Hur företagshälsovårdens rekommendationer i samband med hälsokontroller på gruppnivå efterlevs

Transkript

1 Hur företagshälsovårdens rekommendationer i samband med hälsokontroller på gruppnivå efterlevs Författare: Catarina Jörhov Handledare: Britt Larsson, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Lund Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor Oktober 2004 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

2 Hur företagshälsovårdens rekommendationer i samband med hälsokontroller på gruppnivå efterlevs Författare: Catarina Jörhov Handledare: Britt Larsson, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Lund Oktober 2004 Abstrakt Syftet med studien var främst att ta reda på om företagen följer de åtgärdsförslag som framkommer i rapporten efter att personalen varit på hälsoundersökning, men även att undersöka om det fanns skillnader i antalet åtgärder efter två typer av hälsoundersökningar. Studien syftade också till att få kundernas åsikter om hur företagshälsovården kan bli bättre. Strukturerade intervjuer har gjorts med beställaren av rapport på sexton företag. Åtta som begärt rapport efter livsstilsinriktad hälsoundersökning och åtta som beställt rapport efter arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning. Resultatet visar att företagen i hög grad följde åtgärdsförslagen och ordnade aktiviteter för sin personal. Främst personalvårdande- och friskvårdande aktiviteter. Det fanns endast marginella skillnader i antal och typ av åtgärder efter de två olika hälsoundersökningarna. Flera viktiga synpunkter har framkommit från företagen på vilket sätt företagshälsovården skulle kunna bli bättre. Nyckelord Arbetsliv, hälsa, företag, arbetsmiljö, personalvård, friskvård. Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

3 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 5 Metod... 5 Urval... 5 Instrument... 6 Genomförande... 6 Etisk avvägning... 6 Resultat... 6 Diskussion...14 Metoddiskussion...14 Resultatdiskussion...15 Referenser...18 Bilaga

4 Introduktion och bakgrund Flera undersökningar har gjorts om hur sjukvården kan bli bättre på att förmå patienten att ändra sina levnadsvanor. Några få exempel på böcker och artiklar i ämnet är Arborelius E, Bremberg S 1992 (2). Gatherer A, Parfit J, Porter E, Vessey M, 1979 (4). I boken Varför gör de inte som vi säger? av Elisabeth Arborelius (1996) (3) beskrivs problemet som sjukvårdens personal anser sig ha med att få patienterna att ändra sin livsstil vad gäller till exempel övervikt och rökning. Arborelius sammanfattar ett flertal studier gjorda i ämnet och drar slutsatsen att det inte bara handlar om kunskap. Människor vet oftast att det är skadligt att röka men röker i alla fall. I boken framhålls att ett patientcentrerat förhållningssätt där sköterskan/läkaren frågar efter patientens synpunkter oftare leder till livsstilsförändring. Motsatsen är ett sköterske/läkarecentrerat förhållningssätt där patienten styrs mot målet genom att uppmanas att ändra sin livsstil. Vidare handlar boken om hur det förändrade beteendet ska vidmakthållas. Att redan från början när strategin för förändringen diskuteras ska högrisksituationer tas upp. Patienten är då förberedd på hur han/hon ska tackla frestelser och därigenom minskar risken för återfall. Ovanstående handlar om problem på individnivå. Liknande problem finns sannolikt också på organisationsnivå. Därför är det intressant att undersöka huruvida företagen följer de åtgärdsförslag som företagshälsovården ger efter hälsoundersökningar på gruppnivå. Företagshälsovården har sedan länge utfört olika typer av hälsoundersökningar. En del av dem är lagstadgade medicinska undersökningar, men flera hälsoundersökningar är helt eller delvis inriktade på individens livsstil. Andra hälsoundersökningar som görs inom företagshälsovården är inriktade på arbetsmiljön. I dessa fall har företagen ett större ansvar att rätta till eventuella brister som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). De två hälsoundersökningar som ingår i denna studie är en livsstilsinriktad hälsoundersökning, som innehåller frågor om personens kost- och motionsvanor, rökning, alkoholkonsumtion med mera och en arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning. Den sistnämnda innehåller förutom en del livsstilsfrågor flest frågor om psykosocial- och fysisk miljö på arbetsplatsen. 3

