Susanne Lindegarth. Curriculum Vitae. Kontaktuppgifter: Lovéncentret Tjärnö, Strömstad Tel:
|
|
- Sandra Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Susanne Lindegarth Curriculum Vitae Kontaktuppgifter: Lovéncentret Tjärnö, Strömstad Tel: Mål och vision Jag vill arbeta för positiv utveckling med havets resurser i fokus och verka för att akademisk kunskap kommer till nytta i samhället. Samverkan mellan forskare, näringsliv och myndigheter i kreativa projektformer ser jag som ett effektivt sätt att omvandla kunskapen till användbara tjänster eller produkter. Jag ser mig själv som en brygga mellan forskningen och näringslivet och övriga samhället. Forskningsinriktning Jag har specialiserat mig på vattenbruk och framförallt odling av musslor och ostron. Jag har ett starkt intresse för vattenbruket som bransch, som jag tror har en enorm potential att växa. Under min tid som doktorand kände jag ett stort behov av att min forskning på musselgifter och funnen kunskap om att avgifta musslor skulle komma musselodlarna tillgodo. Efter min disputation 2003 har jag bl.a. arbetat i flera projekt tillsammans med industrin, bl.a. för att utveckla avgiftningsmetoder. Under senare år har jag varit med att starta upp och driva en centrumbildning på Göteborgs universitet Vattenbrukscentrum Väst där jag använder min ämneskompetens för rådgivning till företag och myndigheter och i olika samverkans- och informationsaktiviteter. Projekterfarenheter, innovation och utveckling Jag har arbetat på olika plan och i olika projekt där tillämpad forskning och samverkan med näringslivet har stått i fokus. Mellan arbetade jag som innovationsrådgivare och projektledare för mare novum, ett västsvenskt centrum för marina innovationer. Inom mare novum mötte jag ute i kommunerna i Bohuslän många småföretagare och entreprenörer med marin anknytning som hade idéer om hur de ville utveckla sina företag. Här fungerade mare novum som en länk in i akademierna och vi kunde matcha företagens behov med forskarkompetens och kunnande. Mare novum anordnade möten och konferenser för att öka kontaktytorna mellan företag och forskare och hjälpte till med affärsrådgivning där det behövdes. Som projektledare för NORD- OSTRON, ett skandinaviskt innovationsprojekt som pågick mellan , arbetade jag för att utveckla ostronodling som en helt ny näring i vårt område. Vi arbetade med tillämpad forskning där industrin var delaktig i teknikutvecklingen och vi ordnade workshops och konferenser för att sprida kunskap till våra målgrupper. Vi producerade flera skrifter i projektet, bl.a. strategidokumentet Byggstenar för utveckling av ostronodling samt en Handbok för ostronodling, som finns kvar nu när projektet är avslutat. Jag har också varit svensk koordinator inom ett europeiskt kluster- samarbetsprojekt ( EMSAC ) finansierat av EU 7th FP som avslutades i december Sedan 2011 är jag koordinator för Vattenbrukscentrum Väst (VBCV; där jag arbetar med nyttiggörande av forskning på olika sätt. I mitt arbete inom VBCV har jag startat upp och genomfört ett stort antal
