i30-spc Howto

Transkript

1 Ingen del av detta dokument får återges eller överföras i någon form eller på något sätt, elektroniskt eller mekaniskt., för något som helst ändamål utan uttryckligt medgivande från Honeywell AB

2

3 I Innehåll Designläge (proj. ledare) 1 Konstruktionsläge 1 1 Metod 2 Skåpskonstruktion 3 SPC-konstruktion Exempel på DEF... fil Citect... Virtuella kort... DUC utan IO... kort Solfunktioner... Larm reset SPC-installation Anslut nätverket... IP adresser... Anslut via router... Korsad kabel... Dubbla nätverkskort... Verifiera nätverksinställningar... Testa förbindelsen... Handhavande... Nedladdning... av sekvensprogram Nedladdning... av webb interface Konfigurering... Systemuppdatering... FTSync... Flashkort... Version på CD... Avancerad boot SPC-driftsättning Inloggning... Portkonfigurering... Nätverksinställningar... Exempel... Delad internet... IP i30-pc... IO kommunikation... Systemlarm... Appinfo IO... Gemensam... larmlista Larmsökningar... Design... Tjänster... SMS E-post I

4 II Resurser... Sökningar... Felsökning... Extern kommunikation... M-BUS... JBUS... MODBUS... Arbetsgång RTU TCP SPC program Modbusfil Sekvensfil Menyfil Felsökning ModbusPoll Spara inställningar... Dokumentation... FRT logga... Pekskärmar DUC-länkar... Länk i flödesbild... Automatiska... duc-länkar Unicast... Meny länk... Extern länk... PSRCOM direkt DHC 7 Service Skillnader i systemversioner... IO-logg... A och B växlade... Något kort saknas... Nätverksinställningar... Hårdvaror... Pekskärmar... Telac - 3M... Leverans Beskrivning Inställningar/Kallibreing Savtech HTS... Leverans Revisionshistorik Beskrivning Ersätta Telac - 3M Inställningar/Kallibreing i30-pc... Maxspeed... Leverans Allmänt Beskrivning LAN Avstägning

5 III Tangentbord/Mus Advantech UNO... Leverans Allmänt Beskrivning LAN Ersätta Maxspeed BOXER AEC-6840-A5... Leverans Allmänt Beskrivning i30-agw... Leverans... Allmänt... Beskrivning... Övrigt... Övriga hårdvaror... IO adapter... Leverans Beskrivning RS232 adapter... Leverans Beskrivning Övrigt... Bluetooth... Routrar... Konfigurering DI Lathund DI-604 Nätverkskonfigurering mot kundens egna nätverk (WAN) Om fjärradministration skall tillåtas av routern (WAN) Nätverkskonfigurering mot i30 (LAN) Vårt lokala DUC-nätverk Brandväggskonfigurering mot i30 (LAN) genom (WAN) Kundens nätverk WIRELESS inställning för i30 (LAN) Kryptering Netgear... Portmappningar Service Regel Index III

6 1 1 Designläge (proj. ledare) Viktigt att reda ut systemdesignen först! Är det en i30, flera, hur kommunicerar dom osv. Skall befintligt nätverk brukas? Vilka IP adresser skall de ha? Övriga nätverksinställningar?? Skall i30 ligga på ett eget nätverk? Skall det accessas utifrån? Skall PDA användas och hur? Serieansluten? Bluetooth??? WAN?? Skall PSR-COM användas?? Skall i30 ha dynamiska flödesbilder? Funktionstexter? Om i30 skall ha ett dynamiskt interface med flödesbilder, skapas dessa av DHC. DHC skapar en fil med flödesbilder, funktionstexter etc som kan laddas ner i i30. Detta sker mha FTSync. Rita en systembild där alla komponenter ingår. 2 Konstruktionsläge 2.1 Metod CAD - Ritning görs som vanligt. Ritning genereras näst sista gången innan utskrift med MIL-paneler för att LBL-filen ska skapas, därefter tas MIL-panelerna i ritningen bort. Spider - SPC programmet skapas och testas därefter med en i30-spc kompilator. Programmet skiljer sig i def-filen något mot psr2000. Se "SPC-konstruktion" nedan. Ladda ner program till i30. Se exempel. Driftsätt Spara sedan DUC-information. Spara sedan inställningarna. SET-filen kan i dagsläget inte skrivas ut, den används som ren backup för att återskapa inställningar. 2.2 Skåpskonstruktion Skåpskonstruktionen sker i Cadett Elsa. Om psr2000's IO-kort används skall dessa ha ett kraftkort. Används i30-io behövs inget kraftkort. i30-agw behöver en egen 9Vdc trafo (levereras tillsammans med enheten). i30-pc matas med nätadapter (levereras tillsammans med enheten).

7 2 Nätverksuttag ritas in på layout. Pekskärm kan väljas in. När i30-agw monteras i apparatskåp används ej kapslingens lucka. Denna används bara vid frimontage. (Tänk på att lämna tomrum till höger om kapslingen) 2.3 SPC-konstruktion Styrprogram kan skapas i spider, vissa skillnader finns mellan psr2000 och i30-spc. ex. inget stöd för PPI, annan inloggning osv. Mer finns att läsa i spcmanualen för i30. Programmet kan testas mha PSR2000 testskåp. När programmet är klart skall det förses med beteckningar. Beteckningarna är till för att generera texter i web-interfacen. i30-spc har även stöd för att skicka larm via e-post och som SMS (gsm-modem krävs) Exempel på DEF fil ;Honeywell INUcontrol... Definitioner SPC i30 ;==================================================== ;Order-Objekt: ;Datum-Sign: LANG SWE SITE BUILDING CABINET CAPTION "Honeywell AB" "Vindbryggan" "AS2" "DUC 11" ME 11,0 PORT2 PROTOCOL CONNECTION timeout(s) PATH IV-post ;SVENSK GRUNDPROGRAMVARA ;DUC-NUMMER PSR-COM SOCKET ,0 ;PORT ;PROTOKOLL ;UPPKOPPLINGSTYP local-port AL1 " " 6002 ;SÖKVÄG "IV-IP" LOGIN "demo" "" -"hej" "123" ="super" "kul" NOLBLTEXT MED I DUC ;LOGIN NIVÅ-1, INGEN KOD ;LOGIN NIVÅ-2, KOD "123" ;LOGIN NIVÅ-3, KOD "KUL" ;FÖRHINDRAR ATT LARMTEXT SKAPAD AV LBL-FILEN FÖLJER