5 De båda togs fram under 1990-talet av produktutvecklare inom företagshälsovården i samarbete med Yrkesmedicinska kliniken i Örebro som utvärderade en del av frågorna. Hälsoundersökningarna och den standardiserade delen av rapporterna har sedan utvecklats successivt inom företagshälsovården. Rapport skrivs endast på grupper om 15 eller fler personer på grund av sekretessen. På större företag där flera avdelningar genomgår hälsoundersökning vill företaget ibland ha en rapport per avdelning. Innehåller någon avdelning färre än 15 personer kan två eller flera avdelningar slås samman till en rapport. Rapporterna är uppbyggda på följande sätt. Personalen har på hälsoundersökningen hos företagssköterskan fyllt i en enkät. I den finns frågor angående livsstil, trivsel på jobbet, stress samt frågor kring den psykosociala och fysiska arbetsmiljön beroende på vilken undersökning som har gjorts. Svaren sammanställs i en standardiserad rapport med staplar i färgerna grönt, gult och rött. Grönt anger tillfredsställande värde, gult anger gränsvärde och rött betyder att åtgärder och uppföljning av värdet bör ske. Utefter vad diagrammen visar skrivs en åtgärdsplan av företagssköterskan. Oftast tar hon/han också hjälp av andra yrkeskategorier på centralen för bästa möjliga resultat. Det torde vara av stor vikt att sådana rapporter delges företagets ledning då eventuella problem på arbetsplatsen annars blir ett problem för den enskilde och inte för företaget att lösa. Det finns inga lättillgängliga data över hur vanligt det är att företagen köper denna rapport, och lika lite vet företagshälsovården om hur rapporterna används. Arbetsgivaren har en skyldighet i lag att arbeta med SAM (AFS nr 2001:1) (1). I 12 beskrivs företagshälsovårdens roll som expert när det gäller att bedöma de psykiska och fysiska riskerna i arbetsmiljön och kunna föreslå åtgärder och medverka vid genomförandet. De hälsoundersökningar med rapporter och åtgärdsförslag som studien avser, framför allt de arbetsmiljöinriktade, kan vara ett hjälpmedel för företagen att inventera brister i arbetsmiljön och på så sätt komma igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4

6 Svenska industritjänstemannaförbundet, SIF, har under perioden juni 2002 april 2003 gjort en undersökning bland små företag för att ta reda på om de arbetar med SAM. SIF redovisar i sin rapport (5) att den skyldighet att bedriva SAM som ligger på arbetsgivaren endast uppfylls av 44% bland de företag Sifs regionala arbetsmiljöombud besökt. Av de besökta företagen hade 65% avtal med företagshälsovården. Syfte Syftet med undersökningen var att studera i vilken utsträckning företagen vidtog föreslagna åtgärder efter avslutade hälsoundersökningar. Vidare var syftet att se om det fanns skillnader i de vidtagna åtgärderna efter de två typerna av hälsoundersökningar. Syftet var också att studera hur företagshälsovården kan bli bättre på att stödja företagen i arbetet med att förbättra för sin personal.. Metod Urval Åtta beställare på företag som hade köpt en livsstilsinriktad hälsoundersökning samt åtta beställare av en arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning med rapport deltog i studien. Intervjupersonen kunde vara personalansvarig, chef på företaget eller kontaktperson till företagshälsovården. Bland de sexton intervjuade företagen fanns både stora och små företag i olika branscher med både privat och offentligt ägande. Kollegor har varit behjälpliga med namn och telefonnummer till beställare. Urvalet har skett helt slumpmässigt, målet var att få fram tillräckligt stort material. 5

7 Instrument Strukturerad intervju gjordes på företagen med egenhändigt utformade frågor (bilaga 1). De fritt formulerade svaren skrevs ner av intervjuaren och för att inte viktig information skulle gå förlorad fanns en bandspelare med. Genomförande De utvalda beställarna informerades om studien per brev, frågorna bifogades. Inom en vecka kontaktades personerna per telefon för att efterhöra intresse för deltagande i studien och tid för intervju fastställdes. Etisk avvägning Intervjupersonen har störts på arbetstid, men nyttan av studien har bedömts vara större än störningen. Banden förstördes efter renskrivning och företagens namn nämns inte i undersökningen. Resultat Resultatet redovisas varje intervjufråga för sig, fråga 1 till och med 9. 6

