Projektbeskrivning Komplettering Yttre gestaltning

Transkript

1 Nya Karolinska Solna - NKS Bygglovshandling Projektbeskrivning Komplettering Yttre gestaltning 1 Bakgrund Stockholms Läns Landsting (SLL) tecknade under våren 2010 ett avtal med Swedish Hospital Partners AB (SHP) om uppförandet av Nya Karolinska Solna (NKS). SHP ägs till lika delar av SKANSKA och Innisfree en engelsk investeringsfond med omfattande internationella erfarenheter av vårdprojekt. SHP är sedan kontrakt tecknats byggherre för NKS och uppdraget omfattar förutom uppförandet även ett 30-årigt ansvar för drift och underhåll av hela anläggningen exklusive vård. Upphandlingen av SHP genomfördes i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling. Som ett led i säkerställande av kontraktsunderlaget ansökte SHP (genom SKANSKA) i februari 2010 om bygglov (prövning av planenlighet) för större delen av den planerade anläggningen. Stadsbyggnadsnämnden i Solna beslöt vid sitt sammanträde att bevilja denna bygglovansökan. Beslutet villkorades med att utvändig gestaltning inklusive materialval och kulör skall fastställas i stadsbyggnadsnämnden i särskilt beslut efter att byggherren presenterat ett förslag. 2 Etappindelning av bygglov Med anledning av projektets betydande omfattning och komplexitet har SHP och Solna stad enats om att den fortsatta bygglovprocessen kommer att ske etappvis. En preliminär indelning av kompletterande bygglovansökningar avseende yttre gestaltning mm ser ut som följer: Etapp U1/U4 byggnader för vård (sjukhusets huvudbyggnad) Etapp U3/U6/U2:8 byggnader för teknisk försörjning (U3), parkering och logistik (U6) samt strålningsbehandling (U2:8) Etapp U2 byggnader för forskning och utbildning Etapp U5 - patienthotell Bild 1. etappindelning av bygglov Föreliggande kompletterande ansökan avser yttre gestaltning av etapp U1/U4 dvs kvarteren som begränsas av Solnavägen i väster, Norrbacka institutet i öster, Thorax-blocket i norr och Torget i söder. 1(8)

2 3 Förutsättningar Det nya universitetssjukhuset kommer att inta en central roll vid utvecklingen av Stockholmsregionen till ett biomedicinskt kraftcentrum. Avsikten är att NKS och Karolinska Institutet (KI) tillsammans skall komma att attrahera såväl forskare som entreprenörer på internationell nivå. Ett viktigt konkurrensmedel i detta sammanhang är en omsorgsfull och karaktärsfull gestaltning med rika upplevelsevärden. Parallellt med utbyggnaden av NKS planeras inom KI:s område för omfattande nybyggnationer längs Solnavägen. Fram tonar bilden av en helt ny stadsdel där Solnavägens betydelse som stadsgata kommer att stärkas väsentligt. 4 Övergripande disposition NKS NKS planeras i sin helhet som en integrerad del av kvartersstrukturen i Stockholms expanderade stadskärna. Vårdkvarteren (U1) sträcker sig mellan sjukhusparken i öster och Solnavägen i väster. Norr om vårdkvarteren sträcker sig det Akademiska stråket i ett terrassplan över byggnad U4 och vidare som en bro ut över Solnavägen som en förenande grön länk mellan KI:s campusområde i väster och sjukhusparken i öster. Norr om det Akademiska stråket, vänt mot KI och Solnavägen, ligger U2 med forskningsoch utvecklingslaboratorier. I öster vänt mot Sjukhusparken planeras U2:8 en separat byggnad för Strålningsbehandling. I områdets norra del med access från Karolinska vägen ligger anläggningens tekniska försörjning i U3 och logistikcentrum/ parkering i U6. I U5 vid Torget i söder planeras ett patienthotell. Under Torget förläggs besöksparkering och angöring för färdtjänst mm. Bild 2. Situationsplan 2(8)

