Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola

Transkript

1 Den sociala miljön präglar både vägen in till droger och vägen ut Vilka utmaningar innebär det sociala perspektivet för prevention, skadereduktion, behandling och insatser för personer som försöker lämnad droganvändningen? Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola

2

3 Brukarperspektiv att betrakta även personer med narkotikaberoende som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/ rationella överväganden Men beslutsfattandet sker inom ramen för ett upplevt handlingsutrymme, inte ett verkligt handlingsutrymme

4 Betydelsen av det sociala Grupptillhörighet, traditioner, drogernas juridiska ställning, tillgänglighet, sociala normer, kostnader och psykologiska faktorer är långt viktigare /än det som djurförsöken visar/. Inte minst lägger människor åtskilliga symbolvärden till bruket av olika droger. Hans Olav Fekjaer, 2009:105

5 Vad som används som rusmedel är socialt bestämt Rusmedel är relativt tillgängliga för ungdomar främst alkohol men även cannabis och medicinska preparat som kan användas för att framkalla rus Det finns dessutom mängder av kemiska preparat, från lösningsmedel till lim och bensin som ger rus. Dessa används av få (förutom i extrema situationer som vid inlåsning)

6 Normer skapas i vänskapsgrupper

7 Gruppnormen är betydelsefull Det som avgör om man berusar sig med ett visst preparat eller ej är de normer som man har. Normerna kommer ursprungligen från föräldrarna, från tonåren allt mer från jämnåriga.

8 Drogdebuten sker i sällskap Få ungdomar debuterar med rusmedelsanvändning på egen hand. Man tar över de vanor som gäller i umgängeskretsen. Om inte de passar byter man umgänge.

9 Rusmedels funktion i ungdomsgrupper Skinhøj (1993) skiljer mellan två sätt att använda droger bland ungdomar. En grupp har rusmedlen (alkohol och hasch) som en primär samlingspunkt, att tillsammans inta droger är huvudsysselsättningen. Haschet och alkoholen används som njutningsmedel och gruppens förbrukning finns i gråzonen till missbruk. De flesta ungdomsgrupper använder i stället rusmedlen för att underlätta umgänget, som smörjmedel. Rusmedlen är sekundära och innebär inga problem för gruppmedlemmarna. Drogerna används för att åstadkomma en time-out, en paus från vardagens krav.

10 Ritualer förhöjer rusupplevelsen Viktiga för att höja känslotemperaturen i samband med rusmedelsanvändning. Jfr kräftskivan eller myskvällen (Lalander 2001) Ritualer används också i behandling. Jfr AA och NA

11

12 Olika rusmedel har olika spridningspotential Ett rusmedel som alkohol har stor potential. En hög andel av dem som prövar fortsätter. Cannabis är mindre attraktivt. De flesta som prövar tycks inte fortsätta. I Holland har 13,7% av de mellan år använt cannabis senaste året, i Sverige 6,1% (EMCDDA 2013)

13 Vana cannabisrökare lär upp noviser Marihuana-produced sensations are not automatically or necessarily pleasurable. The taste for such experience is a socially acquired one, not different in kind from acquired tastes for oysters or dry martinis. The user feels dizzy, thirsty; his scalp tingles; he misjudges time and distances; and so on. Are these things pleasurable? He isn't sure. If he is to continue marihuana use, he must decide that they are. Howard Becker (1953)

14 Utvecklingen av Hur sprids amfetamin i amfetaminepidemier - uppgång Storbritannien? Under de senaste femtio åren verkar upp och nedgången av amfetaminmissbruk i samhället ha följt ett mönster drogen har upptäckts av en ny generation användare. Inflytelserika ungdomar som utgör rollmodeller börjar använda amfetamin. Användningen ökar mer och mer. En drogmarknad etableras, en koppling sker till avvikande eller kriminella subkulturer.

15 Amfetaminepidemiernas uppgång Under de senaste femtio åren verkar upp- och nedgången av amfetaminmissbruk i samhället ha följt ett mönster. Drogen har upptäckts av en ny generation användare. Inflytelserika ungdomar som utgör rollmodeller börjar använda amfetamin. Användningen ökar mer och mer. En drogmarknad etableras, en koppling sker till avvikande eller kriminella subkulturer.

16 Och nedgång. Överanvändning och missbruk utvecklas, sociala problem och hälsoproblem ökar. Synen på amfetaminanvändning blir alltmer negativ. Polisinsatserna ökar med stöd av allmänhet och media vilket leder till minskad efterfrågan på drogen, vilket minskar de ekonomiska incitamenten för langarna. Kvar blir en restmarknad som förblir vilande, bara för att återupplivas igen efter några år. Hilary Klee, 1999

17 1. Den hårda vägen till missbruk

18 1. Den hårda vägen Ungdomar som tidigt visar beteendestörningar skolk, kriminalitet, tidig alkoholdebut, tidigt hög alkoholkonsumtion har i alla tider löpt stor risk att utveckla ett beroende av rusmedel.

19 Den hårda vägen - prevention Prevention: Dessa ungdomar är svåra att nå genom skolan eftersom de står i opposition till den. Eftersom de tidigt får kontakt med sociala myndigheter är den bästa preventionen att hjälpinsatserna blir framgångsrika. Om man förhindrar avvikarekarriären så förebygger det narkotikamissbruk. Viktigt att inom ungdomsvården ge annan och sakligare information om drogerna än vad subkulturen förmedlar.

20 2. Familjevägen Ur filmen Svinalängorna

21 2. Familjevägen Ungdomar vars föräldrar missbrukar har ökad genetisk sårbarhet. Om de växer upp med föräldrarna tillkommer en social påverkan Yngre syskon till ungdomar som missbrukar är en försummad riskgrupp

22 Familjevägen - prevention Insatser för att förbättra skyddsfaktorerna för ungdomarna. Utbildning central. Uppmärksamma syskon. Hjälpinsatser för föräldrarna Stödgrupper för ungdomar

23 . Partnervägen/kompisvägen 3 Ur filmen Under ytan

24

25 3. Partnervägen/kompisvägen En droganvändare introduceras i stor utsträckning av en kompis, en mer drogerfaren ung man. När det gäller flickor är pojkvän, presumtiv pojkvän eller annan manlig vän för det mesta den som introducerar.

26 Partnervägen/kompisvägen prevention Var medveten om att aktiva droganvändare introducerar andra, i synnerhet de första åren Arbeta med att stärka ungdomars självbild för att öka förmågan att välja sin egen väg Ungdomar med psykiska funktionshinder en sällan uppmärksammad riskgrupp

27 4. Självmedicineringsvägen

28 4. Självmedicineringsvägen Cannabis, opiater och bensodiazepiner används för att dämpa ångest, lugna oro, lösa sömnproblem, förstärka självkänslan m.m. Ungdomar som har ADHD-symptom använder centralstimulantia för att hitta ett lugn

29 Självmedicinering prevention Uppmärksamma ungdomar med psykisk ohälsa. Erbjuda psykoterapi i stället för medicin om det är möjligt Att ha ett medical mind -tänkande bäddar för självmedicinering Vara uppmärksam på ADHD-problematik (men inte överdiagnostisera)

30 Hur ser framtidsutsikterna ut för ungdomar som befinner sig i samhällets marginal? Svårt att få jobb Svårt att få bostad Svårt att få status på samhällets premisser Bristande framtidstro Liten tilltro till det etablerade samhället Alternativ?

31

32 Narkotikavärldarnas attraktioner 1 En omfattande socialitet och inledningsvis en stark gemenskap Korta perspektiv dominerar med kung-för-endag och det-ordnar-sig-alltid strategier Lättillgängliga inkomstvägar om man väljer kriminalitet ingen arbetslöshet Formella meriter har mindre betydelse än reella som styrka, mod, stark karaktär och att vara streetsmart En allt större kompetens som missbrukare vilket ökar självkänslan

33 Narkotikavärldarnas attraktioner 2 Drogernas lyckokänsla och det nya livets händelserikedom och häftighet överglänser abstinensens plåga och den begynnande känslan av fångenskap. Heroin, amfetamin, bensodiazepiner och ibland hasch innebär en effektiv självmedicinering. När det gamla livet blir allt mer ouppnåeligt framstår drogupplevelsen som än viktigare.

34 Vad händer om vi ingenting gör? Ungdomar som ser få möjligheter i det vanliga samhället söker sig till subkulturer.

35 Vad krävs för att man ska sluta? Livet som narkoman innehåller attraktioner som kontaktnät, kompetenser, försörjningsformer, ett livsinnehåll där narkotikan står i centrum. En planering som innebär att leva i nuet. Ett tillträde till transcendentala tillstånd genom narkotikan. Dessa attraktioner och det tomrum som skapas när narkotikan försvinner måste ersättas med något annat för att drogfriheten ska permanentas.

36 Rekreationellt missbruk? Narkotikadebut sker inte bara under tonåren

37

38 Knarket går upp i åldrarna Enkät på nätet, N=239, djupintervjuer: N = 15 Ju längre man vistas utomlands, desto större är sannolikheten att man använder narkotika Men få fortsätter sina nyförvärvade drogvanor när de återvänder till Sverige För de flesta innebär utlandsresan att de får en mindre negativ syn på narkotika Några tar upp den svenska ANT-undervisningen som något som gett dem argument att avstå i situationer där de erbjudits narkotika Andra menar att skräckpropaganda i skolan visat sig inte stämma vilket fått dem skeptiska till all droginformation

39 Framtiden Nya droger och nygamla droger som kokain kommer Internationaliseringen fortsätter vilket gör att europeiska drogmönster påverkar oss Drogromantiken går i vågor ingen hausse nu men den kommer Det går inte att slå sig till ro prevention behövs också framöver Ungdomars livsvillkor i stort har en avgörande betydelse när det gäller efterfrågan på droger

40 Utgångspunkter Brukarperspektiv Förnuftsantagandet: att betrakta även narkotikamissbrukare som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/ rationella överväganden Beslutsfattande sker inom ramen för ett upplevt handlingsutrymme, inte ett verkligt handlingsutrymme. Behandling går bl.a. ut på att vissa på nya handlingsalternativ. Thomas teorem : om människor definierar situationer som verkliga så blir dom verkliga i sina konsekvenser.

41 Forskning som är relevant för förebyggande arbete Pundare, jonkare och andra med narkotikan som följeslagare, 1996, 2007 Att komma för sent så tidigt som möjligt - Om prevention, ungdomskultur och narkotika. (medförf. Johanna Svensson, Dolf Tops), 1998 Speed - om svenska ungdomars erfarenhet av narkotika utomlands. (medför Johanna Svensson), 2005 Heroinmissbruk, 2005

42 aspx Adressen till min hemsida (eller googla på Bengt Svensson)

43 Howard Becker (1953:39) Marihuana-produced sensations are not automatically or necessarily pleasurable. The taste for such experience is a socially acquired one, not different in kind from acquired tastes for oysters or dry martinis. The user feels dizzy, thirsty; his scalp tingles; he misjudges time and distances; and so on. Are these things pleasurable? He isn't sure. If he is to continue marihuana use, he must decide that they are.

44 Vägar in till narkotikamissbruk 1. Den hårda vägen 2. Kompisvägen 3. Familjevägen 4. Partnervägen (gäller främst kvinnor) 5. Kärleksvägen 6. Självmedicineringsvägen Naturligtvis kan flera vägar kombineras

45 5. Kärleksvägen

46 Vad ska ske efter MOB? Olyckligt om det förebyggande arbetet läggs ut på entreprenad till frivilliga organisationer eftersom dessa oftast inte bygger sitt arbete på vetenskap och beprövad erfarenhet utan på känslor och ideologi.

47 Att påverka tillgången på narkotika Lagstiftning Tull polis vårdinsatser för aktiva missbrukare uppsökande arbete bland ungdomar i riskmiljöer

48 Klara budskap Eftersom Sverige har det narkotikafria samhället som mål måste man erbjuda vård till dem som söker vård. Annars blir inte budskapet trovärdigt.

49 Att påverka efterfrågan 1 Arbeta både med riskfaktorer och skyddsfaktorer Skam, stolthet, samstämmighet och sociala band är begrepp som är användbara när vi ska förklara vilka situationer (och relationer) människor söker sig till och vilka de undviker Förstärk föräldrarnas förmåga avseende anknytning och gränssättning liksom deras drogkunskaper Öka ungdomars akademiska och sociala kompetens det ger positiva effekter också i andra avseenden än drogprevention Förstärk negativa attityder till droger

50 Att påverka efterfrågan 2 Försök att undanröja de lokala förhållanden t.ex. i form av ungdomars utanförskap som bildar grogrund för missbruk Utgå ifrån vilken funktion rusmedel och stimulantia har för människor. Visa på andra möjligheter att hantera de funktionerna (exv Hasselas danskurser) Arbeta med kreativa modeller för att visa på drogernas skadeverkningar Lär ut hur man källkritiskt granskar olika källor på internet Använd interaktiva metoder t.ex. diskussionsgrupper och övningar Sätt upp lättillgängliga hjälpprogram för dem som börjat missbruka och som vill sluta Använd preventionsmodeller som har evidens

51 Vägar till problematisk narkotikaanvändning Bakgrundsdata för narkotikamissbrukare i behandling. N = 794 Problem med inlärning/beteende i skolan Alkoholproblem hos en eller båda föräldrar Skilda föräldrar Inte vuxit upp hos föräldrarna Kontakt med barnevernet Sexuella övergrepp i familjen Sexuella övergrepp utanför familjen Utsatta för mobbing Genomsnittsålder första gripande av polis Lauritzen et al 1997 (ref. i Fekjaer 2009) 70% 53% 46% 33% 29% 11% 22% 38% 15,9 år

52 Förnuftsantagandet 1. När vi ska försöka förstå vad en person menar med det han säger eller skriver, eller vad han gör när han handlar på ett visst sätt, eller vad som är poängen med det han säger, skriver eller gör, ja då måste vi utgå ifrån att han är förnuftig. 2. När vi tolkar en persons handlingar eller yttranden måste vi tolka dem så att personen framstår som så förnuftig som möjligt. Endast om detta inte är möjligt kan vi dra slutsatsen att han inte tänker och handlar förnuftigt. Gilje, Grimen (1993:239) i Samhällsvetenskapens förutsättningar