8 Tabell 1 Hur kom ni till beslutet att göra undersökning med rapport? Fråga 1. Antal svar Tidigare erfarenhet. 7 Valde bland flera olika undersökningar. Första gången man gör en hälsoundersökning. 3 Önskemål från personalen. 3 Som ett led i arbetsmiljöarbetet. 4 Avtalsbundet. 1 Övervägde ni att göra en hälsoundersökning utan rapport i stället? Fråga 2. Femton av de tillfrågade 16 företagen svarade nej och ett hade övervägt att göra hälsoundersökningen utan rapportdel men tagit beslut att köpa rapporten i alla fall. Hur fick ni rapporten redovisad av företagshälsovården? Fråga 3. Samtliga fick sin rapport skriftligt redovisad. Fem företag fick rapporten dessutom muntligt redovisad av personal från företagshälsovården. Tabell 2 Vad hände med rapporten när ni fick den i er hand, hur använde ni den? Fråga 4. Åtgärdstyper Antal åtgärder 1. Personalvårdande åtgärder Friskvårdande åtgärder Fysisk aktivitet Subventionerar fysisk aktivitet Ändrade förhållande på arbetsplatsen. 8 Kommentar: Antal åtgärder/ företag finns i tabell 3 och 4. 7

9 Personalvårdande: Lunchkonserter, meditation, massage, utbildningar i ex Hjärt och lungräddning och stress, medarbetarsamtal, temadag/månad på arbetstid. Friskvårdande: Fruktkorg, kostinformation, viktminskningsgrupp, rökavvänjning, ergonomiutbildning. Fysisk aktivitet: Promenader, stavgång mm oftast på arbetstid. Subventionerar fysisk aktivitet Ändrade förhållande på arbetsplatsen: Höj- och sänkbara bord, andra hjälpmedel, policyförändring, ändrade arbetstider, börjat arbeta med Systematiskt arbetsmiljöarbete. Åtgärder på arbetsplatsen 14% Subventionerar fysisk aktivitet 8% Personalvårdande 39% Fysisk aktivitet 14% Friskvårdande 25% Figur 1. Fördelningen av vidtagna åtgärder i åtta företag som låtit göra en arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning. 8

10 Åtgärder på arbetsplatsen 12% Subventionerar fysisk aktivitet 8% Personalvårdande 28% Fysisk aktivitet 8% Friskvårdande 44% Figur 2. Fördelningen av vidtagna åtgärder i åtta företag som låtit göra en livsstilsinriktad hälsoundersökning. 9

11 Antal anställda Figur 3. Företagens storlek i antal anställda och antalet vidtagna åtgärder totalt per storlek Antal anställda Figur 4. Antal undersökta företag per storlek. Företagens storlek i antal anställda. (N=16) 10

12 Vilka hinder upplevde ni som försvårade det eventuellt föreslagna förändrings/ förbättringsarbetet? Fråga 5. Ingen av de tillfrågade 16 företagen upplevde några hinder som försvårade eventuellt förändringsarbete. Tabell 5 Vad upplevde ni som positivt med åtgärdsförslagen? Fråga 6. Bra sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag. Inget speciellt. Enkel att tolka, överskådlig. Användarvänlig. Bra att få nerbrytning på yrkes/ avdelningsnivå. Antal svar Positivt med förtagshälsovårdens färdiga paket medviktminskning och rökavvänjningskurser. 1 Finns inget positivt 1 Kommentar: Det är uppenbart att svaren handlar om rapportens utformning snarare än det frågan handlade om. 11

13 Tabell 6 På vilket sätt skulle ni vilja haft ytterligare hjälp av företagshälsovården? Fråga 7. Antal svar Vi har fått den hjälp vi behövde. 8 Skulle vilja haft rapporten muntligt redovisad. 5 Fortsatt hjälp med aktiviteter och uppföljning. 2 Att företagshälsovården ger förslag på vad vi i vår bransch behöver hjälp med. Ni är ju experter på arbetsmiljö. 2 Svårt att få kontakt och snabba besked eller tider. Ni är dåliga på att ringa tillbaka. 1 Redovisning av hur företagshälsovården har förbättrat hälsan hos företagets anställda i stället för att få en rapport på hur många som har besvär av olika slag. 1 Mycket bättre uppföljning. 1 Önskar få veta vem som har vilka problem för att kunna hjälpa den enskilde 1 Helt nytt koncept. 1 Bättre samordning av företagshälsovården i landet. 1 Vi vill ha företagshälsovården som en partner som kan helheten. 1 Skulle ni välja att göra en liknande undersökning med rapport i framtiden? Om inte hur skulle ni vilja ha det i stället? Fråga 8. Samtliga av de undersökta företagen skulle välja att göra om undersökningen i framtiden för att kunna göra uppföljning av svaren i enkäterna. Tolv av dessa skulle välja en likadan och fyra skulle troligen välja en annan typ av hälsoundersökning med rapport. 12