2 samverkansprojekt både med odlare men också med myndighetssektorn. Arbetet har bl.a. lett fram till att det nu är flera fiskodlingsföretag som är i startgroparna att etablera sig längs västkusten med nya odlingstekniker. Som ett resultat av VBCV satsar nu GU stort på vattenbruksforskningen genom att SWEMARC (Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet) beviljades i slutet av ( ering/ugotchallenges/). Jag är också GU:s koordinator för Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV; ett partnerskap mellan GU och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som har instiftats av rektorerna på GU och SLU. En av mina professionella tillgångar är mitt stora nätverk av forskare, företagare och myndighetspersoner m.m. med marin anknytning. Mitt nätverk och tidigare arbete med maritima utvecklingsfrågor låg till grund för att jag 2011 erbjöds ett uppdrag under rektorn som utredare av tillväxtpotentialen inom hela den maritima sektor Västra Götalandsregionen. Uppdraget som utredare avslutades 2012 och arbetet finns sammanfattat i en rapport (Maritima kluster i Västra Götaland 2012). Sedan 2013 är jag GU:s samordnare för Maritima kluster- satsningen i Västsverige och har min tjänst placerad inom Centrum för hav och samhälle ( Personuppgifter Född 1964 Bor på Tjärnö utanför Strömstad Gift, två barn födda 2001 och Utbildningar PhD (2003) i Zoofysiologi vid Göteborgs Universitet Effects, dynamics and management of okadaic acid (diarrhetic shellfish toxins) in blue mussels Mytilus edulis. EU- projektsamordnare (2010). KY- utbildning Mölndals Vuxengymnasium Genomgått Mentor 4 Research programmet. (2012). Anställningar Tillsvidareanställd som forskare vid Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs Universitet, med arbetsplats på Lovéncentret Tjärnö utanför Strömstad. Pågående uppdrag: Ø Koordinator för Vattenbrukscentrum Väst samt Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (50%) Ø Samordnare för Maritima kluster- satsningen i Västsverige, uppdrag via Centrum för Hav och samhälle (50%) Främsta projekterfarenheter och meriter Koordinator för Vattenbrukscentrum Väst (se Koordinator för Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk ( Maritima klustret i Västra Götaland. Anställd som utredare Nord- Ostron. Interreg IVA- projekt. Projektledare mare novum. Innovationsrådgivare och projektledare EMSAC. Klustersamverkansprojekt inom EU:s 7:e ramprogram GU:s projektkoordinator Projektledare för flera projekt finansierade via bl.a. Fiskefonderna, Havsmiljöanslaget m.m.
3 Arrangör av större möten och konferenser m.m. Nationella Vattenbrukskonferensen: 2009, 2010, 2012 och Almedalen 2012, seminarium om blå tillväxt och vattenbruk Internationell erfarenhet, forskningsamarbeten Havsforskningsinstitutet i Bergen, Norge Veterinärinstitutet i Oslo, Norge Dansk Skaldyrcenter, Danmark Universitetet för Miljö och biovitenskap i Ås, Norge Gästforskare vid University of Sydney, Australien under perioden Samarbete med Professor Brian Bayne kring fysiologiska och ekotoxikologiska frågeställningar hos ostron och musslor. Utmärkelser Jag har tilldelats Naturvetarförbundets stipendium på kronor år Jag utsågs till Honorary Research Associate vid University of Sydney under min gästforskarperiod Innovationer och nyttiggörande av min forskning Jag har tillsammans med några medarbetare utvecklat en metod för att mäta blåmusslors fastsättning i tid och rum; Musselcatcher. Projektet har erhållit verifieringsstöd från Innovationskontor Väst. Projektet genomförs i samarbete med flera musselodlingsföretag som på så sätt tar del av kunskapen. Jag har deltagit i Mentor 4 Research under Där utvecklade jag idéerna kring Musselcatcher- projektet tillsammans med min mentor. Förtroendeuppdrag utanför akademien Ordförande i Ostronakademien , en ideell förening som arbetar för att öka intresset och sprida kunskap om det svenska ostronet Ostrea edulis. Ordinarie styrelseledamot i Strömstads Handbollsklubb sedan Publikationslista Susanne Lindegarth (f.d. Svensson) I. Peer reviewed articles in international journals 1. T. Dunér