höjer den nuvarande medelvattennivån ca 4,0 m. Vid medelvattenföring sträcker sig uppdämningen ungefär till påle dvs. ca 3,7 km uppströms. Enligt den preciserade avtappningsstadgan är regleringsamplituden vid pegeln i Keppo +21,50 m +21,30 m dvs. variationen i vattenståndet får vara högst 0,20 m. Ovanför Gunnarsforsens och Backforsens kraftverk är variationen något större beroende på strömningsförluster särskilt på vintern. Vid Silvastforsens kraftverk tillämpas samma rytm i avtappningarna som vid Gunnarsforsen. I uppdämningsbassängen mellan kraftverken genomförs ingen egentlig dygnsreglering, utan vattenståndsvariationerna beror närmast på storleken av den avtappning som använts och på de strömningsförluster som därigenom uppkommit. Vattenståndet nedanför Backforsens kraftverk varierar i huvudsak i enlighet med Kiitolaforsens och Lavastforsens avbördningsförmåga. Vattenståndsvariationen som beror på dygnsregleringen (dygnsmedelvärdet 7,75 m 3 /s i den västra grenen och vattenföringsvariationen 1,5 15 m 3 /s) är nedanför kraftverket ända till Lavastforsen som störst ca 0,70 m. Ovanför Kiitolaforsen är motsvarande värde ca 0,20 0,30 m. Vid normal reglering är vattenståndsvariationerna i Backforsen och Lavastforsen klart mindre. Ovanför Kiitolaforsen är variationen ca 0,10 m dvs. mycket liten. Vattenståndsvariationen ovanför Silvastforsens kraftverk är i en normal situation ca 0,20 m och vattenståndet varierar som mest strax nedanför kraftverket ca 0,70 m och jämnar ut sig mot Hakolaforsen till ca 0,30 m. Vattenstånden i lugnvattnet nedanför Hakolaforsen beror på avtappningen vid Stadsforsens kraftverk. Eftersom avtappningsrytmen för Stadsforsens kraftverk i praktiken är ungefär densamma som vid kraftverken i Jeppoforsarna, kommer dygnsregleringen vid kraftverken i Jeppoforsarna i regel att minska vattenståndsvariationerna i bassängen ovanför Stadsforsen. Enligt kalkylen behålls vattenståndsvariationen i bassängen ovanför Stadsforsen vid maximal dygnsreglering så som den nu är, dvs. maximivariationen är ca 0,50 m. I kalkylerna har man utgått från att minst 1,5 m 3 /s alltid borde strömma genom kraftverken för att utjämna vattenståndsvariationerna. Inverkan på vattnets strömningshastigheter I de utbyggda åavsnitten kommer vattenstånden att stiga jämfört med nuläget. Eftersom vattnets tvärsnittsyta ökar kommer strömningshastigheterna att minska i områdena i fråga. Korttidsregleringen höjer momentant strömningshastigheterna så att de blir större än det värde som motsvarar 16

17 tillflödet. Vid vattenföringar om 40 m 3 /s (vid Keppo pegel) eller mer kan reglering inte bedrivas och avtappningen vid kraftverken är därvid lika stor som tillflödet. Då kraftverkens volymflöde 20 m 3 /s/gren motsvarar utbyggnadsgraden 1,1 (volymflöde/medelvattenföring), är de största vattenföringarna under korttidsregleringen nära den naturenliga medelvattenföringssituationen i ån. Vid en sedvanlig korttidsreglering är den största vattenföringen vid respektive kraftverk ca 15 m 3 /s, varvid verkningsgraden är bäst hos maskineriet. De på basis av en matematisk modell beräknade största strömningshastigheterna utanför forsområdena är beroende på observationsplatsen ca 0,2 0,6 m/s och i forsområdena 0,7 1,9 m/s. Vid en sedvanlig korttidsreglering är hastigheterna något mindre. De största strömningshastigheterna uppnås under högvattentappningarna. Ovanför Silvastforsen och Gunnarsforsen nära pegeln i Keppo kommer strömningshastigheterna att minska under högvattenperioderna beroende