14 Tabell 7 Andra synpunkter på hälsoundersökningar och rapporter? Fråga 9. Antal svar Nej, vi är nöjda/ mycket nöjda. 9 Bra rapport bra för företaget att se hur hela gruppen mår. 2 Saknar sjukvårdsbiten hos företagshälsovården. 2 Vi vill gärna se er mer ute hos oss på företaget. 1 Den individuella handlingsplanen i Friskprofilen är styrkan. 1 Viktigt att rapporten är överskådlig och tydlig så att vi lekmän kan tyda den och det är den. 1 Det digitala materialet var mycket fint presenterat. 1 Bättre samarbete mellan företagshäslovården och chefen. Släpp på sekretessen. Skriv recept på motion. Hälsoundersökningar och friskvård måste kopplas ihop och bli ett. 1 Känslighet och omdöme hos sköterskan. Hon kan annars skrämma upp en känslig person då denne får besked om ex ett högt blodtryck. 1 Jag undrar hur relevanta svaren i enkäten är. Jag måste prata med gruppen för att få fram vad problemet egentligen handlar om. Man kan annars dra för stora slutsatser av svaren i rapporten. 1 Om en avdelning består av färre än 15 personer slås den ihop med en annan i rapporten, då vet jag inte på vilken avdelning problemen finns. 1 När ni ska ta fram era hälsoundersökningar borde kunderna alltså användarna vara representerade och ge sina synpunkter. 1 Priset är för högt det är inte på enkäter företagshälsovården ska tjäna pengar utan på att kunna påvisa vad ni gjort för att förbättra hos individen/ företaget utefter svaren i enkäterna. 1 En nackdel är när man byter fhv som vi gjort några gånger är att journalerna inte följer personen. Krångligt att skicka efter journaler. Vi vill ju kunna göra uppföljning på vissa bitar. 1 13

15 Fjorton av de studerade 16 företagen gjorde någon form av aktivitet utefter rapportens utfall. I tabell 2 framgår att det är personalvårdande och friskvårdande aktiviteter som är oftast förekommande. Tabell 3 och 4 åskådliggör hur många aktiviteter vart och ett av de tillfrågade företagen gjorde. Skillnaderna mellan de två studerade hälsoundersökningstyperna var små. Dock gjordes något fler personalvårdande aktiviteter efter den arbetsmiljöinriktade hälsoundersökningen. Efter den livsstilsinriktade hälsoundersökningen gjordes några fler friskvårdande aktiviteter (figur 1 och 2). Av de tillfrågade 16 företagen ges 11 positiva omdömen av rapporterna (tabell 5). I tabellerna 6 och 7 ges förslag på hur företagshälsovårdens agerande mot kunderna och de som utformar hälsoundersökningar med rapport kan bli bättre. Diskussion Metoddiskussion De sexton intervjupersonerna valdes ut som den person på företagen som hade beställt hälsoundersökningen med rapport. Det var ett bra val då den personen oftast var väl insatt i rapportens resultat och vad företaget hade vidtagit för åtgärder utefter det. I de fall då intervjupersonen kände sig osäker på om han eller hon var rätt person att svara hade kontakt tagits med annan person på företaget. I dessa fall blev den personen intervjuad istället. Personerna kontaktades per brev där även frågorna bifogades. Intervjupersonerna kunde då i lugn och ro förbereda sig inför intervjun. Telefonkontakt togs därefter inom en vecka för att efterhöra intresse att delta i studien samt boka tid för intervjun. Alla utom en gav sitt medgivande direkt. Ett annat företag kontaktades istället för det som avböjde och gav sitt godkännande till intervjun. 14

