Peak Oil. Energi = Arbete Arbete = Ekonomi Ekonomi = Välfärd Välfärd = Demokrati

Transkript

1

2

3 Peak Oil

4 Peak Oil Energi = Arbete Arbete = Ekonomi Ekonomi = Välfärd Välfärd = Demokrati

5 Peak Oil Energi = Arbete Energi = Ekonomi Energi = Välfärd Energi = Demokrati

6 Energi = Välfärd Ja, visst är det olja, i form av matprisindex!

7 Peak Oil Den som tror att är Evig tillväxt omöjlig i en värld med begränsade resurser är antingen en galning eller en ekonom. Kenneth Boulding, Economist

8 Peak Oil Vanliga krisreaktioner: När är det kris? Tror inte. OK, men Kanske det? Stämmer absolut! 1. Förnekelse 2. Ilska 3. Förhandling 4. Uppgivenhet 5. Acceptans 6. Aktion

9

10

11

12

13

14

15 Terra preta i Länna 1000 ton kol/ he 40 % lägre densitet 150 % högre vattenkvot 32 % högre skörd % högre P och K halt

16 Hur få ekonomi? Optimera synergieffekterna! Långverkande effekter: Klimatkompensation Ökad bördighet-- mer biomassa Bättre markstruktur-- mindre traktorbränsle Mindre NPK-förlust-- mindre kostnader för gödsel--minskad övergödning Kompostering av latrin etc.-- högre återföring av växtnäring, förädlar kolet Alternativ till förbränning--billigare biobränslen Filterbäddar-- skydda grundvatten Pyrolysprodukter: biodiesel, tjära Djurfoder: friskare djur, bättre avkastning? Trädplantering i städer Affärsmodeller som staplar värden

17 Enkel pyrolysteknik Anila spisen:

18 Storskalig pyrolysteknik för biokol och energi Biokol-produktion: upp till 40 kg / h t / år. Värme: upp till 150 kw. (Beroende på biomassa) El-åtgång: ca 7.5 kw Vikt: ca. 10 ton Pyregs testanläggning i Dörth, Tyskland (EcoTopic, 2013). Bild: Mattias Gustafsson

19 Träkol som bränsle: energi-densitet, transporter Flis (30 % vatten): 3 GJ/ m 3. Torrefierat trä: GJ/ m 3. Träkol, briketter: 30 GJ/ m 3. Potential att minska transportkostnader med en faktor 10!

20

21 Typ Energi Ladd Miljö Pris Wh/kg antal cyk vänlighet Nivå Bly medel 1 Ni Cad dålig 2 Ni-Mh medel 2 Li-Io 200 >750 hög 3

22 Framtida jordbruk?

23

24 CO 2 Värme Årlig använd energi Årlig upptagen energi via fotosyntesen Ingen tillväxt, varken positiv eller negativ Årlig fotosyntes O 2 Konstant biomassa Koldioxidneutralt C Resurser Årlig biomassaproduktion Årlig näring till djur, insekter, bakterier etc. Människans globala verksamheter ger förändringar i ovan angivna förhållanden

25 Källa: Folke C. et al Resilience and Sustainable Development: Building Adaptive Capacity in a World of Transformations. Rapport från Miljödepartementet. Edita Norstedts Tryckeri AB: ISSN X. I en värld som allt mer karaktäriseras av överraskningar, osäkerhet och komplexitet, behövs Strategier som stärker resiliensen och upprätthåller förmågan till en positiv utveckling av sociala och ekologiska system. Resiliensperspektivitet Upprätthålla ekosystemens förmåga att producera de varor, tjänster och andra värden, som människan är beroende av för sitt välbefinnande och sin utveckling.

26 Lokal energi- och resursanalys Energi (el, värme, drivmedel etc.) Livsmedel Service Socialt Arbete Återcirkulation (kretslopp) Bygdens Resurser

27

28 Solen är en stjärna RÄCKER SOLEN? Solen är i medelåldern 4,6 miljarder år Solens volym är 1 miljon gånger större än jorden % av gasmolnet solen är väte och helium Yttemperaturen är o C i centrum 15 miljoner grader Solens effekt är 4 x W (luminositet) OM en elräkning kom ifrån solen 5 x SEK varje sekund En liten del når jorden ca 1400 W per kvadratmeter men 30 % går bort i atmosfären (solarkonstanten) 1000 W per kvadraten når marken

29 VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Effektivitet I dag %, men stark utveckling

30 VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Lagring LAGRING - två olika sätt - som växterna gör, omvandlar den till bränsle - vätgas - elektrisk ström batterier LITIUMJON - hög energitäthet - skonsammare mot miljön än nickel metall hybrid eller nickelkadmium NANOTEKNIK - ex. byggs in i kolfiber

31 VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Lönsamhet En kalkyl för en privatperson - med bidrag - installation - med nettodebitering - med ett elbolag som ger 50 öre/kwh - 8 kw - årlig produktion 8000 kwh - egen användning kwh - elförsäljning kwh

32 VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Lönsamhet Investering: brutto SEK netto SEK Värde av solenergin: -Egen andel 6000 x 1,3 SEK Försåld andel 2000 x 1,1 SEK :-- ca 10 år garanti 25 år ca 17 år garanti 25 år utan bidrag, ej medräknat elnät och elcertifikat Det är väl möjligt! Då dessutom investeringen höjer - Fastighetens värde (förmodligen) - Egen produktionens värde Bidrar till en bättre värld

33 VAD ÄR PROBLEMET I DAG? Lönsamhet Investering (KSEK) Effekt (kw) Spec (SEK/W) Anläggning Mark-Sala Anläggning ,5 28,5 Mark-Heby Anläggning ,2 Tak - Ösby Anläggning ,1 Tak - Ösby Anläggn ,5 Mark Heby