på tilläggsuppdämningen. I den västra grenen kvarstår vattenstånden och således också strömningshastigheterna vid högvattenflöden som i nuläget. Inverkan på jord- och vattenområden Enligt en till ändringen av ansökan av bifogad utredning blir sammanlagt m 2 jordområden under konstruktionerna och uppdämningen vid kraftverken i Silvastforsen, Gunnarsforsen och Backforsen. Sökanden äger eller innehar nyttjanderätt till m 2 dvs. 65,7 % av dessa områden och m 2 dvs. 34,3 % är i utomståendes ägo. Största delen av de jordområden som är i andras än sökandens ägo blir under uppdämningen dvs. sammanlagt m 2. Resten dvs. 130 m 2, som blir under konstruktionerna vid Silvastforsen, hör till fastigheten Kvarnbacken RNr 3:140 i Jungar by. Under konstruktionerna blir sammanlagt m 2 vattenområde, som i sin helhet ägs av sökanden. Under konstruktionerna och uppdämningen blir således sammanlagt m 2 jord- och vattenområden, varav sökanden äger eller innehar nyttjanderätt till m 2, dvs. 67,2 %. Verkningarna på jord- och skogsbruket förblir små. Strandområdena uppströms Backforsens kraftverk är som lägst på nivån ca +23,0 m dvs. 1,5 m ovanom uppdämningshöjden. Vid Gunnarsforsens kraftverks uppdämningsområde är strandbrinken på nivån ca +24,0 m dvs. 2,5 m ovanom uppdämningshöjden med undantag av stället just framför kraftverket. Under nivån +24,0 m är strandbrinken synnerligen brant och området har ingen ekonomisk betydelse. Strandbrinkarna är ställvis mycket buskiga. Uppströms Silvastforsen är strandbrinken huvudsakligen på nivån +18,0 +19,0 m. Vid Silvastforsens gamla kvarn är gårdsplanen på nivån +16,9 m. Då uppdämningshöjden är +15,00 m, inverkar höjningen av vattenytan inte på de områden som är utnyttjade, utan inverkan begränsas till de nästan vertikala strandbrinkarna. 17

18 Byggandet av kraftverken inverkar inte på Lappo ås översvämningsnivåer. Uppdämningshöjden +21,50 m vid Gunnarsforsen och Backforsen motsvarar vattenföringen ca 120 m 3 /s vid Keppo pegel. Vid större vattenföringar kommer vattenstånden inte att förändras. Medelhögvattenföringen vid Keppo pegel är 205 m 3 /s. Sökanden har för avsikt att förstärka vissa fastigheters strandbankar med stensättningar enligt en daterad, fastighetsvis uppgjord utredning så att vattenströmmen i ån inte får bankarna att rasa. Inverkan på byggnader och konstruktioner Regleringens inverkan sträcker sig nedanför kraftverken till Hakolaforsen ungefär till påle i Lappo å, från vilken vattenstånden neråt bestäms enligt avtappningarna vid Stadsforsens kraftverk. Ovanför kraftverken sträcker sig inverkan av uppdämningshöjden +21,50 m vid medelvattenföring ända till Piri bro till påle i Lappo å, dvs. ca 20 km uppströms från kraftverken i Gunnarsforsen och Backforsen. Kraftverkens verkningsområde är således sammanlagt ca 30 km långt. Lappo å flyter fram i en tämligen djup fåra inom det område som påverkas av den planerade uppdämningen. I nuläget skulle byggnader, konstruktioner och anordningar kunna vara i fara enbart under översvämningsperioder. Därför har man också på strandområdena i Lappo å vid placeringen av byggnader, konstruktioner och anordningar berett sig på att ån svämmar över i synnerhet på våren, då vattenytan stiger avsevärt högre än den planerade uppdämningen + 21,50 m. På grund av uppdämningen måste en del av vatten- och avloppsvattenledningarnas utloppsrör förnyas. Däremot föreligger ingen fara för avloppsvattenbrunnarnas funktion. Nästan alla fasta bryggor och andra konstruktioner som finns i åfåran, utom