Holthuis, P. Bergström, M. Lindegarth, S. Lindegarth Monitoring recruitment patterns of mussels and fouling tunicates in mariculture. J. shellfish Res. 34 (3), Bergström, P., Lindegarth, S., Lindegarth M Modeling and predicting the growth of the mussel, Mytilus edulis: implications for planning of aquaculture and eutrophication mitigation. Ecology and evolution 5(24): P. Bergström, M. S. Carlsson, M. Lindegarth, J. K Petersen, S. Lindegarth, M. Holmer Testing the potential for improving quality of sediments impacted by mussel farms using bioturbating polychaete worms. Aquaculture research, P. Norling, M. Lindegarth, S. Lindegarth, Å. Strand Effects of live and post- mortem shell structures of invasive Pacific oysters and native blue mussels on macrofauna and fish. Marine Ecology Progress Series, 518, s P. Dolmer, M. W. Holm, Å. Strand, S. Lindegarth, T. Bodvin, P. Norling, S. Mortensen The invasive Pacific oyster, Crassostrea gigas, in Scandinavian coastal waters: A risk assessment on the impact in different habitats and climate conditions. Fisken og havet. 2., 70 s. 6. Bergström, P., Lindegarth, S., Lindegarth M Temporal consistency of spatial pattern in growth of the mussel, Mytilus edulis: Implications for predictive modelling. Eustarine, Coastal and Shelf Science. 131,
4 7. Joyce, A., Holthius, T., Charrier, G., and Lindegarth, S Experimental effects of temperature and photoperiod on synchrony of gametogenesis and sex ratio in the European oyster, Ostrea edulis (Linnaeus). J. Shellfish Res. 32 (1), Strand, Åsa; Blanda, E.; Bodvin, T.; Davids, J. K.; Jensen, L. F.; Holm- Hansen, T. H.; Jelmert, A.; Lindegarth, S.; Mortensen, S.; Moy, F. E.; Nielsen, P.; Norling, P.; Nyberg, Carlo; Christensen, H. T.; Vismann, B.; Holm, M. W.; Hansen, B. W.; Dolmer, P. (2012). Impact of an icy winter on the Pacific oyster (Crassostrea gigas Thunberg, 1793) populations in Scandinavia Aquatic Invasions, 7 (3), Strand, Å.; Waenerlund, A; Lindegarth, S High tolerance of the Pacific oyster (Crassostrea gigas, Thunberg) to low temperatures. J. Shellfish Res. 30 ( 3 ), Wrange, A- L., Valero, J. Harkestad, L.S., Stene, R.O., Strand, Ö., Lindegarth, S., Torp Christensen, H., Dolmer, P., Mortensen, S Massive settlements of the Pacific oyster, Crassostrea gigas, in Scandinavia. Biological Invasions. doi: /s Lindegarth, S., Torgersen, T., Lundve, B., Sandvik, M. Differential retention of okadaic acid (OA) group toxins and pectenotoxins (PTX) in the blue mussel, Mytilus edulis (L.), and European flat oyster, Ostrea edulis (L.) J. Shellfish Res. 28(2), Torgersen, T., Lindegarth, S., Ungfors, A., Sandvik, M Profiles and levels of okadaic acid group toxins and pectenotoxins during toxin depuration. Part I: brown crab (Cancer pagurus). Toxicon 52(3), Torgersen, T., Sandvik, M, Lundve, B., Lindegarth, S Profiles and levels of okadaic acid group toxins and pectenotoxins during toxin depuration. Part II: blue mussels (Mytilus edulis) and flat oysters (Ostrea edulis). Toxicon 52(3), Bayne B.L., Svensson, S Seasonal variability in feeding behaviour, metabolic rates and carbon and nitrogen balances in the Sydney oyster, Saccostrea glomerata (Gould). J. Exp. Mar. Biol. Ecol. 332: Lindahl, O., Hart, R., Hernroth, B., Kollberg, S., Loo, L- O-., Olrog, L., Rehnstam- Holm, A- S., Svensson, J., Svensson, S., Syversen, U Improving marine water quality by mussel farming: A profitable solution for Swedish society. AMBIO 34(2), Svensson, S., Förlin, L Analysis of the importance of lipid breakdown for elimination of okadaic acid (diarrhoeic shellfish toxin) in mussels, Mytilus edulis: results from a field study and a laboratory experiment. Aquat. Toxicol. 