Fördjupning av översiktsplan ARNINGE-ULLNA ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 Fördjupning av översiktsplan ARNINGE-ULLNA ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 Vision 3 Dokumentet 5 Plan och process 6 Bakgrund 8 FÖRUTSÄTTNINGAR 10 Läget i regionen 11 Avgränsning 13 Arninge-Ullna idag 14 Befintlig bebyggelse och verksamheter 15 Markägande 16 Gällande planer och bestämmelser 16 Teknisk försörjning 17 Gatunät 17 Miljöstörningar 17 Grönstruktur och naturmiljö 18 Kulturmiljö 20 Rekreation 21 PLANFÖRSLAG 22 Målsättning 23 Bebyggelse 25 Grönstruktur 27 Trafik 31 Teknisk försörjning 34 Kvarterens utformning 35 MILJÖKONSEKVENSER 42 Planens miljöpåverkan 43 GENOMFÖRANDE 46 UNDERLAGSMATERIAL 51 Källförteckning 51 MEDVERKANDE 52 BILAGA 53 GÄLLANDE DETALJPLANER 2 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

3 INLEDNING Kanalkvarteren. Event Resort Ullna, evenemangsanläggning vid Ullnasjön. Bostäder ovan storskalig handel. Vision Täby kommuns vision är att dagens invånarantal på ca personer fram till år 2030 ska ha ökat till ca Målsättningen är även att under samma period tillskapa ca nya arbetsplatser inom kommunen. Omvandlingen av Arninge-Ullna är ett steg på vägen i utvecklingen mot att förverkliga dessa mål. Arninge-Ullna blir en levande funktionsintegrerad stadsdel där arbetsplatser, handel och bostäder effektivt vävs samman i natursköna omgivningar. Med utbyggda kommunikationer utvecklas stadsdelen till en regional kärna med resecentrum för pendeltåg/tunnelbana, Roslagsbana och bussar. Det finns goda förutsättningar att utveckla Arninge- Ullna till en hållbar stadsdel ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. En utbyggnad av bostäder i Arninge-Ullna ger god tillgång till service och kollektivtrafik, närhet till naturmarker, kulturhistoriska värden och aktiviteter som golfbanor, vandrings- och ridleder. Den nya rekreationsoch evenemangsanläggningen med inomhusskidbacke på Ullnatippen kommer att berika området och ge det en tydlig karaktär av naturnära boende med stark koppling till fritidsaktiviteter och idrott. De obebyggda delarna av området vid Ullnasjön och Hägerneholm är mycket attraktiva för bostäder. Zonen utmed E18 och Arningevägen är på samma sätt attraktiv för verksamheter. Tillsammans med en väl utbyggd service ger detta mycket bra förutsättningar att skapa en god boendemiljö där även handel och verksamheter ges möjlighet att expandera. När området är fullt utbyggt beräknas det innehålla ca nya bostäder. Utbyggnaden tar avstamp i platsens befintliga gatu- och kvartersstruktur som förtätas och byggs ut med ett nytt finmaskigt gatunät enligt kvartersstadens princip. Målsättningen är att skapa en väl sammanhållen helhet med byggnader i främst tre till fem våningar. En blandning av funktioner föreslås inom kvarteren. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer så som alléer, åkerholmar och fornlämningar integreras och blir en del av grönstråk och parkmark. Äldre byggnader införlivas i kvartersstrukturen. Den värdefulla natur- och kulturmarken kring Hägerneholm, naturmarken kring Jaktvillan norr om Saluvägen samt strandzonen öster och väster om Ullnatippen bevaras och utvecklas till stadspark och gröna närområden. För att skapa god tillgänglighet för friluftslivet kopplas de gröna parkrummen till omkringliggande naturområden, grönkilar och vatten. Tillgängligheten till stränderna och vattnet förbättras och tydliga, framkomliga stråk längs vattnet skapas. Stranden hålls öppen för allmänheten. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 3

4 INLEDNING Den framtida bostadsbebyggelsen i Arninge-Ullna delas geografiskt och karaktärsmässigt upp i sex mindre delar, benämnda Handelskvarteren, Kvarteren vid Ullnabacken och Event Resort Ullna, Kanalkvarteren, Skogskvarteren, Hägerneholmskvarteren och Företagskvarteren. Täby kommuns översiktsplan från 1992 med området för fördjupningen av översiktsplanen. Vid planeringen av Arninge-Ullna ska visionen att åstadkomma en hållbar stadsdel vara vägledande för utvecklingsarbetet. Långsiktigt hållbara lösningar ska eftersträvas och utgöra en integrerad del i de överväganden som gäller placering av nya byggnader, val av byggnadsmaterial, energi- och uppvärmningssystem, transporter, dagvattenhantering och system för återvinning och hantering av avfall. Fördjupningen av översiktsplanen för Arninge- Ullna illustrerar visionen för stadsdelen. Idéer om byggnadsvolymer och stadsbyggnadsprinciper tydliggörs. Stadsdelens form och innehåll ges i förslaget möjlighet att utvecklas över tid inom vissa fastlagda ramar. Visionen medger flexibilitet i utvecklingen av Arninge-Ullna, både för pågående verksamheter och för kommunens framtida handlingsutrymme. Områdesgräns 4 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

5 INLEDNING Dokumentet Fördjupningen av översiktsplanen () har som en av sina huvudpunkter att utreda möjligheten att integrera arbetsplatser och bostäder så att Arninge-Ullna i framtiden blir en blandad stadsdel med bostäder, arbetsplatser, handel och service. Den antagna fördjupningen av översiktsplanen ska fylla funktionen av ett program för kommande detaljplaner. Planen syftar också till att utreda möjligheterna att etablera Event Resort Ullna och ska initiera en tidig diskussion om detta. Områdesgräns Flygbild som visar området som omfattas av fördjupningen av översiktsplan i Arninge-Ullna. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 5

6 INLEDNING Plan och process Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Planprocessen är reglerad i PBL och garanterar möjligheten till bred diskussion och påverkan i olika former av samråd. Fördjupning av översiktsplan följer samma process som framtagande av den kommuntäckande översiktsplanen. Översiktsplanen ska visa grunddragen i framtida markanvändning och bebyggelseutveckling. En översiktsplan ger inte byggrätt och är inte juridiskt bindande men den är ett viktigt strategiskt instrument och underlag vid beslut om användning av mark- och vattenområden. Till översiktsplanen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Översiktsplanen kan ytterligare bearbetas och fördjupas för delområden i kommunen. Den kallas då fördjupning av översiktsplan och upprättas med avsikt att utarbeta tydligare underlag inför ett detaljplanearbete. En fördjupning av översiktsplan kan också fungera som program för detaljplan. Fördjupningen av översiktsplan för Arninge-Ullna antogs av kommunfullmäktige , figur 1. KS-beslut KS-beslut KS-beslut KS-och KF beslut Förstudie - Inriktning Utredningar - Samrådsförslag Samråd - Bearbetning - Utställnings förslag Utställning min. 2 månader Antagande Laga kraft Aktuellt skede Figur 1. Planprocessen för fördjupning av översiktsplan. KS (kommunstyrelsen), KF (kommunfullmäktige). 6 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