16 Samtliga intervjuer skedde på företagen, oftast i en lugn och avslappnad miljö utan störning utifrån. Varje intervju tog ca minuter. Antalet intervjuer, sexton, var hanterbart. Dessutom kan i flera av svaren ses en viss samstämmighet, det vill säga flera har gett samma svar. Frågorna var strukturerade med stort utrymme för egna kommentarer. Flera frågor är dock inte relevanta för syftet med undersökningen. Det är också uppenbart att fråga 6 feltolkats av intervjupersonerna där svaren i alla fall utom ett handlar om rapportens utformning snarare än kommentarer kring åtgärdsförslagen. Att anteckna var lätt och behändigt. Möjligen störde det intervjupersonerna som kunde känna att de skulle tala långsamt. För att inte viktig information skulle gå förlorad inspelades intervjuerna på band samtidigt. Intervjupersonerna tillfrågades om de kände sig bekväma med inspelningen vilket samtliga gjorde. I intervjuerna framkom på några av företagen att aktiviteter hade startats oavsett vad rapporten visat. Några hade redan pågående aktiviteter eller startade aktiviteterna innan resultatet av rapporten var färdigställt. I denna studie ingår inga företag som gjort hälsoundersökning utan rapport. Ej heller företag som inte erbjuder sin personal hälsoundersökningar. Sannolikt hade det funnits företag bland dessa som ändå startat förbättringsarbete i form olika aktiviteter för personalen. Resultatdiskussion Företagen använde åtgärdsförslagen i stor utsträckning och det fanns skillnader i vilken typ av och antalet åtgärder företaget hade vidtagit efter vilken inriktning hälsoundersökningen hade. Företagen har positiva erfarenheter av rapportens utformning och användbarhet men företagshälsovården har en del att förbättra i kontakten med kunderna. 15

17 Innan undersökningen gjordes hade författaren en hypotes att rapporterna sattes in i en pärm på företaget utan att kanske ens läsas, än mindre åtgärdas. Hypotesen grundades på egna och kollegers erfarenheter av patienter som inte följer livsstilsrekommendationer efter hälsokontroller. Även litteraturen beskriver att det ofta är svårt för sjukvårdspersonal att få patienten att ändra livsstil då det behövs av hälsoskäl, Arborelius E, Bremberg S, (1992) (2), Gatherer A, Parfit J, Porter E, Vessey M, (1979) (4). Härmed styrktes hypotesen. Undersökningen avsåg att belysa om ovanstående problem även gällde på företagsnivå, ej enbart på individnivå. Samtliga beställare svarade i intervjun att de läst rapporten, ofta tillsammans med annan person på företagen, för att se om det fanns brister som behövde åtgärdas omedelbart. Därefter redovisades den ofta för resten av personalen. Fjorton av de undersökta sexton företagen gjorde någon form av åtgärd utefter rapportens utfall. Två har inte vidtagit några åtgärder alls, vilket kan bero på att rapporten visade utmärkta resultat och inga åtgärder behövde vidtas. Om så är fallet framgår det inte i undersökningen. Tre företag har gjort vars en aktivitet. Det kan bero på att inga andra brister fanns men också på andra för oss okända faktorer. En nackdel med rapporterna är att det inte av sekretesskäl framgår vem i personalen som har vilka problem. Om det påvisas att två personer har en skadlig alkoholkonsumtion kan inte företaget hjälpa dessa två om de inte själva berättar om sina besvär för sin chef. Detta uppfattas som ett problem hos företagen. Personalvårdande och friskvårdande aktiviteter är flest förekommande i båda typer av hälsoundersökningar. De företag som gjort den arbetsmiljöinriktade hälsoundersökningen har gjort flest personalvårdande åtgärder och de som gjort den livsstilsinriktade hälsoundersökningen har gjort flest friskvårdande åtgärder. Detta stämmer väl överens med deras inriktning. Övriga åtgärder upptar ungefär lika stor andel efter båda undersökningarna. Brister i arbetsmiljön framkommer enbart i den förstnämnda undersökningen, trots det har enbart två aktiviteter mer avseende förbättringar på arbetsplatsen gjorts efter den undersökningen, det vill säga fem aktiviteter mot tre efter den livsstilsinriktade hälsoundersökningen. De tre aktiviteterna har uppenbarligen startats oavsett rapportens utfall då den typen av problem ju inte framkommer här. Fyra företag har gjort hälsoundersökning med rapport som ett led i sitt arbetsmiljöarbete (tabell 1). 16