66, Svensson, S., Särngren, A., Förlin, L Mussel blood cells resistant against the cytotoxic effects of okadaic acid do not express cell membrane p- glycoprotein activity (multixenobiotic resistance). Aquat. Toxicol. 65(1), Svensson, S Depuration of Okadaic acid (Diarrhetic Shellfish Toxin) in mussels, Mytilus edulis, feeding on different quantities of non- toxic algae. Aquaculture. 218, Honkoop, P.J.C., Bayne, B.L., Underwood, A.J., Svensson, S Appropriate experimental design for transplanting mussels (Mytilus sp.) in analyses of environmental stress: an example in Sydney Harbour (Australia). J, Exp. Mar. Biol. Ecol. 297, Godhe, A., Svensson, S., Rhenstam- Holm, A- S Oceanographic settings explain fluctuations in concentrations of diarrhetic shellfish toxin in the plankton community within a mussel farm area on the Swedish west coast. Mar. Ecol. Prog. Ser. 240, Svensson, S., André, C., Rehnstam- Holm, A- S., Hansson, J A case of consistent spatial differences in content of diarrhetic shellfish toxins (DST) among three bivalve species, Mytilus edulis, Ostrea edulis and Cerastoderma edule. J. Shellfish Res. 19(2),
5 II. Articles and reports in Swedish 1. Marin fiskodling på den svenska västkusten: Tekniska lösningar A. Ungfors, B. T. Björnsson, S. Lindegarth, S. P. Eriksson, T Wik, K. Sundell. Rapport nr. 3. Vattenbrukscentrum Väst. 97 s. ( 2. M. Lindegarth, T. Dunér Holthuis, L. Mattsson- Thorngren, P. Bergström, S. Lindegarth Ostron (Ostrea edulis) i Kosterhavets nationalpark: kvantitativa skattningar och modellering av förekomst och totalt antal. Rapport Länsstyrelsen i Västra Götaland. 29 s. 3. Å. Strand, S. Lindegarth Japanska ostron i svenska vatten - Främmande art som är här för att stanna. Rapport nr. 2. Vattenbrukscentrum Väst. 62 s. ( ostron- i- svenska- vatten.pdf) 4. T. Dunér Holthuis, L. Thorngren Matsson, M. Lindegarth, S. Lindegarth Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän. Rapport nr. 3. Vattenbrukscentrum Väst. 20 s. ( av- ostronyngel- - - rapport-.pdf) 5. A. Ungfors, S. Lindegarth Småskalig marin fiskodling och levandelagring. Beskrivning av teknik och ekonomi. Rapport Samförvaltning N Bohuslän. 78 s. ( n%20fiskodling- mindre.pdf) 6. P. Bergström, M. Lindegarth, S. Lindegarth Restaurering av övergödda havsvikar med hjälp av musselodlingar. Rapport nr 21, Länsstyrelsen I Västra Götaland ISSN: X. 32 s. ( ents/publikationer/ pdf). 7. T. Dunér Holthuis, M. Lindegarth, S. Lindegarth Musselcatcher. En metod att mäta rekrytering av musslor och konkurrerande påväxtorganisamer inom vattenbruket. Rapport Vattenbrukscentrum Väst. 24 s. ( 415.pdf). 8. E. Albertsson, Å. Strand, S. Lindegarth, K. Sundell, S. P. Eriksson, B. T. Björnsson Marin fiskodling på den svenska västkusten: Biologiska förutsättningar. Rapport nr. 1. Vattenbrukscentrum Väst. 98 s. ( biologiska- f- - ruts- - ttningar pdf) 9. Wenblad, A.; Lindegarth, S.; Hanning, A Maritima kluster i Västra Götaland sidor. ( 10. Wrange, A- L., Lindegarth, S Japanska jätteostron främmande nykomling i västsvenska vatten. Havsmiljön. 11. Lindegarth, S Diarrétoxiner- ett problem för svensk ostronnäring? Final report, Fiskeriverket, Februari sidor. 12. Lindegarth, S Avgiftning av diarrétoxiner i blåmusslor. Final report, Fiskeriverket. Juni sidor. 13. Lindegarth, S Paralytiska algtoxiner i plankton och musslor. Final report, Fiskeriverket. Juli sidor. 14. Lindegarth, S Analys av fettlösliga algtoxiner i plankton och musslor med LC- MS/MS metodik. Final report, Fiskeriverket. November sidor.
6 15. Svensson, S Kvalitetssäkring och avgiftning av diarrétoxiner i blåmusslor. Carpe Mare Final Report, Lysekils Kommun. 33 sidor. III. Publications in symposia proceedings (peer reviewed) 1. Lindegarth, S., Torgersen, T., Lundve, B., Sandvik, M Distinct differences in accumulation of diarrhetic shellfish poisoning toxins between the blue mussel, Mytilus edulis (L.) and the European flat oyster, Ostrea edulis (L.). In: Busby, P., Burrow, R., Greening, G., McBride, G., Miles, C., Seamer, C., Simmons, G., Van de Riet, J. (Eds). Proc. 6 th International Conference on Molluscan Shellfish Safety. Royal Society of New Zealand, pp Svensson, S., Särngren, A., Förlin, L Cellmembrane P- glycoprotein activity (multidrug resistance) does not contribute to the resistance against okadaic acid in blue mussels, Mytilus edulis. In: Hallegraeff, G.M., Blackburn, S.I., Bolch, C.J., Lewis, R.J. (Eds). Proceed. Ninth Int. Conf. on Harmful Algal Blooms. Intergovernmental Oceanographic Commission of UNESCO. p Hernroth, B., Svensson, S., Larsson, A An advanced, in vivo method to investigate the distribution of particles in the blue mussel, Mytilus edulis, using gamma camera technique. In: Hallegraeff, G.M., Blackburn, S.I., Bolch, C.J., Lewis, R.J. (Eds). Proceed. Ninth Int. Conf. on Harmful Algal Blooms. Intergovernmental Oceanographic Commission of UNESCO. p
CV Åsa Strand. CV och publikationslista PERSONUPPGIFTER
CV och publikationslista PERSONUPPGIFTER CV Åsa Strand Namn: Åsa Strand Adress: Lugnetvägen 3 45296 Strömstad Tele. nr. 031-7869634 E-post: asa.strand@gu.se Personnummer: 770704-6947 Nuvarande anställning:
Testbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
Småskalig marin fiskodling
Småskalig marin fiskodling E1 projekt inom Samförvaltningen Norra Bohuslän Ane1e Ungfors, Maria Kvarnbäck och Susanne Lindegarth! Vad är Vattenbrukscentrum Väst? Samordna forskning & utbildning Erbjuda
MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet
Tjärnölaboratoriet Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet grundat 1963 Kristinebergsstationen grundad 1877? Lars Afzelius 1974-1999 Kerstin Johannesson 1999-2008 2018-2021 Kosterhavets nationalpark 247
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Världsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR
Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR Västra Götalandsregionens uppdrag 1. Hälso och sjukvård 2.
Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth
Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth Projektkoordinator, Göteborgs universitet Gränsregionalt planforum, Strömstad 21 November 2018 GÖTEBORGS UNIVERSITETS VERKSAMHET PÅ TJÄRNÖ
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall
Nils Nexelius. Datavärdskapet för Marinbiologi och Oceanografi
Nils Nexelius Datavärdskapet för Marinbiologi och Oceanografi Havs och Vattenmyndighetens vision alla data som samlas in med hjälp av skattemedel är allmänt tillgängliga data används och kommer till nytta
KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014
KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla
Späckad slutkonferens för Nord- Ostron
Späckad slutkonferens för Nord- Ostron Ett stort kliv har tagits på vägen till utveckling av ekonomiskt och miljömässigt hållbar ostronodling i Kattegatt-Skagerackregionen (KASK). Så kan de två dagarnas
Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988
1. Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 Lars-Ove Loo Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet Kristinebergs marinbiologiska station 45 34 Fiskebäckskil
edna i en droppe vatten
edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel Ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel Ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Thomas Dunér Holthuis, Linnea Thorngren Matsson, Mats Lindegarth och Susanne Lindegarth Rapport
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Kunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv
Kunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv Kris%na Snu+an Sundell, professor zoofysiologi GU Na#onella Va*enbrukskonferensen 2018 Södra Berget Sundsvall Pågående projekt
Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap
VGR har kartlagt organisationens arbete med hållbar utveckling som det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål Överblick: FNs mål för hållbar utveckling
Planering för va-enbruk
Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna
NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012
NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS Va$enbrukets nästa steg! Uppsala 25-26 januari! NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS - VABR Vattenbrukets nästa steg! Datum: Den 25-26 januari Plats: Uppsala Lokal: & Loftets stora
utvecklar småskaliga livsmedelsföretag
utvecklar småskaliga livsmedelsföretag Europeiska regionala utvecklingsfonden 450 miljoner kronor för tillväxt och sysselsättning i Västsverige. Programmet omfattar Västra Götalands och Hallands län Det
Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten
Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING
tema: havsmiljö INBJUDAN till MIA-dagen 15 november 2011 Ge dina idéer luft under vingarna!
tema: havsmiljö INBJUDAN till MIA-dagen 15 november 2011 Ge dina idéer luft under vingarna! får vi fresta med en forskare Har du idéer eller utvecklingsplaner för dina produkter eller tjänster, men kommer
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter () om kontroll
Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31
Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt
Hur kommer den vanliga sjöstjärnan (Asterias ru- bens) att påverkas av invasionen av japanska jätte- ostron (Crassostrea gigas)?
Våren 2013 Hur kommer den vanliga sjöstjärnan (Asterias ru- bens) att påverkas av invasionen av japanska jätte- ostron (Crassostrea gigas)? Björn Bergwall, Sonja Edström, Yonathan Habte Handledare: Johan
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk
Japanskt jätteostron Crassostrea gigas, även kallat stillahavsostron,
Japanskt jätteostron invaderar svenska västkusten Sommaren 2007 upptäcktes en ny ostronart vid den svenska västkusten. På flera platser som tidigare varit musselbankar finns nu istället flera hundra ostron
Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet
Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Utbredning i Sverige Inga ostron Ostron funna 2015: inventering av lokaler mellan Lysekil
Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se
Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Vad är bibliometri? Bibliometri är en uppsättning kvantitativa metoder som används för att mäta publikationer.
Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!
Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar! Miljöproblem Övergödning Överfiske Gifter, läkemedel Skräp Temperaturökning Havsförsurning Hårt tryck på kustzonen Många av problemen har sitt ursprung
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch
Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Swedish Lifewatch hearing 3 December, 2013 Bengt Karlson bengt.karlson@smhi.se SMHI, Research & development, oceanography Sven Källfeldts
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström
Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU
Institutionen för akvatiska resurser 2015-05-11 Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Descriptions in English follow below. Förslag på projekt om säl och skarv i svenska
UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache
UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande
Ostronfisketurism i Bohuslän. Ostron-nätverksmöte, Strömstad
Ostronfisketurism i Bohuslän Ostron-nätverksmöte, Strömstad 2019 09 10 Ostronfisketurism i Bohuslän Carl Dahlberg, Leader Bohuskust o Gränsbygd Carl.dahlberg@lysekil.se 0768082260 Två fina arter i Bohuslän
Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31
Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Japanska ostron i svenska vatten
Japanska ostron i svenska vatten Främmande art som är här för att stanna Åsa Strand och Susanne Lindegarth Rapport från Vattenbrukscentrum Väst Japanska ostron i svenska vatten - Främmande art som är här
Livsmedelssäkerhet Förekomst av bakterier, virus, och toxiner är centrala frågor för näringen bl.a. med tanke på det producentansvar som finns.