landsvägsbroarna, torde man bli tvungen att förnya eller åtminstone flytta. På Silvastforsens östra strand finns Silvastforsens gamla kvarnbyggnad, som till hälften är belägen på tillandning som hör till den av sökanden ägda fastigheten RNr 29:0 och till hälften på fastigheten RNr 3:140. Kvarnen har senast varit i bruk på 1970-talet. Höjningen av vattenytan till nivån +15,00 m vid Silvastforsens kraftverk innebär att den vid kraftverket befintliga gamla, kulturhistoriskt värdefulla kvarnbyggnadens lägre konstruktioner hamnar under vattnet. Projektet medför behov av åtgärder beträffande en av broarna inom projektets verkningsområde. Landsvägsbron vid påle i den östra ågrenen har locket på höjden +17,09 m och brobalkarnas nedre kant är på höjden +15,26 m. Enligt planen skulle brolockskonstruktionerna höjas med 1,0 m, varvid underfartshöjden blir ca 1,2 m vid uppdämningshöjden +15,00 m. På förhand sett orsakar projektet inte sådana verkningar på de övriga broarna som skulle förutsätta några åtgärder. 18

19 19 Inverkan på vattentrafik och flottning Den trafik i vattendraget som sker inom regleringens verkningsområde är lokal småbåtstrafik och paddling. Under tider då det finns lite vatten är forsställena svårframkomliga. Uppdämningen av ån i Gunnarsforsen och Backforsen skapar ett över 30 kilometer långt lugnvatten, där trafiken i vattendraget underlättas avsevärt. Likaså underlättas trafiken i vattendraget mellan Silvastforsen och Gunnarsforsen. I vattendraget har inte flottning bedrivits på tiotals år och kommer inte heller att bedrivas inom överskådlig framtid. Inverkan på vattenkvaliteten I de ovanför dammarna belägna vattenområdena, där vattenytan stiger och strömningshastigheten minskar är det möjligt att de fasta ämnen som kommer uppifrån ån sedimenteras i högre grad. På så sätt kan vattenkvaliteten förbättras något då kraftverken används. Å andra sidan kan korttidsregleringen pga. erosionseffekten lösgöra fasta ämnen från åstränderna så att dessa hamnar i vattnet. Projektet kan därmed både förbättra och försämra vattenkvaliteten. Vattnets kvalitet bestäms i åns övre lopp och belastningen som kommer längs med ån försämrar ytterligare vattenkvaliteten. Eventuella bygg- och rivningsarbeten för arbetsdammarna under byggnadstiden förorsakar tillfällig ökning i halten av suspenderade partiklar och i grumligheten. Inverkan blir dock obetydlig och försämrar inte nämnvärt användbarheten av vattenområdena nedanför arbetsområdena. Inverkan på växtlighet och djur Vatten- och strandväxtligheten i området är inte i den mån betydande att den skulle utgöra ett hinder för byggandet av kraftverken. Projektet förändrar sannolikt inte det norr om Kvarnfors belägna skogsområdets karaktär som svämskog, eftersom den normala våröversvämningen även i fortsättningen kan stiga till området. Projektet minskar strömstararnas födoområden, men sannolikt inverkar åns vattenkvalitet och mängden bottendjur lika mycket på antalet strömstarar och på förekomsten av strömstarar i forsarna i området. Flygekorrens förekomstområde mellan Tollikkoforsen och Gunnarsforsen är det enda området på vilket byggandet av kraftverken och höjningen av vattenytan kommer att medföra förändringar i biotopen. Åtminstone de aspar som finns närmast stranden blir under vatten eller så måste de fällas. Projektet kommer sannolikt inte att medföra mer omfattande verkningar för flygekorrbeståndet i området. För att trygga beståndet borde man ändå vid hanteringen av skogarna spara flygekorrens förekomstområden öster om