34 ENERGIBRANSCHEN ÄR PÅ VÄG IN I EN STRUKTUROMVANDLING Tidigare Leverantör Leverantör Kund Kund Nu och framåt Leverantör Kund Kund Leverantör Detta skapar samarbete - relation

35 ENERGIBRANSCHEN ÄR PÅ VÄG IN I EN STRUKTUROMVANDLING Tidigare Leverantör Leverantör Kund Kund Nu och framåt Leverantör Kund Kund Leverantör Produment Detta skapar samarbete - relation

36

37 Lokal utveckling Konsekvenser av EU:s svaveldirektiv, SCOPE-rapport för LRF (2013) Konsekvenser för Sveriges livsmedelsförsörjning vid brist på fossil energi, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (2013) Lokalekonomisk analys för L100 affärspotential för 100 miljoner kronor Simons planer för Tuna Från solidé till garagegrupp?

38 EU:s svaveldirektiv 2015 svaveldirektivet för sjöfarten 3,5 till 1 0,1% Skrubber rening på fartyg dyr Efterfrågan förskjuts Tjockolja Diesel Europa brottats med dieselunderskott Trots att EUs raffinaderier maximerar denna fraktion 14% underskottet (av 250 Mton) fartyg + 20 Mton underskott Prisökning med 80 öre 1 kr

39 Livsmedel vs fossil energi (JTI) Hela livsmedelskedjan fossilberoende Vad händer om tillgången till fossil energi oväntat minskar i 3-5 år? 3 bristscenarier: -25%, -50% resp. -75% Syfte: Påvisa risker & öka kunskap om konsekvenser för produktion & konsument

40 Livsmedel vs fossil energi (JTI) Låg brist -25% Medelbrist -50% Hög brist -75% Dålig, maskinkrävande mark läggs i träda eller ställs om till bete Transportkrävande utmarker ställs av Markväxling mellan gårdar för att optimera transport & markanvändning Precisionsodling t.ex. GPS-styrning & behovsstyrd gödsling Reducerad jordbearbetning fler i säsongsarbete Optimera service, justering & styrning av maskiner & system Odlade livsmedel blir djurfoder pga mindre energikrävande lagring Mindre mineralgödsel odling av kvävefixerande grödor Ökad egen foderproduktion pga dyrt grov- & kraftfoder Fler eldrivna maskiner inomgårds, investeringar krävs Oljeväxter minskar pga minskad besprutning & mineralgödning - Vårvete & sockerbetor + Havre & korn - Potatis pga energikrävande kupning, sprutning, vattning + Gröngödsling & baljväxter pga mindre kväve & mineralgödning + Trädgård & koloniodling av frukt & grönsaker Växthusodling blir mer säsongsbetonad Nedläggning av åkermark pga låg lönsamhet åter öka med tiden Minimera jordbearbetning & tvågrödesystem Olönsam åker planteras med skog Mer manuell arbetskraft - Animalieproduktion (svin, höns, ägg) pga foderbrist + betesdjur (nöt, får) Samarbete mellan gårdar för optimering av foder & betesmark Småskalig djurhållning i villabebyggelse Sämre skördekvalitet & proteinhalt pga näringsbrist Brist på frö & utsäde Obefintlig odling av oljeväxter Minskning av sprutmedel. Det som ev. finns inriktas mot minskad energiförbr. Trädgårdsodling: Sallad & broccoli morötter, lök, kål Dragdjur mer vanligt, dröjer dock flera år i större skala Ökad träda eller bete pga att det saknas resurser att odla normal åker Upplåta obrukad mark till privatpersoner för odling & självhushållning - Foderproduktion + Bete + Självhushåll i villabebyggelse och städer

41 Livsmedel vs fossil energi (JTI)

42 LINN i Långhundra Ekonomi Långhundra Hembygdsförening

43 LINN i Långhundra Statistikpaket SCB Demografi Sysselsättning, företag, in- och utpendling Hushållens inkomster och utgifter Grundtanken Långhundraområdet Mer än 100 mkr läcker ut Projektidéer Affärsidéer Långhundra Hembygdsförening Utvecklingsidéer LEA LE(r)A LERA Finansiering Bygdebolag

44 Produment nya affärsmodeller Lokal småskalig Smart- / Part- / Off grid Mejeri VA Solar LEAF Plant 99% fossilfri odling off grid LEAF-kluster LEAF-märkning

45 LEAF LEAF LEAF Kloster LEAF LEAF LEAF Solar LEAF Plant LEAF Park LEAF

46

47 Lokal utveckling Simons planer för Tuna

48 Matematikspåret Investering solceller: Bidrag 35% Köpt el: Såld el: Värde av solenergin: Egen förbruk kwh x 1,30 kr Försåld andel 2000 kwh x 1,1 kr WORKSHOP kr kr 1:30 kr 0:50 kr kr kr kr Återbetalningstid ca 10 år eller ca 17 år utan bidrag, elnät och elcertifikat Hur ser kalkylen ut för investeringar i solceller och konvertering från fossil- till eldrift om: Eu:s svaveldirektiv ökar dieselpriset 0:80 1 kr (1 liter diesel = 12 kwh kostar idag 14 kr) Verkningsgrad: Diesel = 15%, elmotor = 60% Vid -25%, -50%, - 70% resp. -100% fossil energi Nyttospåret Vilka strategiska nyttor finns i minskat fossilberoende?

49 Lokal utveckling Från solidé till garagegrupp. Hur går vi vidare?

50 Tack för denna säsong! Speciellt Agneta, Maj och Olle! GOD JUL!