8 3 IO DIGITAL DI DI DI DI DI DI DI DI PULSE DI DI DI PULSE PULSE PULSE DI ;KORTNUMMER / TYP "KONTAKTOR LA1-P1" "KONTAKTOR LA1-TF1" "KONTAKTOR LA1-FF1" "SUMMALARM LA1-VVX" LD1 LD2 LD3 LD4 LD5 LD6 LD7 LD8 LD9 LD10 LD11 LD12 B B B B A A B B B B B A AL1 "DRIFTFEL;UTL.MOTORSKYDD/OMK.FEL;LA1-P1" AL1 "DRIFTFEL;UTL.MOTORSKYDD/OMK.FEL;LA1-TF1" AL1 "DRIFTFEL;UTL.MOTORSKYDD/OMK.FEL;LA1-FF1" AL1 "DRIFTFEL;UTL.MOTORSKYDD/OMK.FEL;LA1-VVX" AL1 AL2 "FRYSVAKT;VÄRMEBATTERI;LA1-GT81" AL1 AL2 "UTLÖST;RÖKDETEKTOR;LA1-GX71/72" AL1 "TEMPERATURAVVIKELSE;LA1-GT11" AL1 "TRYCKAVVIKELSE;FLÄKTVAKT TILLUFT;LA1-GP11" AL1 "TRYCKAVVIKELSE;FLÄKTVAKT FRÅNLUFT;LA1-GP12" AL1 "HÖG/LÅG VERKNINGSGRAD;VÄRMEVÄXLARE;LA1-VVX" AL1 "DRIFTFEL;UTL.MOTORSKYDD/OMK.FEL;VS1-P1A/P1B" AL1 AL2 "DRIFTFEL;UTL.MOTORSKYDD/OMK.FEL;VS1-P1A & LD13 LD14 LD15 LD16 B B B A AL1 "PROGNOS SAKNAS" AL1 "TEMPERATURAVVIKELSE;RADIATORER;VS1-GT11" AL1 "LÄCKAGELARM;KALLVATTEN KVM" AL1 AL2 "UTLÖST AUTOMATSÄKRING" NO NO NO NO NO NO NO NO NO NO NO NO "LA1-P1" "LA1-TF1" "LA1-FF1" "LA1-VVX" "VS1-P1A" "VS1-P1B" ANALOG C0 C30 C0 C30 C0 C30 C0 C30 C0 C500 C0 C500 C0 C80 C-20 C50 ;KORTNUMMER / TYP "Utetemp" "C" "LA1-GT41" "C" "LA1-GT81" "C" "LA1-GT42" "C" "LA1-GP11" "Pa" "LA1-GP12" "Pa" "VS1-GT11" "C" "GT31-NORR" "C" "RÖKDETEKTORER GX71/72" "TRYCKKNAPP LA1-TK1" "PORTLÅS" "KALLVATTENMÄTARE KV-VM1" "INTEGRERINGSVERK EM1" "ELMÄTARE ELM1" "AUTOMATSÄKRING" P1B" IO900 "VS1-P1B" "LA1-ST24,25" "LA1-ST21,22,23" "LA1-TK1"

9 4 ; ; C0 C0 C0 C0 C0 C0 C0 C0 C10 C10 C10 C10 C10 C10 C10 C10 "LA1-VVX" "LA1-SV21" "LA1-SV22" "VS1-SV21" "LA1-FVO-TF1" "LA1-FVO-FF1" ; ; MAIL " " RECEIVER AL2 "per.wernersson@honeywell.com,ingemar.pihl@honeywell.com" ;TIDKANALER DEF T1 OFFICE DEF T2 OUTDOORLIGHT DEF T3 DOORLOCK DEF FC1 typhus 89 C524,C89 "Dagdrift LA1" "Nattkyla LA1" "Portlås" ;Prognosstyrning nr 1 med område 524 samt ;REGULATOR UTEKOMP. TILLUFT DEF REG1 PIDCOMP1 MAINS 941 LA1-GT11 COMPS 948 = GT31-NORR OUT1 961 OUT OUT ;REGULATOR NATTKYLA DEF REG2 PID MAINS 941 LA1-GT11 OUT1 961 ;REGULATOR TRYCK TILLUFT DEF REG3 PID MAINS 945 LA1-GP11 OUT1 965 LA1-TF1-FVO ;REGULATOR TRYCK FRÅNLUFT DEF REG4 PID MAINS 946 LA1-GP12 OUT1 966 LA1-FF1-FVO ;REGULATOR UTEKOMP. RADIATOR DEF REG5 PIDCOMP6 MAINS 947 VS1-GT11 COMPS = GT31-NORR OUT1 964 "Utekomp. tilluft" ;HUVUDGIVARE = ;KOMPENSERINGSGIVARE ;SEKVENS 1 = LA1-VVX ;SEKVENS 2 = LA1-SV21 ;SEKVENS 3 = LA1-SV22 "Nattkyla" ;HUVUDGIVARE = ;SEKVENS 1 = LA1-VVX "Tryck tilluft" ;HUVUDGIVARE = ;SEKVENS 1 = "Tryck frånluft" ;HUVUDGIVARE = ;SEKVENS 1 = "Utekomp. radiator" ;HUVUDGIVARE = ;KOMPENSERINGSGIVARE ;SEKVENS 1 = VS1-SV21

10 5 ;KALLVATTENMÄTARE DEF MET1 VOLUME MAINS 113.P MÄTARE "Kallvattenmätare" ;INTEGRERINGSVERK DEF MET2 INTEGRATION "Integreringsverk" MAINS 114.P MÄTARE INLETS OUTLETS ;ENERGIMÄTARE DEF MET3 ENERGY MAINS 115.P MÄTARE "Energimätare" ;TYP AV MÄTFUNKTION ;PULSINGÅNG FÖR ;TYP AV MÄTFUNKTION ;PULSINGÅNG FÖR ;FRAMLEDNINGSGIVARE ;RETURLEDNINGSGIVARE ;TYP AV MÄTFUNKTION ;PULSINGÅNG FÖR Citect Exempel på DEF-fil för uppkoppling mot Citect: ME 17,0 ;DUC-NUMMER PORT2 KOMMUNIKATIONSPORT SOM DEFINIERAS PROTOCOL PSR-COM CONNECTION SOCKET PATH 0,0 AL1 " " 8802 SPECIAL FÖR CITECT ;ANGER VILKEN ;KOMMUNIKATIONSPROTOKOLL ;ANGER HUR UPPKOPPLING SKER ;SÖKVÄG TILL DHC LARM, Ange aldrig någon annan ip än (duc tar aldrig kontakt mot Citect) Virtuella kort Virtuella kort används då man behöver utöka systemets antal larmpunkter. Systemet kommer att visa och presentera kortet som ett vanligt IO-kort men det kommer aldrig att pollas på slingan. I definitionsfilen använder man syntaxen VIRTUAL. VIRTUAL IO100 DIGITAL ;KORTNUMMER / TYP Exemplet gör digitalkort 1 virtuellt. Systemet kan hantera 16 kort inklusive virtuella. Stödet finns from version DUC utan IO kort Det går from version i30-spc 2.0 att helt köra utan IO-kort. Detta kan vara praktiskt då man tex har en duc med endast modbus. I definitionsfilen skriver man: NOIO