18 Möjligen kan en slutsats dras att stora företag har större resurser och därmed kan vidta fler åtgärder (figur 3). Dock var andelen stora företag i intervjun större än antalet små företag (figur 4). Samtliga i studien ingående företag har dessutom svarat att inga hinder för aktiviteter fanns. Anledningen till att de stora företagen har gjort fler aktiviteter kan också vara att stora företag har mer personal. Det finns fler personer som kan ha livsstilssymtom och /eller synpunkter på arbetsmiljön. Huvudparten av de tillfrågade företagen var nöjda med rapporten och åtgärdsförslagen. Rapporten anses vara lätt att tolka och användarvänlig. Med sina färgade diagram och lättbegripliga kommentarer får läsaren snabbt en överblick av innehållet. Kunderna har många intressanta synpunkter på hur företagshälsovården kan bli bättre. I denna studie är de flesta nöjda eller mycket nöjda med den hjälp de fått av företagshälsovården. Klart är att de flesta vill ha sin rapport muntligt redovisad av den ansvarige för rapporten, oftast företagssköterskan, för att kunna diskutera innehållet. Personen som skrivit åtgärdsförslagen bör också vara mer behjälplig i det fortsatta arbetet på företaget med uppföljning av åtgärderna och motivation till ett långsiktligt förbättringsarbete. Den företagshälsovårdscentral det berör har här fått viktig information direkt från kunderna. Dessa synpunkter kan sannolikt även vara till nytta för andra centraler. 17

19 Referenser Arbetsmiljöverket. (2001). Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS nr 2001:1. Solna: Arbetsmiljöverkets publikationsservice. Arborelius, E., & Bremberg, S. (1992). Hur samtalar läkare och patienter om levnadsvanor. Läkartidningen,89(13), Arborelius, E. (1996). Varför gör de inte som vi säger? Partille: UpJohn. Gathere, A., Parfit, J., Porter, E., & Vessey, M. (1979). Is health education effective? London: The health education council. SIF (2003). Medlemskontakt i småföretag. SIF Rapport. (www-dokument). Stockholm: SIF. Tillgänglig: [ ]. (även publicerad av Mari-Ann Krantz på Dagens Nyheters debattsida ). 18

20 Bilaga 1 1. Hur kom ni till beslutet att göra undersökning med rapport? 2. Övervägde ni att göra en hälsoundersökning utan rapport i stället? 3. Hur fick ni rapporten redovisad av företagshälsovården? 4. Vad hände med rapporten då ni fick den i er hand, hur använde ni den? 5. Vilka hinder upplevde ni som försvårade det eventuellt föreslagna förändrings-/ förbättringsarbetet? Ex tidsbrist, ekonomiska hinder, underbemanning, dåligt stöd från personal eller ledning, brister i rapportens åtgärdsförslag mm. 6. Vad upplevde ni som positivt med åtgärdsförslagen? 7. På vilket sätt skulle ni vilja haft ytterligare hjälp av företagshälsovården? 8. Skulle ni välja att göra en liknande undersökning med rapport i framtiden? Om inte hur skulle ni vilja ha det istället? 9. Andra synpunkter på hälsoundersökningar och rapporter? Catarina Jörhov

21

22 Tabell 3. Antal åtgärder per företag efter arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning. Antal Personalvårdande Friskvårdande Fysisk Subventionerar Åtgärder på Verksamhet Ägande anställda åtgärder åtgärder aktivitet fysisk aktivitet arbetsplatsen totalt Service Offentligt Service Offentligt Service Offentligt Bygg Privat Bygg Privat Vård Offentligt Administ- Offentligt ration Transport Privat Summa åtgärder:

23 Tabell 4. Antal åtgärder per företag efter livsstilsinriktad hälsoundersökning. Antal anställda Personalvårdande Friskvårdande Fysisk Subventionerar Åtgärder på Verksamhet Ägande totalt åtgärder åtgärder aktivitet fysisk aktivitet arbetsplatsen Service Privat Service Privat Service Privat Service Offentligt Bygg och Offentligt underhåll Vård Offentligt Administ- Offentligt ration Administ- Offentligt ration Summa åtgärder: