Narkotika i ett framtidsperspektiv. Åland 18 nov 2011 Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola

Transkript

1 Narkotika i ett framtidsperspektiv Åland 18 nov 2011 Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola

2

3 Narkotikaanvändningen/missbruket bestäms av Tillgång (som numera är tämligen god) Efterfrågan - lagstiftning - tidsandan - normer i olika grupper och subkulturer

4 Lagstiftningens betydelse Om samhället skulle utveckla en mer tolerant attityd till narkotikan skulle det bli lättare för flera att använda dessa substanser. Detta beror på att i så fall skulle inte drogkonsumtion betraktas som ett allvarligt normbrott, och därmed skulle flera människor inte längre uppleva att det strider mot deras självbild att ta dessa droger. Följaktligen kan det antas att efterfrågan skulle öka. Ted Goldberg 2011:s104

5 TIDSANDA förhärskande, typiska stämningar och åsikter under viss tidsperiod

6 Tidsperiod/decennium Kännetecken Det glada tjugotalet Hög rusmedelskonsumtion, uppsving för nöjeslivet, bohemen framträder som en attraktiv gestalt, åtminstone i storstäderna Det puritanska Frisksportare, hälsokostare organiserar sig. Kroppsdyrkan, sundhetsideal som når ut trettiotalet över hela landet Det krigsdrabbade Krigsåren med omfattande samhällskontroll och ransoneringar innebär en parantes, även fyrtiotalet om denna tidsperiod i länder som deltog i kriget på sina ställen präglades av en närmast Det materialistiska femtiotalet Det flummiga sextiotalet Det sunda sjuttiotalet (åtminstone de sista fem åren) Det skötsamma åttiotalet Det artificiella nittiotalet Det obestämda tvåtusentalet desperat hedonism Representerar normaltillståndet, ett årtionde som domineras av tillväxt och standardökning över hela västvärlden. Ökad alkoholkonsumtion när motboken avskaffas 1955, men fortfarande låga konsumtionsnivåer. Hedonismens återkomst med ungdomsrevolt, flower power-kultur och narkotikans intåg i stor skala. Perioden började i mitten av 1960-talet och sträckte sig några år in på talet. Sundhetsidealen återvänder, experimenterandet med narkotika minskar kraftigt, jogging och styrketräning vinner terräng Ett profillöst årtionde, ett mellanläge och "normaltillstånd" där materialism är viktigare än hedonism. En kroppsfokusering börjar utvecklas. Nya former av hedonism, designade droger, kroppsdyrkan där manipulation av kroppen accepteras, en pubkultur etableras i Sverige. Rave importeras liksom nya syntetiska droger. Heroinet sprids i nya kommuner. EU-inträdet medför ökad alkoholimport, lägre priser på systemet och ökad alkoholkonsumtion.. Experimenterandet med narkotika har åter minskat, men alkoholkonsumtionen stiger. Normaltillstånd snarare än en tydlig svängning mot puritanism

7

8 Youth attitudes on drugs, Eurobarometer telefon-intervjuer i 27 EU-länder, varav 500 i Finland, år. Nästan alla ansåg att kokain (94%), ecstasy (92%) och heroin (96%) borde vara olagligt

9 Cannabis Cannabis olagligt EU 59,2%, NL 32,6%, SW 77,9%, Fi 68% Cannabis fritt, EU 5,2%, NL 12,7% SW 3,2%, Fi 2,7%

10

11 Få tag i/använda cannabis Väldigt lätt EU 29,2%, Danmark 42,6% NL 45,3%, SW 17,4 %, Fi 13,7% Använt Cannabis sista månaden: EU 6,2%, NL 5,7%, SW 1,8%, F 12,3% Fi, 3,2%,

12 Lätthet att få tag i (om man vill) Kokain 1) Spanien, 15) Sverige, 27) Finland Ecstasy 1) Danmark, 19) Sverige, 27) Finland Cannabis 1) Tjeckien, 22) Sverige, 24) Finland

13 Fortsättningen inte lika kul. Alkohol 1) Danmark, 5) Finland, 20) Sverige Tobak 1) Tjeckien, 5) Finland, 9) Sverige

14 Narkotikamissbruket kommer att öka de närmaste femton åren

15 Prognos för narkotikamissbruk i framtiden Utgångspunkt - minst trettio tusen personer med problematiskt narkotikamissbruk 2010 Cirka 2500 nya problematiska narkotikaanvändare varje år Prognos år 2015 Prognos år 2010

16 Ungdomsarbetslösheten är för närvarande mycket hög, en omständighet som traditionellt har inneburit ökad narkotikaanvändning

17 Befolkningen ökar Äldre generationer med obetydliga narkotikaerfarenheter avlöses av generationer där narkotika används i större utsträckning Andelen kvinnliga narkotikakonsumenter kan förväntas öka, eftersom kvinnors alkoholanvändning ökar, vilket brukar samvariera med större benägenhet att använda narkotika

18 Fler skäl. Importen av narkotika underlättas av den ständigt ökande internationella handeln och av möjligheterna till kontakter och import via Internet Flyttströmmarna till och från Sverige innebär ett ökat inflytande från omvärldens syn på narkotika. I vår omvärld är synen på narkotika genomgående mindre negativ än i Sverige.

19 Tidsandan avgör om det blir en låg eller hög ökning

20 MEDIKALISERING THE MEDICAL MIND The Medical Mind

21 Det finns inga enkla lösningar på missbruksproblemen!

22 Medikaliseringens konsekvenser Förr Nu Stökiga barn ADHD Blyg Social fobi Ingen sexlust Sexuell dysfunktion Nervös GAD (generaliserat ångestsyndrom) För varje diagnos finns det en medicin.

23 Opiater och andra opioider Tramadol träffar Buprenorfin Oxikodon Cocillana Heroin Metadon Flashback forum, 3/

24 Prevention eller vårdinsatser? Vad kan man göra föra att minska den förväntade ökningen? Hur ska den primära, sekundära och tertiära preventionen se ut?

25 Primärprevention generella åtgärder för att dämpa ökningstakten insatser för att minimera ungdomsarbetslösheten åtgärder som förbättrar ungdomars generella livsvillkor (skola, bostad, fritid, familj balanserad och vetenskapligt baserad information

26 Sekundärprevention dvs insatser för särskilt sårbara grupper, s.k. riskgrupper Ungdomar som växer upp i fattiga familjer och fattiga bostadsområden Ungdomar som har svårigheter i skolan Ungdomar med tidig debut i kriminalitet Ungdomar som blivit utsatta för sexuella övergrepp Ungdomar från missbruksfamiljer Ungdomar med svag teoretisk begåvning

27 Emil och Alfred

28 Drivkrafter att söka sig till ett missbrukande ungdomsgäng Att känna sig betydelsefull, vara en outsider/annorlunda. Göra det man inte får/själv kontrollera omvärlden. Social närhet. T.ex. med haschet. Genom att använda förbjudna symboler ökar gruppens exklusivitet/hemlighet. Gruppmedlemmarna förs samman i ett hemligt samförstånd. Nära kontakt mellan elever och mentorer. En gemensam historia byggs snabbt upp samt nya kontakter med nya flummare. Längtan efter ngt annat en annan värld. Häva framtiden, leva i nuet snabbt tempo snabbt belöningssystem. Snabba pengar och möjligheten att via konsumtionsvaror teckna sig som framgångsrik. Philip Lalander, Hela världen är min, 2001

29 Thomas Scheff Skam Stolthet Sociala band samstämmighet

30 Tertiärprevention, dvs. insatser för personer som har det problembeteende som preventionen ska förebygga Vårdinsatser som är individanpassade Mediciner måste alltid kompletteras med psykosocialt stöd Insatser efter vården för att ge personer med missbruk alternativ till missbruket Hjälp med bostad och sysselsättning Självhjälpsgrupper

31 En vanlig dag med heroin..häromdagen satte jag mig för första gången ner och radade upp alla behandlingar jag har påbörjat genom åren och skrev ner vilka anledningarna hade varit till att jag inte fullföljde dom så insåg jag ganska snabbt att det var en och samma anledning som återkom hela tiden, dock i lite olika variationer.,, och den anledningen stavas Icke Drogfria Vänner. Närmare bestämt att jag inte har satt några gränser gällande kontakt med aktiva vänner, och konsekvent har vägrat att lyssna på alla råd som inkluderar att bryta kontakten med dessa.

32 Vägen in till narkotikamissbruk 1. Den hårda vägen 2. Den flummiga vägen 3. Partnervägen (gäller främst kvinnor) 4) Kompisvägen 5) Familje/Syskonvägen 6) Kärleksvägen 7) Självmedicineringsvägen Naturligtvis kan flera vägar kombineras

33 Uppgifter för en droggeneral på Åland Regelbundna kartläggningar Antennamodellen Samordna förebyggande insatser Tidiga insatser Individuella handlings/behandlingsplaner Samordna eftervårdsinsatser Helpline

34 Argument för narkomanvård Det humanitära argumentet. En effektiv narkomanvård innebär stora hälsovinster för den enskilde och hans anhöriga. Det brottspreventiva argumentet. Missbrukarna är kriminella, både i form av narkotikakriminalitet och annan kriminalitet. Det spridningsförebyggande argumentet. De som fortsätter missbruka drar in nya i missbruket. Det narkotikapolitiska argumentet.. När narkotikapolitiken slår fast att det ska vara svårt att knarka måste det samtidigt vara lätt att få hjälp att sluta knarka. Det ekonomiska argumentet. Narkotikamissbruk kostar samhället nästan 8 miljarder om året enligt Narkotikakommissionen.

35 Är den drogfria behandlingen utrotningshotad? För vilka passar den? Vill klienterna/patienterna ha den? Vill huvudmännen betala för den?