Nya Karolinska Solna GESTALTNINGSPROGRAM detaljplan för nytt universitetssjukhus m.m. Juni 2009

Transkript

1 Nya Karolinska Solna GESTALTNINGSPROGRAM detaljplan för nytt universitetssjukhus m.m. Juni 2009

2 Gestaltningsprogram DETALJPLAN FÖR NYTT UNIVERSITETSSJUKHUS M.M. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Syfte och tillämpning Bakgrund Övergripande gestaltningsprinciper Fyra huvudprinciper Sjukhusets principiella uppbyggnad och skala Utformning av gator och offentliga platser Solnavägen Gata 1 - Gävlegatans förlängning Gata 2 - längs sjukhusparken Karolinska vägen och gata B Gata C - gatan vid sjukhusets huvudentré Torget Det gröna stråket - Akademiska stråket Utformning av bebyggelse Byggnader för vård, sjukhus och forskning Teknikbyggnaden och expansionskvarteret Kvarteren söder om gata C

3 Inledning Syfte och tillämpning Detta gestaltningsprogram är kopplat till detaljplan för nytt universitetssjukhus med mera i Solna stad SBN 2008:350. Detaljplanens huvudsakliga syfte är att möjliggöra byggandet av ett nytt universitetssjukhus, Nya Karolinska Solna med lokaler för vård, forskning och utbildning. Gestaltningsprogrammet syftar till att förtydliga och säkerställa kvaliteter i gestaltningen av byggnader och gator. Det ska fungera som riktlinje i projektet efter planskedet och utgöra ett stöd vid kommande handläggning av bygglov och bygganmälan inom planområdet. Det skall också utgöra en vägledning för projektering av gator och vägar inom området. Gestaltningsprogrammet utgör en bilaga till exploateringsavtalet. Gestaltningsprogrammet illustreras med idéskisser över karaktären på de olika mijlöerna. Bakgrund Vision 2025 Ett utrednings- och visionsarbete avseende området Karolinska - Norra Station har bedrivits sedan början av 2000-talet i samarbete mellan Solna stad, Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Akademiska Hus. Genom detta arbete byggdes en gemensam vision om områdets möjligheter upp. Med en än bredare förankring hos politiker, näringsliv och akademier presenterades visionen om Karolinska Norra Station i dokumentet Vision Inbjudan till att skapa världens främsta område för life science. Visionen presenterades under följande rubriker: - En magnet för företagsetableringar - En grogrund för nya företag - En av världens ledande kunskapsmiljöer - En stadsdel med nära till allt - En levande stad - En attraktiv boendemiljö - En tongivande kultur - och idrottsstad - En hög internationell attraktionskraft Beslutet i Stockholms läns landsting att bygga ett nytt universitetssjukhus inom området vid det befintliga Karolinska Universitetssjukhuset grundades i detta gemensamma arbete och i denna vision. Nya Karolinska Solna utgör en grundsten i Vision Fördjupad översiktsplan Solna stad har tillsammans med Stockholms stad tagit fram en fördjupning av städernas respektive översiktsplaner för området Karolinska - Norra Station. Planen antogs av Solna kommunfullmäktige i augusti 2008 och av Stockholms kommunfullmäktige i september I den fördjupade översiktsplanen dras den övergripande gatu- och kvartersstrukturen upp. Strukturen bygger på att E4/E20 och Värtabanan förläggs i tunnlar och att stadsbebyggelse kan ske över dessa. Nya Karolinska Solna inordnas i denna övergripande struktur och integreras i staden. Solnavägen får en ny roll i stadbygden och mötet mellan Stockholm, Solna, Karolinska Institutet och Nya Karolinska Solna sker vid ett stadsrum kring Solnavägen och ett nytt torg. En mycket viktig utgångspunkt är att det i området och i sjukhuset ska finnas en nära koppling och samverkan mellan vård, forskning och utbildning. Formgivningstävling och projektprogram Landstingsfullmäktige beslutade i april 2008 att genomföra Nya Karolinska Solna i enlighet med det projektprogram som tagits fram som beslutsunderlag. Som grund för detta projektprogram ligger det vinnande förslaget Forum Karolinska av White Arkitekter från den formgivningstävling för det nya sjukhuset som avgjordes år Vidarebearbetningar av detta har sedan legat till grund för detaljplanearbetet. Princip för integration mellan vård, forskning och utbildning i NKS. Diagram från projektprogrammet nov 2007

4 4 FÖP- karta antagen av kommunfullmäktige i Solna och Stockholm

5 Övergripande gestaltningsprinciper Fyra huvudprinciper för NKS Följande fyra huvudsakliga principer har varit vägledande när det gäller struktur och planering av planområdet. 1. En sammanhållen struktur skapas, med närhet mellan medicinsk vård, forskning och utbildning på båda sidor om Solnavägen. NKS Forskningslaboratorier byggs som en del av Nya Karolinska Solna. Forskning och vård möts i Akademiska Stråket, det gröna stråket genom anläggningen. Nya Karolinska Solna är placerat där det påverkar befintliga byggnader på minsta möjliga sätt. Det befintliga Karolinska universitetssjukhuset måste kunna fungera till fullo under hela Nya Karolinska Solnas byggtid. Kvartersstruktur i den nya sjukhusområdet Nya Karolinska Solna integreras i den gatu- och kvartersstruktur som definieras i den fördjupade översiktsplanen. Sjukhus- och forskningsbyggnader organiseras i sex kvarter omgivna av stadens gator och det Akademiska stråket. Prioriterade lägen för butiker och servcie Sjukhuset vänder sig ut mot staden genom att entréer placeras på flera ställen vid det omgivande gatunätet. Sjukhusets större entréer vänder sig mot torget söder om anläggningen. För att berika stadsmiljön är det viktigt att det i sjukhusbyggnadernas gatuplan finns butiker och service, gärna även sådana som inte är direkt kopplade till verksamheter inom Nya Karolinska Solna. 5

6 Karolinska vägen ny bebyggelse, kärnor övrig ny bebyggelse grönytor befintliga byggnader Teknikkvarter Expansionskvarter Forskning Forskning Solnavägen Vård Vård Torg Expansionskvarter patienthotell m 1:2000 Illustrationsplan

7 Nya Karolinska Solna är som plats för arbete, studier och besök en betydelsefull nod i staden. Med många entréer och verksamhet under hela dygnet bidrar Nya Karolinska Solna till livet i den nya stadsdelen Karolinska Norra Station. Sjukhusets principiella uppbyggnad och skala Ett högspecialiserat universitetssjukhus som Nya Karolinska Solna behöver en hög grad av generalitet och flexibilitet. Det ger på denna plats upphov till en tät bebyggelsestruktur med kopplingar mellan olika byggnadsdelar. Denna bebyggelsestruktur inordnas i den nya stadsdelens kvartersmönster. Nya Karolinska Solna utgör ett stort byggnadskomplex som inarbetas i staden. Den stora skalan på anläggningen bryts ned så att stadsmiljön med gator och kvarter tydligt kan avläsas inom området och så att delar av sjukhuset volymmässigt knyter an till omgivande byggnader. Över gatunivå knyts de kvarter som bygger upp sjukhuset samman. Inom kvarteren varieras byggnadernas höjder. Kvarterens mittpartier är högre, med lägre omslutande volymer som tar ned höjden mot omgivande gator och anslutande bebyggelse. I förslaget som utgör underlag för detaljplanen uppnås detta genom att byggnader för vård och laboratorier kan urskiljas som separata enheter, kärnor. Kärnorna kopplas samman inom och mellan kvarteren genom transparenta glasbyggnader, mantlar. I gatubilden ansluter sjukhuset i höjd till den nya bebyggelsen i kvarteren söder om Nya Karolinska Solna. Manteln som bildar fasad mot gatan har en höjd som motsvarar dessa kvarter. Entré mot torget Kärnorna är högre än manteln. Sjukhusbyggnaderna är högre än omgivande bebyggelse och markerar på så sätt anläggningens betydelse i stadsdelen. Kärnorna har olika höjder i relation till varandra för att artikulera bebyggelsen. 7

8 Utformning av gator och offentliga platser Utomhusmiljön i form av de omgivande gatorna, det sammanbindande gröna stråket och torget vid huvudentrén är mycket viktiga delar av Nya Karolinska Solna. De utformas som stadsmässiga, välgestaltade rum som bidrar till att knyta samman de olika delarna av planområdet och till att göra sjukhuset till en integrerad del av stadsmiljön. Karolinska vägen J J Gestaltningsprogram för Solna stads offentliga miljöer (Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad december 2007) ligger till grund för utformningen av gatorna och ska följas avseende belysning, val av gatuträd etc. Solnavägen I I Sektionsmarkeringar A-A - J-J, gator A - C samt 1-2 8

9 Solnavägen Solnavägen får en ny roll i stadsbygden, från trafikled till stadsstråk. Ett förslag till gestaltningsprogram för Solnavägen i hela sin sträckning till Solna Centrum har tagits fram av Solna stad för att skapa ett enhetligt och stadsmässigt uttryck längs gatan. Den del av Solnavägen som ligger i anslutning till Nya Karolinska Solna har anpassats till det övergripande programmet. Solnavägen står i detta snitt inför en dramatisk förändring. Från att idag vara en barriär mellan Karolinska Institutets och Karolinska Universitetssjukhusets respektive område kommer den att bli ett tydligt gestaltat stadsrum som binder samman verksamheterna på ömse sidor av gatan. Solnavägen asfaltbelagd parkeringsyta asfaltbelagd cykelbana belysningsstolpe plattbelagd yta permeabelt material asfaltbelagd parkeringsyta träd Solnavägen, principsektion och plan

10 Nya Karolinska Solna möter Solnavägen i gatuplan med entréer och publika funktioner. Inom Karolinska Institutet finns planer på flera nya byggprojekt som också vänder sig mot Solnavägen. Det är därför viktigt att Solnavägen rymmer möjligheter till angöring vid entréer. Solnavägen får en sektion som är 36,5 meter bred. Detta innebär en breddning i förhållande till nuläget. Den nya utformningen med gångbanor, cykelbanor och trädplantering på båda sidor innebär att Solnavägen trots breddningen får betydligt mer karaktär av stadsgata än idag. SOLNAVÄGEN Solnavägen idag Över vägen går bron som utgör en del av det gröna Akademiska stråket. 10

11 Gata 1 - Gävlegatans förlängning Gata 1 utgör i och med sina anslutningar till omkringliggande gatustruktur en viktig nord-sydlig koppling mellan Karolinska Norra Station, Solna och Stockholms innerstad. Gatan passerar genom Nya Karolinska Solnas bebyggelsestruktur. Det är angeläget att den i hela sin sträckning har karaktären av ett offentligt gaturum. Där gatan passerar under överbyggda partier av sjukhusanläggningen är det viktigt att öppningarna i byggnaderna görs så genomsiktliga som möjligt. Särskilt viktigt är detta i korsningen mellan gata 1 och gata C, så att ett så luftigt entréförhållande som möjligt för gata 1 söderifrån anordnas. Gatuplanen i de byggnader som vetter mot gata 1 ges i hög grad entréer och funktioner som alstrar ett publikt gatuliv. gata 1 belysningsstolpe plattbelagd yta permeabelt material F-F asfaltsbelagd parkeringsyta träd A-A Gävlegatans förlängning, sektion och plan A-A Gävlegatans förlängning, sektion och plan F-F 11

12 Gävlegatans gaturum i korsningen mellan gata 1 och gata C 12

13 Gata 2 gatan längs sjukhusparken Gata 2 ansluter till Karolinska vägen och till kvartersstrukturen på överdäckningen i Norra Stationsområdet. Nya Karolinska Solnas akutintag är avsett att placeras i sjukhuset sydligaste kvarter mot denna gata. Trädraden längs gatan skiftar sida mellan snitt B och C, då sjukhusparken redan utgör en grön sida i öster i snitt B. gata 2 B-B C-C Gata 2, sektion och plan C-C Gata 2, sektion och plan B-B 13

14 Karolinska vägen och gata B Karolinska vägens sektion kommer att variera längs sträckan beroende på skiftande funktioner och utrymme. J-J Karolinska vägen H-H Karolinska vägen, sektion och plan H-H Karolinska vägen, sektion och plan J-J 14

15 Gata B Gatan mellan teknikkvarteret och sjukhusbyggnaderna. gata B D-D Gata B, sektion och plan D-D 15

16 Gata C gatan vid sjukhusets huvudentré Gata C utgör den huvudsakliga infarten från Solnavägen till sjukhusets huvudentré. Gatans sektion kommer att variera längs sträckan förbi sjukhuset beroende på angöringen för olika trafikslag, busshållplatsernas placering och de upp- och nedfarter till underjordisk garageanläggning som kan anordnas i mitten av gatan. gata C E-E I-I Sjukhusets huvudentré 16

17 Gata C, sektion och plan E-E Gata C, sektion och plan I-I 17

18 Solnavägen Vå Vård Torget Torget är ett tydligt entrémotiv för Nya Karolinska Solna och ska spegla samverkan mellan forskning, vård och utbildning. Torget utgör en del i entrén till Solna stad söderifrån och bildar en start för Solnavägen i sin nya utformning på väg mot Solna centrum. Torget ges en omsorgsfull gestaltning med högvärdiga material som motsvarar platsens betydelse i staden. Gestaltningen av torget måste ske så att lösningar för de olika funktionerna och en medveten utformning tillsammans skapar ett attraktivt stadstorg. Torg 18 patienthotell

19 Torget präglas av de flöden som genereras av Nya Karolinska Solna och övriga verksamheter i den omgivande stadsdelen. Vid torget ligger sjukhusets huvudentré. Vid torget ligger också tunnelbanestationen. Tunnelbaneuppgångar planeras på torget och i anslutning till sjukhusets entréhall samt på västra sidan om Solnavägen. Hållplatser för bussar ordnas runt torget. Här ligger också patienthotell med entré mot torget. Torget och sjukhusets huvudentré 19

20 Det gröna stråket - Akademiska stråket Vårdkvarteren i den södra delen av sjukhuset och forskningskvarteren i norr binds samman av ett öppet stråk, Akademiska stråket. Det fortsätter med en generös bro över Solnavägen och binder på så sätt även samman Nya Karolinska Solna med Karolinska Institutet. Åt öster fortsätter stråket mot sjukhusparken. Stråket och dess kopplingar till omkringliggande parklandskap är betydelsefulla för behoven av sol, ljus, grönska och vatten i sjukhusets närhet. Akademiska stråkets förlängning över Solnavägen 20

21 De olika kvarteren inom sjukhuset knyts samman över Akademiska stråket med hjälp av ett antal förbindelser tvärs över stråket på olika våningsplan. Dessa gångförbindelser utförs lätta och genomsiktliga. Akademiska stråket I stråket kan mindre utbyggnader placeras, med gröna tak som anpassas till ett varierat terrängmodulerat stråk med möjligheter att vistas på olika nivåer. Samtidigt kan nedsänkningar i stråket ge tillgång till dagsljus och kopplingar till lokaler en trappa ner i angränsande byggnader. Akademiska stråket har stor tonvikt vid grönska och goda växtbetingelser. Inslag av vatten ger kvaliteter i närmiljön samtidigt som karaktären av parkstråk stärks och också möjliggör lokalt omhändertagande av dagvatten. Bron över Solnavägen är ett avgörande motiv för sjukhusets placering, då den knyter samman Nya Karolinska Solna med Karolinska Institutet. Bron görs så bred och utformas på ett sådant sätt att detta samband blir starkt och tydligt. Konstruktionen medger plantering för att bron ska utgöra en del av det gröna stråket. Viktigt är också att brons konstruktion gestaltas på ett medvetet sätt då den utgör en viktig del av entrén till Solna längs Solnavägen. Trappor förbinder Akademiska stråket med Solnavägen och med sjukhusparken. Akademiska stråket är främst avsett för vistelse och som koppling mellan olika funktioner inom Karolinska Institutet och Nya Karolinska Solna. Det utformas därför inte som en gatumiljö, även om entréer är tillgängliga för angöringstrafik. Akademiska stråket är allmänt tillgängligt även om funktioner och entréer i huvudsak är avsedda för personal och studenter. Cykeltrafiken förväntas bli intensiv genom stråket, vilket ger behov av god plats för cyklande och cykelparkeringar. Sjukhuset lever dygnet runt och kräver en god och välgestaltad belysning för att skapa en trygg och funktionell yttre miljö. Akademiska stråket Akademiska stråket har en stor betydelse för mötet mellan vård och forskning och är tänkt som en arena för kunskapsutbyte och utbildning. Utmed stråket föreslås i och med detta utbildnings- och träningslokaler, konferensrum, caféer och andra mötesplatser. 21

22 Utformning av bebyggelse Byggnader för vård, utbildning och forskning Den grundläggande strukturen för Nya Karolinska Solna är uppbyggd med avseende på kraven på närhet, generalitet och flexibilitet. Närhet är nödvändig mellan olika enheter inom vården såväl som mellan vård och forskning. Utbildning sker i mötet mellan vård och forskning. Eftersom formerna för framtidens vård och synen på hälsa och sjukdomar förändras snabbt måste det nya sjukhuset under hand kunna anpassas till nya arbetsformer, nya tekniker och nya sätt att organisera både vård, forskning och utbildning. Karolinska vägen Teknikkvarter Expansionskvarter Forskning Forskning Solnavägen Vård Torg 22 Vård Expansionskvarter

23 kartbild sjukhus Flödesschema NKS. Bild från projektprogrammet, nov -07 För att anpassas till de höga kraven på närhet, generalitet och flexibilitet måste sjukhuset inom sina kvarter bilda en både kompakt och generell struktur. För att sjukhuset ska kunna bli en integrerad del av det nya stadsmönstret i omgivningen bryts dess volymer ned i skala inom varje kvarter och på gatunivå. För att sjukhusets interna flöden ska fungera knyts de olika kvarteren samman över de gator som genomkorsar sjukhusanläggningen. Dessa överbryggande strukturer utförs lätta och genomsiktliga så att gaturummen blir så ljusa och tydliga som möjligt. Inom kvarteren anknyter byggnaderna däremot med fördel till den tradition av byggande i rött tegel som finns inom Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Fasader i rött tegel I förslaget som ligger till grund för detaljplanearbetet byggs strukturen på detta sätt upp av byggnadskroppar, kärnor, som kopplas samman av mantlar, en omslutande, till karaktären lättare byggnadsstruktur. Kärnorna har fasader i rött tegel medan mantelbyggnaderna föreslås i glas med hög grad av genomsikt så att kärnornas respektive byggnadskroppar framträder. Hörnet Solnavägen gata C Fasaderna mot gatorna blir långa och kräver stor gestaltningsmässig omsorg, inte minst i bottenvåningen som blir avgörande för upplevelsen av sjukhuset för den som rör sig på gatorna inom området. Särskilt fasaden mot torget och gata C blir mycket lång. Från torget och från omgivande gator ser man dock bara delar av den och för den som rör sig på gatan längs fasaden är utformningen av gatuplanet avgörande för upplevelsen av byggnaderna. Här ska sjukhusets olika entréer vara framträdande, och däremellan lokaler och skyltfönster som motsvarar en stadsgatas nedbrutna skala. Det är viktigt att fasaden mot Solnavägen utformas så att karaktären av stadsgata förstärks och sjukhuset tydliggörs i gatubilden. Den stora volymen behandlas omsorgsfullt och modelleras med avseende på gaturummet, exempelvis genom utkragning över gatan. 23

24 Teknikbyggnaden och expansionskvarteret Teknikbyggnaden är en vital del av Nya Karolinska Solna och ersätter på sikt de nuvarande teknikbyggnaderna längs Karolinska vägen. Via kulvertar försörjer teknikbyggnaden sjukhuset. Här finns också driftcentral samt en mindre godsmottagning. En ny skorsten placeras vid gata 1. Fasader och skorsten ges en utformning som harmonierar med vårdens och forskningens tegelbyggnader. Det är viktigt att teknikbyggnaden får en mycket omsorgsfull gestaltning både mot gatan och mot de anslutande bostäderna. En tomt för framtida expansion och parkering ligger i direkt anslutning till teknikkvarteret och avgränsas liksom detta av Oljeberget mot väster. En del av Oljeberget sparas närmast bostäderna för att skapa en grön ridå mellan dem och de nya byggnaderna. Karolinska vägen Teknikkvarter Expansionskvarter Forskning 24 Forskning

25 kvarter Kvarteren söder om gata C Bebyggelsen utformas i samspel med sjukhuset och bidrar till en högkvalitativ stadsmiljö i området. Entréer och publika verksamheter placeras i bottenvåningarna mot omgivande gator, framför allt mot gata C och gata 1. Bebyggelsen närmast Solnavägen i den västra delen av torget utformas med en lätt och genomsiktlig karaktär. SolnaTunnelbaneuppgången och andra publika verksamvägen heter ges en tydlig kontakt med torget. Patienthotellet ska vara en byggnad som är rumsskapande och ger karaktär åt torget. Forskning Forskning Vård Vård Torg Expansionskvarter patienthotell 25