11 Solfunktioner Tanken med solfunktionerna är att ersätta det fysiska skymningsreläet. MHA anläggningens fysiska position beräknas tidpunkt för solens upp/nedgång. Man slipper även ifrån att belysningsstyrningar går till pga taskig hysteres i skymningsreläet. I definitions filen definierar man latitud och longitud: SUN1 ;SUN1 ;SUN1 ;SUN1 ;SUN1 ;SUN1 ;SUN1 ;SUN1 ;SUN1 ;SUN1 ;SUN1 LAT=57.43 LAT=67.84 LAT=65.57 LAT=62.40 LAT=59.23 LAT=57.70 LAT=57.43 LAT=55.62 LAT=56.40 LAT=56.22 LAT=58.25 LOG=12.55 LOG=20.26 LOG=22.17 LOG=17.39 LOG=18.00 LOG=14.08 LOG=11.58 LOG=13.02 LOG=16.22 LOG=14.49 LOG=15.37 ;BORÅS ;KIRUNA ;LULEÅ ;SUNDSVALL ;STOCKHOLM ;JÖNKÖPING ;GÖTEBORG ;MALMÖ ;KALMAR ;VÄXJÖ ;LINKÖPING I sekvensprogrammet kan man använda följande sidovärden på SUN: RISE ger uppgång i minuter efter midnatt SET ger nedgång i minuter efter midnatt UP är ett boolskt värde, sant om solen är uppe aktuell tid, annars falskt Vill man visa tiderna i ex meny får man räkna om tiden till hh:mm. Exempel: (seq) ;=====================Belysningsstyrningar========================== T4 AN NSUN1.UP : VBFASAD T5 AN NSUN1.UP : VBPARKERING : VNSUNRISE_H = FLOOR(SUN1.RISE / C60) : VNSUNRISE_M = (SUN1.RISE % C60) : VNSUNSET_H = FLOOR(SUN1.SET / C60) : VNSUNSET_M = (SUN1.SET % C60) Exempel: (mnu) MENU10 Belysningsstyrningar Status: Fasadbelysning #### Parkeringsbelysning #### Tidkanaler: Fasadbelysning #### Parkeringsbelysning #### * Astronomiskt Ur, Borås Sol: #### uppgång: (hhmm) ##:## VBFASAD,"TILL","FRÅN" VBPARKERING,"TILL","FRÅN" T4,"TILL","FRÅN" T5,"TILL","FRÅN" SUN1.UP,"UPPE","NERE" VNSUNRISE_H,VNSUNRISE_M

12 7 nedgång: (hhmm) Latitud: Longitud ##:## VNSUNSET_H,VNSUNSET_M ###.## SUN1.LATITUDE ###.## SUN1.LONGITUDE Följande beräkningar kan användas för att visa HHMM format. :VNSUNRISE=FLOOR(SUN1.RISE / C60) * C100 + (SUN1.RISE % C60) :VNSUNSET=FLOOR(SUN1.SET / C60) * C100 + (SUN1.SET % C60) Stödet finns from version Larm reset From version finns möjlighet att göra larmreset från sekvensprogrammet. Funktionen kan tex användas då man vill ha en knapp i apparatskåpsfront för larmkvittering. Funktionen kan kvittera alla larmer eller ett enskilt. Ex då man vill kvittera alla larmer från knapp, ingången 109 definieras som pulsingång: 109.P <> AN NVBI11 : = 109.P,SVBI11 VBI11 : ALARM_RESET(), RVBI11 ;LARMRESET ;ÅTERSTÄLL Vill man kvittera ett enskilt larm anges dess nummer inom parentesen, ex: VBI11 : ALARM_RESET(C101), RVBI SPC-installation Anslut nätverket ;ÅTERSTÄLL För att handha en i30 behövs en nätverksförbindelse. Den fysiska förbindelsen sker mha en hubb, switch, router eller korsad kabel. För att man skall komma åt i30 måste man ligga på samma subnät. Detta styrs av IP adress och nätverk. Om IP är och Netmask är innebär det att alla med IP X (där 0 < x < 256) ligger på samma subnät och kan prata med varandra. IP adresserna är unika och det får inte finnas 2 enheter med samma ip på subnätet. För att läsa mer om hur i30 ansluts mot nätverk läs här: installation.doc För att läsa mer generellt om TCP/IP nätverk och dess komponenter läs mer på webben:

13 IP adresser i30-pc av Maxspeed typ har en LAN port och förinställt ip är i30-pc av Advantec typ (UNO-2160-H1) har två lan-portar. LAN1 ansluts till kunds nätverk och nätverksinställningarna för denna port är konfigurerbara Porten har statisk IP, och förinställt är LAN2 används vid service Förinställd ip är och har DHCP-server. DVS ansluter du med en dator som har automatisk IP tilldelning kommer man att erhålla en IP Anslut via router Med mha av en router (ex. D-LINK DI-604) kan man komma åt i30'n automatiskt. Både pc och i30 kopplas till routern (EJ WAN PORT!) och datorn startas om. Routern innehåller en DHCP-server och pc'n kommer att få en IP adress på i30's närtverk. Självklart måste pc'n vara inställd för DHCP, detta är dock det normala fallet. OBS! Detta fungerar alltså inte om du kör med fast ip adress. (om det är olika subnät) OBS! Routern måste vara inställd på att dela ut adresser som passar i30's nätverk Korsad kabel För att ansluta direkt mot i30 utan switch el. dylikt kan en korsad kabel användas. Detta är en special kabel och vanligtvis är denna markerad med ex. röda kontaktdon. I hubbar användes korsade kablar endast som "uplink" dvs. för att koppla ihop hubbar. I switchar används en teknik som kallas "auto crossing" och det innebär att switchen detekterar om kabeln är rak eller korsad och anpassar porten efter kabletyp. För att komma åt i30 måste man finnas på samma subnät. I Windows XP kan man använda "Alternativ konfiguration". Då kan man behålla inställningar som man normalt använder. Finns inget nätverk använder datorn det alternativa. Exempel för att ansluta mot en i30 med IP : Välj Start och "Mina nätverksplatser" Välj "Visa nätverksanslutningar" Välj "Egenskaper för anslutning till lokalt nätverk" Markera TCP/IP och väl egenskaper. Välj fliken "Alternativ konfiguration" Fyll i enligt exemplet nedan:

14 9 Koppla sedan ihop i30 och pc'n fysiskt (nätverk). Starta sedan om datorn Dubbla nätverkskort För den som har 2 nätverkskort installerade kan konfigurera det ena nätverket till att passa i30. Be IT-support om hjälp Verifiera nätverksinställningar I windows kan man kontrollera vilka nätverksintällningar som används. Välj start ->program -> tillbehör -> Kommandotolken Skriv "ipconfig"

15 10 Har man flera nätverkskort i datorn kommer även dessa att visas Testa förbindelsen Prova anslutningen genom att starta kommandotolken, Välj start ->program -> tillbehör -> Kommandotolken Skriv "ping ", i30'n skall då svara Handhavande För att hantera i30 använder man programmet FTSync (detta kommer senare att ersättas/integreras i "nya" spider) MHA detta verktyg kan man ladda upp sekvensprogram, dynamiskt webinterface, spara inställningar, se i30's programversioner etc. Utförligare hjälp finnes i FTSync.

16 11 För att kunna köra FTSync måste man ha en nätverkskoppling mot i30 och veta dess IP nr. (förinställt från fabrik är ) i30 kan alltså hänga i kundens nätverk, man kan ha en direktkabel från laptop etc. Man måste veta ip, sup ej bort detta!! Nedladdning av sekvensprogram Starta FTSync. Ädra värdnamnet till IP för den i30 där programmet skall laddas. Anslut genom att klicka på "Anslut" ikonen Då visas i30's serienummer samt aktuellt projekt. (verifiera att i30'n har rätt serienummer)

17 12 Välj filer som skall laddas upp genom att klicka på "Lägg till filer i listan" ikonen i30-spc behöver fyra filer, DEF, SEQ, MNU och LBL. Ladda upp filerna genom att klicka på "Ladda upp" ikonen För att i30 skall använda de nya filerna måste man köra "Kompilera" Detta tar någon minut... Rensa loggar används under injustering då man ej vill spara på händelser. Återställ inställningar används ex. då man byter projekt på en hårdvara, alla inställningar för reglersystemet kommer då att raderas. (bli default)

18 13 När detta är klart visas ett meddelande från kompilatorn: Nedladdning av webb interface Neddladdning av dynamisk web-interface sker mha av FTSync. Filen erhålles av DHC avdelningen och heter download.tgz. Man ansluter till i30-spc på samma sätt som när man laddar sekvensprogram. Sedan väljer man "Installera webgränssnitt" Då öppnas en dialog och man väljer vilken fil som skall användas.

19 14 När filen är vald väljer man "Öppna" för att installera WEB-filerna Konfigurering Konfigurering utgår from version i30-spc 3.0 Anslut till målsystemet. Välj Verktyg och Konfigurera system Verktyg: Ställ in värdet för de olika tjänsterna och klicka OK för att verkställa. (Välj inte tjänster som inte används i systemet)

20 15 För de olika tjänsterna och dess värden hänvisas till respektive versionsinformation Systemuppdatering Systemuppdatering/uppgradering kan ske på olika sätt beroende på anläggning och hårdvaru-typ. Patch via FTSync Byte av flashminne Via CD skiva i30-agw JA Nej Nej i30-pc JA JA JA Patch vi FTSync innebär att man laddar ett arkiv med filer (patch) till hårdvaran. Sedan packas filerna upp och installeras. Denna metod påverkar inte de projektspecifika delarna, flödesbilder och sekvensprogram påverkas inte. Metoden kan användas över nätverk och man behöver därmed inte vara på plats. Lämpar sig för mindre uppgraderingar/buggfix. Byte av flashminne innebär att man tar ut befintligt minne och ersätter med ett annat. Flashar med systemversion kan distribueras från supportavdelningen. På den nya flashen måste sekvensprogram, flödesbilder, setfil osv installeras. Detta kan med fördel göras på kontoret. Flashar kan även skapas mha version på CD skiva. Via CD skiva innebär att man ansluter en CD-läsare till USB porten och sedan bootar man upp på CD-skivan med versionen. Denna metod påverkar inte de projektspecifika delarna, flödesbilder, sekvensprogram och inställningar behöver ej återladdas. Detta tar ca 15min beroende på versionens omfattning FTSync Versioner kan patchas via FTSync. (Bilderna kommer ifrån version 1.4 av FTSync.) Välj Hjälp i menyn och välj Om, då visas din version

21 16 För att byta systemversion väljer man Verktyg i menyn och sedan Uppdatera system. Verktyg: Välj fil med versions information: Välj version som skall installeras och klicka på Uppdatera

22 17 Detta tar en stund beroende på hur omfattande versionen/uppdateringen är. När det är klar visas en OK ruta. (Vissa uppdateringar visar inte denna ok ruta) Normalt startar i30 om, när det är klart skall systemet konfigureras. (se nedan) Flashkort När man byter flashkort på ett befintligt system kan man med fördel använda funktionerna för projektbackup i FTSync. Man tar backup på systemet, byter kort och återställer backupen. Systemet mellanlagras på arbetsdatorn. Funktionen återställer inte nätverksinställningar. Välj SPC i menyn, Sedan väljes "Backup av projektfiler till PC" och spara filen lokalt. Backupen sparar sekvensprogram, webbinterface och inställningar.

23 18 Sedan kopplar man upp sig mot den nya ducen och väljer "Återställning av projektfiler till PC". Filen skall inte sparas i FCLU!! I FCLU gäller "källkods-filerna". OBS! Funktionen "Backup av SPC filer lokalt på i30" gör endast en lokal kopia av sekvensprogrammet på duc. Denna kan inte användas vi byte av flashkort. Det nya flashkortet görs med fördel i ordning på kontoret med projekt relaterade filer, detta sparar mycket tid Version på CD Gäller endast i30-pc. Fr.o.m version 2.1 kommer stora versionshopp att distribueras på CD skiva. Man ansluter en CD läsare med USB interface till i30-pc, sedan startar man upp i30-pc. Denna kommer då att starta på CD skivan, spara alla projektspecifika filer och uppgradera flashen, sedan läggs de projektspecifika filerna automatisk tillbaks. Följ anvisningar på skärmen, dessa kan skilja från version till version. Denna metod är säkrare än patchar då man alltid kan återställa en i30-pc till ett fast läge. Bootar inte i30-pc får man ändra first bootdevice till USB-CDROM i BIOS. Denna inställning är normalt gjord från fabrik. OBS! Anslut inte CD-läsaren till din arbetsstation. Startas skivan upp på en vanlig arbetsstation kommer all data på hårddisken att raderas!! Avancerad boot När i30-pc bootar på CD - skivan får man en prompt, boot: Prompten finns tillgänlig i 15 sekunder och man kan då skriva in andra parametrar för att boota på olika sätt. Löper tiden ut bootas default, vilket innebär system uppdatering med backup av befintliga projektfiler. Alternativa boot parametrar: clean - skapar en flash med fabriksinställningar, dvs inga projektrelaterade filer sparas. Detta alternativ används inte vid uppgradering av befintlig anläggning utan då man vill skapa en ny flash.

24 SPC-driftsättning i30 har en inbyggd webserver, denna nås mha en webläsare(ex Explorer), detta kan ske via PDA (pocket pc) eller en PC. För att nå webservern matar man in i30's IP i webläsaren. Kör man med seriesnöre ifrån pda är ip'n alltid , surfar man via nätverket (TCP/IP porten) kan i30 ha önskvärd ip. Två olika webinterface finns, det ena är genererat från meny filen och är ej dynamiskt. Det andra kallas för PC-interface och kan ha dynamiska flödesbilder, dessa måste dock ritas av DHC. i30'n känner av vilken typ av webläsare som används och styr om till det som passar bäst. Vill man nå PDA interfacet ifrån en PC skriver man "IP"/pda/pda-main.php Ex: Logga in med inu eller med användare från def fil. Några exempel från PC-interfacet: Manöverpanel:

25 20 Analoga in: Regulator:

26 21 För beskrivning av interfacens olika delar och handhavande hänvisas till i30-spc användarmanual Inloggning Inloggning sker med användarnamn och lösenord som är specat i definitionsfilen. Det finns en servicebehörighet att ta till om man inte kan få fram vilka användare som finns i systemet. Denna behörighet motsvarar = i definitionsfilen. För att logga in med servicebehörigheten använder man sina initialer och lösenord som genereras i FTSync. Detta lösenord är giltigt en vecka. Välj Arkiv -> "Generera servicekod". Koden som genereras används som lösenord, koden finns automatisk i klippbordet Portkonfigurering From version 2.0 av SPC krävs portkonfigurering. Detta gäller både i30-agw men i synnerlighet i30-pc.

27 22 I portkonfigureingsinterfacet mappar man SPC-portar till fysiska portar. Det kan vara integrerade portar eller portar via USB adaptrar. Konfigureringsinterfacet finns under kontrollpanelen->konfigurering->portar i30-agw: Det finns en default konfigurering som gäller i de flesta fallen. Avvikelser sker då man ex ansluter en M-BUS mätare. Kommunikationen mot IO korten fungerar utan att man gör konfigurering. i30-pc: Portkonfigurering måste alltid göras i i30-pc, även för IO-porten. Välj en IO adapter man känner igen den på texten USB-485-Mini. Sedan väljer man in andra anslutningar för de SPC-portar som skall användas Nätverksinställningar Inställningsmenyn för nätverket nås via konstruktionsmenyn. Behörighet 3 eller högre krävs. OBS! Var säker på ändringar som påföres, felaktiga inställningar leder till störningar i nätverksfunktionerna. Accessmöjligheterna kan försvinna. Konsultera gärna den lokala nätverkstekniker innan i30-spc driftsätts på ett befintligt nätverk. Efter att man påfört sina ändringar trycker man på "Verkställ" knappen. Nätverket och sekvensprogrammet startar då om. Detta kan ta några minuter.

28 23 OBS! Är IP adressen ändrad, glöm då inte att ändra adressen i webb-läsaren. OBS! Fr.o.m version 2.1 är nätverksinställningarna förenklade. Vissa inställningar beräknar systemet. Systemet gör även en funktionskontroll så att giltiga värden inmatas Exempel Detta är ett exempel på nätverksinställningar. (Nätverksinställningar skall tillhandahållas av nätverksadministratören) Nätverket skall heta xx där xx blir numrena till de olika enheterna. i30-spc har stöd för dynamisk ip adress (DHCP), dock rekommenderas att man alltid har en statisk ip adress eftersom i30-spc iär en webb-server. Om GATEWAY finns på nätverken skall den numreras xx.xx.xx.1 Alltså skall den heta (OBS! Finns ingen gateway, ange DUCens ip adress här, fältet skall inte lämnas tomt!) IP adressen är unik och dessa kan börja på 10 och i vårat fall gå upp till 255. Vår första i30 får därför heta NETMASK begränsar vilka ip adresser som finns på lanet, normalt är den Domännamn Nätverksnamn ex. honeywell.se Primär namnserver ip adress till namnserver(dns)

29 24 Sekundär namnserver Delad internet IP Fr.o.m. version i30-spc 3.0 finns möjlighet att använda duclänkar även om ducarna sitter på internet och delar en publik ip adress. För att få funktion på detta måste man göra inställningar på i30'n och i routern I i30 matar man in lokala ip adressen som används på LAN:et och den publika, samt den publika porten. Routern måste klara av portmappning/portforwarding. en router som klarar detta är Netgear FVS124G. Använd inte D-LINK!! Exempel: Kunden har ett ADLS abonnemang med en statisk ip adress (detta blir IP'n för routerns WAN sida) På LAN-sidan skall 5 ducar anslutas: Duc 10 som får ip Duc 11 som får ip Duc 12 som får ip Duc 13 som får ip Duc 14 som får ip I routern konfigurerar man ex att den publika ipn med port skall mappas till port 80 (web port) : : : : : > -> -> -> -> : : : : :80 Exempel inställning i DUC:

30 i30-pc IO kommunikation OBS! Tänk på att de analoga in som inte används skall ställas i strömläge Systemlarm Fr.o.m version 2.1 finns systemlarm för IO-kort likt PSR2000. Dessa visas i larmlista oavsett vilken securtiy som är vald för korten.

31 Appinfo IO Mha applikatonsinfo. kan man få utökad hjälp vid felsökning av IO-slingan. Man kan se om duc ej får kontakt med kort, om det är fel på slingan så att meddelanden ej går fram och man ser även vilka kort som fungerar som dom skall. Välj Kontrollpanel -> System -> App. info Välj "io information", "nivå 2" och klicka på visa. De kort som systemet inte får kontakt med kommer det att stå "valid: no" Exempel:

32 27 Finns korten kan man välja nivå 1, där visas eventuella kommunikationsfel Gemensam larmlista Från version i30-spc 3.0 kan alla ducar på ett subnät utbyta larmer. För att använda funktionen måste man ange DIPUT och DIGET på samma sätt som för de automatiska DUC-länkarna. OBS!

33 28 När man väljer "Kvittera alla" i larmlistan är det endast dom lokala larmerna som kvitteras Larmsökningar Detta är nytt fr.o.m version i30-spc 3.0 Med denna funktionalitet kan man skicka vidare larmer från i30 på olika format. För detta finns olika tjänster och i dagsläget stöds SMS via GSM-modem och e-post via SMTP-server. För att larmer skall gå iväg måste man definiera resurser, mottagare. Detta kan var ex var en fysisk persons e-post. Tex LC_MAIL. Det kan även vara fiktiva resurser som en jour mobil. När man konfigurerat tjänsterna lägger man upp larmsökningar för att beskriva vilka larmer som skall gå till olika resurser vid olika tider osv. I följande kapitel beskrivs hur man konfigurerar tjänster, resurser och sökningar. OBS! Tänk på att inga inställningar för larmvidaresädningar sparas i setfil osv. Detta måste göras manuellt! Surfa igenom sidorna och skriv ut sidorna som pdf med Cute pdf. Stöd för detta kommer Design Tänk på att det är viktigt att reda ut vilka resurser som finns, vilka larmer som skall gå till vem och vid vilka tider innan man konfigurerar. Gå igenom resurser osv. med slutkunden. För att larmerna skall skickas måste dom tillhöra en grupp. Larmerna grupperas i DEF-filen: LD1 B G1 "DRIFTFEL;UTL.MOTORSKYDD/OMK.FEL;LA1-P1" Ett larm kan tillhöra fler grupper: LD1 B G1 G2 "DRIFTFEL;UTL.MOTORSKYDD/OMK.FEL;LA1-P1" Grupper används då vissa larm skall skickas till olika resurser Tjänster I dagsläget stöds två olika tjänster, larm som SMS till mobiltelefon och larm som e-post SMS För att kunna använda tjänsten behövs ett GSM-modem och en ledig RS232-port.

34 29 Används hårdvara av Maxspeed typ behövs en i30-pc-rs232, på hårdvara UNO finns oftast rs232 port ledig. OBS! Det finns inget stöd för att hantera låsta SIM-kort! Detta innebär att pin-koden måste vara avstängd. Välj Kontrollpanel -> Konfigurering -> Larmhantering och klicka på "Tjänster". GSM är förvalt, väl "Ändra". Välj port som har anslutet GSM-modem. Välj "Baudrate" oftast Mata in telefonnummer till servicecenter med landsnummer! OBS! GSM modemet kommer inte att fungera om inte landsnummer anges! Ex: Telia:

35 30 Välj "Spara", annars "Tillbaka" för att kasta inställningar. På startsidan för tjänster visas signalstyrkan på GSM-modemet E-post För att kunna använda tjänsten behövs tillgång till en SMTP server på nätverket. Välj Kontrollpanel -> Konfigurering -> Larmhantering och klicka på "Tjänster".

36 31 Välj SMTP och klicka på "Ändra". Ange SMTP server på format IP adress eller namn. Anges namn måste DNS server finnas tillgänglig angiven i nätverksinställningar. Ange port, default är 25. Mata in avsändaradress, denna adress kommer stå som avsändare på alla mail som skickas från duc. Lämpligt är att utgå från anläggningens domän, ex i30@honeywell.se OBS! Dessa parametrar skall erhållas från kund eller nätverksleverantör! Välj "Spara", annars "Tillbaka" för att kasta inställningar Resurser Välj Kontrollpanel -> Konfigurering -> Larmhantering och klicka på "Resurser". Välj "Lägg till" för att skapa ny resurs. Ange unikt namn för resursen. Välj tjänst i listan. Ange destination. För GSM tjänsten är destination ett mobil nummer (behöver inte vara på int.

37 32 format) För SMTP tjänsten är destination en giltig epost adress. Exempel på en GSM resurs: Välj "Spara", annars "Tillbaka" för att kasta inställningar. TIPS! Genom att väja "Skicka testmeddelande" kan man verifiera att resursen är rätt Sökningar Välj Kontrollpanel -> Konfigurering -> Larmhantering. Här visas larmsökningar som finns definierade i duc. Välj "Lägg till" Ange unikt namn, bra om namnet är beskrivande typ "dagdrift", "jour" osv. Välj vilka larmgrupper som ingår i sökningen. Larmgrupper definieras i def-filen. Välj larmklasser. Välj statusar som skall skickas. Välj tidsvilkor. Skall larmer skickas endast vid speciella tider väljes tidkanal. Välj vilka resurser som ingår i sökningen.

38 33 I exemplet ovan skapas en sökning som heter Dagdrift. Grupp 1 larmer av klass A,B och C kommer att skickas enligt tidkanal till resursen LC_MAIL. Endast aktiveringar skickas. Inställning av tidkanal sker på startsidan för larmsökningar genom att klicka på tidkanalsknappen för resp. larmsökning.

39 Felsökning Två nivåer finns för hjälp vid felsökning. Välj "Tjänster" välj tjänst och välj "Visa kö" för att visa köade larmer vald tjänst. Välj "Historik" på startsidan för larmsökningar för att visa vilka larmer som skickats och vart Extern kommunikation M-BUS PW3 modulen kopplas direkt till RS232 porten på i30-agw eller via en RS232 adapter på i30-pc (i30-pc-rs232) Till i30-pc behövs även en RS232 kabel(ex DEL-38) mellan adapter och PW3 modulen. Exempel på DEF-fil: (OBS! ME måste anges även om det inte finns någon PSR-COM port) Först definieras porten: ME 11,0 PORT1 PROTOCOL SERIAL MBUS 2400 Och sedan mätare: DEF MET1 MBUSMETER A1

40 35 Man måste även konfigurera porten. i30-agw: Använd COM1 som är den fysiska RS232 porten på i30-agw. I portkonfigurationen mappas den till spc porten PORT1. i30-pc: För PORT1 väljes en lämplig fysisk port, i exemplet används produkten i30-pc-rs JBUS Med vår MODBUS funktionalitet kan vi även kommunicera med JBUS enheter. Skillnaden är att JBUS registrena kommer in med registerindex + 1, dvs JBUS

41 36 register 0 blir register 1 i duc. Läs mer i avsnittet för MODBUS MODBUS Det finns två olika sätt att kommunicera med MODBUS enheter, RTU som kör över RS485 och TCP/IP anslutna. För att köra RTU behövs en extra IO adapter. TCP/IP kör över befintligt nätverk, ingen särskild utrustning behövs. MODBUS bygger på master/slave funktionalitet där en master alltid initierar kommunikationen, dvs en master pollar slavarnas punkter/variabler. För att ducen skall veta vilka punkter/variabler som finns i enheten behöver man skriva en.modbus fil som beskriver kommunikationssätt och definera vilka register som används. Kommunicerar man mot fler enheter konfigureras de i samma fil. Support har en databas med konfigurationsfiler för de enheter som vi använt, support hjälper även till att skriva ny fil om det behövs. Viktigt att reda ut vilka register som finns och kommunikationssätt Arbetsgång Arbetsgång vid driftsättning: 1. Används RTU, konfigurera upp porten som används 2. Ladda sekvensprogram och.modbus fil (välj filer, ladda upp och kompilera) OBS! Viktigt att alla sekvensfiler alltid laddas varje gång, man kan inte bara ladda upp ex modbus filen och kompilera. 3. Slå på tjänsten MODBUS mha FTSync, (verktyg->konfigurera system) Exempel på portkonfigurering, välj Kontrollpanel->Konfigurering->Portar

42 37 Oftast används PORT1, detta bestäms i.modbus filen Exempel på portkonfigurering vid RTU: välj Kontrollpanel->Konfigurering->Portar Oftast används PORT1, detta bestäms i.modbus filen Om TCP används behöver ingen porkonfigurering göras. Det kan behövas inställningar i nätverket om i30 och modbus enheten ligger på olika subnät. (det finns router i mellan)

43 38 Då kan man behöva konfigurera routern för att släppa igenom modbustrafik. Port 502 är default SPC program I sekvensprogrammet använder man värdena från modbusenheten som vanliga variabler. Vill man skapa trend för värdena används STORE funktionen i definitionsfilen. Modbus variable: MBno.yxzzzz där no är slavens enhets nummer, y är registertyp och zzzz är register nummer. Exempel: MB4.4x0082, här används register 82 i slav nummer 4. Exempel: ;* -*- MODBUS -*- ************************************** ;* Configuration for MODBUS Zone Controller MPC5 ;* Author: Per Wernersson <per.wernersson@honeywell.com> ;* Date: ; NOTE! A to NET+ and B to NET;******************************************************* DEFINE SLAVE1 { addr ; protocol protocol TimeOut PollDelay RetryCnt PollInterval to slave 254 TCP RTU ; Define Discrete inputs ; regno ; DIN ; MODBUS address for slave XXX.XXX.XXX.XXX PORT NONE 1 ; Time out in ms ; Poll delay in ms ; Number of retries ; Interval between update polls (MODBUS table 1x) ; Define Discrete outputs ; regno (MODBUS table 0x) ; Define input registers ; regno (MODBUS table 3x) Scaling ; Define holding registers ; regno (MODBUS table 4x) Scaling OUT_INT16 OUT_INT } CALC ; Start av beräkningar END SCALE(x) SCALE(x)

44 39 Formatet förklaras inte ingående, det som är bra att känna till är addr, protocol och Pollinterval. Addr är slavens adress på slingan/nätverket. Med protokoll väljer man kommunikationssätt RTU eller TCP. RTU kräver parametrar för att ställa in porten så som hastighet, antal databitar, paritet och stopp bitar. Exempel: protocol RTU PORT EVEN 2 Ger hastigheten 9600, 8 databitar jämn paritet och 2 stopp bitar på SPC-port 1 protocol RTU PORT ODD 1 Ger hastigheten 2400, 8 databitar udda paritet och 1 stopp bit på SPC-port 3 TCP kräver ip adress till slaven som parameter. Pollintervall bestämmer hus ofta slavens register skall läsas, ju fler register och slavar desto högre pollintervall. (i sekunder) Modbus filen kan visas i duc under Kontrollpanel->Program->Modbus. Gäller from spc version 2.2 Mobusregistrena används i sekvensprogram som variabler. Dessa kommer från.modbusfilen. Exempel från sekvensfil: MB1.3x0011 MB1.3x0011 MB1.3x0012 MB1.3x0012 = = = = C1 C0 C1 C0 : : : : 105.1=C =C =C =C0 ;KÖLDBÄRARPUMP ;KÖLDBÄRARPUMP ;KYLMEDELSPUMP ;KYLMEDELSPUMP TILL FRÅN TILL FRÅN I menyfilen används variablerna på samma sätt som i sekvensprogrammet. Exempel: MENU104 * MOD-BUS PM Temperatur Tidkanal #### Förklaring : 1=TILL,0=FRÅN Kylåtervinning # Sommarnattkyla # Start nattkyla FF >###.#C Start nattkyla FF <###.#C Block.nattkyla UTE<###.#C Larmnummer i Gold ### Temperaturreglering Börvärde Tilluft ###.#C Utr.Börv.Tilluft ###.#C Tilluftstemperatur ###.#C Börvärde Frånluft ###.#C Frånluftstemperatur ###.#C Dödzon Värme/Kyla ###.#C T1,"Till","Från" MB4.1x0001 MB4.1x0002 MB4.4x0080 MB4.4x0081 MB4.4x0082 MB4.3x0024 MB4.4x0067 MB4.3x0016 MB4.3x0013 MB4.4x0068 MB4.3x0015 MB4.4x0095

45 40 Uteluftstemperatur Frysskyddsgivare Kylventil Värmeväxlare Värmeventil ###.#C ###.#C ###% ###% ###% MB4.3x0014 MB4.3x0017 MB4.3x0019 MB4.3x0012 MB4.3x0018 Man kan även visa status för en slav på följande vis: MENU108 * MOD-BUS KOM.STATUS KYLA 1=Kommunikation Kylmaskin 1 com-status ## MB1.COM_STATUS Här visas status för slav 1, för föklaring av status se kapiltel Felsokning Felsökning From version 2.2 finns det speciella hjälpmedel för att felsöka olika tjänster i en DUC. Välj Kontrollpanel->System-> App.info Här finns 3 olika nivåer av information: Nivå 1: Visar slavarnas status, samma som kan visas i meny med MBx.COM_STATUS. Status visar något av följande värden: -1 Indikerar fel i i30 så som kompileringsfel (.modbusfil), problem att öppna modbusport

46 41 Ev. kompileringsfel visas under Kontrollpanel->Program->Modbus listfil 0 Indikerar fel mot slav, slinga bruten, ingen slav på denna adress osv 1 Indikerar normal drift, allt ok Nivå 2: Visar registrena med aktuellt värde för slavarna Nivå 3: Byte nivå (används vid avancerad felsökning Välj nivå och klicka på Visa, följande är exempel på projekt med en slav och nivå 1: Vi har tillgång till ett 3:e part verktyg som heter ModbusPoll. Med detta program kan man läsa modbusregister från en vanlig PC. Man kan antingen köra över TCP/IP eller ansluta en RS485 omvandlare för att köra RTU. enklast används en I30-PC-IOADAPTER och för denna behövs drivrutiner i windows. Drivrutinerna och ModbusPoll kan hämtas från vårat intranät. Kontakta support för installationshjälp. Detta program är bra att använda då man behöver verifiera funktionaliteten i en modbus slav.

47 Spara inställningar Mha FTSync kan man skapa en "set" fil. Denna fil är i dagsläget ej kompatibel med psr2000. Filen kan inte skrivas ut som injusteringsprotokoll. Inställningsfilen arkiveras och kan sedan användas för att återställa en duc ex vid byte av hårdvaran eller då man vill återgå till injusterat läge. Start FTSync och anslut till i30-spc välj "Läs inställningar från målsystemet till fil på PC" För att återställa sparade inställningar väljer man "Skriv inställningar från fil på PC till målsystemet" OBS! Tänk på att inga inställningar för larmsökningar sparas automatiskt. Dessa måste i dagsläget dokumenteras manuellt Dokumentation När man installerat och driftsatt i30-spc skall man spara DUC information. Detta sker via FTSync. Anslut på samma sätt som vid programladdning. Sedan väljer man "Dokumentera målsystemet till fil" FTSync dokumenterar programversioner, minnesinformation och nätverksinställningar och inställningar. Spara filen i projektkatalogen. Denna fil är viktig för framtida uppdateringar och support. Inställningar i läsbart format är nytt fr.o.m version FRT logga From version 3.0 finns stöd för att visa kontaktinformation för Honeywells sammarbetspartner. Kontaktinformationen är en gif-fil och laddas upp till systemet med ftp. Kontaktinformationen kommer att visas på inloggningssidan och informationssidan. 1. Skapa en gif fil med kontaktinformationen och ev. logotype. 2. Starta FTSync och anslut till ducen 3. Välj "Lägg till SPC-filer", Ändra filformat till "Alla filer", Välj fil och öppna 4. Ladda upp filen genom att välja "Ladda upp SPC-filerna till målsystemet" (OBS! Projektnamn kan skilja) 5. Logga in via webinterfacet

48 43 6. I adressfältet ange /util/frtlogo.php efter ip adressen 7. Välj fil och klicka på Verkställ OBS! Vill man ta bort aktuell banner välj "Ta bort" i listan och klicka på Verkställ Exempel: Pekskärmar From version 3.2 finns det 2 olika interface för lokal pekskärm. (lokalt webbgränssnitt) 7" interfacet kan inte visa flödesbilder (framtaget för ex. i30-pekskärm-h7-1) 15" interfacet kan visa dynamiska flödesbilder (framtaget för ex. HTS ) Förvalt skärmläge är 15". Skärmläget konfigureras under Kontrollpanel>Konfigurering->Pekskärm

49 44 Välj "Lokalt webbgränssnitt" och klicka på spara, stäng ned webbläsaren genom att klicka på "krysset" Det går att byta skärmläge när man kör en 7" skärm med 15" interfacet, enklast är dock att ansluta en PC och ändra skärmläget den vägen. För att titta på 7"-interfacet i en webb-läsare på en vanlig PC anger man /pcsmall/ efter IP-adressen. 2.6 DHC DUC-länkar Det finns två typer av duc-länkar i i30-spc: Länk i flödesbild (skapas i toolbook) Länk i träd (automatiska duc-länkar) Det som skiljer duc-länkar från vanliga länkar är att de har en IP-adress Länk i flödesbild Anläggningen i exemplet består av två ducar, en undercentral och luftbehandlingsaggregat.

50 45 På bilden finns sju knappar, LA1, LA2 och AA1/AA2 ligger ej i lokal duc och skapas som DUC-länkar.

51 46 När man skapar en duc-länk måste man ange IP adressen till duc följt med system sidan som skall visas. I ovan bild är LAA1 länkad till duc med ip och systemet finns på page1. Flödesbilderna ligger i /pc katalogen. OBS! Ett system måste anges! Ange inte enbart ip adressen som en duc-länk Automatiska duc-länkar Fr.o.m version 2.2 utbyter ducar länkar automatiskt inom ett subnät. För att dom skall visas på nätverket måste man ange DIPUT() i def-filen. För att ducen skall hämta andra ducars träd anger man DIGET() i def-filen. DIPUT och DIGET anges sist i filen vid ev. nätverksvariabler. Det går även att gruppera ducar inom ett nätverk så att olika grupper inte kan visa varandras träd. Kontakta support för mer info. För att kunna gruppera ducarna har några beskrivande texter införts.

52 47 SITE BUILDING CABINET CAPTION Ex: SITE BUILDING CABINET CAPTION "HONEYWELL AB" "VINDBRYGGAN" "AS2" "LUFTBEHANDLING" Sortering efter DUC-namn sker automatiskt, medan gruppering av DUCar endast sker under vissa förutsättningar. Vid gruppering kommer trädet delas av mellan grupperna, och tilldelas en för gruppen motsvarande rubrik. För att DUCar ska delas in i grupper krävs det att det på "slingan" finns minst två olika grupper av antingen SITE, BUILDING eller CABINET. DUCar grupperas i första hand efter SITE, i andra hand efter BUILDING och sist efter CABINET - endast en av dessa grupperingar alltså. Ex. 1. Två grupper (Honeywell/HSB) med två DUCar i varje. CAPTION SITE BUILDING DUC1 DUC2 DUC3 DUC4 Honeywell AB Honeywell AB HSB HSB Vindbryggan Vindbryggan TT TT Ex. 2. Tre grupper - Plan 1, Plan2 och Plan 3. CAPTION SITE BUILDING DUC1 DUC2 DUC3 DUC4 DUC5 DUC6 HSB HSB HSB HSB HSB HSB TT TT TT TT TT TT CABINET AS01 AS02 AS01 AS02 CABINET Plan Plan Plan Plan Plan Plan Ex. 3. Ingen gruppering - minst två olika grupper av SITE, BUILDING eller CABINET (här ej definerad) saknas. CAPTION SITE DUC1 DUC2 DUC3 DUC4 Honeywell Honeywell Honeywell Honeywell BUILDING AB AB AB AB Vindbryggan Vindbryggan Vindbryggan Vindbryggan CABINET -

53 48 Att tänka på: Om man fortfarande använder SITE för att beskriva DUC-titel, bör man fundera på att byta detta till CAPTION. I annat fall kommer man att dela in varje DUC i en egen grupp - vilket förmodligen inte är vad man vill även om det går bra det med Unicast From version finns möjlighet att utbyta information mellan ducar via unicast. I tidigare versioner har informationen utbytts via multicast som är begränsat till subnätet. Med den nya tekniken kan ducar på internet utbyta information även om det sitter routrar och dyl. i mellan. Skillnaden är dock att en grupp med ducar som utbyter information via unicast måste konfigureras medan multicasten inte krävde konfigurering (endast DIGET,DIPUT i def) Det räcker att definiera upp vilka ducar som tillhör gruppen i en duc, sedan distribueras listan. Lägg till grupp: (ej vanligt) 2 standard grupper finnes, den ena för nätverksvariabler och den andra för duc info (träd och larmer) Vill man gruppera olika ducar i en anläggning får man skapa egna grupper. Välj <Ny grupp> i grupp, mata in grupp ID och välj "Lägg till grupp"

54 49 Det vanligaste är att man lägger till ducar till befintliga grupper: Välj "Lägg till gruppmedlem", mata in IP adress till duc, välj vilka grupper som ducen är medlem i och klicka på "Lägg till medlem" Port nr skall inte ändras, använd 1119 Varje medlem måste matas in sedan väljer man "Spara inställningar"

55 50 OBS! För att ta bort en duc ur listan måste man surfa in på ducen och ta bort den lokalt Meny länk För att slippa göra en traditionell inställningssida kan man lägga en länk direkt till meny sidan. Menysidorna underhålls av entreprenad och vid ändringa behöver därmed DHC inte kopplas in. Meny länk gör som en vanlig systemlänk i DUC. Menyerna ligger under /menus och heter menux.php där x är menyns index. Ex: För att länka till meny1 använder man sökvägen /pc/menus/menu1.php

56 Extern länk Extern länk används då kund vill kunna nå extern web server från trädet. Det kan tex vara en inuvision-www (obs ej pekskärms interface) eller länk till en dokumentationsserver med ritningar, datablad osv. Här anges inget arkiv och "i30-spc" skall inte kryssas i PSRCOM direkt OBS! PSRCOM direkt är inget som skall användas vid konstruktion av nya anläggningar. PSRCOM direkt används endast när man byter ut en PSR2000 och behåller

57 52 befintlig slinga för att på sikt gå över till TCP/IP. OBS! Tänk på att det inte finns stöd för HERMES för i30-spc. En i30 kan bara vara master. Om det inte finns någon ledig RS232 port på i30 måste man expandera med en i30-pc-rs232. För inkoppling används PSR-K01A. (kör man direkt mot huvuddatorn används en nollmodemkabel) I definitionsfil: PORT1 PROTOCOL CONNECTION SERIAL PATH PSR-COM DIRECT ,0 AL1 Välj fysisk port för SPC-port1 under portkonfiguration. 2.7 Service Här beskrivs olika hårdvaror och förändringar i mjukvaran.

58 Skillnader i systemversioner IO-logg Utgått, flyttas till service-manual. Fr.o.m. systemversion finns hjälp för att få status på IO-slingan. Fr.o.m version 2.1 finns systemlarm likt PSR2000, därmed utgår IO-loggen. Loggen visar tex kort som startas, kort som systemet inte får kontakt med, checksumma fel (kan vara tecken på dålig anslutning eller extern störning) och om kort startar om. Hjälpen finns under Kontrollpanelen -> System -> IO logg: I exemplet finns ett kort av vardera typ. Båda korten är startade och kör A och B växlade Vid detta fall brukar Rx på i30-agw lysa konstant. Systemet får inte kontakt med något kort. Exempel på logg:

59 Något kort saknas Kort 1 svarar men inte kort 9.

60 Nätverksinställningar Utgått, flyttas till service-manual Hårdvaror Pekskärmar Här beskrivs dom olika pekskärmarna som används till i30-pc Telac - 3M Matning - 12VDC Pekinterface - Seriellt (RS232) Leverans Mitten av februari 2006 Levereras ej för närvarande, ersätts med pekskärm av typ Savtech HTS Beskrivning Skärmen ansluts via VGA. Pekinterfacet ansluts till RS232-port. Spänningmatas med medföljande adapter (230Vac/12Vdc) Inställningar/Kallibreing Börja med visningsytan: Tryck Menu -> Down -> Menu (Auto adjustment) Ändra sedan ljusstyrkan: Menu -> Menu - Ändra "Brightness" med Up/Down Tryck Menu igen och justera kontrasten (Contrast) med Up/Down. När detta är gjort surfar man in och justerar pekinterfacet: Kontrollpanel -> System -> Pekskärmskalibrering Sedan pekar man på de gröna punkterna Savtech HTS Matning - 230VAC Pekinterface - USB Leverans Feb tillsvidare

61 Revisionshistorik 3/ Internt USB kablage och 230Vac är frånskilda, from s/n: / Förbättrat EMC utförande (pekinterfacet hängde), from s/n: Beskrivning Skärmen ansluts via VGA. Pekinterfacet ansluts till USB-port. Matas direkt med 230Vac Ersätta Telac - 3M Att tänka på vid utbyte från TELAC - 3M till Savtech skärmen: 230 Måste dras ut i skåpsdörr och upp till skärmen. Gammal 230VAC/12VDC adapter tas bort Ledig USB port måste finnas i i30-pc (annars krävs USB hubb) i30-spc 2.2 sp5 eller nyare krävs Inbyggnadsmått kan ställa till problem då Savtech skärmen är djupare, 80mm totalt 1 RS232 port blir ledig på i30-pc Inställningar/Kallibreing Info kommer. Använd medföljande instruktioner tills vidare i30-pc Maxspeed Leverans mars 2006 Benämning i30-pc Levererades först med XP embedded som ren "surfdator" mot i30-agw. Utgått ersätts med i30-pc av Advantech UNO typ Allmänt RS232-1st (Används endast till pekskärm med RS232 interface) RS485 - Saknas USB portar, används för portexpansion, pekskärm osv LAN - 1st 100Mbit/s Flashkort - Compact flash, åtkomst från utsidan Matning 12VDC