3 5 Projektet NKS innebär ett paradigmskifte för vården och forskningen. Sambanden och den fysiska närheten mellan forskningen inom KI och vården inom NKS stärks väsentligt. Härigenom skapas fundamenten för snabbare och ökat kunskapsutbyte med nya samarbetsformer, nya vårdmetoder och nya tekniska lösningar som resultat. För NKS är det av stor vikt att denna nyordning återspeglas i ett modernt framåtsyftande gestaltningskoncept. Med ambitionen att hålla världsklass följer också kravet att verksamheterna inom NKS snabbt måste kunna anpassas efter nya forskningsrön och teknikskiften. Detta medför extraordinära krav på omställbarhet och fysisk föränderlighet av lokalerna. Det urbana läget med fasta, fysiska begränsningar för fortsatt utbyggnad skärper till dessa krav ytterligare. NKS planeras därför för en mycket långtgående flexibilitet och generalitet inom sina givna gränser. Ett påtagligt fysiskt uttryck för detta är de exceptionella våningshöjderna om drygt 4,9 meter. Till detta kommer kraven på absolut driftssäkerhet. All vital försörjning planeras redundant (dubblerad) för att kunna säkerställa oavbruten verksamhet. Bild 3. Vy över huvudbyggnaden - U1- från Torget 6 Övergripande gestaltningsprinciper etapp U1/U4 U1 är anläggningens huvudbyggnad till vilken så gott som all vårdverksamhet är samlad. Byggnaden utgör fond i det stora Torg som markerar övergången mellan Stockholm och Solna. Mot Torget annonseras anläggningens entréhall med en huvudentré i ett öppet soligt läge intill Solnavägen. Huvudbyggnadens norra långsida ansluter mot det Akademiska stråket. U1:s övergripande struktur består av fem högre kärnbyggnader i 9-10vån omslutna av en lägre mantelbyggnad i 6 våningar. De två indragna marknära våningarna sammanbinds till ett sockelvåningsmotiv. Kärnbyggnaderna kommer genom sin storlek och höjd att vara avläsbara på stora avstånd i den omgivande staden. I den nära omgivningen avskärmar mantelbyggnaden de högre volymerna och förankrar med sin lägre kontinuerliga takfot anläggningen i den omgivande stadens skala. 3(8)

4 Genom koncentrerade, samlade volymer och ett starkt urbant sammanhang uttrycker byggnaderna ett epokskifte i Karolinska sjukhusets verksamhetshistoria. Utgångspunkten för den yttre gestaltningen är att NKS grundkoncept sammanflätningen med staden samt integrationen av vård, forskning och utbildningskall stärkas och detta tydliggörs i byggnadernas utformning och disposition. Anläggningen skall vara tidlöst tilltalande och förmedla en upplevelse av trygghet, omtanke och omsorg. Publika verksamheter och kommersiella lokaler förläggs i sockelvåningarna mot Solnavägen och Torget för att skapa en stark förankring i den omgivande stadsstrukturen. Mantelns uppglasade fasader skall i största möjliga mån göra byggandens funktion och innehåll avläsbart från Torget och Solnavägen. All huvudsaklig invändig horisontell förflyttning sker i ö-v riktning längs mantelbyggnadens södra långfasad och motsvarande vertikala förflyttningar sker i hissbatterier inplacerade mellan kärnbyggnaderna. Ambitionen är att det även för den tillfällige besökaren skall vara lätt att orientera sig vid förflyttning i den stora anläggningen. Stor vikt har därför lagts vid att från huvudstråk, lounger och väntrum genom stora uppglasade partier skall bjuda på generösa, orienterande utblickar över den omgivande staden. Omvänt kan kommunikationssystemet intuitivt avläsas redan från torget. Bild 4. Vy från sjukhusparken mot U1 -vårdbyggnaderna- och Akademiska stråket över U4. 7 Kärnor Sjukhuskvarterens verksamheter samlas i fem vårdblock - kärnor - som reser sig över mantelbyggnadens samlande struktur. Kärnornas yttre fasader kläs med ljusa glaserade klinkerskivor i en skimrande vit nyans. Klinkermaterialet utstrålar beständighet och fräschör och ger anläggningen ett ljust, modernt och samtida uttryck. Grundmaterialet erbjuder stora variations- och uttrycksmöjligheter i gestaltningen. Skivorna tillverkas efter önskemål i olika format, glanstal och mönster i relief. Ambitionen är att i den 4(8)

5 fortsatta detaljutformningen utnyttja dessa variationsmöjligheter så att byggnaderna på ett subtilt sätt skiftar karaktär beroende av avstånd, betraktelsevinkel och ljusförhållanden. Mellan kärnorna skapas öppna gårdar mot vilka huvuddelen av vårdrummen är förlagda. Gårdarna utgör patientnära miljöer och stor omsorg kommer att läggas på utformningen av dessa. Grönska, dagsljus och en visuellt berikande miljö är kvaliteér som alla bidrar till ett påskyndat tillfrisknande. Det glansiga ljusreflekterande klinkermaterialet bidrar här också till gårdarnas tillgång på dagsljus. Klinkermaterialet erbjuder också en rik palett av möjligheter till färgsättning liksom eventuell konstnärlig utsmyckning. Dessa egenskaper kan t.ex. utnyttjas för att ge de inåtvända gårdarna en individuell särprägel. Som stöd för den fortsatta detaljutformningen av klinkerfasaderna kommer provpaneler att monteras. Här kommer det slutgiltiga valet av kulör, glanstal och textur att göras under korrekta ljus- och betraktelseförhållanden. 8 Mantelbyggnad Mantelbyggnaden utförs till övervägande delen av glas vilket ger den ett lätt, luftigt och transparent uttryck i kontrast mot kärnornas materialitet. Mot Torget och Solnavägen utförs fasaden som en dubbelskalskonstruktion med en luftspalt på drygt 60cm. Accentuerade bjälklagskanter klädda med formstyva, distinkta plåtkassetter rytmiserar mantelns glashinna och förstärker dess horisontalitet. Mot detta spelar de högre kärnornas vertikalitet. Bild 5. Skissdetalj på dubbelglasfasad mot Torget och Solnavägen. Den inre fasaden bekläds på utsidan med en anodiserad aluminiumplåt i en varm kulör. Mellan glasskikten placeras halvtransparenta rörliga solskyddsgardiner. Beroende av betraktelsevinkel kommer manteln mot Torget och Solnavägen att uppvisa spännande skiftningar mellan djup och yta. Mot norr (akademiska stråket) utförs fasaden med normala glaspartier i ett skikt. Täta delar (bröstningar) avtäcks med fasadglas (infärgat glas eller glas med bemålad baksida). 5(8)

6 Mantelbyggnadens två nedersta plan är mot Torget och Solnavägen indragna från gatulivet och förs härmed samman till ett sockelmotiv. Sockelvåningarna gör så transparenta som möjligt med stora glaspartier och skapar ett öppet kommunicerande förhållande till omgivningen. Mot Torget förläggs publika/kommersiella ytor i en serie boxar inskjutna i denna glasvägg. Boxarna är beklädda med tegel vilket ger ökad tydlighet och stadga åt de zoner runt byggnaden där människor mestadels rör sig.tegel återkommer i flera marknära sammanhang som en tydlig referens till områdets traditionsrika historia. Bild 6. Vy mot entréfasadens sockelvåning mot Torget. Kärnbyggnadernas gavlar mot Torget och Akademiska stråket har generösa indragna balkonger. Balkongernas insida avses beklädas med ett varmtonat taktilt material. 9 Takuppbyggnader Generellt utformas anläggningen med platta tak, till övervägande delen belagda med sedumväxter. Fläktrum ligger indragna från fasadliv och kommer främst att vara avläsbara på större avstånd. Fläktrummen planeras med fasader av distinkta prefabricerade väggelement beklädda med ljus lackerad plåt. Bild 8. Referensbild sedumtak 6(8)

7 Bild 87. Vy från öster mot Akademiska stråket 10 Akademiska stråket Akademiska stråket utgör en grön länk mellan KS sjukhuspark och KI:s campusmiljöer. Stråket är avsett som en värdefull rekreativ miljö för såväl personal som studenter och patienter men också som ett förenande membran mellan vård och forskning. Akademiska stråket förbinder i ett sammanhängande plan Sjukhusparken med KI:s campusområde. Större delen av stråket är underbyggt och mot de bevarade delarna av befintlig bebyggelse inom Thoraxkvarteret uppträder därför en envåningsfasad mot norr- se bild 4. Trappor, murar och markkomplement förekommer här i stor omfattning. Här utnyttjas teglet som en överbryggande länk mellan gammalt och nytt och som referens till verksamhetens historia. Bild Exempel på tegeldetaljer från KI-området 7(8)

8 11 Hållbarhet Genomgående skall hållbarhetsperspektivet prägla valen av utformning och material i NKS exteriörer. Återvinningsbara material med lång livslängd och ett enkelt underhåll präglar fasaderna. Målet är en sund, säker och vacker miljö. NKS får genomgående låglutande tak för att rimma med den distinkta utformningen i stort. Mantelns tak är väl synligt från ovanförliggande våningsplan och får därför ett grönt tak av sedum (se bild 8). 12 Konstnärlig utsmyckning Konstnärlig utsmyckning utförs som en integrerad del av sjukhusets arkitektur. Inslag av konst gör miljöerna mer mänskliga, varierade och kan på ett positivt sätt bidra med det oväntade, det överraskande. Entrén till barnsjukhuset skall ges en egen identitet vilket med fördel kan accentueras med konstnärlig bearbetning. Utemiljöer såsom Torget, Akademiska stråket etc. är viktiga offentliga rum - för NKS och för stadsdelen i stort. Här kan integrerad konstnärlig utsmyckning spela en viktig roll för helhetsupplevelsen. Möjligheterna till konstnärlig ljussättning har med energisnåla lysdioder (LCD) förts in i en ny era. Denna teknik kan med fördel utnyttjas för att skapa starka visuella effekter mot Torget och Solnavägen under årets mörka delar. Mantelns dubbelglasfasad kan exempelvis utnyttjas för effekt-och identitetsskapande konstnärlig ljussättning. Bild 11. Huvudbyggnaden U1 med ljussättning av Mantelbyggnadens dubbelfasad, se bild 5. Solna Inger Olsson Vd Swedish Hospital artners AB 8(8)