7 INLEDNING Samråd. Ett förslag till fördjupning av översiktsplan arbetas fram för samråd med berörda parter. Det innebär att förslaget skickas ut för synpunkter till berörda intressenter, samt ställs ut på t ex bibliotek eller kommunhus. Under samrådstiden finns möjlighet för alla att framföra synpunkter på planförslaget. De skriftliga synpunkter som kommer in redovisas i en samrådsredogörelse. Utställning. Efter bearbetning ställs planen ut för granskning. Finns ytterligare synpunkter på förslaget ska de lämnas in skriftligt till kommunen. Antagande. Efter utställning sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. Efter eventuella justeringar antas fördjupning av översiktsplan slutligen av kommunfullmäktige. Detaljplaner reglerar markanvändning och ger byggrätter i juridiskt bindande form. Varje detaljplan ska grunda sig på ett program om det inte är uppenbart onödigt. Framtagandet av detaljplaner följer i princip samma process som framtagandet av översiktsplanen. För alla detaljplaner ska en behovsbedömning göras. I den tar kommunen ställning till om planen bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en MKB upprättas. Mer detaljerad information om planprocessen finns på kommunens hemsida KS-beslut SBN-beslut SBN-beslut KS-och KF beslut Program Programsamråd- Bearbetning Samråd Samråd- Bearbetning Utställnings förslag Utställning min. 3 veckor Antagande Figur 2. Planprocessen för detaljplan. KS (kommunstyrelsen), SBN (stadsbyggnadsnämnden) KF (kommunfullmäktige). Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 7

8 INLEDNING Bakgrund Täby kommun har i dag ca invånare. Kommunens målsättning är att invånarantalet ska uppgå till ca invånare år Det medför att ett stort antal bostäder måste tillskapas och de allmänna kommunikationerna måste förbättras. Det finns även ett mål om att ca nya arbetsplatser ska skapas inom kommunen. Strategin för hur både antalet arbetstillfällen och invånarantal ska kunna växa är förankrad i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS I den pekas Täby centrum-arninge ut som en regional kärna för nordostsektorn. RUFS innehåller även en stor kollektivtrafiksatsning i form av pendeltåg från Stockholm city till Arninge. En ny knutpunkt mellan pendeltåg, ett nytt stationsläge för Roslagsbanan närmare E18 med omstigning mellan landsvägsbussar, infartsparkering och spårtrafiken utreds. Som ett underlag i arbetet med fördjupningen av översiktsplanen anlitade kommunen och Täby Fastighets AB (TFAB), som är ett bolag helägt av kommunen, 2006 två konsultföretag för att ta fram förslag till en övergripande stadsbyggnadsidé för Arninge med omgivningar. En av huvudfrågorna för studien var möjligheten att integrera arbetsplatser och bostäder i Arninge för att skapa en funktionsintegrerad och attraktiv stadsdel. I uppdraget ingick att redovisa hur och var bostäder skulle 8 I den regionala utvecklingsplanen från 2001 pekas Täby centrum och Arninge ut som en blivande regional kärna (RUFS 2001). Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

9 INLEDNING Norrortsleden Ullnasjön kunna byggas i området, samt hur en skid- och evenemangsanläggning kunde integreras med bostadsbebyggelse och övrig kontors- och arbetsplatsverksamhet. Kommunen beslutade att gå vidare med Arken arkitekters förslag. Arninge har tidigare varit föremål för övergripande planer, men området har aldrig setts som en blandad stadsdel i den omfattning som denna plan föreslår. Tidigare planer speglar tydligt dåtidens tankar om ett funktionsseparerat område, ett relativt fritt växande verksamhets- och handelsområde, med breda gator och hus mitt på fastigheterna. Arningevägen E18 I Täby kommuns gällande översiktsplan från år 1992 redovisas, inom då gällande kommungränser, planområdet som arbetsområde med osäker avgränsning. Täby centrum Fördjupningen av översiktsplanen för Arninge- Ullna är en viktig del i det pågående arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan. Denna beräknas bli antagen kring årsskiftet 2009/2010. Områdesgräns Arninge-Ullna; Närhet till Täby centrum, grönstråk och vattendrag. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 9

10 FÖRUTSÄTTNINGAR 10 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

11 FÖRUTSÄTTNINGAR Stockholm Nordost - en vision. Läget i regionen Kommunerna Täby, Danderyd, Vaxholm, Vallentuna, Österåker och Norrtälje har tillsammans arbetat fram en gemensam vision som beskriver hur tillväxtarbetet i regionen ska bedrivas. Visionen som kallas Stockholm Nordost en vision antogs i kommunernas respektive fullmäktige Enligt visionen ska kommunernas tätorter utvecklas till stadsstrukturer och en modern spårbunden kollektivtrafik byggas ut mellan städerna. Nordostvisionen innebär nya invånare i nordost år RUFS 2001 för Storstockholm utpekar ett antal regionala kärnor, däribland Täby centrum Arninge. Denna kärna är tyngdpunkten i nordostkommunerna. Arninge, som en yttre del av kärnan, bedöms kunna innehålla samhälls- och kommersiella funktioner som kompletterar den centrala kärnan kring Täby centrum. Dagens verksamhets- och handelsområdet erbjuder många arbetstillfällen och har gjort Arninge till en betydelsefull plats i regionen. Arninge-Ullna har också bra förutsättningar att bli en knutpunkt av tyngd för kollektivtrafik. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 11

12 FÖRUTSÄTTNINGAR I RUFS 2001 föreslås en ny pendeltågslinje från Stockholm, via Solna, Danderyds sjukhus, Täby centrum till Arninge. Banverket har, tillsammans med AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) och nordostkommunerna, tagit fram en förstudie för en ny tågförbindelse till nordostsektorn. Förstudien, (Spårbunden kollektivtrafik i Stockholm Nordost) färdigställdes i juni 2008, och utreder alternativa spårlösningar för pendeltåg, tunnelbana och Roslagsbanan. Parallellt med förstudien har SL beslutat om upprustning av Roslagsbanan. I en annan pågående förstudie angående dubbelspår på linjen mot Österskär utreds också möjligheterna till flyttning av Roslagsbanan närmare E18 för att möjliggöra en station i Arninge. Stockholm Nordost - en vision. Roslagspilen fullt utbyggd. RUFS 2010 har under hösten 2008 varit ute på samråd. Innehållet för Arninge-Ullnas del överensstämmer med RUFS I RUFS 2010 redovisas Storstockholms tio gröna kilar. Arninge-Ullna berör två av dessa kilar, Angarnkilen och Bogesundskilen. Grönkilarna har mycket höga sociala, biologiska och kulturhistoriska värden. 12 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