OSTRONWORKSHOP 26:e Apri l 2007 tjärnö marinbiologiska laboratorium Sammanfattning I april 2007 bjöd Ostronakademien och TIS - Tjärnö Innovationssystem in forskare, företag och myndigheter till Tjärnö
Ostronseminarium på Tjärnö
Ostronseminarium 140328 på Tjärnö Hej och tack för att ni kom till ostronseminariet. Det var väldigt roligt att se att intresset för yngelsamling och ostronodling var så stort. De flesta presentationerna
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Hållbara foder och välfärd för fisk och människa
Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö
VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK
VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK Program Nya foder råvaror till fisk och kräftdjur för utveckling av hållbart vattenbruk 9:30 Kaffe
Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen
Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Utvecklingen av ett hållbart vattenbruk Då produktionen inom jordbruk och fiske inte längre kan öka i samma takt som efterfrågan, erbjuder vattenbruket en
INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN
INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN Sammanfattning av innovationsseminarier i Dalsland våren 2017 Magnus Ljung, SLU, och Lars Johansson, Länsstyrelsen Ett
Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Sofia Brockmark
Sofia Brockmark 2014-10-24 1 SwAM SwAM is part of the Ministry of the Environment Provides supporting documentation about fishing issues for the Ministry for Rural Affairs Started operations July 1, 2011
Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö
Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att
Riskklassificering främmande arter
Juni 8, hearing: Riskklassificering främmande arter Riskklassificering främmande arter Mora Aronsson ArtDatabanken Definitioner och screening November 2016 start av arbetet utifrån inspiration från Norges
Alexandrium minutum (Dinoflagellater)
Alexandrium minutum (Dinoflagellater) Celler av Alexandrium minutum fotograferade i ljusmikroskop. Fotograf Erik Selander. Svenskt vardagsnamn Vetenskapliga namn Organismgrupp(er) Storlek och utseende
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet
Buller i Symphony Kumulativ miljöpåverkan i havet PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat loss Dredging
Industriell symbios i Sotenäs kommun
Industriell symbios i Sotenäs kommun 2017-04-27 Industriell symbios i Sotenäs Resan började i Kalundborg, Danmark. Det var under ett studiebesök i ett projekt finansierat av Fyrbodals kommunalförbund och
Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02
Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund
Utkast version 14.12.22. Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life
Utkast version 14.12.22 Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life 1 1. Plattform för hållbar blå tillväxt ÖstersjöInitiativet tillsammans med IVL ansöker om 150 000 i skrivarmedel för
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet
Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet Var kommer de ifrån? Matostron? Inte från Frankrike eller Holland (Rohfritsch
Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a
Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7
Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna
Innovatum AB En teknikpark där kunskap möter kunskap. Peter Eriksson
Innovatum AB En teknikpark där kunskap möter kunskap Peter Eriksson Innovatumområdet Kartan är Trollhättan Tomt AB:s strategiska plan för Innovatumområdets utveckling. Kartan är framtagen av Contekton.
Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken
On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1401907 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor
Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet
Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:
EN FRAMGÅNGSRIK NORDISK OSTRONNÄRING
byggstenar för EN FRAMGÅNGSRIK NORDISK OSTRONNÄRING Slutsatser och rekommendationer från Projekt Nord-Ostron 2009-2012 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Hållbar tillväxt och bra
Konsekvensanalys rörande musselodling
Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft.
Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson
Interreg and The European Regional Development Fund 2015-10-26 Cecilia Nilsson EU cohesions policy 2014-2020: 1/3 of EU s budget The agreed reforms for 2014-2020 are designed to maximize the impact of
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar metoder och konceptlösningar, baserat på fjärrnalys och GIS, för
Intention of declaration of diseases free status on historical grounds regarding infection with Bonamia ostrea
1(8) 31-03-2010 Swedish Board of Agriculture Division for Horses, Poultry and Farmed Game Sofia Brockmark European Commission DG SANCO-D1 Rue Froissart 101, F232 B-03/30 1040 Brussels Belgium Intention
Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien
Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X
ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT
ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT 2 ESS MAX IV i regionen - TITA Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS riktar världens ögon mot Öresundsregionen. Anläggningarna beräknas stå klara 2015
Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik
Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Västra Götaland, Halland & Skåne Välkommen! Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Göteborg, 2 februari 2017 Västra Götaland,
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31
Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt
Arbetslivets betydelse för hälsan
Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012
Utlysning av projektmedel
Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor
Från nybygge till sprudlande mötesplats
Från nybygge till sprudlande mötesplats 2011 2014 Utvecklings- och innovationscentrum för gröna näringar Innovation Tema Teknikutveckling Affärsutveckling Jordbruk Skogsbruk Mat Djurhållning Förnybar energi
Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
Två spår räcker! 2030 (34) kommer vi förmodligen fortfarande sakna ca 14 mil dubbelspår! om inget görs nu
Två spår räcker! 2030 (34) kommer vi förmodligen fortfarande sakna ca 14 mil dubbelspår! om inget görs nu Max Falk Infrastrukturstrateg Västra Götalandsregionen Vad är en megaregion och vad får den att
Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016
Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen
Västsverige som klustermotor för den maritima näringen
Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa
Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,
Hvad er det som gør, at der er så gode relationer mellem erhverv og forskning i Sverige med fokus på transportområdet og kan Danmark lære noget af det? Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan
Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07
Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07 Innehåll Bakgrund Var står vi idag? Vad kan en region göra? Framtiden Vårt förslag 2 Bakgrund Mitt namn
Vattenbruk. - en grön näring som hämmas. av omodern lagstiftning
Vattenbruk - en grön näring som hämmas av omodern lagstiftning 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och vattenbrukets möjligheter, sid. 3 2. Vattenbruk och hållbarhet, sid. 4 3. Behovet av reviderad lagstiftning,
Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16
Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Mål för fisk Na#onella miljömålen naturlig rekrytering, livskrajiga bestånd Gemensamma fiskeripoli#ken
Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Ange källa: Bergström, P., Lindegarth, M. och Lindegarth, S Restaurering av övergödda havsvikar med hjälp av miljömusselodling.
Klima vatten samfundsplanlæging sammen Rapportnummer: 21 Rapportnummer hos Länsstyrelsen: 2013:46 ISSN: 1403-168X Författare: Per Bergström, Mats Lindegarth och Susanne Lindegarth, Institutionen för Biologi
GreCOR Green Corridor in the North Sea Region
GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Interreg Nordsjön Halmstad 20 november 2014 Sofie Vennersten, CLOSER Lindholmen Science Park CLOSER - Nationell arena för transporteffektivitet Closer är en
Bakgrund till Charter for Researchers and Code for the Recruitment of Researchers
Bakgrund till Charter for Researchers and Code for the Recruitment of Researchers I början av 2000-talet initierade EU en särskild verksamhet för att främja mobilitet och goda arbetsvillkor för forskare
Äldre lagstiftning hämmar innovationsoch teknikutveckling. inom marina näringar.
Äldre lagstiftning hämmar innovationsoch teknikutveckling inom marina näringar. I gränsregionen mellan Oslo och Göteborg investeras nu i flera stora forsknings- och utvecklingsprojekt. Västra Götalandsregionen,
Inriktning Program social ekonomi inför 2014?
Inriktning Program social ekonomi inför 2014? Program för social ekonomi 2012-2015 Beslut regionstyrelsen 2012 Övergripande mål Att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala
CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag
CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,