13 FÖRUTSÄTTNINGAR Norstensfjärd Svaga avsnitt Grön värdekärna Grön station Största samlade natur- kulturmiljö- och rekreationsvärden på landsbygden Bryggor med kollektivtrafik 0 5 Det geografiska område som berörs av fördjupningen av översiktplanen avgränsas av E18, förutom det område som ligger inom Täby kommun öster om E18, Arningevägen, Arninge golfbana samt Ullnasjöns södra strand. 10 Kilometer Regionalt strandstråk Utveckling av grönstrukturen Avgränsning Nya och förändrade områden (jämfört med RUFS 2001) Grön kil Regional vandringsled Viktigt grönt samband i stadskärna Tysta områden ( <45 dba) ar och deras funktioner Utsnitt av plan: Gröna kilar och deras funktioner. RÅDSFÖRSLAG Ur samrådsförslag RUFS Ströjan Närdingen Björkö Grytsj. Gisen Ösmaren Erken GavelLångsjön Kornan Vätö Planområdet ligger avskilt från bebyggelse och omsluts av höga natur- och kulturvärden som strandpartier vid Ullnasjön och naturreservatet Rönninge by-skavlöten. UbbyLångsjön Norrtälje Skedviken Syningen en mar Lom Rimbo Långsjön Limmaren EkolnUppsala Uttran Sparren Länna kyrksjö Viren Arlanda Sigtuna Sigtuna Rimbo Yxlan Norrtälje Blidö Märsta Largen Tärnan Storsjön Skarven Viren Fysingen Oxundasjön Vallentuna Lejondalssjön g Gälnan Norra Ljusterö Bro Upplands Bro Brunna Upplands Väsby Österåker Vallentunasjön Ullnasjön Kungsängen Åkersberga Ingmarsö Södra Ljusterö Svartsö Täby Görväln Möja Säbysj. Sollentuna Stora Värtan Järfälla Kista Vaxholm Gällnö Danderyd Sundbyberg Vällingby Solna Lidingö Horsstensfjä Färingsö Gustavsberg L. Värtan Stockholm Boo Nacka Mälaren Hemmesta Värmdö Runmarö Sandön Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna Områdesgräns 13

14 FÖRUTSÄTTNINGAR Arninge-Ullna idag Arninge-Ullna är idag till stora delar ett verksamhets- och handelsområde. De norra delarna av området är däremot obebyggda och ligger naturskönt vid Ullnasjöns södra strand. Ett fåtal bostäder är belägna i nordväst vid Hägerneholm. Verksamhets- och handelsområdet domineras av handel, mindre kontor och småindustri. Nordväst om verksamhets- och handelsområdet ligger Hägerneholm med hästverksamhet och flera kulturhistoriskt intressanta inslag. Ullnasjöns södra strand består av naturmark med områden av sumpskog, och en badplats. Längs stranden löper idag en vandringsled, den s.k. Blå leden. Det obebyggda området i nordöst mellan E18, Ullnatippen, Ullnasjön och Ullnavägen består till stora delar av skogsbevuxen och kuperad terräng med inslag av åkerholmar i det öppna kulturlandskapet. I sydväst gränsar Arninge mot Rönninge by-skavlöten med natur och kulturbygd. Utsikt från Ullnatippen mot Ullnasjön. HÄGERNÄSVIKEN RÖNNINGE BY-SKAVLÖTEN ULLNATIPPEN Flygbild över verksamhets- och handelsområdet Arninge-Ullna. ULLNASJÖN 14 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

15 FÖRUTSÄTTNINGAR Arninge centrum. Ridhuset vid Hägerneholms gård. Befintlig bebyggelse och verksamheter Arninge verksamhets- och handelsområde är planlagt för handel och småindustri. Den äldsta delen i sydost längs Kundvägen och Saluvägen planlades för storskalig externhandel i början av 1970-talet och är ännu inte helt utbyggd enligt gällande detaljplan. På 22 hektar (ha) mark finns det idag drygt kvadratmeter (kvm) lokalyta för handel. Ett 70-tal företag sysselsätter ca personer. Handelsområdet präglas av en förhållandevis låg exploateringsgrad. Bebyggelsen består av enkla rationella byggnader med stora markparkeringar på varje enskild fastighet. Områdena för småindustri med inslag av kontor, lager och handel, söder om Ullnavägen och väster om Kundvägen, är planlagda på 1980-talet. Utbyggnaden har kontinuerligt pågått sedan dess och är i det närmaste helt genomförd. Området omfattar 55 ha mark som är bebyggt med kvm lokaler, i huvudsak för industri, lager och kontor samt insprängd handel. Här finns idag 350 företag som erbjuder drygt arbetsplatser. Hägerneholm nyttjas främst av CC Ridcenter i Täby AB som bedriver ridskoleverksamhet med ett 50-tal hästar. På området finns ett antal ekonomi-, rid- och stallbyggnader. Fem bostadshus är belägna inom området samt två bostadshus norr om Ullnavägen. Samtliga bostadshus är byggda på och 50-talen. Jaktvillan benämns det hus som ligger i naturparkområdet norr om handelsområdet. Där bedrivs restaurang med cateringverksamhet. Öster om Jaktvillan har Täby motorklubb en motocrossbana. Ullnatippen används fortfarande för tippverksamhet, men en avslutningsplan finns för gestaltningen av området när tippningsverksamheten upphör. Den volym som fortfarande får tippas är begränsad genom beslut av Länsstyrelsen och tippningen beräknas vara avslutad Sluttäckning påbörjas parallellt med tippning av de sista tillåtna massorna. Norr om Ullnatippen mot Ullnasjön finns en före detta värmestuga, för den tidigare skidbacken, som nu används som föreningslokal för en motorcykelklubb samt ytterligare några klubbstugor. Nordväst om planområdet ligger Arninge Golfklubb. Golfklubben nyttjar ett mindre markområde GOLF inom planområdet. Enligt en ny överenskommelse BANA med markägaren TFAB ska golfbanan byggas om i vissa delar vilket bl.a. medför att golfklubbens nyttjande av nämnda område kommer att upphöra. Verksamheter längs Leverantörsvägen. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 15

16 FÖRUTSÄTTNINGAR Markägande Större delen av marken som i fördjupningen av översiktsplanen föreslås för ny bebyggelse ägs av TFAB. Även den obebyggda planlagda industrimarken inom verksamhets- och handelsområdet ägs av TFAB. Enligt överenskommelse med Täby kommun ska den mark som är planlagd som gatumark inom befintligt verksamhets- och handelsområde föras över från TFAB till Täby kommun. 16 Enskilt ägd mark TFAB Vattenområde TFAB Områdesgräns Markägande januari Inom verksamhets- och handelsområdet ägs marken av flera olika enskilda fastighetsägare. En större obebyggd planlagd fastighet, Besmanet 4, inom handelsområdet ägs av KF Fastigheter AB. Den obebyggda fastigheten Arninge 5:1 om 39 ha i planområdets nordöstra del norr och söder om Ullna trafikplats är enskilt ägd av flera privatpersoner (Douglas/von Essen). Detaljplanelagt område Områdesgräns Detaljplanelagt område. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna Gällande planer och bestämmelser Översiktsplan Gällande översiktsplan för Täby kommun antogs 1992 av kommunfullmäktige. Beslut om att påbörja arbetet med en ny översiktsplan fattades i november 2005 av kommunfullmäktige. Detta arbete pågår och översiktsplanen beräknas bli antagen kring årsskiftet 2009/2010. Detaljplaner Verksamhets- och handelsområdet samt ett område norr om Ullnavägen har gällande detaljplaner. Omgivningen saknar detaljplaner. Längs Arningevägens södra del är höjdpartierna utlagda som naturmark i detaljplanen. Kvartersmarken i sydöstra delen är till större del, enligt gällande plan, avsedd för handel. (En förteckning över samtliga detaljplaner i området finns som bilaga.) Bestämmelser Utmed Rönningesjöns östra strand ligger naturreservatet Rönninge by-skavlöten. Naturreservatet angränsar till Arninge-Ullna i väster. Särskilda anvisningar finns för skötsel av området. Bland annat är det förbjudet att asfaltera samt att uppföra stängsel och master. Det finns några undantag från anvisningarna bland annat för att möjliggöra en ny tillfartsväg till motionsgården och för att jordbruk ska vara möjligt att bedriva

17 FÖRUTSÄTTNINGAR vid Rönninge by. Skogsmarken vårdas enligt tidigare framtagen skötselplan. För de som vistas i reservatet gäller förbud mot att störa djurlivet, bryta kvistar och att cykla på stigar och motionsspår. Teknisk försörjning Inom befintligt verksamhets- och handelsområde finns kommunalt vatten- och avloppssystem (VAsystem) som byggdes ut under talen. Området förses med dricksvatten från Norrvattens huvudvattenledning som går genom Arninge och vidare mot Österåker. Spillvattnet leds söderut i en självfallsledning som är placerad i en dagvattentunnel, denna dagvattentunnel avleder även dagvattnet från Arningeområdet och mynnar ut i Hägernäsviken. Vid dagvattentunnelns slut är en pumpstation för spillvatten placerad. Den pumpar spillvattnet till en av kommunens spillvattentunnlar, Röhällstunneln, där spillvattnet rinner med självfall till Sjöängens pumpstation för vidare pumpning till Käppalatunneln och Käppalaverken. Inom befintligt verksamhets- och handelsområde finns ett utbyggt el- och telenät som respektive ledningsägare ansvarar för. I den norra delen av planområdet finns en luftburen kraftledning på 70 kv som ägs av Vattenfall samt ett par mindre ledningar på 22 kv som ägs av Fortum Distribution AB. Gatunät Inom handelsområdet har gatorna och tillhörande infrastruktur under senare år uppgraderats för att klara det ökade trycket från i huvudsak kundtrafiken till butikerna. Även i områdena för småindustri, kontor, lager och handel, söder om Ullna vägen och väster om Kundvägen har gatunätets huvudstråk under senare tid uppgraderats med bland annat nya väganslutningar till området. Gatunätet mellan kvarteren är dock fortfarande hårt belastat av tung trafik. 70kV Områdesgräns 22kV 22kV 70kV 70kV Miljöstörningar Buller Arninge-Ullna är utsatt för trafikbuller framför allt från biltrafiken på E18 och Arningevägen, men även trafiken på vägar inom området exempelvis Kundvägen, Leverantörsvägen, Saluvägen och Ullnavägen ger lokalt upphov till höga bullernivåer. Vissa vägar inom området har dessutom en hög andel tung trafik. Till störningarna hör också buller från lossning och lastning av varor till verksamheterna. Planeringen av området sker i enlighet med gällande riktlinjer för buller. Arningevägen Områdesgräns Kraftledningar i området. Rödmarkering visar trafi kbuller från E18 och Arningevägen som överstiger 55 db(a). Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 17 E18

18 FÖRUTSÄTTNINGAR Luftföroreningar Luftkvaliteten för Arninge-Ullna vad gäller kvävedioxid och partiklar är acceptabel enligt beräkningar genomförda av Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Halterna ligger långt under miljökvalitetsnormen. Även intill E18 ligger man strax under normen. Inom industriområdet kan det finnas verksamheter som har lokal påverkan på luften även om inte miljökvalitetsnormerna överskrids. Förorenad mark Ullnatippen är en deponi för schaktmassor, tegel, sprängsten etc. Viss återvinningsverksamhet bedrivs också på tippen. Deponeringen ska avslutas under 2009 och en avslutningsplan är framtagen men ännu ej godkänd av Länsstyrelsen. Vissa höjda föroreningshalter i grundvattnet gör att krav på omhändertagande av lakvatten för närvarande övervägs. Även restriktioner för framtida användande av tippområdet kan bli aktuellt. Inom verksamhets- och handelsområde finns en rad verksamheter som kan medföra behov av undersökning och sanering av marken om fastigheterna ska planläggas för en förändrad markanvändning till bostadsändamål. Transporter av farligt gods E18 och Arningevägen är primära transportleder för farligt gods. Detta medför restriktioner och hänsynstagande vid planering och utbyggnad intill dessa vägar. 18 Närhet verksamheter och bostäder I området finns idag en rad verksamheter som med dagens markutnyttjande inte medför några störningar. Vid ändrat markutnyttjande då bostäder och skolor kommer att placeras i eller intill området kan de emellertid medföra störningar. Till de potentiella problemverksamheterna räknas vissa industriverksamheter som medför buller och/eller lukt från t.ex. lösningsmedelutsläpp, motorbanans verksamhet som bullrar och hästverksamheten som medför allergirisk och lukt. Luftledningarna kräver skyddsavstånd. Dagvatten För dagvattenhanteringen i området är Ullnavägen en vattendelare. Dagvattnet från området söder om Ullnavägen leds idag via dagvattennätet ut i Hägernäsviken i Stora Värtan men dagvattendammar kommer att anläggas intill Hägernäsviken. Dagvattnet kommer till stora delar från hårdgjorda väg-, parkerings- och verksamhetsytor. Dagvattnet genomgår ingen rening innan utsläpp. Vattnet norr om Ullnavägen går till största delen till Ullnasjön via diken och en mindre del går till Ullnabäcken. Området norr om Ullnavägen består till största delen av naturområden samt avvattning från Ullnatippen. Ullnasjön avvattnas via Ullnabäcken till Hägernäsviken. Ullnabäcken, som rinner strax öster om planområdet, är en lokal för havsöring. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna Grönstruktur och naturmiljö Naturreservatet i Rönninge by-skavlöten angränsar till stadsdelen i sydväst. Reservatet utgör en del av Angarnkilen som i sin tur är en del av den regionala grönstrukturen med sina tio gröna kilar. I samrådsförlag till RUFS 2010 anges ett svagt avsnitt mellan de båda kilarna vid Ullna strand och Rydboskogen, med E18 som barriär. Ett viktigt grönt samband i stadskärnan anges mellan naturreservatet Rönninge by-skavlöten och Bogesundskilen (öster om Hägernäsviken). Mellan kilarna finns flera barriärer, som Roslagsbanans spårområde, E18 och bebyggelse. Österåker lentunasjön Ullnasjön Åkersberga Täby a Stora Värtan Vaxholm Danderyd yberg Lidingö S l Utsnitt av plan: Gröna kilar och deras funktioner. Ur samrådsförslag RUFS Utsnittet redovisar kopplingen mellan Angarnkilen och Bogesundskilen där de möts i Arninge-Ullna.

19 FÖRUTSÄTTNINGAR En naturinventering har genomförts för planområdet. De högsta naturvärdena har bedömts vara av regionalt intresse och ligger i ekskogspartierna vid Hägerneholm och i gammal tallskog längs Ullnavägen. Sumpskogarna och lövskogarna längs Ullnasjön anses ha höga naturvärden ur ett kommunalt perspektiv. Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering visar på ett par potentiella nyckelbiotoper bestående av gammal tallskog vid golfbanan i nordväst och vid Jaktvillan. Väst och sydväst om planområdet ligger naturreservatet Rönninge by-skavlöten som är ett kommunalt reservat med många höga natur- och kulturvärden. De Geer-moräner Från Ullnasjöns östra strand och ner mot Rydboholmsområdet finns en intressant serie De Geer moräner som är av stor geovetenskaplig betydelse som geologiskt objekt för studier av inlandsisens avsmältning. Området är av riksintresse för naturvård. Naturinventering i Arninge (Ekologigruppen 2006 och 2007) Inventerade De Geer moräner Ej inventerade De Geer moräner Lokalt värde, värde som höjer sig över vanlig, brukad naturmark Kommunalt värde Regionalt värde Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 19

20 FÖRUTSÄTTNINGAR Strandskydd Vid Ullnasjön råder ett strandskydd om 100 meter på land och 300 meter i vattnet. I det som tidigare var en del av Österåkers kommun, området öster om Ullnatippen fram till E18, är strandskyddet utökat till 300 meter på land. Strandskyddet längs Hägernäsviken når upp till den södra spetsen av planområdet. Kulturmiljö Fornlämningar Inom Arninge-Ullna finns ett stort antal gravfält från yngre- och äldre järnålder och från vikingatid. Gravfälten från järnåldern vittnar om att platsen har varit en bosättning och kända boplatslämningar från järnåldern förekommer i området. Rester av stensträngsystem och hålvägar talar om att marken varit brukad och att boskapsskötsel troligen förekommit under dessa perioder. Den historiska vägstrukturen (gamla Vaxholmsvägen), åkerholmarna och den samlade gårdsbilden kring Hägerneholm är andra kulturhistoriska värden inom området för fördjupning av översiktsplanen. Strandskydd Naturreservat Riksintresse Fornlämningar Områdesgräns 20 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

21 FÖRUTSÄTTNINGAR Ullnasjön Rekreation Området innehåller idag ett flertal rekreativa funktioner. Blå leden är ett stigsystem som sammanlänkar Österåkers vandringsleder med Täbys stigar i nordväst och vidare till Roslagsleden och Skavlöten. En 18-håls golfbana, väster om Ullnasjön, angränsar till planområdets nordvästra hörn. Vidare finns ridanläggningen vid Hägerneholm med ridskola och hagar och den ridled som leder norrut från anläggningen. Vid Ullnasjöns södra strand ligger en sparsamt använd badplats. Arningevägen E18 Blå leden Elljusspår Motionsspår Roslagsleden Ridstig Täby centrum Områdesgräns Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 21

22 PLANFÖRSLAG 22 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

23 PLANFÖRSLAG Målsättning Planförslaget skall skapa förutsättningar för en tät och levande stadsdel som länkar samman det homogena verksamhets- och handelsområdet med bostäder, nya arbetsplatser och evenemangsanläggningen Event Resort Ullna. Viktiga grönområden och parkmark Ny bebyggelse Befintligt verksamhetsoch handelsområde Eventuellt framtida utbyggnadsområde Ny dragning Roslagsbanan g Befintlig dragning Roslagsbanan g Reservat för pendeltåg/tunnelbana Områdesgräns Arninge-Ullna ligger bra placerat i regionen med god tillgänglighet från E18. En viktig förutsättning för stadsdelens utveckling och attraktivitet som bostadsort är en utökad kollektivtrafik. I fördjupningen av översiktsplanen redovisas en upprustad Roslagsbana med ändrat läge och station i Arninge-Ullna och ett reservat för framtida pendeltåg/tunnelbana som löper genom planens södra del. I anslutning till den punkt där reservatet korsar E18 placeras i förslaget ett resecentrum. Resecentrum är områdets kommunikativa nod och utformas som en karaktärsbyggnad som annonserar Arninge-Ullna mot E18. Byggnaden bildar entré till området för trafikanter som reser kollektivt och fungerar som omstigningsplats mellan olika trafikslag. Resecentrum kopplar samman Arninge- Ullnas kommersiella centrum med stationer för Roslagsbana, tunnelbana/pendeltåg och en terminal för busstrafiken i norrort. Resecentrum kan även omfatta en infartsparkering för att underlätta byte mellan bil- och kollektivtrafik, samt lämpligen goda möjligheter för cykelparkering. I anslutning till resecentrum utreds möjligheterna till att anlägga ett stationstorg där besökare kan byta till lokalbuss för att nå andra delar av stadsdelen. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 23

24 PLANFÖRSLAG Ett tydligt strukturerat gatunät kombinerat med en genomgående allégata/diagonalstråk knyter samman Arninges/Ullnas olika delar. Diagonalstråket löper genom bebyggelsen från stationstorget vid resecentrum och leder ned mot Ullnasjön och kvarteren vid Event Resort Ullna. Längs med diagonalstråket och vid resecentrum förtätas kvartersstrukturen för att ge plats åt centrumfunktioner av olika slag. I förslaget skapas en stadsdel som är attraktiv även för gående och cyklister med tydliga grönstråk som leder mellan bostäderna, parkerna och verksamheterna ut till omgivande naturmark och landsbygd. Grönstråken byggs upp av parker och naturparker men även av allégator och gröna gångoch cykelstråk. Befintlig tippverksamhet, hästverksamheten vid Hägerneholm och motorcrossbanan vid Jaktvillan avvecklas enligt förslaget och de befintliga kraftledningarna söder om Ullnasjön markförläggs. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen behöver även stadsdelens nuvarande kapacitet och ställning som verksamhets- och handelsområde förstärkas. Den verksamhet och storhandel som idag finns utbyggd behålls där så är möjligt inom stadsdelen och ges möjlighet att expandera inom ramen för planen. En väl utbyggd service samt skola och barnomsorg är en annan viktig förutsättning för att göra Arninge- Ullna till en attraktiv stadsdel att bo i. Kontakt med vattnet, Tranebergs strand. Befintligt vägnät ska i möjligaste mån användas även i fortsättningen och ligga till grund för den framtida strukturen. Dagens anslutningar till Arningevägen kompletteras i förslaget med två nya anslutningar. En av dessa är en omlokalisering av den befintliga utfarten från Ullnavägen som förläggs så att den bildar en fyrvägskorsning tillsammans med utfarten från Löttingelundsvägen. Detta blir stadsdelens entré i nordväst och närmaste infart till Kanalkvarteren och Hägerneholmskvarteren. En andra infart föreslås i diagonalstråkets förlängning som ansluter till de kommersiella kvarteren och resecentrum. 24 Illustration diagonalstråket/allégatan. Längs med diagonalstråket förtätas kvartersstrukturen och ger plats för centrumfunktioner av olika slag. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

25 PLANFÖRSLAG Integrering av bostäder i befintlig bebyggelse Ny bostadsbebyggelse Områdesgräns Möjliga lägen för bostäder i Arninge-Ullna. Bebyggelse Bostäder Planförslaget redovisar en möjlighet att bygga ut Arninge-Ullna med ca bostäder. Huvuddelen av bebyggelsen föreslås bli i genomsnitt 3-5 våningar, men i centrala lägen kan en högre bebyggelse vara tänkbar. Antalet boende beräknas i snitt till 2,4-2,6 per bostad. Med ca nya bostäder kommer det framtida Arninge-Ullna att husera ca nya invånare. Centrumfunktioner och service Den kraftiga utbyggnaden av Arninge-Ullna medför att offentlig och kommersiell service måste byggas ut. Arninge-Ullnas kommersiella centrum föreslås ligga i anslutning till resecentrum och den eventuella nya stationen för Roslagsbanan och pendeltåg/tunnelbana. Där finns redan idag en kommersiell verksamhet med externhandel som uppgraderas till en mer tilltalande utformning. Tillgängligheten blir god både för resande med bil och kollektivtrafik likväl som för cyklister. Butikerna kan integreras med bostäder som placeras ovanpå handeln. Här blandas storhandel med en småskalig handels- och serviceverksamhet. Det innebär förutsättningar för en större aktivitet i stadsdelen som gör handelsområdet mer levande under dygnets alla timmar. BOSTÄDER BUTIKER Illustration plan, bostadskvarter ovanpå handelskvarter. Illustration sektion, bostäder intill och ovanpå handelskvarter. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 25

26 PLANFÖRSLAG Idag finns ingen kommunal service i Arninge- Ullna. Det ställer krav på en genomtänkt etapputbyggnad som tar hänsyn till kostnader för den kommunala servicen, vars utbyggnad är en förutsättning för stadsdelens utveckling. Efterfrågan på skola och förskola blir stor. Skola, förskola och idrott placeras i förslaget centralt i bostadskvarteren i den första utbyggnadsetappen och med fördel i anslutning till grönstrukturen kring Hägerneholm. När hela stadsdelen Arninge-Ullna är utbyggd kommer ytterligare en skola behövas någonstans inom området. Dess exakta placering studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Fler förskolor föreslås i senare utbyggnadsetapper. Totalt planeras ca 6-9 förskolor i hela området på strategiska platser i stadsdelen. och att mera personintensiva och miljövänliga verksamheter premieras. De nya verksamheterna ska inte vara störande för omgivningen och ska med fördel kunna integreras i bostadsbebyggelse. Omvandlingen av det befintliga verksamhetsområdet ses som en möjlighet på längre sikt. Kommande studier behöver belysa hur detta delområde kan utvecklas. I förslaget integreras småskaliga verksamheter i bebyggelsen längs diagonalstråket och längs kanalen vid Ullnasjöns strand men även vid centrala hållplatstorg dvs. vid torgbildningar kring hållplatser för den lokala kollektivtrafiken inom kvartersbebyggelsen. Längs med E18 och Arningevägen förslås ny kontorsbebyggelse med tillräcklig täthet och volym för att skydda innanförliggande bostäder mot buller. Övrig service lokaliseras lämpligen vid stationstorget intill resecentrum, vid Kanalkvarteren vid Ullnasjöns strand och längs med diagonalstråket där flexibel användning av bottenvåningarna för handel, service och bostäder föreslås. Verksamheter Huvudsyftet med planen är att använda den struktur som finns och att i så hög grad som möjligt behålla befintliga icke störande verksamheter. Omvandlingen av området kommer på sikt att medföra att störande verksamheter flyttar 26 Handel och kommersiell service Områdesgräns Möjliga lägen för centrumfunktioner och service. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna Befintliga verksamheter Nya verksamheter Områdesgräns Möjliga lägen för nya verksamheter och lägen för befi ntliga verksamheter.

27 PLANFÖRSLAG Anlagd park med bevarad naturmarkskvalité. Vattenmagasinen blir ett stort mervärde som integrerad del i stadsparken. Grönstruktur I förslaget redovisas att ädellövskogen och fornlämningarna kring Hägerneholm bevaras och blir del av den stadspark och det grönstråk som når från stadsdelen in i naturreservatet Rönninge by-skavlöten. Stadsparken föreslås innehålla dagvattenpark, planteringar, lugna vistelseytor med sittplatser och goda möjligheter till lek- och aktivitetsutbud för barn i alla åldrar. Den planskilda korsningen med gång- och cykelväg under Arningevägen, norr om infarten på Leverantörsvägen, vidgas och förstärks så att den blir en tydlig förlängning av stadsparken vid Hägerneholm till Rönninge by-skavlöten. Kring Jaktvillan utvecklas naturmarken till en grannskapspark, med lek- och aktivitetsytor, grönska och lugnare vistelseytor, ett tydligt parkrum med Jaktvillan i centrum. I de nya bostadskvarteren bevaras så mycket som möjligt av de fornlämningarna som finns utpekade. Fornlämningarna används för att skapa gröna avbrott i kvartersstrukturen. Diagonalstråket, andra större gator och parkeringsplatser planteras med träd som ger stadga åt gaturummet. På så vis blir de en del av grönstrukturen. Diagonalstråket, med gröna gångoch cykelstråk sammanlänkar parker, naturparker och omgivande strövområden. Området som omfattas av strandskydd vid Ullnasjön, öster om Ullnatippen i det som tidigare tillhörde Österåkers kommun, bevaras som naturmark med strandvegetation. En strandpromenad med omväxlande park-, natur-, och torgmiljöer föreslås längs Ullnasjöns strand. Den sammanbinder naturområdena vid golfbanan med naturen i Österåker kommun. Två av De Geer-moränerna sparas i nordöstra hörnet av planområdet. De övriga två bör bevaras inom kvartersmarken genom anpassning av den nya bebyggelsen. För att göra den fysiska miljön inom befintligt verksamhets- och handelsområde mer attraktiv är en målsättning att trädplanteringar ska ske på vissa gator. Var inom området och i vilken omfattning detta är möjligt får studeras vidare. Bland annat är vägområdets bredd av avgörande betydelse. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 27

28 PLANFÖRSLAG Rekreation och idrott Nya grönstråk skapas som kopplar samman kringliggande naturreservat, grönkilar och strandzonen vid Ullnasjön. På så vis blir tillgängligheten mellan den nya bebyggelsen och omgivande natur och landsbygd god och förutsättningar för rekreation och motion i enlighet med kommunens målsättningar uppnås. Ullnasjön Den planerade stadsparken vid Hägerneholm och grannskapsparken vid Jaktvillan utgör ytor för spontan lek och aktivitet, för promenader och vila. Mindre grönytor inom bebyggelsen är en annan viktig resurs för möjlighet till samvaro, rekreation och lek i bostadsmiljön. De kan med fördel skapas inom bostadskvarteren då kvarteren görs tillräckligt stora för att tillåta detta. Anläggningar för organiserade fritids- och idrottsaktiviteter kommer att planeras in på lämplig plats i bebyggelsen. De planerade skolornas behov av friytor utöver skolgård gör att de lämpligast placeras i närheten av eller med goda kopplingar till stadsparken vid Hägerneholm. Skolidrottens ytbehov skall dock kunna tillgodoses inom respektive skolas tomt. Evenemangsanläggningen Event Resort Ullna, med sina skidbackar och skidtunnel, kan även den ses som en tillgång i rekreationssammanhang. Rönninge by - Skavlöten naturreservat Gröna länkar Kopplingar ut i omgivande strövområden Viktiga grönområden och parkmark Åkermark, odling Områdesgräns Grönstruktur Arninge-Ullna 28 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

29 PLANFÖRSLAG Strandzonen Med tydliga och tillgängliga promenadstråk längs vattnet ska allmänhetens åtkomst till strandzonen förbättras. I bebyggelsen vid Kanalkvarteren föreslås ett mindre strandtorg och husen placeras nära vattnet, utan att bryta den strandpromenad som tidigare nämnts. Badplatsen nedanför Ullnatippen föreslås växa och utvecklas. Illustration, strandpromenad vid Ullnasjön med hårdgjord strandkant. Brygga längs vattnet. Illustration, strandpromenad vid Ullnasjön med naturlig strandkant. Exempel på ytor för spontan lek- och aktivitet. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 29

30 PLANFÖRSLAG Sumpskogen längst i norr ska i huvudsak bevaras. Eventuellt kan strandpromenaden här utgöras av någon typ av stig, spång eller brygga Dagvatten Dagvatten ska synliggöras och omhändertas lokalt och utnyttjas som en tillgång i stadsmiljön där så är möjligt. Dagvattenhantering har goda förutsättningar att utformas som centralt belägna och vackra vattenparker. Dammar kan t.ex. utformas med ena sidan som en brygg- och kajkant och den andra sidan med planteringar. Användandet av regn- och dagvatten för bevattning ger många önskade ekologiska funktioner. Med grönska och vatten skapas engagerande och inspirerande miljöer. För att möjliggöra lokalt omhändertagande av dagvatten föreslås andelen hårdgjorda ytor hållas nere. Lokalt omhändertagande i dammar och liknande ger en reningseffekt innan dagvattnet når ut i befintliga sjösystem. Exempel på omsorgsfull dagvattenhantering där material och växtlighet valts för att bli en del av den kringliggande miljön. Förslag till lämplig placering av dagvattendammar (ur MKB). 30 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

31 PLANFÖRSLAG Trafik Det befintliga vägnätet byggs ut till ett större och tätare rutnätssystem. I så stor utsträckning som möjligt utnyttjas befintligt vägsystem som en stomme i stadsdelsutbyggnaden. Upprustning av befintliga gator inom verksamhetsoch handelsområdet sker där så är möjligt. Var inom området och i vilken omfattning detta är möjligt bör studeras vidare. Ny dragning Ullnavägen Diagonal/Allégata Lokalgata, bred Lokalgata, smal Nya anslutningar Arningevägen Ny dragning Roslagsbanan Befintlig dragning Roslagsbanan Reservat för pendeltåg/tunnelbana Resecentrum omstigning kollektivtrafik Befintlig vägstruktur Områdesgräns Trafikstrukturen i Arninge-Ullna följer silningsprincipen dvs. att gatusektioner ges måttlig bredd och gaturummen utformas för att inbjuda till ett kontrollerat körbeteende. Flöden fördelas på flera stråk. Trädgrupperingar framhäver sekvenser i gaturummet. Silning av trafiken gör det möjligt att förändra strukturen över tid. Det är en viktig avvägning för att få livgivande men inte barriärskapande trafikrörelser. Avstängning av gator bör undvikas. För att stadsdelen ska generera det liv och de kommersiella betingelser som planen syftar till är det viktigt att silningen upprätthålls genomgående i strukturen. Två nya väganslutningar, en i söder och en vid Löttingelundsvägens förlängning föreslås. I Löttingelundsvägens förlängning, där Ullnavägens får sin nya utfart, föreslås också en trafikplats som bildar stadsdelens entré i nordväst. Den gamla anslutningen från Ullnavägen till Arningevägen stängs. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 31

32 PLANFÖRSLAG Gatusektioner - förslag på utformning av gatorna i Arninge-Ullna. Lokalgata, smal Lokalgata, bred Diagonalstråket Ullnavägen 32 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna

33 PLANFÖRSLAG Kollektivtrafik Resecentrum, en kommunikativ nod för alla trafikslag, planeras i anslutning till Arninge-Ullnas kommersiella centrum vid E18. Resecentrum fungerar som omstigningsplats för trafikanter från bil-, buss- och spårbunden trafik och kopplar samman det regionala nätet med det lokala. Planeringen av den lokala kollektivtrafiken skall öppna upp för hållbara moderna lösningar. Roslagsbanan har i planförslaget flyttats närmre E18 för att möjliggöra ett framtida resecentrum. Gång och cykeltrafik Gång- och cykelnätet integreras huvudsakligen i det övriga gatunätet. Samtliga nya gator ska ha gångbanor på bägge sidor av gatan. Bredare gator inom stadsdelen planeras för separata gång- och g g Ny dragning Roslagsbanan Befintlig dragning Roslagsbanan Reservat för pendeltåg/tunnelbana Nya anslutningar Arningevägen GC-vägar Resecentrum Områdesgräns Utredningsområde för resecentrum, handel, kontor, infartsparkering, bussar, parkering, omstigning etc Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 33

34 PLANFÖRSLAG cykelbanor på båda sidor av gatan, se gatusektioner sidan 32. Grönstråken används som gång- och cykelstråk och kopplingarna mot Rönnige by-skavlöten förtydligas och görs tillgängliga i rekreationssyfte. Bristen på en koppling mot Hägernäsviken och Hägernäs strand i sydost och vidare mot Bogesundskilen tydliggör behovet av nya förbättrade kommunikationsmöjligheter för gångoch cykeltrafikanter i anslutning till den delen av planområdet. Blå leden, vandringsleden som idag går längs Ullnasjöns strand, ligger kvar och integreras som del i den nya strandpromenaden. Den blir en viktig länk för den nya grönstruktur som skapats. Parkering Varje kvarter tar hand om sin egen parkering, antingen i form av gemensamma mindre garage/ carportgårdar, eller i form av parkering inom den egna fastigheten. Parkeringarna avgränsas mot gata och gård med häck, plank eller mur. En viss mängd besöksparkering kan finnas i fickor mellan träd på gatan. Parkering i trädkvarter för storhandel. 34 Omsorgsfullt utformad parkering och miljö för handel. Parkering för storhandel sker i så kallade trädkvarter. Parkeringsytorna ska vara omsorgsfullt utformade och väldefinierade även utan bilar. Trädkvarteren ska vara utformade så att det i ett senare skede går att bebygga marken, då med parkering i garage under husen. Området bygger idag på extensiv markparkering. Med en ökad stadsmässighet i stadsdelen innebär det bland annat att så stor andel av parkeringsytorna som möjligt bör samlokaliseras i parkeringshus eller garage. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna Teknisk försörjning Uppdaterade och långsiktigt hållbara tekniklösningar ska eftersträvas vid beslut som berör områdets tekniska försörjning. Det kan gälla t.ex. val av energi- och uppvärmningssystem, vatten- och avloppssystem och återvinning/ hantering av avfall etc. Området har möjligheter att anslutas till fjärrvärmenätet. För att ansluta Hägerneholmskvarteren, Skogskvarteren, Kanalkvarteren, Kvarteren vid Ullnabacken och Event Resort Ullna till det befintliga kommunala VA-systemet måste nya vatten- och spillvattenledningar utföras norr och söder om verksamhets- och handelsområdet. Handelskvarteren bör kunna anslutas till befintligt VA-system. Inom befintligt verksamhets- och handelsområde kan det utbyggda VA-systemet samt dagvattensystemet klara framtida nybebyggelse under förutsättning att hårdgjorda ytor minimeras och dagvattenledningarna kompletteras med fördröjningsmagasin, samt att det vid Arningetunnelns utlopp i Hägernäsviken anläggs någon typ av sedimenteringsanläggning Vissa spillvattenledningar behöver dock sannorlikt bytas ut. Ett sätt att minska andelen hårdgjorda ytor i området är att förse byggnaderna med absorberande takvegetation. En utbyggnad av ledningar för el, tele och fjärrvärme krävs för att försörja nytillkommande

35 PLANFÖRSLAG bebyggelse. För uppvärmning och eventuell kylning av ny bebyggelse ska vattenburna system användas. Kontor som skydd mot buller för innanförliggande bostäder. Områdesgräns Orienteringsfi gur Handelskvarteren. Kvarterens utformning Handelskvarteren Kvarteren kring stationstorget innehåller förutom bussterminal och resecentrum butiker i stor och liten skala. Byggnaderna mot E18 föreslås vara i 1-4 våningar beroende på innehåll. De bör utformas på ett sådant sätt att de skyddar innanförliggande bostäder mot buller. Butiksgallerior eller kontorsbyggnader ges plats i dessa kvarter. Kvarteren längre in har bostäder i 3-4 våningar på ett terrassplan över de stora butikerna. Längs diagonalstråket ligger bostadsbebyggelse i 3-5 våningar med plats för småskalig handel i bottenvåningarna mot diagonalstråket. Handelskvarteren föreslås kunna omfatta ca lägenheter och ca kvm BTA (bruttoarea/våningsyta) för kontor/verksamheter. Illustration, parkering i trädkvarter och bostäder på ett terrassplan över handelsbyggnader. Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna 35

36 PLANFÖRSLAG Kvarteren vid Ullnabacken och Event Resort Ullna Vid Ullnabacken föreslår Frösundaviksparken Ullna Resort AB att uppföra och driva en rekreations- och evenemangsanläggning. Förslaget innehåller en alpin inomhusskidbacke på 400 meter, ett upplevelsebad, längdskidtunnel m.m. Här föreslås även ett hotell och ett antal andelslägenheter. Centralt i anläggningen ligger ett stort evenemangstorg, Eventtorget, kring vilket anläggningens byggnader är organiserade. Torget kantas av butiker med bostäder ovanpå. Torget har en direkt koppling till övriga Arninge-Ullna genom diagonalstråket som löper mot resecentrum vid E18. Kommunens stadsbyggnadsutskott beslutade i februari 2006 att ställa sig positiv till anläggningen. En avsiktsförklaring har träffats mellan markägaren TFAB och Frösundaviksparken Ullna Resort AB i vilken TFAB avser att överlåta mark inom det markerade området till Frösundaviksparken Ullna Resort AB för anläggningen när detaljplan för området har upprättats. TFAB avser vidare att överlåta kvartersmark till Frösundaviksparken Ullna Resort AB för upp till 600 lägenheter varav högst 350 andelslägenheter när detaljplanemässiga förutsättningar föreligger. Områdesgräns Orienteringsfi gur för kvarteren vid Ullnabacken och Event Resort Ullna. Idéförslag Event Resort Ullna, Arkitektbyrån AB. 1 Pir-restaurang 2 Lägenheter 3 Eventtorget 4 Event/entrébyggnad 5 Hotell 6 Äventyrsbad/spa 7 Inomhusskidbacke 8 Utomhusskidbacke 9 Längdskidtunnel Event Resort Ullna kan berika stadsdelen, kommunen och hela regionen. Anläggningen ska användas för både sommar- och vinteraktiviteter. 36 Fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna